Intresset för att studera ekonomi växer stadigt. I år hade handelsvetenskaperna kring 12 500 sökande, det här är en ökning på ett par tusen sökande sedan år 2009. Den stora efterfrågan på ekonomiutbildningar har också fått privata aktörer att grunda utbildningar på området.
En av dem som erbjuder avgiftsbelagda studier i ekonomi på högskolenivå är Helsinki School of Business.
Under det första verksamhetsåret har Helsinki School of Business, eller Helbus, haft 16 studerande. I höst väntar man att antalet mer än fördubblas. Skolan erbjuder studier på högskolenivå, men erbjuder däremot inte en högskolexamen.
En termin på skolan kostar drygt 3 200 euro och skolan erbjuder en examen som motsvarar två års studier på kandidatnivå. Den här sortens examen är vanlig i USA och i Storbritannien, säger skolans vd Kari Jääskeläinen. Men det finns ändå inga garantier för att studerande kan fortsätta på universitet efter den här examen.
-Jag tror att det kommer att ta några år innan det går att komma in på inhemska universitet med en Associate of Arts in Business-examen. Därför förbereder vi också våra studerande att i första hand söka till universitet och högskolor utomlands efter avlagd examen hos oss, säger Jääskeläinen och påminner om att universiteten och högskolorna har rätt att själva välja sina studerande.
Eftersom Finlands högskolelag inte känner till privata högskolor övervakar utbildningsmyndigheterna inte heller de nya institutionerna. I fråga om exempelvis marknadsföring så är det konsumentmyndigheterna som övervakar att marknadsföringen är saklig.
Enligt Undervisningsministeriet är det viktigt att studerande som söker till de privata skolorna förstår att de examina de får där inte är en del av Finlands officiella högskolesystem.
-Det är viktigt som studerande att alltid ta reda på vad det är för examen man får vid den skola man söker till, säger Ari Saarinen som är direktör i högskolepolitik vid Undervisningsministeriet.
Trots att intresset för studier i ekonomi växer i rask takt har undervisningsministeriet inte några planer på att öka antalet studieplatser inom de statliga utbildningarna. Enligt Saarinen ligger utbildningskvoterna på en lämplig nivå och det finns varken planer på att öka eller minska på studieplatserna på högskolenivå.
Därför har inte heller tradenomutbildningarna på yrkeshögskolorna skurits ner, trots att utbildningar på många andra sektorer i yrkeshögskolorna bantats ner i samband med yrkeshögskolereformen.
Även om marknaden för privata högskolor inte är stor i Finland, så tror Saarinen att fenomenet med avgiftsbelagda handelsutbildningar är här för att stanna. Och enligt Saarinen kan de i vissa fall vara lösningen för exempelvis dem som inte kommer in på de statliga utbildningarna.
Den Associate of Arts in Business-examen som Helsinki School of Business erbjuder motsvarar två tredjedelar av kandidatexamen och därför kvalificerar utbildningen inte exempelvis för tjänster inom offentliga sektorn.
-Vi utbildar för den privata sektorn och om man vill få kvalificering för att jobba inom den offentliga sektorn så kan man efter AAB-examen söka till ett utländskt universitet för att ta kandidatexamen på ett år, och efter det har man ju behörighet att söka till magisterprogram i Finland och den vägen sedan få en finländsk magisterexamen, säger skolans vd Kari Jääskeläinen.
Jääskeläinen anser att debatten om huruvida den avgiftsbelagda betalningsmodellen passar in i Finland oftast går i fel banor från början.
-Det finns ett felantagande om att man lever i ett jämställt samhälle när utbildningen är gratis och vem som helst kan utbilda sig. Men Statistikcentralens uppgifter visar att högskoleplatserna de facto går till barn vars föräldrar också är högt utbildade. Är det inte mer jämlikt att folk betalar själva för det de drar nytta av?