Kritik mot en annons där mammor kan ses som den i familjen som ska städa avfärdas med att reklamen egentligen vill motverka just den här stereotypen.

Det är Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) som annonserar med en halvsidesreklam i Helsingin Sanomat i tisdags. Reklamen visar en dammsugare och texten Äitienpäivälahjaksi (”Morsdagsgåva”) samt Viikkosiivous (”Veckostädning”).

Sinikka Mikola är sakkunnig i jämställdhetsfrågor vid Kommunförbundet. Hon säger till Finlands kommuntidning att HRM via sin reklam förmedlar att det är moderns uppgift att städa i hemmet. Mikola menar vidare att det är extra tråkigt att det är just en samkommun som HRM som är bakom och de borde beakta jämställdhetsaspekter i sin kommunikation.

Avsikten var den motsatta

Mia Tarvainen vid HRM har varit med och valt fram annonsen, hon berättar för Yle Huvudstadsregionen att tanken var allt annat än att slå fast en stereotypi.

- Det var meningen att göra en parodi på traditionell reklam. Många mammor får ju alla möjliga hushållsapparater till mors dag. Det står ”Veckostädning” på dammsugaren i annonsen, och då är det meningen att man inte ska skaffa en dammsugare till mor, utan man ger en tjänst, till exempel en städning. Ge av din tid till mor, säger Tarvainen

Tarvainen medger att det kan finnas en risk att annonsen befäster könsroller.

- Den faran finns så klart, men fortsättningsvis så får många mammor de här hushållsapparaterna till mors dag. Man kunde fästa uppmärksamhet vid om det faktiskt är mamma som ska ha apparaten, eller kunde städningen vara hela familjens grej?

"Ge något annat"

Också i övrigt har det varit tänkt att annonsen skulle vara en tankeställare.

- Oavsett vilka åsikter man har om jämställdhet så går det ofta så att det är mamman i familjen som städar. Meningen med annonsen var att väcka tanken om det verkligen är mamma som behöver dammsugaren, eller kunde någon annan i familjen sköta städningen. Kanske man till och med kunde köpa städningen av någon utanför familjen.

Dammsugarreklamen är en del av HRM:s kampanj Anna jotain muuta ("Ge något annat"), som går ut på att ge idéer om vad man kan ge som gåva i stället för traditionella, fysiska varor, och det här ska främja en hållbar utveckling. Exempelvis tid, massage och flytthjälp nämns som gåvor, utöver nämnda veckostädning. Inför fars dag använde man en bild på ett armbandsur med texten Aika (”Tid”).

Finlands kommuntidnings artikel: Könsdiskriminerande reklam av samkommun

5-11 maj ordnas internationella rödakorsveckan. I samband med temaveckan kommer turnén Flyktingtältet till norra Helsingfors.

- Vi har försökt inreda tältet enligt hur livet för en flykting som bor i tält är. I tältet visas en kampanjvideo från ett flyktingläger. På plats finns också frivilliga från Röda Korset och flyktingar som berättar hur det faktiskt är att leva så.

Flyktingtältet slås upp torsdag 8.5 i Malms kulturhus klockan 13-19, och fredag 9.5 i köpcentret Kaari klockan 13-19.

20 år på fältet

Pepe Salmela har själv en diger erfarenhet av arbete med flyktingar. Den första resan som biståndsarbetare gick till ett flyktingläger där 45 000 människor levde, då Armenien och Azerbajdzjan låg i krig 1994. Salmela åkte dit som logistiker, med bilden av att det skulle bli en teknisk utmaning: att klara av logistiken i svårare förhållanden. Upplevelsen blev ändå en annan.

- Den största utmaningen var det humanitära. Redan första veckan som jag var där stötte vi på problem med leveransen, internationella Röda Korsets utdelningar var flera timmar försenade. När man lever i de förhållanden som rådde i det flyktinglägret är man beroende av att hjälpen kommer som lovat. Det var en tung situation att hamna i genast den första veckan.

Biståndsarbetet har bland annat fört Salmela till ön Bougainville efter inbördeskriget i Papua Nya Guinea och nu senast östra Afrika, där Salmela var stationerad i över två år. Sommaren 2013 återvände Salmela till Finland och tanken var att det skulle bli den sista långa resan. Nästa vecka, inte ens ett år efter hemkomsten, ska Salmela ändå iväg igen. Denna gång kallar Jordanien där ett nytt läger för syriska flyktingar ska öppnas. I ett halvår ska Salmela koordinera de internationella samarbetsparter som är med om att förverkliga fältsjukhuset i lägret.

- Det var inte planerat, men det kändes som att plikten kallar, säger Salmela.

