Helsingfors finska gymnasier inleder en så kallad campusverksamhet under läsåret 2013-2014 som ska stärka samarbetet gymnasierna emellan. I praktiken handlar det om en indelning av gymnasierna i tre kluster eller campus, som har gemensamma kurser. De svenska gymnasierna vill inte vara sämre och det är tänkt att de ska bilda ett eget campus om två år.
- Vi har planerat det här i många år, men nu har vi konkret börjat arbeta med de här frågorna och funderar kring gemensamma kurser och kursindelningar, förklarar Niclas Grönholm, undervisningschef på linjen för svensk dagvård och utbildning på Utbildningsverket.
Även om det kan låta så på namnet så handlar det alltså inte om gemensamma utrymmen, utan om ett elektroniskt samarbete och ett betydligt bredare utbud gemensamma kurser.
Tanken är att kunna erbjuda kurser som annars skulle ha haft ett för lågt deltagarantal för att förverkligas. På det här sättet önskar man också öka samarbetet gymnasier emellan som har olika specialinriktningar, och att de starka gymnasierna ska komma i kontakt med de svagare.
Gemensam kurator och studiehandledare
Grönholm berättar att tanken om ett samarbete initierades av rektorerna för några år sedan då oron var stor för vad som lurade bakom knuten för de svenskspråkiga gymnasierna.
Samtidigt som de svenska gymnasierna började se över sin framtid så hade de finska skolorna inlett planeringen av campusmodellen. De svenska gymnasierna såg då modellen som en möjlighet till ett starkare svenskt gymnasienätverk och en bättre möjlighet till samarbete med de finska gymnasierna.
Precis som på finskt håll planerar man också i framtiden att göra kurator-, studiehandlednings- och de psykologiska tjänsterna gemensamma för hela campuset.
Att det skulle handla om inbesparingar förnekar ändå Grönholm.
- Det handlar om att satsa personalresurser till ett och samma stadie, och det kommer eleverna att ha nytta av, försäkrar han.
Ämnesinriktning gammalmodigt
Förutom ett ökat samarbete satsar man på att planera tvärvetenskapliga kurser. Ämnesinriktade kurser anses gammalmodiga, nu talar man istället om fenomeninriktade studier.
- Man vill gå över från det gamla vetenskapliga tänkadet till tvärvetenskapliga kurser som behandlar olika ämnen som har gemensamma nämnare.
Grönholm nämner som exempel kursen "Människan lämnar spår" som inbegriper studier i modersmål, livåskådningskunskap, religion, finska, psykologi och samhällskunskap. Den är en av de tvärvetenskapliga kurser som planerats för det förnyade kursutbudet. I och med kursförändringarna kommer man också att vara tvungen att göra förändringar i studentexamen, men det tror inte Grönholm kommer att bli något problem.
- Det innebär ju redan förändringar när studentexamen ska bli elektronisk, och ofta motiveras lärarna till att ändra på kursinnehållet i och med förändringar som sker i studentexamen, förklarar Grönholm.