Allt fler EU-medborgare i huvudstadsregionens kommuner måste anhålla om utkomststöd. I första hand rör det sig om estländare, men även om sydeuropéer.
- Man anhåller om utkomststöd eftersom lönen för till exempel städjobb inte går att leva på, säger Leila Palvianen, chef för vuxensocialt arbete vid Helsingfors socialverk.
En del av de sökande kan ha arbetat i Finland i åratal, men sedan blivit arbetslösa. Andra inser efter en tid i arbetslivet att lönen inte räcker till.
- Mycket ofta har de börjat jobba, och sedan märkt att arbetstimmarna är så få att de inte räcker till uppehället. Ganska snart söker de sig till oss, säger Palviainen.
Uppehållstillståndet kan dras in
Estländarna är den största gruppen bland socialverkets EU-klienter. Redan för ett par år sedan överskred deras antal i Helsingfors tusen personer. Också i Vanda, Esbo och Grankulla ökar ansökningarna från såväl estniska som andra EU-länders medborgare.
För en del sökande är problemet återkommande. Enligt utlänningslagen leder upprepade ansökningar om utkomststöd till att uppehållstillståndet dras in.
- Om lagen tillämpades skulle kunderna säkert vara färre. Det heter ju i lagen att en utlänning som hela tiden tyr sig till försörjningsstöd inte längre uppfyller villkoren för att vistats i landet. Då kan uppehållstillståndet dras in, säger Palviainen.
Men i praktiken sker ingen övervakning av upprepade stödansökningar, och socialmyndigheterna har tystnadsplikt.
En arbetsgrupp dryftar som bäst hur utbytet av information mellan polisen och socialmyndigheterna kunde bli bättre. Inrikesminister Päivi Räsänen (kd) efterlyser en lagändring.
- Den enda möjlighet att lösa frågan som jag kan se det är att socialtjänsten får rätt anmäla personer som gång på gång lyfter stöd, säger Räsänen.
Samma förslag framfördes redan för två år sedan av en arbetsgrupp. Men de flesta som gav utlåtande i frågan motsatte sig förslaget, och saken förföll.