Det kan bli en stor omställning inom Helsingforsfullmäktige efter EU-valet. Yle Huvudstadsregionens enkät visar att 9 av de 14 ordinarie fullmäktigeledamöterna som ställer upp i valet avgår om de väljs till Europaparlamentet. Av dem som svarade på enkäten är det bara SFP:s ledamöter som inte avgår från Helsingforsfullmäktige om de väljs till Bryssel.

- Jag är ansvarig också för mina väljare i Helsingfors. Kommunalvalet var för två år sedan och mitt arbete är inte slut här. Jag har bara blivit varm i kläderna, säger Päivi Storgård (SFP).

Tror du att du kan vara både i Helsingforsfullmäktige och i Bryssel?

- Jag har inte prövat på det ännu, men jag tror starkt på att det kan lyckas.

Men de som röstar på dig i EU-valet måste då tänka att du inte har fullständig tid för EU-parlamentet om du också ska vara i Helsingforspolitiken.

- De utesluter inte varandra. Man försöker sitt bästa på båda ställena, men man vet inte hur det blir. Det är både min önskan och mitt löfte.

Men Nils Torvalds (SFP) som nu är både i Bryssel och Helsingforsfullmäktige har inte varit på många fullmäktigemöten sedan han blev Europaparlamentariker.

- Att sitta på möten är inte samma sak som att agera och jobba för Helsingfors. Fastän "Nicke" har varit borta från mötena har han hela tiden haft koll på vad som händer här. Jag ser ingen orsak till att jag inte skulle klara av samma sak.

Hautala hade mer tid för fullmäktige som minister

Torvalds är den enda som nu är i Europaparlamentet och sitter i ett fullmäktige i huvudstadsregionen. Han är också en av få som inte vill ta ställning till hur han gör innan valet. "Det tar jag ställning till den 26 maj. Hittills har det visat sig vara ytterst svårt att kombinera (också om man - i princip - kan åka av och an en onsdag på Parlamentets bekostnad)", skriver han i ett mejl.

Han blev ordinarie fullmäktigeledamot i Helsingfors i september i fjol då Astrid Thors avgick efter att hon valdes till OSSE:s minoritetsombud. Han har sedan dess varit närvarande på ett fullmäktigemöte.

Heidi Hautala (Gröna) var fullmäktigeledamot i Helsingfors 1995 då hon första gången valdes till Europaparlamentet.

- Det är väldigt sällan man kan vara på fullmäktigemöte i Helsingfors på onsdagar. Europaparlamentets arbetsveckor pågår från måndag till torsdag och då jag blev invald första gången avgick jag omedelbart. Dessutom är det klokt att dela uppgifter med kolleger och inte sitta på alla nivåer. Man kan diskutera stadspolitikens och EU-politikens samband men det betyder inte att det är nyttigt att vara med i båda, säger Hautala till Yle Huvudstadsregionen.

Hautala kommer också nu att avgå från fullmäktige om hon väljs till Europaparlamentet.

Men kan man då vara aktiv på annat sätt i lokalpolitiken, fastän man inte sitter på mötena?

- Det är en grundläggande sak att sitta på fullmäktigemöten. Då jag var biståndsminister och reste en vecka per månad i Afrika och Asien hade jag bättre möjligheter att delta i stadsfullmäktiges möten eftersom jag då kunde planera mina resor. Men i Europaparlamentet är det sessioner, utskottsveckor och gruppveckor och det kan man inte själv bestämma över.

Vad tycker du om att flera fullmäktigeledamöter som kandiderar i EU-valet tänker fortsätta i fullmäktige vid inval?

- Jag tror att verkligheten kommer att ge sig till känna och man märker att det är omöjligt. Och sedan får man dålig feedback av medborgarna om man ofta är borta från fullmäktige och så förlorar man möjligheter att påverka i Europaparlamentet om man inte är på plats där.

Heidi Hautala (Gröna) säger av erfarenhet att det inte är möjligt att sitta i fullmäktige och i Europaparlamentet samtidigt. Bild: Yle

Mäkinen lämnar posten som stadsstyrelsens ordförande

De som nu har andra tidskrävande förtroendeuppdrag inom staden, förutom att vara fullmäktigeledamot, uppger alla att de avgår från de uppdragen om de väljs till Europaparlamentet. Exempelvis säger stadsstyrelsens ordförande i Vanda, Tapani Mäkinen (Saml) att han avgår från den posten om han väljs till Bryssel, men att han ändå vill fortsätta som vanlig stadsfullmäktigeledamot.

Marcus Rantala (SFP) uppger också att han avgår från stadsstyrelsen i Helsingfors om han väljs till Bryssel, medan Christina Gestrin (SFP) avgår från stadsstyrelsen i Esbo om hon blir Europaparlamentariker.

