Rösterna sorlar och ekar i de glänsande korridorerna och en svag doft av målfärg kan ännu anas. Det är skolstart för Åshöjdens skola i det ombyggda skolhuset.
Skolhuset som ursprungligen byggdes 1957 renoverades grundligt, och ett och ett halvt år arbetade skolan i tillfälliga utrymmen på Topeliusgatan.
Rektor Ellinor Hellman tar emot eleverna bland flyttlådor och inplastade möbler som ännu söker sina platser.
– Det kommer säkert att ta till jul före allt riktigt hittar sin plats. Men nu är det viktigaste här, eleverna och personalen, människorna, säger Hellman.
Hållbara lösningar
I ett biologi- och geografiklassen sitter 8 C på nya stolar. Borden saknas ännu, men när de anländer är de ägnade enkom för undervisning i naturvetenskaper.
– Borden går på hjul så de går att flytta, men framförallt är bordsskivan gjord för att man ska kunna utföra experiment och göra annat klottigt utan att ytan tar skada, beskriver Hellman.
Stora delat av skolans möblemang byttes ut i samband med ombyggnaden, och Hellman är glad över att inköpen gjorts långsiktigt. Specialbord och inhemska soffor kostar mer men håller länge och åldras värdigt.
– Det var en riktig ruljans när den gamla inredningen skulle hitta nya hem. Det for lastbilar hit och dit. En del åkte till andra skolor i staden, och en del tog ett återvinningsföretag hand om. Men tyvärr åkte en hel del till soptippen, säger Hellman.
Det var möbler som var så skrangliga att de inte dög åt någon, mest bara spånskiva.
Flyttvana nior
Veikko och Mirabell går i nian. De har erfarenhet av sitt nygamla skolhus både före och efter reparationen.
– Första intrycket är att allt är vitt och nytt, säger Veikko.
Han har gått hela sin skoltid i Åshöjden, och kände till skolhuset utan och innan. Ännu har han inte hunnit utforska allt nytt, men lovar att det snart ska vara gjort.
– Både de delar som är tillåtna för elever och andra, säger han och blinkar.
Mirabell säger att året skolan var utlokaliserad i Soc & koms förra hus på Topeliusgatan gick bra.
– Huset var litet mindre, och skolvägen blev aningen längre. Jag klarade mig med att stiga upp en kvart tidigare än jag annars gjort, så det var inte så farligt, säger Mirabell.
Repekt och lägerskola
Både Mirabell och Veikko är vänelever. De ska tillsammans med de andra väneleverna få de nya sjuorna att känna sig välkomna. Enligt traditionen åker de med sjuorna på lägerskola i början av skolåret.
– Vi passar på och har mycket biologi när vi är nära naturen på lägerskolan. Så paddlar vi och leker lekar och har lägerbål, säger Veikko.
På frågan om vad som är viktigast i samröret med de yngre i sjuan kommer svaret blixtsnabbt.
– Respekt. De ska respektera oss äldre och inte säga emot, säger Veikko.
Men det kryper fram att det nog är ömsesidig respekt det handlar om, och väneleverna har funderat på vad som skulle få dem själva att känna sig välkomna.
– Att man pratar med någon, tar den med och hjälper om det behövs. Det skulle jag känna mig välkommen av, säger Mirabell.