Gymnasierna i Helsingfors ordnade på måndagen en teknologisk pop-up skola i Millenniumpaviljongen i Helsingfors. Åbo Akademi deltog tillsammans med Aalto-universitetet, Uleåborgs universitet och Tammerfors tekniska universitet.

Alla universitet presenterade sina senaste uppfinningar inom teknologi.

- Syftet är att föra fram teknologi, att få unga inspirerade och intresserade av teknik och att studera teknologi, säger Micke Nyberg, forskare i kemiteknik och marknadsförare vid Åbo Akademi.

I samband med att Teknikakademien, TAF, delar ut Millenium-teknologipriset på en miljon euro vartannat år, ordnades en teknologisk pop-up skola i Millenniumpaviljongen i Helsingfors. Över 500 gymnasieelever och niondeklassister från högstadiet lät sig inspireras av innovativa teknologiska uppfinningar, som bara några år äldre studerande har tagit fram för att göra vardagen lite bättre.

Åbo Akademi är en av TAF:s samarbetspartners och deltog i upplevelseutställningen "Mission: Better Life" med sina tre stora interaktiva utställningsprojekt. Den kemisk tekniska sidan förförde den unga publiken med en biobränsleugn. Den industriella ekonomin presenterade sjöfartslogistik i form av lego och datatekniken presenterade en enpixelkamera, som fick beröm av juryn.

- Juryn tog emot enpixelkameran hemskt bra. Man märker att juryn är gamla i gemet. De ser direkt mera potential och tänkte direkt vidare hur man kan göra det här till något ännu större och ännu mera användbart, säger Nyberg.

Svårflörtad publik

På plats var niondeklassister från Munksnäs högstadieskola, med ett något delat intresse för teknik och fysik.

- Vi kom hit för att se annat och inte bara ha lektion. Inte är vi nu så jätte insatta. Jag är kanske inte så jätte fysikintresserad heller, säger en av flickorna från Munksnäs Högstadieskola i Helsingfors.

Men Niklas Pajunen, som också går på nionde klass i Munksnäs högstadieskola i Helsingfors, håller inte med.

- Det här är jätteintressant och jag gillar att man vill inspirera yngre generationer att ta initiativ inom teknologi, säger Pajunen, som själv funderar på att studera på universitet i framtiden.

Tom Ahlström, biologilärare vid Munksnäs högstadium, anser det viktigt att ta lärdom av unga stjärnskott inom teknik och teknologi.

- Nog är ju människor intresserade av teknik. Framför allt när man ser sådana här innovationer som ungdomar och unga människor faktiskt har producerat här, så hoppas jag att det är en ännu större inspiration för våra elever, säger Ahlström.

Helsingfors behöver bostäder men planerade nya bostadsområden nobbas på löpande band i beslutsorganen. Det här är orsaken varför stadsstyrelsens ordförande vill behandla planerna för Stenudden på nytt.

Planerna för Stenudden måste bestämmas på ett högre plan menar Rauhamäki. Förra veckan bestämde stadsplaneringsnämnden att inte bygga bostäder på Stenudden utan bevara området och utveckla det för rekreation. Rauhamäki hänvisar till bostadsbristen i Helsingfors.

- Fullmäktige har tidigare bestämt att Helsingfors ska bygga 5 500 bostäder i året. Stadsstyrelsen har som uppgift att se till att vi uppnår detta mål, förklarar Rauhamäki.

Planerna för området föll i en knapp omröstning i stadsplaneringsnämnden och motståndet verkar vara lika stort om inte större i stadsstyrelsen, vad förväntar du dig av omröstningen?

- Vi får se, men faktum är att Helsingfors behöver mera bostäder. I den nuvarande planen vill man bygga bostäder för 6 000 invånare och endast en del av dessa bostäder byggs på Stenudden. Det finns skäl att komma ihåg att delar av rekreationsområdena och stugområdena skulle bevaras också i den här planen. Med tanke på stadens bostadsbehov skulle nya bostäder på Stenudden hjälpa på traven.

Du utgår alltså från principen ”nöden har ingen lag”?