Pia Kauma (Saml) som nu är Samlingspartiets gruppordförande i Esbofullmäktige skriver att hon, om hon väljs till Bryssel, lämnar den posten och posten som stadsstyrelseledamot. Hon kommer ändå en tid att se om det är möjligt att fortsätta i fullmäktige fastän hon är i Bryssel.

Det var med en knapp majoritet som Helsingfors fullmäktige på måndag röstade ner Sami Muttilainens (Vf.) förslag om att göra Tali golfbana till ett bostadsområde. Trots beslutet är bostadsplanerna inte ett avslutat kapitel.

Enligt dem som var emot Muttilainens förslag försvåras byggande på området av att jordmånen är lerig. Dessutom ligger golfbanan i ett område som är känsligt för översvämningar. Flera passade också på att lyfta fram den anrika golfbanans naturvärden.

Enligt Muttilainens förslag skulle banan rymma omkring tusen bostäder.

Bostadsområde kan bli verklighet

Det är Helsingfors golfklubb som hyr Tali golfbana av staden. Kontraktet löper ut år 2034. Nu är det oklart vad som händer med området efter att hyresavtalet tar slut.

De grönas Otso Kivekäs presenterade nämligen en kläm om att planeringen av ett bostadsområde ska genomföras så att det finns en färdig byggnadsplan för området när golfklubbens hyresavtal löper ut. Klämmen godkändes med rösterna 46 mot 16.

Golfbanan grundades år 1932.

Läs också: Ett steg närmare bostäder på Tali golfbana

Tre av landets ledande juridiska experter stöder musikföreningarnas ståndpunkt i tvisten om Gamla studenthuset. Experterna anser att körerna har större rätt att verka i huset än Helsingfors universitets studentkår.

Tvisten trappades upp i december då studentkåren vräkte körerna Akademiska Sångföreningen och Akademiska Damkören Lyran och två finska musikföreningar (Ylioppilaskunnan Laulajat och Ylioppilaskunnan Soittajat) för att i stället kunna tjäna mer pengar genom att hyra ut hela huset till restaurangverksamhet.

De fyra musikföreningarna motsätter sig HUS beslut och har därför inlett en rättsprocess mot studentkåren, för att få öva i Gamla studenthuset också i framtiden. Musikföreningarna anser att HUS beslut visar oförståelse för Gamla studenthusets kulturella och historiska värde. Parallellt överklagar ett antal studentkårsmedlemmar ur musikföreningarna HUS delegations beslut i förvaltningsdomstolen.

Frågan går nu till tingsrätten, och det är i utlåtanden för den processen som tre professorer i juridik från Helsingfors universitet ger körerna sitt stöd. Professorernas gemensamma ståndpunkt är att musikföreningarna har bestående rätt till använda Gamla studenthuset.

De pågående rättsprocesserna kan leda till att hyresavtalet mellan HUS-gruppen och Royal Ravintolat rivs.

Läs också: Körerna för vräkningen till rätten
Körernas kamp om Gamla studenthuset fortsätter
"Att vräka körerna skulle vara en katastrof!"
Tusentals vill ha kvar körerna i Gamla studenthuset
Studentkåren vräker musiken

Tre av Finlands ledande juridiska experter anser att musikföreningarna har rätt att stanna i Gamla studenthuset. I fjol vräkte Helsingfors Universitets studentkår (HUS) föreningarna så att man kunde göra pengar på att hyra ut huset till restaurangkedjan Royal Ravintolat från och med januari i år. Nu pågår två rättsprocesser mot HUS som kan leda till att hyresavtalet med restaurangkedjan Royal Ravintolat måste rivas.

De fyra musikföreningarna Akademiska Sångföreningen, Akademiska Damkören Lyran, Ylioppilaskunnan Laulajat och Ylioppilaskunnan Soittajat motsätter sig HUS beslut och har därför inlett en rättsprocess mot studentkåren, för att få öva i Gamla studenthuset också i framtiden. Musikföreningarna anser att HUS beslut visar oförståelse för Gamla studenthusets kulturella och historiska värde.

Parallellt överklagar ett antal studentkårsmedlemmar ur musikföreningarna HUS delegations beslut i förvaltningsdomstolen.

Nu har tre professorer i juridik vid Helsingfors universitet gett uttalanden om fallet efter att ha fördjupat sig i omfattande historiskt material om hur, varför och med vilka medel Gamla studenthuset byggdes och hur huset använts ända fram till i dag.

De rättslärda anser att rätten är på musikföreningarnas sida. Professorernas gemensamma ståndpunkt är att musikföreningarna har bestående rätt till använda Gamla studenthuset.

