I går, tisdag, ordnades det första rådslaget i Vanda för att diskutera den svenska verksamheten i staden. Under kvällen kom det bland annat fram att deltagarna upplevde att det finns en splittring mellan de svenskspråkiga i de olika delarna av staden.
Det är Svenska kommittén som tagit initiativet till att ordna en diskussion för alla Vandabor för att få idéer kring vad som bör utvecklas inom svensk service i Vanda. Tanken är att rådslaget ska bli ett årligt evenemang.
Svenska kommittén håller som bäst på att skapa en utvecklingsplan för svenskan i Vanda för de kommande fyra åren. Efter tisdagens möte är det meningen att kommittén påbörjar bearbetningen av utvecklingsplanen. Planen fastställs på ett möte den sjätte juni.
Jan Lindqvist säger att han märkt av knutpatriotism bland de svenskspråkiga.YLE/Nicole Hjelt
Svenska kommittén består av tio medlemmar som stadsfullmäktige utnämnt. Den fungerar som en länk mellan invånarna och invånarorganisationerna samt stadens beslutsfattare. Kommittén jobbar för att främja de svenskspråkiga invånarnas möjligheter till samverkan.
Knutpatriotism och snäv bild i media
Under diskussionen lyfte många fram att de upplever att det dåliga samarbetet mellan östra och västra Vanda påverkar svenskan i staden negativt, då det egentligen skulle behövas ett intensivare samarbete mellan de svenskspråkiga invånarna för att trygga svensk service.
En av mötesdeltgarna, Jan Lindqvist, jobbar som flexhandledare i Helsinge skola, och säger att han märkt att det finns en knutpatriotism som påverkar det svenska samarbetet.
- När det gäller till exempel verksamhet för barn så finns det en inställning att "det här är vårt område och ni sköter barnen på ert område". Det är oroväckande då det leder till att det finns ett mindre utbud för barn, unga och åldringar, och man istället letar efter motsvarande verksamhet på finska. Det gör att våra svenskspråkiga föreningar så småningom dör ut.
Ett annat problem enligt många är Vandas dåliga rykte. Flera uttryckte oro över att medierna ger en dålig bild av Vanda, och att det i sin tur gör att det är svårt att locka nya invånare till staden. Det håller Lindqvist med om. 
Solveig Halonen säger att det är utmanande att vara svenskspråkig i Vanda.YLE/Nicole Hjelt
- Alltid när man läser tidningen på veckoslutet så är slagsmål det enda som nämns när det gäller Vanda. Jag har aldrig hamnat i slagsmål här, jag har aldrig varit rädd för mina barns eller min egen del. Jag tycker att alla Esbobor borde flytta hit, man får ett rum till för samma pris.
"De svenskspråkiga måste vara aktiva"
Solveig Halonen är ordförande för Svenska kommittén. Hon säger att det är spännande men utmanande att vara svenskspråkig i Vanda.
- Vi kan inte räkna med att vi får den service som vi vill ha på svenska i Vanda. Vi får många gånger ta till finska. Vi svenskspråkiga är nämligen ganska utspridda i Vanda, men i själva verket är vi ganska många. Om vi drar åt samma håll och kräver saker så får vi mycket till stånd.
Halonen ser positivt på svenskans framtid i Vanda så länge de svenskspråkiga fortsätter att vara aktiva.
- Vi finns nog här också i framtiden. Jag skulle säga att vi har ett ganska bra nätverk av svenska rum, till exempel församlingen och olika föreningar. Men vi måste som svenskspråkiga vara aktiva, ta reda på och delta när det ordnas något på svenska.