- Ja, nu blir det stadsstyrelseledamöternas uppgift att avgöra om nöden (bostadsbristen) är så stor.

Rauhamäki beskriver den nuvarande bostadssituationen som en paradox.

- Om omfattande planer på nya bostadsområden ständigt nobbas måste stadsstyrelsen fundera om vi helt enkelt borde minska på vårt årliga mål för bostadsproduktionen. Det är orimligt att försätta stadsplaneringskontoret i den situationen att vi ställer upp mål för dem som de sedan försöker uppfylla men som beslutsfattarna i slutändan fäller så att målen sålunda blir ouppnåeliga.

När kommer ärendet att behandlas i stadsstyrelsen?

- Det vet vi inte ännu.

Stadsstyrelsen har det sista ordet i frågan. Om styrelsen godkänner planen kommer ärendet inte att gå vidare till stadsfullmäktige.

Läs också:

Dags för plan B i stadsplaneringen
Stenudden bevaras för rekreation
En vecka kvar av ovisshet för Stenudden
Majoriteten av politikerna vill bevara Stenudden

Det skum som upptäcktes i Rutiån förra veckan har inte orsakats av avloppsvatten. Provtagningarna fortsätter och nu söker man svar på frågan om skummet kan vara någon sorts tvättmedel.

Det här slår Helsingfors miljöcentral fast efter att ha tagit prover av vattnet i ån. Proverna har inga spår av avloppsvatten. Åns humushalter var också på normal nivå. Humus kan nämligen orsaka skum i vattendrag.

Nu utreds det om skummet är tvättmedel. Analyserna vänta bli klara senare under veckan.

Miljöcentralen har inte fått några uppgifter om att skummet skulle ha orsaka fiskdöd eller andra miljöskador.

Räddningsverket larmades till platsen där Rutiån korsar Strömbergsvägen i Sockenbacka på kvällen den första maj. Då fanns det rikliga mängder skum i ån.

Flygbranschen är i kris, men det stävjar inte investeringsivern – åtminstone inte inom Finnair. Elva nya flygplan och en splitterny fraktterminal står på inköpslistan.

Finnair har redan tidigare beställt elva nya Airbus A350-flygplan och i med det ökar inte bara antalet passagerare, utan även fraktmängderna förväntas stiga med upp till 50 procent. Därför ska även en ny fraktterminal byggas. Finnairs dotterbolag Finnair Cargo har hand om fraktverksamheten och vd Juha Järvinen förklarar att situationen just nu är ohållbar.

- Finnair har inte tidigare haft sådan tillväxt som vi planerar nu. Tillväxten hittills har vi kunnat hantera med vissa åtgärder för att öka kapaciteten i den nuvarande fraktterminalen, men nu börjar gränserna komma emot. Vi kan inte växa mera i den nuvarande terminalen, säger Järvinen till Yle Huvudstadsregionen.

Det här är orsaken till att Finnair Cargo började planera för en ny fraktterminal i början av året. Planerna är inte spikade än, men Järvinen menar att terminalen behövs senast sommaren 2017, då de fem första Airbus A350-planen är levererade och fraktkapaciteten ökat avsevärt.

Stor investering

Den nya terminalen ska vara 28 000 kvadratmeter stor, nästan dubbelt större än den nuvarande. Ett dylikt projekt kostar mellan 50 och 55 miljoner euro, vilket är en investering som Järvinen räknar med att ska vara lönsam i det långa loppet.

- Den största fördelen med den nya terminalen är att vi kan bli mer effektiva och att vi kan automatisera. Vi kan också få högre intäkter för frakten i snitt då vi får betydligt större utrymmen för temperaturkontrollerad frakt.

Den största tillväxtmöjligheten inom flygfrakt är just temperaturkontrollerad frakt, det vill säga kyl- och frysvaror. Hit hör framför allt läkemedel och norsk fisk – Finnair Cargo transporterar upp till 500 000 kg norsk lax till Asien varje vecka.

Tuffa framtidsmål

Investeringarna just nu hör inte till vanligheterna inom Finnair, men så har bolaget också satt upp ett högt mål inför framtiden.

