Quantcast
Channel: Huvudstadsregionen | svenska.yle.fi
Viewing all 25281 articles
Browse latest View live

Lik hittades vid Sandvikskajen

$
0
0

En kropp hittades på lördagsmorgonen nära Sandvikskajen i Helsingfors. Enligt Helsingforspolisen var det en båtförare som hittade liket på rutten mellan Ärtholmen och Busholmen.

Polisen uppger att den dödas identitet och dödsorsak håller på att utredas. Utredningen framskrider som dödsorsaksundersökning.


Kätting och larm bästa båtförsäkringen

$
0
0

Under sommaren, speciellt i slutet då det blir mörkare, stjäls ett tusental båtmotorer i Finland. Sedan stöldstatistiken sköt i höjden för några år sedan har både båtklubbar och enskilda båtägare börjat värna mer om säkerheten.

Det är sällan stora båtar som försvinner. Enligt Richard Vaenerberg, äldre konstapel vid Helingfors båtpolis, är mindre båtar och framför allt utombordare lättare att hantera, svårare att spåra och därför också mer eftertraktat gods.

- Aktersnurror är ganska dyra som nya och lätta att sälja på svarta marknaden. Tyvärr finns det många som inte bryr sig om att ta reda på var maskinerna kommer ifrån då de köper begagnat, säger Vaenerberg.

Richard Vaenerberg, äldre konstapel Helsingfors båtpolis
Richard Vaenerberg, äldre konstapel Helsingfors båtpolis Richard Vaenerberg, äldre konstapel Helsingfors båtpolis

Båtstölderna har ökat i takt med att fritidsbåtar blivit populärare. I början av 2000-talet stals några hundra aktersnurror per sommar men år 2009, då stöldräderna var som värst, förlorade nästan 1500 båtägare sina motorer.

Det är sällan en stulen båtmotor kan återbördas till ägaren. Enligt Vaenerberg säljs motorerna utomlands, men båtarna hittas ofta i närheten av stöldplatsen.

- Förra året stötte vi på flera fall där båtarna stulits från hamnen och förts ut till havs. Men då tjuvarna fått bort utombordsmotorn lämnades båten kvar på sjön vind för våg.

Hård bevakning på båtklubbarna

I huvudstadsregionen har de flesta båtklubbar tillräckligt många medlemmar för att kunna bevaka sina hamnar dygnet runt hela båtsäsongen. Enligt Vaenerberg på båtpolisen är det här orsaken till att landsbyggden drabbas hårdare av stölderna.

Segelföreningen Brändö seglare hade för några år sedan besök av tjuvar. Sedan dess har ändå det varlit lugnt berättar hamnvakt Harry Michelsson.

- För två år sedan tog de en mindre gummibåt. Det var samtidigt som flera andra föreningar hade inbrott så det lär ha varit en liga i farten. Sjöbevakningen hittade båten nästa morgon men gasreglaget och motorn var bortmonterade. Tjuvarna åkte aldrig fast, säger Michelsson.

Harry Michelsson hamnvakt på Brändö Seglare.
Harry Michelsson är hamnvakt på Brändö Seglare. Harry Michelsson hamnvakt på Brändö Seglare.

Efter incidenten installerades övervakningskameror i hamnen och sedan dess har tjuvarna hållits borta.

- Vi har ett lämpligt och tillräckligt antal övervakningskameror så vi ser varje kvadratmeter här. Vi är också en av få föreningar med fastanställd hamnvakt.

Michelsson berättar att flera av föreningens medlemmar också utrustat sina båtar med kameror och larmsystem.

Stölder nattetid

De flesta stölder sker nattetid då tjuvarna kan arbeta i skydd av mörkret. Då Brändö seglare blev av med en ribbåt för två år sedan slog tjuvarna till mellan hamnvaktens rundturer. Richard Vanerberg berättar att det lönar sig att vara förberedd då hösten kommer.

- Bevakning och det att folk rör sig i närheten är det bästa skyddet. Men att låsa ordentligt och helt enkelt göra det besvärligare för tjuven avskräcker nog till en del, säger Vaenerberg.

Redan i år har flera båtägare drabbats av stölder:
Motorbåt stals i Jakobstad 2.7.2014
Utombordsmotorer stals i Borgå och Lovisa 19.6.2014
Båtinbrott i Borgå 29.4.2014
Bränsletankar stals i Jakobstad 26.4.2014
Båtmotortjuvar i farten 23.4.2014
Båtaffär fick påhälsning av tjuvar 14.4.2014
Fängelse för rumänska båtmotortjuvar 12.3.2014
Dyr båt stulen från båtaffär i Borgå 26.2.2014

Nu patrullerar Paroni

$
0
0

Den ridande polisens färskaste personalmedlem har nyligen avslutat sin prövotid som han klarade galant, och nu kan man se honom patrullera på Helsingfors gator.

Den fyrbenta konstapeln heter Prat Proximus, men kallas Paroni till vardags. Han inger nytt hopp hos den ridande polisen i Helsingfors, stadens äldsta polisenhet.

Förra året såg framtiden nämligen aningen dyster ut för den ridande polisen då enheten i Åbo hotades läggas ner.

Den stora, nioåriga valacken skvallrar ändå om att man inte tänkt säga upp de gnäggande kollegerna på ett tag.

