De manliga ledamöterna pratade både oftare och längre när Helsingfors fick en ny generalplan förra veckan. Det är ingen ovanlighet att mannen talar mest i fullmäktige, trots att könsfördelningen mellan ledamöterna i Helsingfors är rätt jämn.
Yle Huvudstadsregionen har sammanställt statistiken över inläggen och replikerna i fullmäktigesalen under generalplansbehandlingen förra veckan. Uppgifterna om hur många minuter ledamöterna talade bokförs av Helsinkikanava vid varje möte.
Under generalplansdiskussionen gjordes närmare 140 anföranden och repliker. Endast en tredjedel av dem gjordes av kvinnor. Kvinnorna är också underrepresenterade på listan över de ledamöter som talade längst, mätt i minuter.
De här gjorde flest inlägg och repliker
Det gjordes 139 inlägg och repliker under generalplansdiskussionen i onsdags, i medeltal alltså 2,24 inlägg per ledamot.
Helsingfors hör till de kommuner som har en rätt jämn könsfördelning jämfört med andra kommuner. Av de 85 ledamöterna är 40 stycken kvinnor.
De här talade flest minuter
De här 10 fullmäktigeledamöterna talade längst om generalplanen. Det gjordes anföranden och repliker för sammanlagt över 316 minuter.
Det är ändå inte ovanligt att männen talar mer än kvinnorna: enligt statistiken för vem som gjorde flest anföranden år 2015 är männen klart i topp. Stadskansliet listar varje år vilka ledamöter som gjort flest anföranden, men någon regelbunden statistik om könsfördelning gällande anförandena har stadskansliet inte fört.
Skämtar om maratonsnackarna på julfesten
Yle Huvudstadsregionen ringer upp några av de kvinnliga politiker som varit med längst i Helsingforspolitiken och de är inte förvånade över siffrorna.
- Det är en del av julfesten att gå igenom den här listan, och i toppen av listan har det alltid funnits män, säger De grönas Minerva Krohn.
Hon undrar om det är en könsfråga eller en personlighetsfråga.
- I toppllistan är det enstaka män som är väldigt aktiva, säger Minerva Krohn.
Det är en del av julfesten att gå igenom vem som talat mest i fullmäktige, och i toppen av listan har det alltid funnits män.
Både Krohn och SDP:s Maija Anttila påpekar att det just nu är främst män som är ordförande för partigrupperna i Helsingfors fullmäktige och att det kan leda till att det är män som hörs mest. Rätt ofta görs partiets gruppanförande av gruppordföranden.
- På nästa möte när social- och hälsovårdsreformen finns på listan tror jag diskussionen är mer kvinnodominerad, säger Anttila.
När social- och hälsovårdsreformen finns på listan tror jag diskussionen är mer kvinnodominerad.
Det tror också Ulla-Marja Urho (Saml), och även hon kommer att göra partiets gruppanförande i frågan.
Män talar generalplan, kvinnor hälsovård?
Statistiken över vem som talar i fullmäktige påverkas förstås av vilka som gör partiernas gruppanföranden samt av vilka som gör motförslag under diskussionen. När det gäller generalplanen var det främst män som gjorde bägge.
- Män talar om planläggning, byggande och kostnader. Kvinnor talar om social- och hälsovård, utbildning och dagvård och deras inlägg är kortare, säger Ulla-Marja Urho (Saml).
- Och Yrjö Hakanen och Paavo Arhinmäki talar länge och mycket om allt, tillägger hon.
Män talar om planläggning, byggande och kostnader. Kvinnor talar om social- och hälsovård, utbildning och dagvård.
Ser du någon risk i att vissa ämnen politiskt blir så att säga kvinnliga eller manliga?
- Den gamla indelningen i hårda och mjuka ämnen går fortfarande enligt kön. Det borde inte få vara så, vi måste tala öppet om det här, säger Urho.
Hon påpekar också att männen av medierna beskrivs som mer bestämda: det skrivs att de "slår fast" eller "ropar" på fullmäktigemötena medan kvinnorna mera sällan lyfts upp som starka påverkare trots att de varit med i politiken lika länge.
Fullmäktigemötet är ett skådespel - och allt mer konfliktfyllt
Också Laura Kolbe (C), även hon Helsingforspolitiker med lång erfarenhet, säger att män och kvinnor talar på olika sätt i fullmäktigesalen.
- Den simpla sanningen är väl att männen i politiken mera tycker om sina röster. De spelar ofta med inlevelse en viss politisk roll. Fullmäktigesalen är ju levande teater. Jag tror att vi kvinnor mera sällan har eller tar motsvarande roller.
Männen spelar ofta med inlevelse en viss politisk roll. Fullmäktigesalen är ju levande teater.
Minerva Krohn påpekar att det har skett framsteg jämfört med tjugo år sedan då det fanns kvinnliga och manliga nämnder.
- Kvinnorna satt i nämnderna som bara använde pengar, som social- och hälsovårdsnämnden, och männen satt i den nämnden som får in pengar till staden, som fastighetsnämnden. Nu måste man ha jämn könsfördelning i stadsstyrelsen och i nämnderna.
Hon undrar om det att männen vill tala mer kan ha något att göra med diskussionsklimatet i fullmäktigesalen.
De som diskuterar mest är de som är mest missnöjda. Det blir en diskussionskultur som inte är så trevlig att delta i.
- De som diskuterar mest är de som är mest missnöjda. Det blir en diskussionskultur som inte är så trevlig att delta i. Det har ju kommit fram i undersökningar att kvinnor vill undvika konflikt mera än män, det kan ju tänkas vara en orsak till att de talar mindre på fullmäktigemöten.
De talade oftast år 2015
De här 20 ledamöterna höll flest anföranden i fullmäktige år 2015.
Yrjö Hakanen (FKP) är i klar majoritet: av de 1425 anföranden som gjordes under det året stod han för nästan tio procent.
En klar trend tycker sig Krohn ha sett under sina tjugo år i politiken:
- Diskussionskulturen i fullmäktige har blivit värre. Konfliktinriktningen har blivit mera dominerande.