- Vår målsättning är att vi ska vara ett av den fem bästa flygbolagen på sträckan mellan Europa och nordöstra Asien. Det är ett tufft mål, men tillväxten finns där och jag tror starkt på att Finnair har valt rätt strategi.

Järvinen påpekar också att långdistansflygen inte är lönsamma om de inte samtidigt har med sig tillräckligt med frakt, och för att frakten ska bli lönsam måste fraktterminalen vara effektiv och passa ihop med de behov som finns.

Den nya fraktterminalen är ännu i startgroparna vad gäller planeringen, men senare i år ska Finnairs styrelse, om allt går enligt Järvinens önskemål, fatta det slutgiltiga beslutet om byggstart.

Det är skralt i Helsingfors skolkassa och nu ska man dra in på bland annat gymnasiekurser och vikarier. Linjedirektör Niclas Grönholm är orolig över att man börjar nå smärtgränsen för hur mycket man kan spara.

Utbildningsnämndens svenska sektion ska på torsdagen gå igenom sparåtgärder för nästa år och budgetramarna för de närmaste åren.

- Resurserna är helt enkelt för små för tillfället, konstaterar Niclas Grönholm, linjedirektör för den svenska undervisningen i Helsingfors.

Niclas Grönholm hoppas man snart ska kunna sluta spara Bild: YLE/Nicole Hjelt

Undervisningen kan tillfälligt bli lidande

En av de största inbesparingarna görs genom att avskaffa anslagen för kortvariga vikarier för lärare och assistenter. På så sätt räknar utbildningssektorn med att spara 2,3 miljoner euro, 450 000 på den svenska sidan.

Istället för vikarier slår man ihop klasser då en lärare är frånvarande.

- Läraren kan ta hand om två grupper och så måste man ordna fortbildning utanför undervisningstid. Det blir en del planering för rektorerna och det gäller fundera ut hur man kan sköta undervisningen på ett bra sätt, säger Grönholm.

Grönholm håller med om att undervisningen riskerar lida då man slår ihop klasser.

- Den kan säkert bli tillfälligt lidande. Det här är inget vi eftersträvar, men just nu måste vi kunna strama åt en del.

Utbudet av eftermiddagsverksamhet för elever i årskurs två ska också minska. Verksamheten har varit populär bland andraklassister.

- Det kommer säkert att påverka den svenska verksamheten lika mycket som den finska. Vi har haft bra resurser för eftisverksamhet och alla tvåor har kunnat delta så här blir det en försämring, konstaterar Grönholm.

Tiotals kurser försvinner

Dessutom skär man ner på gymnasiernas timresurs med 4 procent.

- Det betyder att kurser försvinner. För ett gymnasium med 400 elever kan det betyda ungefär 30-40 kurser. Om man räknar med de tidigare besparingar vi gjort så handlar det om ett ganska stor antal kurser som studerandena blir utan.

Andra åtgärder är att skära ner på assistentresurser och den extra resurs som skolan fått för elever i behov av särskilt stöd.

Grönholm hoppas på att inbesparingarna slutar här.

- Nedskärningarna börjar vara på den nivån att vi hoppas att de stannar här. Vi sparar på alla områden så det finns inte så väldigt mycket till att spara. Vi hoppas att man ska kunna spara in på hyreskostnader och utrymmen, det är det enda vi kan fortsätta spara på, säger han.

På finska sidan har beslut om att spara genom att slå ihop skolor lett till protester från föräldrarna. I måndags demonstrerade Helsingforsföräldrar och -elever utanför Helsingfors stadshus mot sparplanerna.

Den nya rektorn för Svenska arbetarinstitutet i Helsingfors föreslås bli Moa Thors.

Stadsstyrelsen utsåg henne till tjänsten på sitt möte i går måndag. Den nuvarande rektorn Gunborg Gayer går i pension den 1 november.

Rektorstjänsten vid Arbis söktes av 12 personer, varav 8 var behöriga. Vilka de övriga sökandena är är inte offentligt.

Månadslönen för Arbis rektor är 5 664,50 euro.

Utnämningen går nu vidare till fullmäktige, som behandlar valet den 12 maj.