De pågående rättsprocesserna kan leda till att hyresavtalet mellan HUS-gruppen och Royal Ravintolat rivs.

I vår utexamineras 37 magistrar från Bildkonstakademin i Helsingfors.

På avslutningsutställningen ”Kuvan kevät” kan man t.o.m. den 1 juni bekanta sig med de nybakade magistrarnas verk.

De flesta verk finns utställda i Bildkonstakademins lokaler Kuva/Tila på Båtmansgatan, men några magistrar presenteras också på Galleri FAFA på Lönnrotsgatan.

Marit Lindqvist stämde träff med två konststuderande från Sverige som valt att studera i Finland, nämligen Linda Emily Al-Ghussein och Fabian Olovson, samt Sverigefinska Meri Linna.

Meri Linnas interaktiva, eller kanske introspektiva, verk ”Retreat” kan man uppleva på Galleri FAFA t.o.m. den 25 maj.

På veckosluten ordnar Meri olika happenings i anslutning till utställningen där hon fokuserar på olika sinnen. Besökarantalet till dessa happenings är begränsat, så den som vill försäkra sig om en plats kan anmäla sig på förhand på plats. I övrigt kan man droppa in på galleriet och göra ett spontanbesök i mörkrummet.

Linda Emily Al-Ghussein, Fabian Olovson och drygt trettio andra bildkonstmagistrar ställer ut sina verk i två lokaler på Kuva/Tila, och den utställningen visas t.o.m. den 1 juni.´

På utställningen ”Kuvan kevät” medverkar alla fyra utbildningslinjer inom Bildkonstakademin, dvs. skulptur, måleri, kostgrafik och tid-rumkonst (dvs. rörlig bild, plats- och situationsbunden konst samt fotografi).

De medverkande är: Katja Aikioniemi, Linda Emily Al-Ghussein, Päivikki Alaräihä, Sampo Apajalahti, Pirjetta Brander, Sanna Brunila, Tyko Elo, Jukka Hautamäki, Karoliina Hellberg, Antti Unski Immonen, Hertta Kiiski, Klaus Kopu, Teemu Korpela, Natalia Koziel, Jaana Laakkonen, Meri Linna, Lotta Mattila, Maarit Mustonen, Fabian Olovson, Saara Pirhonen, Jani Purhonen, Joakim Pusenius, Tuuli Saarekas, Anna Sailamaa, Tuukka Salonen, Paula Saraste, Kristina Sedrelova, Sauli Sirviö, Saku Soukka, Kaarlo Stauffer, Henry Susiluoto, Milka Tertsunen, Oskari Tolonen, Milla Toukkari, Tuomo Tuovinen och Timo Tähkänen.

På lördagen fylls bollhallen i Gräsviken av Eurovisionsintresserade gymnaster. Tanken är att börja finaldagen genom att motionera till tonerna av olika Eurovisionsbidrag som framförts genom årens lopp.

- Tanken är att man kan klä upp sig, ut sig, eller av sig och att det blir en festlig stämning, säger Ripsu Hongisto-Salmi.

Hon kommer att vara konferencier för gymnastikspektaklet och klä sig i galaklänning Eurovisionsgymnastiken till ära. Också den finaste dräkten kommer att utses och få ett pris.

- Vi har olika lärare som pusslar ihop programmet med både lugnare och snabbare tempo, så det finns lite av allt.

Nivån kommer också att vara anpassad till en medelnivå så att alla som vill delta skall klara av den.

- Idén till Eurovisionsgymnastiken startade efter att Lordi vann Eurovisionen, så det blir sex år, säger Hongisto-Salmi.

Mellan två och trehundra dansare väntas dyka upp i bollahallen på Lördagen.

Handbollsfinalen kör igång ikväll då Helsingforslaget Dicken intar planen mot Riihimäkilaget Cocks. Dickenspelarna Joona Hertola och Patrick Roslander är taggade och ser kvällens match som en revanschmatch.

- Det känns hungrigt. Det är nytt år och vi är mera rutinerade som lag och kommer att slåss om guldet, säger Joona Hertola.

- I värsta fall är det bara tre matcher kvar så det är klart det känns lite nervöst men samtidigt rolig, och så skall det vara, säger Patrick Roslander.

Det viktiga inför finalen är att man börjar från noll och glömmer bort förra årets förlust.

- Förra året hade Cocks ett mentalt övergrepp då de hade vunnit alla sina matcher, men i år börjar vi från ett jämnläge, säger Roslander.

Dickens styrkor ligger enligt killarna i att ha ett snabbt spel och hårt försvar.

