Att en varg i början av veckan syntes i Esbogård kom som en överraskning för många. Inte för Fredrik Eklundh som är verksamhetsledare vid Esbo-Grankulla jaktvårdsförening.
- I Esbo och Kyrkslätt har vi det här året haft flera tiotal observationer om vargar. Man kan visserligen ha sett samma varg flera gånger, men man kan nog säga att det sporadiskt strövar enstaka vargar omkring i Esbo och Kyrkslätt titt som tätt, säger Eklundh.
Polisen, Finlands viltcentral och den lokala jaktvårdsföreningen jagade med hjälp av hund iväg vargen som sedan rörde sig mot Masaby i Kyrkslätt. Spåren visade att den sedan rört sig i ett skogsområde i norra Masaby.
Enligt polisen orsakade vargen inte någon konkret fara, men man bedömde att den måste jagas bort eftersom den verkade väldigt orädd för människan.
- Vargreviren har kommit närmare bosättningsområden. Vi har nog frekvent gjort vargobservationer i de här trakterna, säger Eklundh.
"Schas tillbaka in i skogen!"
Ska man då vara rädd för vargen om man rör sig i naturen i Kyrkslätt och Esbo?
- Vargen är ett rovdjur och det måste vi respektera. Man kan inte vara helt trygg med den för den kan bete sig oberäkneligt. Den kan göra en människa illa.
Vad ska man då göra om man är ute på skogspromenad och möter en varg? Eklundh konstaterar att han inte är en expert på hur man ska bete sig vid en vargkonfrontation, men några råd har han.
- Man ska föra oljud och vara stor på sig. Det man inte ska göra är att vända ryggen åt vargen, och man ska absolut inte springa för då kan man utlösa djurets jaktinstinkt. Man ska inte signalera att man är ett byte, utan i stället ska man säga att "Jag är människa och jag bor här! Schas tillbaka in i skogen!".
Antalet vargar i hela landet uppskattades i februari år 2016 till 200-235. Det är fler än för tjugo år sen men färre än för tio år sen, någon stor ökning i totalt antal kan man inte tala om.
"Vet inte vad en människa är"
Berndt Nordman är verksamhetsledare vid organisationen Natur och Miljö. Han ser inget märkligt i att det syns enstaka vargar i huvudstadsregionen.
- Det handlar om individer som letar efter en partner och efter revir. De kan röra sig över enorma områden.
Nordman säger att det alltid har rört sig enstaka vargar också genom huvudstadsregionen, men samtidigt håller han med om att det nu tycks handla om lite flera än förut. Han tycker ändå inte att man kan tala om att vargarna som population skulle ha ändrat sitt beteende och blivit mindre skygga.
- Vargar är individer, precis som hundar eller människor. De flest vargar är antagligen lika skygga som förut, men det är möjligt att några unga enskilda individer är mera orädda än vad vi har vant oss vid.
Han tror att det här kan handla om unga vargar som ännu inte har lärt sig vad allt man ska akta sig för, och kanske inte riktigt vet vad en människa är för något. Just unga, ensamma vargar kan tänkas komma närmare bebyggelsen än vargar i flock, eftersom de har svårare att hitta mat.
På 1800-talet tog vargen barn
Ingen människa har i Finland dödats av varg sen år 1882. Däremot skedde det under 1800-talet många dödsfall i landet. Åren 1879-1882 var skräckens år i Åbotrakten; då dödades inte mindre än 22 barn av varg. Det har eventuellt rört sig om bara två individer som har legat bakom attackerna. Nämnas bör att barn på landsbygden på den tiden mycket oftare än nu rörde sig borta från hemmet utan vuxnas övervakning och därför var mer utsatta än vad fallet skulle vara idag.
Sedan dess har man minskat drastiskt på vargstammen, och den är idag en bråkdel av vad den var på 1800-talet. Fredrik Eklundh från Esbo Grankulla jaktvårdsförening befarar att det ännu kan gå illa om man tillåter vargarna att breda ut sig för nära bebyggelse.
- Jag vill inte måla fan på väggen men jag är illa rädd att konflikterna kommer att öka och att någon ännu kan komma till skada. Det är de politiska beslutsfattarna som avgör var det slutar.
Berndt Nordman från Natur och Miljö vill poängreta att det är viktigt att värna om vargflockarna om vi vill ha en vargpopulation i Finland, för det är där föryngringen sker. Nylands enda vargflock bor i Raseborgtrakten. När det gäller ensamma kringstrykande vargar som inte visar sig skygga måste polisen och viltvårdsmyndigheter också i fortsättningen reagera, menar han.
- Enskilda individer som dagtid rör sig nära bebyggelse och inte blir rädda om de möter människor kan vara ett problem. Allra senast om de visar minsta tecken till aggressivitet mot människan måste man ingripa. Då tycker jag att de kan dödas, säger Nordman.
Läs också: Ska den som ser en varg alltid ringa till polisen?