Thors är nu biträdande rektor vid Arbis.

- Allt som drar ner på mångfalden och bredden inom bildning är av ondo. Det finns inget annat ställe där unga människor kan skaffa sig en bred bildningsbas än gymnasiet, säger tisdagssnackaren Kim Wikström.

Skolorna i Helsingfors drabbas hårt av sparåtgärderna, och bland annat ska gymnasiernas timresurs skäras ner med 4 procent. I praktiken innebär det att hela kurser försvinner från utbudet. När kurser försvinner innebär det alldeles säkert ledsna miner bland eleverna, säger vår andra tisdagssnackare Johanna Sandberg.

- Det finns de gymnasieelever som väntat på att just det här året få gå den där fördjupade biologikursen, för att de tänkt bli biologer. För dessa elever är det supersynd. Hoppeligen kan man komma på alternativa lösningar, kanske samarbete gymansierna emellan, spekulerar Sandberg

Sandberg frågar sig också vad som händer med specialiseringsgymnasierna när fördjupade och tillämpade kurser försvinner. Vad blir kvar om musik-, konst- och andra tillämpade kurser plockas bort från läsordningen?

- Men om det är nödvändigt att göra så här, så kan det hända att vi får ha det lite tråkigare i gymnasierna nästa år, helt enkelt, konstaterar Sandberg

Wikström tror ändå inte att gymnasieeleverna själva upplever att skolan blir tråkigare, i synnerhet inte om de kommer in som nya.

Kim Wikström arbetar som lärare, Johanna Sandberg är kontaktchef för SFP.

Hör hela tisdagssnacket här:

Läs också: Drastiska sparplaner drabbar Helsingforsskolor

Polisen misstänker att branden i Byholmen för en dryg vecka sedan orsakades av barn som avfyrade nödraketer.

En grupp flickor och pojkar under 15 år höll till i en lagerbyggnad i Byholmen och hade fått tag på nödraketer. Barnen lekte med raketerna på samma ställe där branden bröt ut, och polisen misstänker nu ett samband.

Branden bröt i måndags för en dryg vecka sedan och orsakade kraftig rök. Ingen skadades i branden, däremot förstördes stora delar av den gamla lagerbyggnaden.

Läs också:Lagerbyggnad fattade eld på Byholmen

Skolorna i Helsingfors drabbas av nya stora inbesparingar och det här oroar föräldrarna. Vid förbundet Hem och Skola säger ordförande Heidi Harju-Luukkainen att det finns skolor där man redan har dragit åt svångremmen så långt det går.

Helsingfors planerar stora inbesparingar inom utbildningssektorn under de närmaste åren. Man ska bland annat spara in på vikarier, assistenter och eftisplatser för andraklassister och enligt linjedirektör Niclas Grönholm är smärtgränsen snart nådd.

Heidi Harju-Luukkainen är ny ordförande för Hem och Skola-förbundet, men också aktiv i föräldraföreningen i Månsas lågstadieskola. Hon är bestört över sparnyheterna.

- Som förälder, men också som ordförande för Hem och Skola, så är det här väldigt oroväckande. Om man skär ner i utbildningssektorn så kommer det att kosta oss mer i framtiden.

Harju-Luukkainen menar att inbesparingarna inte har följder enbart för undervisningen, utan också för familjerna och jämlikheten.

- När man satsar på eleverna så satsar man på familjerna samtidigt. Om man tänker på eftisverksamheten, så resursstarka familjer kommer att kunna köpa de här tjänsterna. Men de familjer som inte har resurser drabbas mest. Och det kan öka ojämlikheten i samhället.

Tungt att dra två klasser samtidigt

Heidi Harju-Luukkainen kritiserar också planerna på att skolorna inte skulle få ta in vikarier utifrån för att lappa kortare sjukfrånvaron. I stället ska man slå ihop grupper, så att skolans egna lärare undervisar fler elever samtidigt.

- Jag har själv jobbat som lärare ganska länge. Att dra två klasser samtidigt är väldigt utmanande och både lärare och elever lider av en sådan situation. Det inverkar självklart också på nivån på undervisningen.