- I anfallsspelet mot Cocks är vi sex mot sex. Det blir tungt men vi måste bara hitta luckorna i deras försvar, säger Hertola.

Psyket är viktigt

- Cocks har ett tyngre lag och deras spelare är både längre och tyngre, så vi måste kämpa hårdare om centimetrarna på planen och det blir tyngre i längden, säger Roslander.

- Vi har lärt oss att man måst kunna nolla snabbt, speciellt då man spelar flera matcher i rad. Man kan inte gå in i en match med huvudet nere, säger Roslander.

Både Hertola och Roslander började spela handboll i lågstadiet och har hållit på sedan dess.

- Handbollen i Finland har kanske blivit lite hårdare under åren och man märker nog att många lag också är hungrigare på att ta poäng, säger Roslander.

- Jobba för EU-parlamentet och lämna fullmäktigeuppdraget, det är professor Jan Sundbergs råd till de förtroendevalda som väljs in i EU-parlamentet i maj.

Hela 26 kandidater i EU-valet sitter också i fullmäktige i Helsingfors, Esbo eller Vanda. Enligt Yle Huvudstadsregionens enkät meddelar nio av kandidaterna att de skulle delta i kommunalpolitiken också efter att de har blivit invalda i EU-parlamentet. Det ser Jan Sundberg som en dålig idé.

- Det är nog svårt att kombinera jobben på ett vettigt sätt. Man har egentligen två alternativ; att låta en ersättare sköta det mesta av fullmäktigejobbet, eller också avstår man från det kommunala förtroendeuppdraget och låter en ersättare helt ta över. Många förtroendevalda säger att uppdraget att sitta med i fullmäktige och nämnder redan i sig är ett heltidsjobb, säger Sundberg och menar att det nog då är svårt att hinna sköta kommunala uppdrag ordentligt vid sidan om EU-jobbet.

Också parlamentet är tidskrävande

- Många kandidater förstår nog inte hur mycket jobb det innebär att sitta med i EU-parlamentet. Man ska inte tänka på att man är skyldig sina väljare att sitta kvar i kommunalpolitiken, utan man borde tänka på att det är partiet som har fått rösterna och att någon annan från partiet då tar över.

Jan Sundberg menar att de flesta av kandidaterna som ställer upp i EU-valet nog redan har siktet inställt på riksdagsvalet nästa år och då är det viktigt för dem att synas nu så att väljarna bättre kommer ihåg dem i april.

Men hur ska man då tänka som röstare, ska man låta bli att rösta på en kandidat som man vill att hålls kvar i kommunalpolitiken?

- Om man vill avskaffa risken att någon försvinner, så ska man inte rösta på den, svarar Sundberg, men tror att få väljare egentligen tänker så då de röstar.

En väska ledde till polisoperation vid Steinerskolan i Vanda. Okänd man uppges ha lämnat väskan vid skolan. Polisen har nu gjort sina undersökningar och konstaterar att inget tyder på något brottsligt.

Elever vid Steinerskolan i Vanda hittade den suspekta väskan vid skolan i närheten av skolans sopinsamling. Enligt Ilta-Sanomat har en okänd man i munktröja setts lämna väskan vid platsen. Skolbyggnaden i närheten av väskan tömdes och personalen kallade på polis som kom till platsen för att utreda saken.

Eleverna vistades inomhus resten av skoldagen, och efter skoldagen tvingades de lämna byggnaden bakvägen för att undvika att gå i närheten av väskan.

Efter åtskilliga timmar var polisen klar med sina undersökningar strax före klockan 15:30 på eftermiddagen. Polisen menar att inget tyder på något brottsligt.

Helsingfors stad frågar nu hundägare om vilken service de ser som viktigast för dem. Tanken är att skära ner på mindre viktig service.

Stadens service för hundägare inkluderar hundparker, badplatser, hundtoaletter och uteplaner för skolningsändamål. Genom att samla in åsikter vill staden nu rikta resurserna till den service som hundägarna ser som viktigast.

Man kan svara på enkäten på stadens webbplats.

En förening som ska samla in pengar till Guggenheims arkitekttävling har nu grundats. Föreningen heter Guggenheim till Helsingfors r.f. och har som mål att samla in minst 250 000 euro tills slutet av maj.

Pengarna ska sedan överlåtas till Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors som har hand om arkitekttävlingen i Finland.

Föreningen har grundats av styrelseordförande för reklambyrån Hasan & Partners Ami Hasan, arkitekt Pekka Helin, styrelseproffset Kirsi Komi, formgivare Ville Kokkonen, formgivare Harri Koskinen, utvecklingschefen vid Artek Juhani Lemmetti, Sanomas storägare Rafaela Seppälä och formgivare Antti Siltavuori.