- Det ser ljust ut su, särskilt när vi fått en ny häst, säger äldre konstapel Jukka Aarnisalo.

polishäst, ridande polis
Paroni har visat sig ha rätt lynne för en polishäst polishäst, ridande polis Bild: Yle/Nicole Hjelt

Utvecklar verksamheten

Polisen efterlyste lämpliga kandidater till posten på Facebook.

- Flera hästägare tog kontakt och på så sätt hittade vi Paroni. Han har visat sig ha rätt lynne för en polishäst. Han är lugn och litar på ryttaren, förklarar Aarnisalo.

Paroni genomgick först prövotid på en månad.

- Vi tränar hästarna och testar dem genom att simulera olika situationer som kan upplevas stressande eller skrämmande, på så sätt ser vi om de är lämpliga för uppgiften, berättar Aarnisalo.

polishäst
Paroni utrustas för dagens träningspass polishäst Bild: Yle/Nicole Hjelt

Ett par träningspass i veckan

Paroni trädde i tjänst i juli och patrullerar numera på Helsingfors gator. En dag i veckan är han ledig, och ett par dagar vigs till motion.

Då Yle Huvudstadsregionen besöker stallet i Brunakärr håller Aarnisalo som bäst på att sadla Paroni för dagens träningspass.

- Vi ska tillbringa en del av tiden på ridbanan och så bär det ut i terrängen, berättar Aarnisalo.

Alkomätaren följer med på ridturen

Paroni är inte den enda förändringen inom Helsingfors ridande polis.

- Vi har satsat på att utveckla verksamheten på sistone. Vi ser numera till att vara på de ställen där det ofta förekommer oroligheter och även på alla större evenemang.

Det har även skett förändringar i utrustningen.

- Vi försöker nuförtiden se till att alltid bära med oss alkomätare och böteslappar, berättar Aarnisalo.

Församlingstillhörighet oviktigt för KD i huvudstadsregionen

$
0
0

Det kristdemokratiska partiet har varit i hetluften efter att vice-ordförande Laura Peuhkuri för två veckor sen konfronterade ordförande Päivi Räsänen i direktsändning i a-studio.

Porträtt av Rita Holopainen.
Rita Holopainen Porträtt av Rita Holopainen. Bild: KD

– Riktigt dålig stil. Jag blev helt mållös när jag såg programmet i tv. Nu hade jag förstått att det varit diskussioner, men att det var så laddat hade jag inte trott, säger Kyrkslätts KD-ordförande, kommunfullmäktigeledamot Rita Holopainen.

En av orsaken till schismerna inom partiet sägs vara församlingstillhörighet. Räsänen förknippas med den nypietistiska evangelisk-lutherska folkmissionen, medan Sari Essayah hör till pingstförsamlingen.

Essayah som fick 61 000 röster i EU-valet i vår har lyfts fram som ny ordförandekandidat för KD.

Ingen stötesten här

Holopainen säger att det nog kan ligga något i spekulationerna.

– Jag har inga konkreta bevis, men själv kan jag nog tro att det är möjligt. I vissa kristna kretsar är det viktigt vart du hör. Men här har det aldrig varit någon stötesten, aldrig, säger hon.

I huvudstadsregionen är det andra, politiska frågor som upplevs som viktigare.

– Vi delar en gemensam kristen värdegrund, församlingstillhörigheten har jag aldrig märkt att skulle spela in. Här har KD dessutom mer konkurrans, det finns fler partier med kända kandidater som vi tävlar med. Då är de politiska frågorna, metropolförvaltning, social- och hälsovårdreform och så viktigare, säger Riki Kuivalainen, sekreterare för KD:s helsingforskrets.

En hundraårig partyprinsessa

$
0
0

Den ursprungliga partybåten Wäiski vid Hagnäs hamn sjönk 1998, men ersattes år 2000 av en ny Wäiski. – Det här fartyget är byggt 1910, så vi är faktiskt lite äldre än Titanic, skrattar ägaren Jan Enström.

Enström köpte nyligen Wäiski tillsammans med en affärskumpan, efter att ha jobbat tretton år i kaffebranschen.

Jan Enström ombord på Wäiski
Jan Enström äger hälften av Wäiski. Jan Enström ombord på Wäiski Bild: Yle / Ted Urho

- Jag trivdes bra på Paulig, men jag har också ett förflutet på bland annat Kämp och
Kappeli, så det kändes bra att komma tillbaka till den här branschen, säger Enström.

Som ägare är det hans jobb att se till att fylla båten med lunchgäster på vardagarna och festglada på helgerna. Jobbet kräver sitt, men omgivningen kompenserar bra.

- Det är helt underbart att jobba här i den här miljön och ett mycket varierande jobb med 2000-3000 kunder i veckan, säger Enström.

Korridor ombord på Wäiski
Många gamla detaljer har bevarats ombord. Korridor ombord på Wäiski Bild: Yle / Ted Urho

1500 flytande kvadratmeter

Den ”nya” Wäiski är 75 meter lång och verksamheten sprider sig över fyra våningar. Då personalen ska från bottenvåningen upp till bastuavdelningen finns det inget alternativ än att ta trapporna.

