Reaktionerna på professor Kettil Cedercreutz förslag om att slå ihop de svenskspråkiga yrkeshögskolorna med Åbo Akademi som primus motor för att få en stor aktör i Svenskfinland är blandade. Arcadas Henrik Wolff understöder större enheter, trots att det har visat sig svårt att få till stånd dem. Hankenrektorn Eva Liljeblom skyr däremot stora enheter, Hanken klarar sig bra som det är, säger hon.
Cedercreutz började med att skriva en insändare i tidningen Helsingin Sanomat. En del av sina tankar presenterade han också i Hbl. En kommentar till förslaget återgavs på ledarplats i Österbottens tidning.
Som outsider ser han på den finlandssvenska högskolevärlden ur ett annat perspektiv än de involverade.
Hankenrektorn tilltalas inte av de stora enheter som Cedercreutz för fram.
Hankens rektor Eva Liljeblom.Hankens nya rektor Eva LiljeblomYle
- Det finns många exempel i världen på att stora enheter inte alls är de bästa på sitt område. Inte har Sverige heller satsat på stora helheter, kontrar Eva Liljeblom. Små handelshögskolor fungerar bra och visst har vi samarbete med Sverige i dag, säger hon. Handelshögskolan i Stockholm är vår partner.
- Sammanslagningsförslaget är däremot helt galet, anser hon och ifrågasätter nyttan av det.
Storleken har en betydelse
Arcadas rektor Henrik Wolff tycker att förslaget är ett välkommet inslag i debatten om högskoleverksamheten i Norden. Han ser gärna att debatten fortsätter.
- Arcada jobbar på att skapa starka nordiska allianser. Att forma en stor svensk högskola i Finland är ändå inte möjlig utan lagändring, en samgång med Novia kunde ha varit ett första steg, konstaterar Wolff.
Arcadas rektor Henrik Wolff.Arcadas rektor Henrik WolffArcada
Han påminner ändå om att det inte varit oproblematiskt att förena universitet och högskolor i varken Europa eller USA. Vi har ändå mer att vinna på stora högskolor. Ett universitet som äger en högskola har ändå inte alltid visat sig vara lyckat, funderar han vidare.
Storleken har en betydelse i en värld som förändras och han fastslår att förändringstrycket just nu är stort.
Den andra centrala tanken i Cedercreutz resonemang - att söka stöd från svenskan i Sverige och Norden i stället för att kämpa kring "tvångssvenskan" i Finland föranleder också reflexioner.
- Det är inte bara svenskan som är trängd i Finland, säger Henrik Wolff, det är också det nordiska. Därför kunde en finlandssvensk högskola ha en stark roll att spela här, säger han.
Besvärliga rankningslistor
Liljeblom reagerar också på den rankning av universitet som Cedercreutz använder som ett argument för att motivera större enheter. Helsingfors universitet ryms med på listan bland de förnämsta universiteten i världen, det gör inte Aaltouniversitetet - till exempel.
- Det är omöjligt för ett universitet utan medicin och naturvetenskaper att klättra på rankningslistan, framhåller hon. Aalto kan svårligen konkurrera enligt samma mätare som bredbaserade universitet.
Båda är eniga om att det tar länge för universitet att klättra på rankningslistor. Om rankning och dess betydelse uttalar sig Liljeblom mer omfattande i hela intervjun som finns sparad på arenan, länken här intill.
Läs också mera om Cedercreutz förslag: USA-professor rör om i högskoledebatten
Kommentera gärna högskolefrågan i Svenskfinland ur ditt perspektiv!