Överlag har Heidi Harju-Luukkainen svårt att se var man kunde spara på ett vettigt sätt.

- Det finns många skolor i Helsingfors där det kommer att vara svårt att hitta mer sparobjekt. Det är så väldigt tajt med ekonomin redan nu.

Utbildningsnämndens svenska sektion behandlar sparplanerna på sitt möte på torsdagen.

De Grönas toppkandidat i EU-valet besökte Finland på tisdagen. Ska Keller deltog i De Grönas kampanjöppning i centrum av Helsingfors.

Tyska Keller är 32 år gammal men är redan en erfaren europarlamentariker och De Grönas politiska stjärnskott.

Franziska Keller, som kallar sig "Ska", reser runt i Europa i ett rasande tempo för att locka väljare.

Enligt Ska Keller borde alla delar av samhället vara representerade både i parlamentet och på topposter.

- Mycket måste göras. Andra partier nominerar äldre män, men halva befolkningen är kvinnor. Många unga hörs inte i politiken, säger Keller.

Den gröna Tarja Cronberg tycker att Ska Keller är ett utmärkt exempel på en ung person som har makt.

- Och hon är den enda toppkandidaten som är kvinna, påpekar Cronberg.

Hotellet Sokos Hotel Vaakuna intill järvägsstationen i Helsingfors utrymdes på tisdagkvällen på grund av problem med vattnet.

Orsaken var en liten mängd glykol som kom ut i rörnätet i samband med servicearbete som gjordes på vattenledningarna.

Man var även tvungen att stänga restaurangerna som finns i fastigheten.

Några från personalen fick lindriga symtom till följd av händelsen.

Vattnet stängdes av i fastigheten strax efter klockan 19.00 på tisdagkvällen.

Hotellet och restaurangerna kommer att hållas stängda tills man kunnat försäkra att vattnet är rent igen. Resultaten från analysen av vattnet fås tidigast klockan 18.00 på onsdag.

Affärerna som finns i samma byggnad fortsätter sin verksamhet som vanligt.

Glykol är en alkohol och används till exempel som bromsvätska och som antifrysmedel i kylarvätskor. Glykol är mycket giftigt att förtära och kan ge bland annat kramper och hjärn- och njurskador.

Artikeln har ändrats. Lindriga skador har skrivits om till lindriga symtom.

- Speciellt i kåkstäderna saknar dagislärarna utbildning, berättar Gerty Fredericks. Därför är hon nu med en grupp namibiska dagislärare på studiebesök i Vanda.

Fredericks säger sig speciellt uppskatta de olika metoderna som vi har i Finland för att lugna ner livliga barn.

- Inte för att vi använder oss av barnaga i Namibia, men jag beundrar de olika metoderna ni har här för att få barnet att lugna ner sig och fortsätta med det man höll på med.

Gerty Fredericks utbildar barnträdgårdsärare i Namibia. Gerty Fredricks Bild: Yle / Ted Urho

Stojiga barn på många språk

Fredericks och hennes grupp är på besök i det internationella Y.E.S.-dagiset i Herrgårdsforsen. Barnen tjoar och tjimmar på gården på många olika språk, främst på finska och engelska.

- Jag jobbar ju mest med administrativa uppgifter och är här för att lära mig det. Speciellt hur man bygger upp en undervisning för dagis- och förskolelärare, säger Fredericks.

Samtidigt leder hon en klapplek tillsammans med några av barnen och de blivande, namibiska dagislärarna Ingrid Rukoro och Jacobin Mbeeli.

Ingrid Rukoro och och Jacobin Mbeeli studerar under Gerty Fredericks handledning. Gerty Fredricks med dagisbarn Bild: Yle / Ted Urho

Inte bara klapplekar

Fredericks leker själv med barnen på gården, men undervisar på samma gång sina studenter. Då ett barn vill visa något medan Ingrid Rukoro riktar en fråga till Fredericks, så får barnet företräde.

När diskussionen går till barnen som bor i kåkstäderna utanför Windhoek blir Fredericks uppgiven.

