Det är omkring 60-åriga män från huvudstadsregionen som dominerar bland styrelsemedlemmarna i de svenskspråkiga stiftelserna. Det framgår i Yle Nyheters granskning av stiftelsemakten.
Av alla närmare 2000 personer som leder de svenskspråkiga stiftelserna och de stora fonderna är ungefär en tredjedel kvinnor. Bland stiftelseeliten, det vill säga de lite över 200 personer som sitter med i två eller fler styrelser, är endast en femtedel kvinnor.
Liisa Husu, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet, är mycket överraskad över de här siffrorna.
- Jag är chockerad. När man tänker på Finland som är ett land där det finns välutbildade, kompetenta kvinnor på alla områden så låter det väldigt snävt och ensidigt att kvinnor har så lite att säga till om vart stiftelserna riktar sina pengar och vad de stöder, säger Husu.
Om de som sitter i styrelserna själv för föreslå vem som ska efterträda dem blir det lätt reproduktion av det samma.
Enligt henne är en viktig orsak till könsfördelningen det sätt på vilket nya styrelsemedlemmar väljs.
- Om de som sitter i styrelserna själv för föreslå vem som ska efterträda dem blir det lätt reproduktion av det samma.
Män tenderar att välja män, påpekar Husu.
"Nya stiftelser borde tänka på könsfördelningen"
Leena Linnainmaa, vice vd för Centralhandelskammaren, säger att det riktas mycket krav på öppenhet mot till exempel börsnoterade bolag. Därför har könsfördelningen i börsbolagens styrelser ändrats under den senaste tiden. Samma krav gäller ändå inte stiftelser och enligt Linnainmaa gör det att gamla traditioner lever kvar längre.
Att öka antalet kvinnor i de svenskspråkiga stiftelsernas och stora fondernas styrelser ser Linnainmaa som mycket svårt. Hon anser ändå att det finns mycket rum för förbättring.
- Då nya stiftelser grundas borde man kanske fundera på att i stadgarna skriva ner noggrannare vem som ska ha hand om pengarna, hur uppdrag ska fördelas mellan män och kvinnor och hur länge varje person får sitta på en post, säger Linnainmaa.
Veronica Fellman är positivt överraskad över antalet kvinnor i stiftelsemakten.Veronica FellmanFoto: Eva Frantz
"Svårt att locka kvinnor till styrelsearbete"
Veronica Fellman, verksamhetsledare för Svenska pensionärsförbundet, sitter själv med i tre styrelser, bland annat i Svenska Folkskolans Vänner. Hon är positivt överraskad över antalet kvinnor i stiftelsernas och fondernas styrelser.
- Det är ju mera än i börsbolag och det är bra. Vi kommer ändå inte upp till 50 procent så visst har vi något att lära oss ännu, säger Fellman.
Hon medger att det kan vara svårt att locka kvinnor till styrelsearbetet. Enligt Fellman kan det svala intresset bland kvinnor handla om hurdan bakgrund man har.
- Det är en trend som kan ha att göra med att det är få kvinnor som är intresserade av ekonomi. Vad det å sin sida beror på vet jag inte. Själv har jag förflutet inom bankbranschen och där var också de flesta direktörerna män.
Fellman anser att stiftelsernas verksamhet borde vara mer öppen. Hon skulle gärna se att myndigheterna ställde hårdare krav på att stiftelserna till exempel ska redogöra vem som sitter med i styrelsen.
Argumentet om att få kvinnor har intresse för uppdragen köper genusforskare Liisa Husu ändå inte.
- Det tror jag bara inte på. Det finns så många kvinnor med gedigen kunskap, men kvinnor kan ju inte aktivt söka sig till de här uppdragen eftersom de inte annonseras offentligt, säger Husu.
Läs också:
Ny stiftelselag ökar insynen
Liten klick vid makten i stiftelser och fonder
Ralf Blomqvist styr i tio stiftelser
Kolumn: Varför kartlägger vi stiftelsemakten?
Du kan ocksåtipsa oss om stiftelser!