- Det finns ingen hiss, och det är för tillfället inte möjligt att bygga en heller, menar Enström. Men personalen, liksom jag själv, uppskattar motionen.

Wäiski saknar också motorer, så när hon ska till torrdockan på service så måste hon bogseras. Men det sker såpass sällan att gästerna knappt märker att hon lämnat sin kajplats.

- Det skulle vara helt super om vi hade motorerna kvar, så skulle vi fast kunna åka på kryssning till Tallinn, säger Enström skämtsamt.

Den hundraåriga partyprinsessan

Listen4 min 44 s
Spela upp klipp på Arenan: Den hundraåriga partyprinsessan

Bensinstölder ökar i huvudstadsregionen

$
0
0

Det anmäls omkring 6 500 bensinstölder årligen och endast från bensinstationer i Vanda har det redan stulits bensin över 500 gånger i år.

En och samma station i östra Vanda har blivit av med bensin över 100 gånger. Jämfört med i fjol är stölderna många och snatteri har ökat med hela 40 procent i huvudstadsregionen.

Enligt polisen är det här ändå en sort av stöld som går att undvika. Vid polisen tycker man att bensinstationerna ska övergå till endast automater och betalning på förhand.

Det här systemet används redan i många andra länder.

Fotbolls-VM försvårar årets "Supermatch" i Helsingfors

$
0
0

Det är nu osäkert om det alls blir någon "Supermatch" i fotboll på Olympiastadion i Helsingfors i år. Det här uppger Infront Finlands vd Mikko Vanni.

- Allting är fortfarande öppet. Att det i år är VM har gjort förhandlingarna med lagen svårare. Många andra arrangemang ska passa in i planerna, säger Mikko Vanni per telefon från Rio de Janeiro till Yle Huvudstadsregionen.

Vanni såg VM-finalen på plats i går söndag. Resan till Brasilien är inte en del av förhandlingarna kring årets "Supermatch", utan Vanni var där för att träffa chefer vid Infront Sports&Media från olika länder.

I fjol möttes Arsenal och Manchester City på Olympiastadion i en match som kallades "Supermatch" och under våren var budskapet att det blir en fortsättning i år, men nu ser det alltså osäkert ut.

Också i Göteborg i Sverige spelades en "Supermatch" i fjol, då möttes Real Madrid och PSG och arrangörerna försökte ordna en liknande match i år, men fick ge upp på grund av VM. "På grund av VM har det dock inte funnits några möjligheter för en match denna sommar med dessa lag och deras superstjärnor.", skrev arrangörerna på Facebook för några veckor sedan.

Kan spelas först i september

Fjolårets match spelades under en lördag i augusti men det här behöver inte gälla för årets match, om den blir av.

- Vilken veckodag som helst passar och matchen kan också ordnas i september, säger Vanni.

Ilta-Sanomat rapporterade tidigare att lagen som möts i årets match är brittiska Manchester United och italienska Juventus.

- De lagen har varit på tapeten, men det har också andra lag. Mer kan jag inte säga, säger Vanni.

Hur sannolikt är det då att årets match alls blir av?

- Jag ser det som realistiskt. Sannolikheten är mellan 40 och 60 procent. Men inget är säkert. Vi informerar ändå direkt som vi vet, säger Vanni.

Vanni uppgav i HS för en månad sedan att matchen med 80 procents sannolikhet blir av.

Den 2 augusti möts Celtic och Tottenham på Olympiastadion i en träningsmatch, medan HJK spelar mot Barcelona en vecka senare.

Läs också:

HJK - Barca sålde slut i ett ögonblick
Tottenham möter Celtic i Helsingfors
Harkimo vill ha Real Madrid till Helsingfors

Samtal med Per Olov Jansson – Tove Janssons bror

$
0
0

Under sommaren har Kulturtimmen sänt ett samtal mellan redaktör Mi Wegelius och Tove Janssons bror, Per Olov Jansson, i fem olika delar. Här kan du via Yle Arenan höra alla de fem delarna efter varandra.

I den första delen av Kulturtimmens samtal mellan Mi Wegelius och Per Olov Jansson, hundraårsjubilaren Tove Janssons nu 94-åriga bror, berättar han hur han minns omständigheterna kring att hans syster Tove ritade Snorken - en figur som man kan se som en sorts förfader till mumingestalten.

DEL 1: Mi Wegelius samtal med Per Olov Jansson, Tove Janssons bror - i Kulturtimmen

Listen9 minuter
Spela upp klipp på Arenan: DEL 1: Mi Wegelius samtal med Per Olov Jansson, Tove Janssons bror - i Kulturtimmen

I samband med historien om snorken (på dassväggen ute på sommarstället i Pellinge), blev det också tal om utställningen Muggarna med en historia - som alltså är en utställning med muminmuggarna i Arabias galleri som håller öppet till och med slutet av augusti 2014.

I den andra delen av Mi Wegelius samtal med Per Olov Jansson frågade hon också bland annat hur han ser på alla muminprodukter, och uttryckligen just muggarna.