- Vi anser att arkitekttävlingen är viktig för hela Finland och vi vill få världens bästa arkitekter att delta, säger Seppälä till Yle Huvudstadsregionen. Hon är styrelseordförande vid föreningen.

Kommer du själv också att donera pengar? Hur mycket?

- Jag stöder projektet, men vi kommer inte att uppge enskilda summor utan alla donationer går via föreningen.

Är det möjligt att samla in 250 000 euro tills slutet av maj?

- Det är realistiskt. Vi har givetvis talat med människor innan vi grundade föreningen och trots att det är dåliga tider är många villiga att donera pengar.

Seppälä hade 2012 kapitalinkomster på 6,1 miljoner euro. Hon är gift med galleristen Kaj Forsblom.

Alla samfund, företag och privatpersoner som vill stöda arkitekttävlingen kan bli medlemmar i föreningen.

Läs också:

Guggenheims arkitekturtävling lanseras 4 juni
Guggenheim: Vi förstår att Kulturfonden behöver mer tid
Kulturfonden bordlade Guggenheimbidrag
Beslut om Guggenheim väcker intern kritik
"Kulturfonden ska inte stöda Guggenheim-tävling"
Minister om Guggenheimstöd: Finns ingen skyldighet att informera
Helsingfors reserverar Guggenheimtomt

Rättsprocessen mellan studentmusikerna och Helsingfors universitets studentkår kan få en snar lösning. Damkören Lyrans ordförande är försiktigt optimistisk och berättar att parterna är redo att sätta sig vid förhandlingsbordet.

Sedan studentmusikerna vid Helsingfors universitet, däribland körerna Lyran och Akademen, vräktes från Gamla studenthuset har meningsskiljaktigheter rått och en rättsprocess är i gång. Nu kan man äntligen skymta en överenskommelse. Mycket är ännu höljt i dunkel, men Lyrans ordförande Ronja Nordlin berättar att ett stort framsteg är nära, då musikerföreningarna och studentkårsstyrelsen har kommit överens om att uppta förhandlingarna.

- Det kan bra hända att vi sätter oss vid samma bord ännu under våren. Nya studentkårsstyrelsen har visat intresse för gemensamma diskussioner, berättar Nordlin.

Nordlin tänker att studentkårsstyrelsen har förstått att det finns bra grunder för att musikerna ska finnas i Gamla studenthuset.

Även studentkårens ordförande Anna-Maija Riekkinen ser fram emot förhandlingarna.

- Jag hoppas verkligen att vi når en överenskommelse om det här. Vi håller på och försöker få till stånd ett möte nu under våren, innan läsårets slut. Vi vill gå igenom situationen och kolla hur läget är nu och hur det har varit, förhoppningsvis ska vi kunna komma fram till en lösning, säger Riekkinen.

Förutom Lyran och Akademen vill även kören Ylioppilaskunnan Laulajat och orkestern Ylioppilaskunnan Soittajat fortsätta öva i Gamla studenthuset.

Tidigare rapportering:
Juridikprofessorer stöder körerna i Gamla studenthuset
Körerna för vräkningen till rätten
Körernas kamp om Gamla studenthuset fortsätter
"Att vräka körerna skulle vara en katastrof!"
Tusentals vill ha kvar körerna i Gamla studenthuset
Studentkåren vräker musiken

Cocks var bättre än Dicken i den första finalen i herrarnas handbollsliga. Hemmalaget från Riihimäki inledde trögt, men lyckades till slut vinna med 23-20.

Dicken inledde betydligt hungrigare och rev upp en 12-5-ledning. Cocks skärpte sig ändå småningom och gick upp i ledning med drygt 10 minuter kvar att spela. Dicken hängde i hasorna och gjorde det inte lätt för fjolårsmästarna.

Dickens målfarlige Benny Broman fick härja relativt fritt i den första halvleken, men i andra halvlek fick Cocks honom i styr.

Med 20 sekunder kvar stod det 22-20 till Cocks och Dicken försökte febrilt få in två mål till, men istället blev det Cocks som pangade in slutsiffrorna 23-20 på kontring.

Bästa målgörare var Benny Broman med nio fullträffar, medan Cocks Kristo järve gjorde åtta mål.

På fredagen spelas bronsmatchen mellan BK-46 och SIF, och på lördagen är det dags för den andra finalen som sänds på TV2 med start 15.50.

