Mentalvården i vårt land är relativt ung. Det var först på 1800-talet som läkare började intressera sig för psykiatri och mentala problem.
Till en början var det fattiga, utstötta och ensamma utan familj som togs om hand. Huruvida alla verkligen var mentalsjuka kan inte forskningen ge svar på. Sexualitet och kriminalitet angavs också som orsak för många som spärrades in.
Forskare Jutta Ahlbeck vid Åbo Akademi har följt kvinnors öden inom mentalvården. Hon har forskat i vården på Nickby sjukhus, Lappvikens sjukhus, Pitkäniemi sjukhus, Själö hospital och Ekåsens sjukhus. Hon säger att mycket ännu idag påminner om den mentalvård vi hade på 1800-talet .
- Också i dag har vi människor som behöver vård, men som inte alltid får det, säger hon.
Det som ändå har ändrat är viljan att skriva ut patienter. Om patienten hade familj som lovade att ta hand om honom eller henne kunde man få lämna mentalsjukhuset.
- Ofta handlade det ändå om vård på livstid, säger Jutta Ahlbeck.