DEL 2: Mi Wegelius samtal med Per Olov Jansson, Tove Janssons bror - i Kulturtimmen

Listen12 minuter
Spela upp klipp på Arenan: DEL 2: Mi Wegelius samtal med Per Olov Jansson, Tove Janssons bror - i Kulturtimmen

I den tredje delen får vi höra Per Olov Jansson berätta om sina författarambitioner i unga år och om sina val i livet i jämförelse med sex år äldre storasyster Tove och sex år yngre bror Lars Jansson.

DEL 3: Mi Wegelius samtal med Per Olov Jansson, Tove Janssons bror - i Kulturtimmen

Listen7 minuter
Spela upp klipp på Arenan: DEL 3: Mi Wegelius samtal med Per Olov Jansson, Tove Janssons bror - i Kulturtimmen

Äventyrliga morbröder och letande efter guld på havets botten – bland annat det här ska det nu handla om när vi har kommit fram till den fjärde delen av Mi Wegelius samtal med Per Olov Jansson. Men inledningsvis får vi höra Per Olovs uppfattning om huruvida Tove Jansson var religiös eller inte.

DEL 4: Mi Wegelius samtal med Per Olov Jansson, Tove Janssons bror - i Kulturtimmen

Listen11 minuter
Spela upp klipp på Arenan: DEL 4: Mi Wegelius samtal med Per Olov Jansson, Tove Janssons bror - i Kulturtimmen

I Kulturtimmens lilla serie med Per Olov, eller "Prolle", Jansson har vi nu kommit till den avslutande delen. I den femte och sista delen av samtalet ber Mi Wegelius Per Olov Jansson att välja samtalsämne själv, vilket bland annat leder fram till tankar om skuldkänslor.

DEL 5: Mi Wegelius samtal med Per Olov Jansson, Tove Janssons bror - i Kulturtimmen

Listen13 minuter
Spela upp klipp på Arenan: DEL 5: Mi Wegelius samtal med Per Olov Jansson, Tove Janssons bror - i Kulturtimmen

Så här delgav Per Olov Jansson oss sina tankar i Mi Wegelius´ lilla sommarserie med honom i Kulturtimmen. Per Olov, eller ”Prolle”, Jansson, är alltså Tove Janssons nu 94-årige bror, den enda som lever av de tre syskonen Jansson.

Tove Jansson-jubileet till ära kommer Radio Vega också att sända tio längre arkivprogram under sommaren som går på måndagar, kl. 14.03, på Kulturtimmens vanliga tid.


Inte för sent att vaccinera sig mot TBE

$
0
0

För andra året i rad stannar Skärgårdsdoktorns fästingbuss på Narinkens torg under sin sommarturné. I bussen kan man vaccinera sig mot den fästingburna virussjukdomen TBE. Det har varit mycket uppskattat av kunderna, berättar sjuksköterska Niina Kämppi.

Niina Kämppi, sjuksköterska på skärgårdsdoktorns fästingbuss
Niina Kämppi har jobbat med Skärgårdsdoktorn i flera år Niina Kämppi, sjuksköterska på skärgårdsdoktorns fästingbuss Bild: Yle/Julie Ebbe

- Hit kommer gamla bekanta för att förstärka sitt skydd, men såklart också många nya som inte har vaccinet sedan tidigare, berättar hon. Med dem går vi igenom information om vaccinet, för vem det rekommenderas, vilka riskområdena är och sedan gör vi en enskild bedömning och rekommenderar antingen att man tar vaccinet eller att man låter bli.

Vaccinet tas i två doser med två till fyra veckors mellanrum. En första förstärkande dos tar man efter ett år, och efter det med tre till fem års mellanrum, beroende på ålder. Ännu är det inte för sent att vaccinera sig för att bilda ett skydd redan den här fästingsäsongen.

- Fästingarna finns ju inte bara på sommaren, utan allt de kräver är fyra plusgrader och gärna fukt. Det förekommer mest fästingar under sensommaren och tidig höst, så man hinner bra få ett skydd av vaccinet om man tar det nu, säger Kämppi.

Fästingbussen turnerar i huvudstadsregionen hela sommaren, tidtabeller hittar man här.

Hög risk också i huvudstadsregionen

De största riskområdena i Finland för TBE-smitta är Åland och Åbolands skärgård. Också i huvudstadsregionen är risken för smitta förhöjd, i synnerhet på Mjölö utanför Helsingfors, som anses var ett högriskområde, berättar Kämppi. Också i Esbo konstaterades i fjol två fall av TBE. Under de närmaste åren förväntas antalet fall öka.

- Det är svårt att säga exakt vad det beror på, men en del av det hänger ihop med klimatet, säger Kämppi. Den varma perioden på året har blivit längre och i värsta fall kan fästingar finnas redan i januari.

Dessutom, tillägger Kämppi, får flera smittade idag en diagnos tack vare att metoderna för att ställa en diagnos blivit bättre.

I dagsläget finns det ingen botande behandling mot TBE, som i värsta fall kan orsaka bestående men, som minnesförluster och förlamning. Sjukdomen smittar genast, eftersom viruset finns i fästingens saliv.

Huvudvärk och hög feber

En av de få som i fjol smittades av TBE är skådespelaren Paul Holländer. En november eftermiddag fick han huvudvärk och blev väldigt trött.

- Så jag lade mig för att vila på eftermiddagen, och sov sedan till följande morgon. Nästa dag fortsatte huvudvärken och tröttheten, och sedan kom febern, berättar Holländer.

