Elever, föräldrar och personal i Mårtensbro skola och Sökövikens skola i Esbo är missnöjda med att de måste dela rektor.
Många skolor i huvudstadsregionen har tagit i bruk modeller där en rektor leder skolverksamheten vid flera olika enheter. Mårtensbro skola och Sökövikens skola har haft en gemensam rektor i snart fem månader. Direktionens ordförande Erik Lönnfeldt vid Sökövikens skola anser att samarbetet mellan de två skolorna fungerade bättre då de hade en rektor var.
- Varför ska man reparera något som inte är sönder?
Enligt Lönnfeldt anser både elever och personal att det är väldigt viktigt med en rektor som finns på plats, både för tydlighetens och trivselns skull.
- Bägge skolorna har var sin platschef, men de är lärare med alltför lite timresurser för att kunna leda skolan och sköta en rektors uppgifter, säger han.
Tre olika alternativ
Enligt skolornas nuvarande gemensamma rektor Kristina Falkenstedt har frågan väckt mycket känslor.
- Jag har förståelse för att man vill återvända till den gamla modellen som man är van vid, säger hon.
I februari ska nämnden Svenska Rum i Esbo fatta beslut om hur de två skolornas ledning ska organiseras i framtiden. Falkenstedt förklarar att det handlar om tre olika möjligheter.
- Ett alternativ är att slå samman skolorna till en grundskola med olika skolbyggnader men en rektor. Ett annat är att gå tillbaka till att ha två enskilda skolor med en rektorspost var.
Det tredje alternativet enligt Falkenstedt är två olika skolor med en gemensam rektor, vilket i stora drag är situationen för tillfället.
”Hela havet kommer att storma”
Erik Lönnfeldt kritiserar beslutsfattarna i Esbo för situationen.
- Man har formellt hört de olika parterna, men man har inte lyssnat.
Lönnfeldt säger att de berörda tänker få sina röster hörda innan Svenska Rums beslut i februari.
- Det är mycket på gång, det kan jag lova. Hela havet kommer att storma.
Modellen har fungerat på annat håll
Hoplaxskolan i Helsingfors undervisar i fem olika enheter som alla leds av en och samma rektor. Därutöver har de olika enheterna biträdande rektorer, eller platschefer, som sköter en del av uppgifterna.
Eeva Buzalski-Tilev är biträdande rektor för enheten i Munksnäs som undervisar klasserna ett till sex samt en förskola.
- Min uppgift är att ta hand om det dagliga så att allt rullar på. Jag är ansvarig för till exempel enhetens schemaläggning och personalen i enheten. Dessutom undervisar jag, men inte lika många timmar som en vanlig lärare.
Hon anser att systemet fungerat bra för Hoplaxsskolan, men konstaterar att resultaten varierar från fall till fall.
- Vi har en väldigt duktig ledande rektor så för min del är jag nöjd med arrangemanget. Dessutom har jag valt att lära sådana ämnen som inte kräver lika mycket för- och efterarbete som en del andra.
För- och nackdelar
Buzalski-Tilev nämner att byråkratin är långsammare då en skola är splittrad i flera enheter.
- Också väldigt små beslut går till så att jag förordar och så fattar rektorn det slutliga beslutet.
Som en av systemets fördelar räknar hon stödet man får från rektorn och de andra platscheferna.
- Ibland känns det väldigt skönt att ha någon att fråga.
Hur bra modellen fungerar beror enligt Buzalski-Tilev till en stor del på elevantalet och var skolorna ligger.
- Att vi ska sikta på att göra alla skolor till enhetsskolor tycker jag absolut inte.