Cocks - Dicken 23 - 20

Målskyttar

Cocks: Järve 8, Valo 5, Tamminen 4, Leikama 2, Voika 1, Rogenbaum 1, Jansson 1, Sjöman 1

Dicken: Broman 9, Thor 4, Noodla 3, Rémy 2. Ahlgren 1, Stierncreutz 1

I höst ska femton skolor i Svenskfinland få tillgång till tusentals e-böcker, i ett pilotprojekt som bekostas av de finlandssvenska fonderna. Det är fråga om en licensmodell där eleven loggar in med ett användarnamn från dator, pekplatta eller smarttelefon.

I Mattlidens gymnasium sitter Jost Ehrnrooth i en soffa vid matsalen och koncentrerar sig på sin pekplatta. Han använder den ofta i skolarbetet, han tycker speciellt om att göra presentationer med de effektiva program han har i sin ipad. Jost har också försökt sig på att läsa e-böcker.

- Om det är en bok som man vill göra anteckningar i, en lärobok så då är det definitivt bättre med en helt vanlig bok. Men om det är en bok jag annars bara vill läsa så då är det lättare att gå via e-bokaffären och ladda ner den, säger Ehrnrooth.

I höst kan Jost Ehrnrooth få chansen läsa tusentals böcker med sin pekplatta, eftersom Mattlidens gymnasium där han går ska delta i pilotprojektet E-skolan. Det är fråga om romaner och faktaböcker som kommit ut i Sverige, som eleverna får tillgång till via abonnemangstjänsten ElibU.

Kulturhuset som förverkligar projektet förhandlar just nu med de finlandssvenska förlagen om att få fler finlandssvenska titlar i E-skolans utbud. Författarna Maria Turtschaninoff och Marita Gleisner är med i projektet, deras böcker ska i höst kunna läsas av eleverna som är med i pilotprojektet.

- Det som jag ser som en stor fördel med det nya projektet är att eleverna ska få ett eget användarnamn och det fungerar under hela ens skoltid. Så eleven kan med samma användarnamn när som helst logga in och komma åt det här materialet, säger Katarina von Numers-Ekman som lär ut modersmål i Mattlidens gymnasium.

Billiga e-böcker kräver dyra apparater

Till fördelarna med det virtuella biblioteket hör att alla elever i en klass enkelt kan läsa samma bok. Eleven kan logga in från vilken dator eller smarttelefon som helst och hittar genast rätt sida i e-boken. Att köpa in böcker är dyrt för skolorna, så tjänstens pris är lockande. Kulturfonden, SFV, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Konstsamfundet betalar för projektet så att skolorna som deltar kommer undan med två euro per elev i året. Har en skola 300 elever blir det 600 euro i året för 5000 e-böcker.

- Jag tycker det låter väldigt förmånligt med tanke på det utbud som öppnar sig för den här summan, säger Katarina von Numers-Ekman.

Men pekplattor och datorer kostar. Digitala läromedel är framtiden men kommunernas ekonomi kan sätta käppar i hjulet. I grundskolorna finns det idag 3 datorer eller pekplattor per 10 elever, det här enligt kommunförbundet.

Erik Berglund på Kulturhuset leder pilotprojektet. Han vill påpeka att e-skolan ska vara ett komplement till skolans bibliotek.

Erik Berglund jobbar som projektledare på Kulturhuset. Erik Berglund Bild: Yle/Helena von Alfthan

Läs också:
Stor iver i Pojo över lärplattor i skolan
"Krav på egen laptop leder till ojämlikhet"

Ändring 9.5. kl. 11:50: Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne lades till i artikeln.

- Om rapporten visade något annat skulle jag plocka barnen ur skolan. Anne Leino är molekylbiolog och har barn i Rödskogs skola. Stadens tolkning av hälsorapporten ger hon inte mycket för.

Det avgörande är egentligen mikrobernas toxicitet, inte mängd. - Anne Leino, molekylbiolog och förälder.

- Nu finns det ett par stycken gränsvärden som överskridits, men det behövs flere undersökningar för att man med säkerhet skall kunna fastställa om det finns något ohälsosamt i inomhusluften, säger hon.

Enligt Leino finns det ett flertal olika orsaker som gör att gränsvärden kan överskridas.

- Ifall barnen sprungit genom korridoren i leriga gummistövlar eller det stått en kompostsoppåse framme innan mätningen gjordes, så kan det ge utslag, förklarar hon.

Hon anser ändå att rapporten är bevis på att skolan behöver grundrenoveras.

Alla blir nödvändigtvis inte sjuka

Leino påminner om att det inte finns någon definition på hur stora mängder av bakterieindikatorer i luften det behövs för att någons hälsa ska äventyras.

- Det avgörande är egentligen mikrobernas toxicitet, inte mängd. Men i brist på bättre mätningsmetoder så får vi använda den här, säger hon.