Febern steg över 40 grader och Holländer kördes till hälsostationen, där han genast skickades vidare till sjukhus, där han lades in.

- Först visste de inte vad det var, men så nämnde jag att vi ju har stuga i Nagu, och där finns det mycket fästingar. De började undersöka det och så visade det sig att det var TBE det handlade om.

"Jag förstod inte hur allvarligt det var"

Holländer låg på sjukhus i tio dagar, och under tiden gick han ner 10 kilo i vikt.

- Jag förstod inte då riktigt hur allvarlig sjukdomen faktiskt var. Min fru har tagit bilder på hur jag såg ut då när jag var sjuk, som hon har visat åt mig senare, skrattar Holländer, och tillägger: Jag hade nog tur. Det finns de som blir betydligt sjukare och som får bestående men, krampar, tappar minnet och sådant. Det enda jag har kvar är lite nedsatt hörsel på ena örat.

Under sjukdomstiden försvann all muskelstyrka, berättar Holländer, och det tog tid innan kroppen orkade igen.

- Bara att kasta dagtäcket över sängen var övermäktigt, jag var verkligen helt kraftlös.

Ta vaccin!

Holländer rekommenderar alla som rör sig i riskområden att ta vaccinet. Innan familjen återvände till stugan i Nagu har samtliga medlemmar fått TBE-vaccinet, berättar Holländer.

- Första gången vi åkte dit efter att jag var sjuk kändes det lite sådär att jaha, det här är det där onda stället där man blir sjuk. Men så kan man inte leva sitt liv heller, i rädsla för allt möjligt, konstaterar han.

Var aktsam med grillen i värmen!

$
0
0

I samband med att solen varit generösare med sina strålar under de senaste veckorna, så har även risken för skogs- och markbränder ökat. Nu är det viktigt att vara särskilt aktsam då man hanterar eld, påminner Vesa Berg från Helsingfors stads räddningsverk.

Statistiken visar en tydlig ökning av markbränder då vädret är varmare och torrare. Under 2012 då de flesta sommardagarna tillbringades i skydd av ett paraply registrerades endast 62 markbränder i regionen, medan samma antal under förra årets solrika sommar var 182. Det visar statistik från Helsingfors stads räddningsverk.

Det är ändå viktigt att komma ihåg att det oftast är mänskliga misstag och oförsiktighet som oftast ligger som till bränderna.

Det säger Vesa Berg som är brandmästare på Helsingfors stads räddningsverk.

Kolen kan börja brinna flera dagar senare

- Nästan alltid då det är frågan om en skogs- eller gräsbrand så är det människan som orsakat den. Det är viktigt att minnas att det är förbjudet att göra upp eld under skogsbrandstider, säger Berg.

Han varnar speciellt för onödiga risker som många tar då de grillar.

- Erfarenhet har visat att grillning kan vara mycket farligt. Jag har varit med om många svåra bränder där kolen fattat eld flera dagar efter att den kastats ut, berättar han. Lägg alltid kolen i en plåthink eller något annat där den inte kan börja brinna, uppmanar Berg.

Ifall man är tvungen att kasta kolen på ett lättantändligt ställe måste man blöta den ordentligt, påminner Berg.

Sand och vatten är bra att ha i närheten

Ifall en brand uppstår så ska man i första hand varna folk som råkar befinna sig i närheten och ringa nödnumret 112.

- I mån av möjlighet ska man försöka släcka. Om det inte finns en skumsläckare till hands så fungerar vatten bäst. Man kan även försöka kväva branden med att slå kvistar mot den. Sand är väldigt bra att ha i närheten när man hanterar eld, säger Berg.

Lehkosuo: "Tekniskt skickliga spelare"

$
0
0

På tisdagskvällen möter finska mästarklubben HJK de makedoniska mästarna FK Rabotnicki i den andra omgången av Champions Leaguekvalet. Returmatchen spelas i Helsingfors på onsdag om en vecka.

HJK inleder sitt Champions Leaguekval i kväll i Skopje mot Makedoniens mästarlag FK Rabotnicki. För HJK står en hel del ära och berömmelse på spel, för att inte tala om stora pengar. I fjol förlorade HJK mot estniska Nömme Kalju och har nu chansen att visa att klubbens nivå är bättre än så. I fall HJK tar sig vidare från matchparet stiger klubbens bonuspengar till en halv miljon euro. Ytterligare får laget mera biljettintäkter, särskilt om det kommande motståndet skulle bli namnstarkt. Exempelvis var det slutsålt för tre år sedan när man mötte tyska storklubben Schalke. Om HJK besegrar FK Rabotnicki och tar sig vidare till den tredje kvalomgången i Champions League säkrar laget dessutom en plats i Europaligans kval.

HJK:s chefstränare Mika Lehkosuo vet att dagens match är oerhört viktig: åtminstone en poäng, och gärna något bortamål, borde man få med sig inför returmatchen om en vecka.

- Vi inleder borta och måste få med oss ett sådant resultat att vi kan avgöra matchparet på hemmaplan. Motståndaren vill i sin tur att uppgiften i den andra matchen inte blir för svår. Bortamålen är väldigt viktiga för oss, det är helt klart. Rabotnicki kommer säkert att pressa på i vårt öppningsspel och den vägen skapa farliga kontringar och press i vår ända av planen, analyserar Lehkosuo på klubbens webplats.

