55 gånger har Helsingforsfullmäktige röstat under 2013. Och 49 gånger har majoriteten av SDP:s fullmäktigegrupp varit på den sida som vunnit omröstningen. Alla partier, förutom VF och FKP, har oftare varit på den vinnande än på den förlorande sidan i en omröstning. Det här visar Yle Huvudstadsregionens genomgång av omröstningarna i fullmäktige.
För att begränsa materialet har inte de omröstningar som gällt hemställningsklämmar tagits med. En kläm är ett önskemål som kan fogas till ett beslut, men det leder sällan till någonting konkret.
Vänsterförbundets veteranledamot, Pekka Saarnio, har inte varit medveten om att partiet oftare har förlorat än vunnit i omröstningarna.
Vår grupp har förändrats radikalt och den erfarenhet av kommunalpolitik som finns i gruppen är väldigt liten.
– Jag har inte lagt märkte till det. Men det är ett intressant fenomen, säger Saarnio.
Traditionellt brukar man tala om att det i Helsingforspolitiken finns en rödgrön majoritet bestående av De gröna, SDP, VF och FKP men i praktiken verkar VF och FKP vara i opposition.
"Gruppen är oerfaren och hittar inte partners"
VF har 23 gånger varit på den förlorande sidan och bara 21 gånger på den vinnande under fjolårets omröstningar. Det här en klar skillnad jämfört med 2012 då fullmäktiges sammansättning såg annorlunda ut. Under hösten 2012 var VF 31 gånger på den vinnande sidan men bara 9 på den förlorande. Under den förra fullmäktigeperioden hade partiet sju ledamöter medan man under den nuvarande har nio.
– Vår grupp har förändrats radikalt och den erfarenhet av kommunalpolitik som finns i gruppen är väldigt liten. Gruppen är idealisk och har målsättningar, men verkar inte kunna hitta partners att skapa majoriteter med, säger Saarnio, som valdes in i stadsfullmäktige för första gången 1968.
Tycker du att det är problematiskt att VF ofta har varit på den förlorande sidan i omröstningar?
– Jo, det tycker jag i viss mån. Det vore lättare om vi kunde hitta lösningar med en bredare grupp. Det här är också en fråga som har delat vår grupp, bland annat i samband med budgetuppgörelsen då vi hade en hård intern strid om gruppen ska ställa sig bakom budgeten eller inte, säger Saarnio.
Loukoila vill inte fortsätta som gruppordförande
Den hårda interna striden ledde till att gruppordförande Silvia Modig avgick eftersom gruppens majoritet i en omröstning inte ville godkänna budgetuppgörelsen. Till ny gruppordförande valdes Eija Loukoila, men hennes mandat sträcker sig bara till den 15 januari då fullmäktigegruppen ska välja en ny gruppordförande. Loukoila uppger för Yle Huvudstadsregionen att hon inte vill fortsätta på posten, men enligt Saarnio kan hon vara tvungen till det om ingen annan kandidat hittas.
Loukoila ser det inte som problematiskt att gruppen oftare har förlorat än vunnit i omröstningar.
– Det visar bara våra värderingar och vad vi prioriterar. Vi behöver inte vara oroliga eller skämmas för att det ser ut så där, säger Loukoila.
Men hur ofta försöker ni hitta en kompromiss med De gröna och SDP och den vägen få er vilja igenom?
– Vi försöker alltid förhandla i stora frågor, men alltid hittar vi inte en gemensam linje. I vissa frågor splittras De gröna och i andra frågor har vi och De gröna en gemensam syn medan SDP splittras. Ett bra exempel är detaljplanen för Havsrastböle där vi och De gröna hade samma åsikt (att förändra eller förkasta planen, red. anm) medan SDP var splittrade. Vi är mer gröna än SDP.
"Det gäller att kompromissa"
SDP:s andra vice gruppordförande Thomas Wallgren tror att partiets position nära den politiska mitten är orsaken till att partiet oftast av alla varit på den vinnande sidan. 
Thomas WallgrenYle
– Väldigt mycket av det kommunalpolitiska arbetet handlar om att samla om majoriteter för de saker man anser vara viktiga. Det blir tydligast i budgetbehandlingen. En del vill ha större satsningar på dagvård, andra på äldrevård, tredje på skolgrupper och en fjärde på byggandet. Då gäller det att kompromissa. Och i det arbetet är vi väldigt aktiva, säger Wallgren.
SDP agerar, som tredje största grupp, ofta vågmästare mellan Samlingspartiet, som är störst och De gröna, som är näststörst. Men partiet får varken tillsammans med Samlingspartiet eller De gröna en majoritet i fullmäktige. Två exempel på hur SDP fick sin vilja igenom under 2013 var planen på ett tornhotell på Busholmen och delgeneralplanen för Havsrastböle. I båda frågorna var omröstningen jämn men båda gångerna röstade majoriteten av SDP:s ledamöter på det vinnande förslaget, det vill säga man motsatte sig tornhotellet och stödde planerna på bostäder i Havsrastböle.
Wallgren ser ändå ett behov av Vänsterförbundets oppositionspolitik.
– Det finns ett uppdämt behov av oppositionspolitik och eftersom VF är i regeringen måste partiet sticka ut i kommunalpolitiken istället. Det är bara sunt att vi inte alltid har så bred samstämmighet i det här landet.
Fotnot: Vinnare betyder att majoriteten av partiets ledamöter röstat för det vinnande förslaget i en omröstning. Förlorare betyder att majoriteten röstat för det förslag som förlorat. Tom betyder att majoriteten röstat tomt och/eller varit frånvarande medan vet ej betyder att inget åsikt haft en majoritet, till exempel har tre ledamöter röstat ja, tre nej och fyra varit frånvarande.
Läs också: