Vandalismen i spårvagnar, metrotåg och bussar kostar över en halv miljon euro i året. Trots den kameraövervakning som togs i bruk för några år sedan verkar situationen inte bli bättre.
En spårvagnschaufför klädd i en blå jacka står och lutar sig mot en spårvagn samtidigt som han röker en cigarett. Spårvagnen står på sin ändhållplats och chauffören har passat på att ta en välförtjänt paus och sträcka lite på benen.
I den här spårvagnen finns det inget klotter. Den har antagligen nyligen kommit från depån i Tölö eller Forsby där vagnarna tvättas varje natt.
– I år har vi ett kontrakt med en städfirma på omkring 300 000 euro och lite på. Till det priset tar firman bort klotter och så får vagnarna en ny skyddande ytbeläggning, berättar Markus Keisala som är servicechef vid Helsingfors stads trafikverk (HST).
Syrlig trend
Det är spårvagnsföraren som gör en felanmälan om han eller hon upptäcker klotter eller andra slags skador.
– Det största problemet är klotter antingen med tusch eller med något frätande ämne så som framkallningsvätska, säger Keisala.
En spårvagnschaufför som inte vill uppträda med namn misstänker att det blivit en slags trend att använda syror för att klottra glas. Ofta måste hela fönstret bytas ut då ämnet frätt sönder glaset.
– Att använda sprayfärger förekommer numera välidgt sällan, säger Keisala.
”Passagerarna får lida”
Klotter är också vanligt i metron och bussar. Tapio Hölttä som ansvarar för metrotrafiken vid HST säger till Yle Huvudstadsregionen att klottret kostar metroenheten vanligtvis 150 000 euro men att klotterkostnaderna redan är 160 000 euro för det här året.
Trots att enhetens hela årsbudget är 25 miljoner euro ser Hölttä kostnaderna som ett allvarligt problem.
– Vi ser det som ett stort problem för att utöver kostnaderna byter vi också genast ut de nerklottrade tågen. Det här betyder att passagerarna får lida då en tur uteblir helt och hållet, skriver Hölttä i ett e-post.
Kameraövervakningen hade kortvariga effekter
För busstrafikens del får vi nöja oss med uppskattningar beklagar Michael Andersson som är teknisk chef vid Helsingfors busstrafik. Den rätta personen kunde inte nås för en kommentar.
– Nu pratar vi också om tiotals tusen om inte hundratusen på årsnivå. Det är åtminstone en kännbar del av våra kostnader, säger Andersson.
Omkring år 2005 installerades övervakningskameror i bussar, spårvagnar och metrotåg. Tanken med kamerorna var att förbättra säkerheten.
– Det minskade till en början men nu är det som om det skulle ha ökat tillbaka, konstaterar Andersson.