Lehkosuo säger att dagens motståndare är tekniskt skickliga spelare som klarar av att hålla boll i små utrymmen.

- Vi har sett videomaterial från deras träningsmatcher och också på ort och ställe scoutat dem. Laget öppnar spelet långsamt och lugnt men de är skickliga på att vända spelet och kontra snabbt när tillfälle erbjuds, säger Lehkosuo.

Trots att HJK inte förlorat sedan april - Klubi har spelat 15 förlustfria matcher i rad - har lagets spel inte övertygat i de två senaste matcherna som slutat oavgjort. HJK toppar ändå den inhemska serietabellen med nio poängs marginal till SJK och FC Lahti.

Besök i Nupurböle - Kimi Räikkönens hemkvarter

$
0
0

Varje veckan låter vi slumpen avgöra en plats i huvudstadsregionen dit vi skickar en av våra redaktörer på exkursion. Den här gången blev det Nicole Hjelt som fick bege sig på äventyr till Nupurböle i Esbo. Här hittar man bland annat en berömd Formel 1-stjärnas stamställe.

Järnvägar i huvudstadsregionen får EU-stöd

$
0
0

Ringbanan byggs ut och Helsingfors-Riihimäki-banan ska förbättras, och nu ser det ut som om dessa projekt får hjälp med finansieringen.

EU:s TEN-T-projekt går ut på att se till så EU får bättre infrastrukturnät, och inom ramarna för TEN-T ser det nu ut att komma en del pengar till Finland och huvudstadsregionen.

Ringbanan, som byggs som bäst och ska bli klar att tas i bruk sommaren 2015, föreslås få ett stöd på 26,8 miljoner euro för vidare utbyggnad.

Järnvägssträckan mellan Helsingfors och Riihimäki däremot ska få bättre kapacitet och service, det här projektet stöds i planeringsstadiet med 2,5 miljoner.

Sammanlagt tretton konkreta trafikprojekt och fem infrastrukturprojekt i planeringsstadiet i Finland får EU-stöd om allt går som planerat. Ett slutgiltigt beslut om stöden fattas i höst.

Bilar brann i Helsingfors - kraftiga smällar överraskade brandmännen

$
0
0

Två bilar fattade eld på en parkeringsplats i Månsas i Helsingfors under natten mellan måndag och tisdag.

- Det var vid midnatt som fick ett larm om bilbranden och två bilar brann för fullt då vi kom till platsen. De totalförstördes, säger Pentti Ärlig vid Kottby brandstation till Yle Huvudstadsregionen.

Orsaken till branden är oklar, men den ena bilen antas ha tänts på.

- Det är ytterst sällan som en bil på en parkeringsplats börjar brinna av sig själv. Jag misstänker att den tändes på, men polisen ska nu utreda orsaken, säger Ärlig.

Brandmännen överraskades av några kraftiga smällar, men de visade sig härstämma från sprayflaskor inne i den ena bilen.

- Den ena bilens ägare kom ut då vi höll på med släckningsarbetet och uppgav att han hade sprayflaskor inne i bilen, säger Ärlig.

Släckningsarbetet räckte omkring en timme.

- Invånarna i husen runt omkring var ändå aldrig i fara, säger Ärlig.

"Sång är inte mätbart, det handlar om smak och tycke"

$
0
0

Med ett och ett halvt år kvar av studierna vid internationella programmet i operasång ska baryton Robert Näse inkommande veckoslut delta i en sångtävling i Kangasniemi.

- Efter att jag blev student visste jag inte riktigt vad jag ville göra. Många kompisar sökte sig till Åbo, så jag hängde på och började studera musikvetenskap. Studierna var inte helt för mig, men åtminstone fick jag sjunga mycket i kör och så vaknade också intresset för solosång, berättar Näse.

Efter en studietid på Åbo konservatiorium kom Näse till slut till Helsingfors och inledde studier vid Sibeliusakademin, och på den vägen är det.

Viktigt att visa upp sig

Under veckoslutet 18-19.7 tävlar Näse i sångtävlingen på Kangasniemen musiikkiviikot. Tävlingar som denna ger en bra möjlighet att visa upp sina talanger och knyta kontakter inom branchen, menar Näse.

- Man bygger inte en karriär på framgång i tävlingar, men min upplevelse är att man nog kan få en ordentlig boost. Vissa tävlingar har priser som gynnar karriären, som till exempel ett uppträdande någonstans eller en roll. Kanske också ett litet ekonomiskt bidrag, säger Näse.

Tävlingarna varierar till sin natur, berättar Näse. Ibland kan de ha ett visst tema, eller så ska man uppträda med en viss repertoar. Ibland är det gemensam klass och ibland tävlar män och kvinnor skilt.

- Man måste nog konstatera att det inte är en mätbar gren så som många andra, utan det handlar alltid om smak och tycke. Man kan taktikera lite, men det viktigaste är att få med det man kan bäst samt visa på ett brett kunnande, säger Näse.

Bra att kunna språket

Till hösten ska Näse tillsammans med sin klass vid Sibeliusakademin göra ett världsuppförande på en ny opera. Operan Frida y Diego är komponerad av Kalevi Aho och framförs på spanska.