- Vi försöker ta kontakt och sträcka ut en hjälpande hand så ofta som möjligt, men situationen i de inofficiella bosättningarna är svår.

Började som ett gräsrotsprojekt

Enligt utvecklingschefen Jarmo Lounassalo vid Vandas bildningsväsen började projektet med att utbilda dagis- och förskolelärare på gräsrotsnivå och formaliserades för cirka tio år sedan.

- Jag tror att det beror på att det i Vanda bor många människor som har en koppling till Namibia och har besökt landet, menar han.

Projektet finansieras av Utrikesministeriet och omfattar även samarbete i biblioteks- och socialfrågor.

Fotbollsarenan i Hagalund i Esbo har redan blivit rejält försenad, om man utgår från de ursprungliga planerna, men nu finns det åtminstone konkreta planer.

För tillfället går det planerade fotbollsstadion i Hagalund igenom planeringsmangeln, men det här är på slutrakan och redan i sommar förväntas allt vara klart. Man hoppas på att få bygglov ännu i år, och då byggarbetet beräknas pågå cirka 1,5 år, så kunde första matchen spelas på arenan sommaren 2016.

Det är ändå mycket som ska hända innan stadion är klar för avspark. Stadionbolagets vd Antti Peltoniemi berättar att finansieringen inte är klar ännu, men än så länge tar han situationen med ro – han litar på att pengarna kommer då planerna och bygglovet kan presenteras.

Redan år 2009 började man prata om en ny fotbollsarena i Esbo, då skulle den stå klar 2011. Även nu är Peltoniemi lite försiktig och påpekar att det ekonomiska läget ännu kan sätta käppar i hjulen, men han tror att det endast ska kunna påverka tidtabellen. Peltoniemi tror stenhårt på projektet och är säker på att ett fotbollstadion byggs i Hagalund.

Tre lejonungar har fötts på Högholmen i Helsingfors.

Ungarna föddes för fem veckor sedan, och lejonmamman har fått sköta om dem i lugn och ro de första veckorna. De knubbiga lejonungarna väger nu fem kilo.

Lejonungarna kommer att få vara i fred i de bakre utrymmena i Kattdalen med sin mamma åtminstone fram till juni. Efter det öppnas dörren till den yttre gården, och först då kan besökarna få se en skymt av ungarna.

Det finns bara omkring 350 asiatiska lejon i vilt tillstånd numera, och de finns alla i nordvästra Indien. På 1990-talet donerade den indiska staten asiatiska lejon till europeiska djurparker för att rasen skulle ha bättre chanser att överleva.

De knubbiga lejonungarna väger nu fem kilo.

Polisinrättningen i Helsingfors har häktat en grupp amfetaminsmugglare i södra Finland.

I förundersökningen har det framkommit att ungefär 60 kilogram amfetamin smugglats in i landet i januari i år. Det var meningen att drogerna skulle säljas i södra Finland.

Polisen har häktat tio män och en kvinna. Personerna är mellan 29 och 50 år gamla.

Tre av personerna är bosatta i Estland, resten finländare. En av de häktade är en högt uppsatt person inom motorcykelgänget Bandidos MC.

Drogerna har ett gatuvärde på 1,2 miljoner euro.

Nu finns även svenskspråkiga kulturkompisar för den som inte vill gå ensam på bio, teater eller andra kulturevenemang. Kompisen fungerar som sällskap, hjälp och stöd, berättar Nina Gran på Helsingfors kulturcentral.

- I första hand är kulturkompisarna till för äldre personer, personer som tycker att det är svårt att ta sig runt på egen hand. Det kan vara funktionshindrade personer, någon som är ny i stan eller kommer från en annan kultur, berättar Gran.

Alla vinner

Kulturkompisutbildningen avslutades i vår och nu finns ungefär tjugo svensk- och tvåspråkiga kulturkompisar som ställer upp som sällskap i Helsingfors. Maria Eklund är en av dem.

- Jag läste i Husis och såg att det var en utbildning på kommande. Jag har själv varit lat på kulturfronten, så det blev en win-win-situation. Jag själv uppmuntras att gå till evenemang och samtidigt kan jag vara till glädje för andra. Det är givande, berättar Eklund.