Leino poängterar också att ingen som går eller jobbar i skolan har insjuknat.

- Det är väldigt individuellt, vem som insjuknar och vem som inte gör det. Men alla har varit symptomfria, så jag ser ingen orsak att plocka bort mina barn ur skolan.

Barack hellre än Lagstad

Rödskogs skola i norra Esbo har inte grundrenoverats sedan medlet av 1950-talet. Enligt direktionsordföranden Pontus Karlemo är föräldrarnas åsikt enig.

- Vi vill inte att barnen ska evakueras till Lagstads skola undan en renovering. Det vettiga är att bygga baracker på gården, för det behövs ändå mer utrymme i framtiden, då skolan växer så det knakar.

Läs också:
Högström står fast vid att Rödskogs skola borde evakueras
Politiker lovar bevara Rödskogs skola
Föräldrar misstänker fult spel i Rödskog
Proteststorm på möte om Rödskogs skola - skolflytt skjuts upp?
Föräldrar kallade till krismöte - vägrar lämna Rödskogs skola
Esboskola stängs - inspektion avslöjade brister

Utbildningsnämndens svenska sektion i Helsingfors diskuterade åtstramningarna i Helsingfors skolors budget på torsdagens möte. Sektionens ordförande Johan Ekman är missnöjd med sparplanerna och menar att budgetramen för utbildningsväsendet måste utvidgas. Han vill att fullmäktige ökar anslagen i tilläggsbudgeten.

- Den här budgetramen som vi tilldelats är i snävaste laget och vi diskuterade behovet att ramen måste utvidgas. När partierna i höst förhandlar om pengar som fortfarande finns att utdela så borde nog lejonparten gå till utbildningen, konstaterar Ekman.

Vikariestopp allvarligt

Speciellt planerna på att dra in vikarier och minska på antalet gymnasiekurser tycker han måste ses över.

- Vikariestoppet som nedskärningarna skulle innebära är allvarligt för skolorna och kan inte pågå länge. Vi anser också att kursutbudet i gymnasierna måste bevaras så brett som möjligt och vi har starka argument för det, berättar Ekman.

Ekman tror att det finns en politisk vilja att satsa på utbildningen.

- Ett jämlikt och framgångsrikt samhälle behöver en stark offentlig utbildningssektor, och det tror jag partierna traditionellt har haft en stark förståelse för.

"Var och en bör påminna beslutsfattarna om utbildningen"

Nu ska ärendet behandlas i utbildningsnämnden. Det slutgiltiga beslutet fattas i november i stadsfullmäktige.

- Vi kommer med ett starkt politiskt budskap. Jag tror också att det är bra att var och en kommer ihåg att påminna beslutsfattarna om att utbildningen är viktig, säger Ekman.

Läs också:
Hem och skola: Vi har inte råd att spara i skolorna
Drastiska sparplaner drabbar Helsingforsskolor

Helsingfors cancervård bedöms vara bland de bästa i Europa.

Cancercentrumet vid Helsingfors universitets centralsjukhus har fått högsta möjliga betyg efter att ha genomgått en treårig bedömningsprocess.

Det är organisationen Organisation of European Cancer Institutes, OECI som genomfört granskningen.

Såväl kunnigheten som kvaliteten på vården och forskningen anses möta kriterierna för att cancervården ska kunna räknas vara på högsta nivå.

Cancercentumet är den första enheten i Norden som gått igenom den treåriga bedömningsprocessen.

- Jag tror att det är typiskt finskt att lakritsen bara finns och inte uppmärksammas, säger Tuija Räsänen. Nu arrangerar hon lakritsfestivalen för första gången i Finland och i Helsingfors.

- På festivalen får man lära sej mer om vad lakrits är och var den kommer ifrån, säger Tuija Räsänen.

Hon har arrangerat festivalen i Sverige nu i sex år och för varje år har populariteten bara vuxit.

- I Sverige anses Finland vara det stora lakritslandet, och många har undrat varför det inte finns någon festival i Finland.

Lakritstraditionen i Finland är stark och Räsänen, som har finska föräldrar har själv vuxit upp med traditionen i Sverige.

- När jag började min verksamhet var det med choklad, men när jag kompletterade med lakrits så insåg jag att jag egentligen ätit mycket mera lakrits.

- Det som gör att lakritsen är stor i Norden är att vi äter salmiak som är saltig lakrits, säger Räsänen.

Hon visar upp några exempel på vad som idag är populärt att framställa av lakrits. Bland annat fruktkombinationer i smaken och lakrítstandkräm.

- Lakrits är en gammal läkeväxt, och lakritstandkrämen är rätt populär i Sverige, säger Räsänen.