- Det är nog ganska viktigt att kunna språket man sjunger på, säger Näse. Jag värdesätter det själv väldigt högt när jag lyssnar på andra sångare, man märker om de kan språket bra. Jag har själv märkt att det är svårare att lära sig en repertoar utantill om språket inte sitter. Man får också jobba betydligt mera med uttalet.


HU skeptisk till ÅU:s läkarplaner

$
0
0

Vid Helsingfors universitet är man något skeptisk till planerna att börja utbilda svenskspråkiga läkare vid Åbo universitet.

Prorektor Pertti Panula, som ansvarar för svenska ärenden vid HU, vill inte utdöma projektet helt, men lätt kommer det inte att bli för Åbo, tror han.

- Det kommer säkert att bli mycket utmanande. Resursmässigt är det väldigt svårt att ordna undervisning parallellt på finska och svenska. Lätt blir det inte, men inte behöver det vara omöjligt heller.

Motiveringen att det råder brist på svenskspråkiga läkare i Österbotten ger Panula inte heller mycket för. Staten har redan bestämt att det ska utbildas fler läkare, och det betyder automatiskt att det också utbildas fler svenskspråkiga läkare eftersom procentandelen svenska medicinstudenter alltid är densamma.

- Vi kommer att få fler svenskspråkiga läkare oberoende av Åbos planer, försäkrar Panula.

"Kvaliteten på utbildningen kan sjunka"

Däremot tror han att en svenskspråkig läkarutbildning i Åbo skulle betyda färre svenska studenter i Helsingfors, och det kan få ödesdigra följder för de svenska läkarna. Enligt Panula kan HU nämligen erbjuda en högre kvalitet på utbildningen än Åbo.

- Färre svenskpråkiga läkarstuderande i Helsingfors skulle betyda att färre svenskspråkiga fick den bästa kvalitetsmässiga utbildningen. Det är svårt att jämföra kvaliteten vid de olika universiteten, men åtminstone inom forskningen tror jag nog att Helsingfors kan erbjuda det bästa i Finland, också när det gäller medicin.

Panula betonar att hans åsikter inte är HU:s officiella synpunkter - frågan har ännu inte ens diskuterats inom ledningen.

Läs också: Åbo universitet vill utbilda läkare på svenska

Här var det svårast och lättast att bli antagen - se lista!

$
0
0

16 procent eller omkring 4 300 studerande antogs till Helsingfors universitet i år. Universitetet meddelande om de sista studieplatserna i dag tisdag. Antalet sökande steg från 26 632 i fjol till 26 724 i år.

Svårast var det att bli antagen till beteendevetenskapliga och statsvetenskapliga fakulteten. Där antogs 7 procent av de sökande. Vid beteendevetenskapliga fakulteten kan man bland annat studera specialpedagogik, psykologi, logopedi, till barnträdgårdslärare och till klasslärare, Närmare 7 000 sökte till fakulteten.

Vid statsvetenskapliga kan man studera bland annat praktisk filosofi, politisk historia, social- och kulturantropologi, socialpyskologi, socialt arbete, sociologi, ekonomi och kommunikation.

I jämförelse med i fjol ökade antalet sökande till farmaceutiska, beteendevetenskapliga, medicinska, juridiska och teologiska fakulteten,

Här är hela listan över hur stor andel som antogs av de som sökte till en fakultet. Inom parentes anges hur många som antogs av dem som skrev urvalsprovet:

1. Beteendevetenskapliga fakulteten, 7 procent (12 procent)
Statvetenskapliga fakulteten, 7 procent (16 procent)
3. Bio- och miljövetenskapliga fakulteten, 8 procent (13 procent)
4. Veterinärmedicinska fakulteten, 9 procent (13 procent)
Medicinska fakulteten, 9 procent (14 procent)
6. Juridiska fakulteten, 10 procent (17 procent)
7. Humanistiska fakulteten, 11 procent (26 procent)
8. Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, 14 procent (27 procent)
9. Farmaceutiska fakulteten, 16 procent (28 procent)
10. Teologiska fakulteten, 22 procent (44 procent)
11. Svenska social- och kommunalhögskolan, 23 procent (52 procent)
12. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, 39 procent (103 procent)

Fotnot: Vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, statsvetenskapliga fakulteten och Svenska social- och kommunalhögskolan kan man bli antagen utan att skriva urvalsprov.

Läs också:

Var fjärde sökande fick studieplats på universiteten

Ligaklubbar fick böta

$
0
0

Bråket som uppstod på läktarplats i samband med fotbollsligamatchen mellan IFK Mariehamn och HJK i slutet av juni har resultat i böter på 500 euro för båda klubbarna.

Under matchens gång tog sig två HJK-supportrar in bland hemmafansen. Bråket pågick i några minuter före ordningsvakterna fick läget under kontroll. Då polisen anlände till arenan så var bråket över.

Enligt disciplinutskottet så bötfälls IFK Mariehamn för bristande arrangemang och HJK för att klubben ansvarar för sina supportrars beteende under ligamatcherna.

HJK vann matchen tack vare två sena mål av Nikolai Alho och Oussou Konan.