Folk vill hjälpa

Gran tror att frivilligverksamhet är i ropet och menar att det finns många som känner att de vill ge av sin tid.

- Det har visat sig att människor får mycket ut av frivilligverksamhet. Det handlar om att man känner sig behövd och att man gör en insats. Vi vill leva i ett samhälle där vi kan hjälpa varandra och få hjälp, berättar Gran.

Man kan beställa en kulturkompis genom att ringa förmedlingen måndag och torsdagar mellan 12 och 14 och tisdagar mellan 09-14. Numret är: 09-31058237.

Det var fullt hus på Norsen när saker som inte längre behövs på skolan såldes bort.

Wenzel Hagelstam besökte auktionen där Norsens varor utauktionerades. Wenzel Hagelstam tittar på saker som såldes då Norsen höll auktion. Bild: Yle/Helena von Alfthan

Det var förbundet Hem och Skola som höll i försäljningen. De mer värdefulla föremålen, som musikinstrument och mikroskop, auktionerades ut.

Wenzel Hagelstam värderar en gammal fisk

En person orsakade trafikfara genom att köra i hög hastighet mot trafiken på Fredsgatan i Kronohagen i Helsingfors i tisdags.

För att undvika en krock var en bilist tvungen att svänga undan så hastigt att två parkerade fordon tog stryk i svängen.

Vansinnesfärden fortsatte mot Brunnsparken där en fotgängare träffades av bilen och flög över motorhuven och skadade handen.

Bilen stannade slutligen på Parkgatan där två män steg ut ur bilen och försökte fly från polisen. Polisen hann ändå ifatt männen. Den höga hastigheten visade sig bottna i att bilen var lastad med stöldgods. Bilen var också stulen.

Åklagarmyndigheten i Helsingfors åtalar två personer för att ha förberett ett grovt brott mot liv och hälsa.

Det handlar om det avvärjda explosionshotet mot Helsingfors universitet i mitten av mars.

En 23-årig man och en 24-årig kvinna greps i mars misstänkta för att ha planerat en attack mot universitetet.

Ingendera studerar vid universitetet och motivet är oklart. Bägge är finländska medborgare.

Enligt åklagaren hade de två planerat att döda flera personer i universitetets utrymmen. Båda nekar till anklagelserna.

Polisen är ytterst förtegen om detaljerna, men så mycket är känt att de två hade vapen och annat materiel i sin ägo som stöder misstankarna om planerat attentat.

Rättegången inleds om en vecka i Helsingfors tingsrätt.

Läs också:
HU: Polisen varnade oss för ett möjligt attentat
IL: Polisen avvärjde attack mot Helsingfors universitet

Kontrollerna av inomhusluften i Rödskogs skola i Esbo är gjorda och de gås nu igenom. Lokalchef Harri Kivinen menar att man inte ska förvänta sig några positiva nyheter.

Mätningarna blev klara förra veckan, nu ska Miljö- och hälsoskyddet i Esbo granska resultaten innan de offentliggörs. Harri Kivinen tror att det här borde ske på torsdag nästa vecka. Innan dess vill man inte ge ut några detaljer, men Kivinen går ändå med på att ge några korta kommentarer om resultaten.

Hur ser resultaten ut?

- De kunde ha varit bättre.

Så de är dåliga?

- Det ser dåligt ut.

Skolbyggnaden har tampats med misstänkta fuktskador, mikrobskador, luftläckage och bristfällig ventilation, men på begäran av föräldrarna har skolan fått fortsätta fungera tills närmare undersökningar av inneluften och byggnaden är gjorda och man har resultat svart på vitt om det är så att byggnaden är hälsovådlig.

Tidigare rapportering:
Högström står fast vid att Rödskogs skola borde evakueras
Politiker lovar bevara Rödskogs skola
Föräldrar misstänker fult spel i Rödskog
Proteststorm på möte om Rödskogs skola - skolflytt skjuts upp?
Föräldrar kallade till krismöte - vägrar lämna Rödskogs skola
Esboskola stängs - inspektion avslöjade brister