Helsingfors för alla- projektet inleddes 2002 och slutfördes 2011. Målet med projektet var en stad som är tillgänglig för alla, även stadsbor med någon form av funktionshinder.
I slutraporten från 2011 slår staden sig för bröstet och talar om Helsingfors som en föregångare. Samtidigt står det på stadens webbplats att privata parter måste dra sitt strå till stacken för att en tillgänglig stad ska bli verklighet.
De synskadade har länge påtalat olägenheter och faror som fristående reklamskyltar på trottoarerna för med sig. På många orter är det förbjudet att ställa ut skyltar utan tillstånd eller i fall att trottoaren är för smal för både skylt och trafik.
Nämnden ömmar för företagare
I Helsingfors har frågan i åratal valsat runt i nämnder och arbetsgrupper. Skyltarna har egentligen inte varit tillåtna, men staden har i egenskap av markägare inte övervakat vad som ställs ut och hur.
På tisdag behandlade nämnden för allmänna arbeten på stadsstyrelsens begäran ett medborgarinitiativ som lämnats in av HUN, Helsingin ja Uudenmaan Näkövammaiset ry.
Intresseorganisationen för synskadade i huvudstadsregionen ber i initiativet staden förbjuda lösa skyltar i stadskärnan. Motiveringen är att ställningarna är svåra att upptäcka med en vit käpp, de är lätta att snubbla på och tvingar i värsta fall ut fotgängare eller rullstolsbundna på vägbanan.
Nämnden kom till slutsatsen att skyltarna kan vara ett trafikhinder och att de kan förbjudas med hänvisning till nuvarande lagstiftning. Men hänsyn måste tas till affärsidkare på innergårdar eller i högre våningar som saknar andra möjligheter att skylta. Butiksägarna ska höras, säger nämnden i ett vagt formulerat beslut där det står att det ska vara möjligt att förbjuda skyltar till den grad som en trivsam stadsmiljö förutsätter.
Politiker positiv, synskadad mindre glad
Henrik Nyholm (VF) är vice ordförande i nämnden för allmänna arbeten. Han tycker att beslutet ska ses som positivt.
– Beslutet betyder att ärendet rör på sig och går vidare. Det är inte en helt enkel fråga, säger Nyholm.
På HUN är informatör Ilkka Väisänen mindre optimistisk.
– Beslutet är vagt, vad menas med formuleringarna. Att ärendet behandlas är ingen garanti för att något händer. Vi har länge drivit på det här, men gång på gång har ärendet drunknat i stadens byråkrati, säger Väisänen.
Väisänen är själv synskadad och säger att skyltarnas rörlighet är en stor del i problemet, att det varje gång står olika. Enligt Väisänen ställer många butiker tanklöst ut sina skyltar mitt på gångbanan.
– Eller kanske det är meningen så att man bara inte missar dem, säger han.
Ärendet går vidare till stadsstyrelsen.