Lehkosuo: "Vi klarade minimimålet"

$
0
0

HJK lyckades inte få till det viktiga bortamålet, än mindre seger mot FK Rabotnicki i Champions Leaguekvalets andra kvalomgång. HJK-tränaren Mika Lehkosuo ansåg ändå att minimimålet - att få med sig en poäng - nåddes.

Champions Leaguekvalet i fotboll började för HJK:s del i Skopje i Makedonien med en mållös 0-0 match mot landets mästarlag FK Rabotnicki. De missade målchanserna grämde HJK:s chefstränare Mika Lehkosuo.

- Vi klarade minimimålet men vi skulle aboslut ha velat göra det där ena bortamålet. Vi hade tre mycket bra målchanser men i dag gick det inte in, säger Lehkosuo per telefon från Skopje.

HJK:s bästa målchanser i första halvlek serverades Robin Lod och Teemu Tainio men makedonierna höll ut. I andra halvleken hade såväl inhopparen Rasmus Schüller som Macoumba Kandji sina chanser men Rabotnickis 19-åriga målvakt Damjan Siskovski gjorde några fina parader.

Trots att HJK var närmare seger i matchen tyckte chefstränaren att motståndaren Rabotnicki var ett bra lag.

- Motståndarna var bra, de hade tekniska, skickliga spelare. Man måste komma ihåg att det här var deras hemmamatch och deras förhållanden. De tvingade oss att försvara mycket tätt och det lyckades vi bra med. Vi höll dem borta från målchanser så gott som hela matchen, säger Lehkosuo.

Vilkendera laget som avancerar till den tredje kvalomgången avgörs i nästa möte som går av stapeln i Helsingfors på onsdag om en vecka.

- Den matchen kommer säkert att se lite annorlunda ut. Här lyckades vi försvara bra, men kontringarna lämnade en del att önska. I hemmamatchen måste vi tvinga motståndarna att göra passningsfel och straffa dem, analyserar Lehkosuo den kommande drabbningen.

Under Mika Lehkosuos tid som chefstränare har HJK inte ännu förlorat en enda match: nu är den förlustfria sviten uppe i hela 16 matcher. Den andra delmatchen spelas i Helsingfors den 23 juli.

Barn på uteserveringar delar åsikterna

$
0
0

Finlands föräldraförbund anser att uteserveringar är för vuxna och att man ska tänka efter innan man tar sina barn med till ställen där det serveras alkohol. Vid barnavårdsföreningen tror man ändå inte att uteserveringar är direkt skadliga för barn men påminner om att en berusad förälder kan vara det.

- Att sitta på en uteservering dagtid och dricka en öl eller ta ett glas vin då barnet kanske äter en glass tillsammans med sina föräldrar är ofarligt, det kan jag inte på något sätt se som skadligt eller illa för barnet. Men det är både skrämmande och skadligt för barnet om ens egen förälder eller en okänd vuxen uppträder berusat på serveringen, säger Pia Sundell, verksamhetsledare vid barnavårdsföreningen.

Jenny Pratsch, jobbar på Café Carusel (juli 2014).
Jenny Pratsch vid café Carusel säger att de inte har problem med berusade personer, speciellt inte föräldrar. Jenny Pratsch, jobbar på Café Carusel (juli 2014). Bild: Yle/Linnea de la Chapelle

Jenny Pratsch jobbar på café Carusel och säger att det inte är något problem så länge de vuxna dricker med måtta.

- Om situationen blir otrevlig är det ju förstås inte okej, men här hos oss kommer barnfamiljer för att äta och inte för att dricka, säger Pratsch.

Anni Katajarinne, jobbar på Café Ursula (juli 2014).
Anni Katajarinne vid café Ursula säger att då föräldrarna dricker alkohol handlar det oftast om ett glas vin. Anni Katajarinne, jobbar på Café Ursula (juli 2014). Bild: Yle/Linnea de la Chapelle

Anni Katajarinne jobbar på café Ursula och säger att de flesta föräldrar som besöker dem inte heller dricker alkohol och då de gör det handlar det om små mängder.

- Enda opassande situationen är om vuxna tar med sina barn till en uteservering på kvällen och sitter en lång kväll och dricker flera öl, men sådant ser man mycket sällan, säger Katajarinne.

"Det är en del av livet"

Föräldern Mia sitter på en uteservering med sin tre år gamla dotter och sin man. Mia anser att man får välja ställe med omsorg då man har barn.

- Jag tycker man får anpassa sitt familjeliv lite efter de ställen man går till. Sen om man tycker att det är för stökigt och skränigt så tycker jag man kan gå någon annanstans, då är det inte lämpligt. Då behöver man inte sitta kvar för det finns ju alternativ.

Mia tycker ändå inte att det är ett problem att barn ser vuxna dricka alkohol.

- Jag tycker det är ett avgörande som förälder, ska barnen få se vuxna dricka alkohol? Vi sitter ju också hemma och dricker ett glas vin eller två till middagen. Då är ju oftast barnen med och ser det. Vi sitter dock inte och dricker hela tiden, men barnen ser att vi tar ett glas till maten då och då. Det finns de som motsätter sig det här och tycker att barn inte ska se det här över huvudtaget, men det är en del av livet tycker jag.

Viewing all 25281 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>