Ska kommunen göra mer eller mindre för barnfamiljerna än vad lagen kräver? Den här frågan grubblar man nu på i Kyrkslätt där vård- och omsorgsnämnden vill slopa stödet till församlingens familjerådgivningcentral. Om förslaget godkänns av stadsstyrelsen kan det hota servicen på svenskt håll.
I en vit radhusliknande byggnad på prästgårdsbacken i Kyrkslätt finns församlingens familjerådgivningscentral. Där jobbar familjerådgivare Yvonne Terlinden. Hon tar emot par och familjer i behov av krishjälp i ett ljust rum med bekväma fåtöljer.
Beskedet om att verksamheten på prästgårdsbacken nu är hotad oroar Terlinden.
- Naturligtvis blev jag besviken och orolig för framtiden på den här branschen och för kyrkslättsbornas möjlighet att få hjälp i rätt tid, säger Terlinden lågmält.
Det var vård- och omsorgsnämnden som beslöt i slutet av augusti på sitt möte att slopa samarbetsavtalet med församlingen. Det här skulle innebära att kommunen inte längre skulle stöda verksamheten på Prästgårdsbacken.
- Det betyder i värsta fall då att vi har bara en person på plats, vilket naturligtvis inte räcker till för att täcka behovet. Plus att det gör centralen väldigt skör att jobba som ensam på en sådan här bransch är inte att rekommendera, konstaterar Terlinden.
Familjerådgivningen i Kyrkslätt har för till fället en ideal situation då alla tjänster är besatta och dessutom behöver kyrkslättborna inte köa till rådgivningen. I fall samarbetsavtalet med församlingen avbryts kan den här situationen förändras.
”Ett ur uselt avtal”
Samarbetsavtalet mellan kommunen och församlingen gjordes år 1989 då kommunen inte hade någon egen familjerådgivning. I dag arbetar kommunen och församlingen sida vid sida inom rådgivningen. Då kommunen sköter de lagstadgade uppgifterna kompletterar församlingen med att sköta den preventiva biten, nämligen krishjälpen.
Enligt avtalet ska kommunen stå för hälften av driftskostnaderna för centralen, men ” dock högst med det anslag som kommunen reserverat i sin budget” vilket i princip betyder att kommunen betalar så mycket de vill. Den här klausulen har fått både politiker och representanter för församlingen att höja på ögonbrynen.
- Ja i beredningen står det ju att man säger upp avtalet och det tycker vi att är jätte bra för att det är ett ur uselt avtal, säger kyrkoherde Lars-Henrik Höglund som sitter i det gemensamma kyrkorådet i Kyrkslätt.
Ett fortsatt samarbete delar åsikter
Båda parterna är ense om att avtalet måste skrotas. Men åsikterna går isär när det gäller ett fortsatt samarbete. Politikerna använder ekonomikortet och menar att det ska sparas.
- Det här var nu en sådan inbesparingsåtgärd som vi i nuläget kunde göra, säger SFP:s Crista Åberg som sitter i vård- och omsorgsnämnden.
Höglund hoppas på ett fortsatt samarbete i form av ett bättre, bindande avtal mellan församlingen och kommunen.
- Vi måste få ett nytt avtal som är bindande för att inte går det ju så här att man anställer folk och så plötsligt finns det ingen som betalar för det, säger Höglund.
Kommunen ska endast sköta de lagstadgade uppgifterna
Trycket på att spara är stort inte bara i Kyrkslätt utan på alla håll i landet. Omsorgschef Liisa Ståhle menar därför att det är lättast att börja med att spara på det som kommunen inte egentligen behöver erbjuda.
- Vi kan spara i det som inte är lagstadgat. Den service som krävs av kommunen i lagen kan vi sköta på egen hand, säger Ståhle.
Det här är kortsiktigt tänkande menar Terlinden.
- Vilken service vill vi ha? Räcker det med de lagstadgade uppgifterna? Eller ska alla ha möjlighet att söka hjälp då de behöver den? Det tycker jag själv är att rekommendera för man sparar ju på långsikt om man sköter kriser i god tid, menar Terlinden.
Svenska servicen hotad
Både familjerådgivaren Terlinden och kyrkoherden Höglund oroar sig för hur det går med servicen på svenskt håll om samarbetet inte får någon fortsättning.
- Lite på känsla kanske jag säger att det kanske inte går så bra eller att det kanske inte räcker till, säger Terlinden.
Höglund säger att det är lite si och så med att få service på svenska hos de kommunala familjerådgivarna. Han befarar att antalet svenskspråkiga kunder kommer att växa explosionsartat om de kommunala anslagen för församlingens rådgivningscentral slopas.
- När man pratar om bekymmer så måste man få göra det på sitt eget modersmål. Den servicen så kan vi erbjuda nu hur det blir sen har vi ingen aning om hur det i så fall går, säger Höglund.
SFP:s Crista Åberg oroar sig inte över språkaspekten. Hon poängterar att Kyrkslätt är en tvåspråkig kommun och att en stor del av personalen på kommunens familjerådgivning talar bra svenska.
Kommunstyrelsen vill ännu utreda
Nu väntar man på kommunstyrelsens beslut. Styrelsen valde på sitt möte den 9 september att bordlägga ärendet på grund av att beslutsfattarna ville ha mera information om vilka effekter det skulle ha på kommunen om samarbetsavtalet mellan kommunen och församlingen skulle slopas.
