Sedan tidigare är det klart att Teemu Pukkis Celtic i augusti spelar en träningsmatch på Olympiastadion i Helsingfors. Uppgifter till Ilta-Sanomat gör gällande att Premier League-klubben Tottenham står för motståndet.

Arrangör för matchen är den estniska klubben FC Santos Tartu. Vid klubben är ansvarspersonen Leino Lönsu förtegen när Yle huvudstadsregionen ringer upp honom om uppgifterna i IS.

- Jag kan inte bekräfta något. Tottenham är ett av lagen vid har förhandlat med, och finns med på slutrakan, det kan jag säga.

Lönsu hoppas på att kunna avslöja opponenten inom nästa vecka.

Ursprungligen var tanken att Celtic skulle möta Bundesliga-laget Bayer Leverkusen. Efter att Sami Hyypiä fått lämna tränaruppdraget i den tyska klubben meddelade Bayer Leverkusen att laget inhiberar matchen.

Matchen är planerad att äga rum söndagen den 2 augusti.

Också Harry Harkimo planerar att arrangera en match på Olympiastadion i augusti. I april kommenterade Harkimo på Twitter att det är en dröm att få Real Madrid till Helsingfors.

Förra året spelade Arsenal och Manchester City inför en slutsåld stadion. Matchen slog alla tiders publikrekord på Olympiastadion, med över 39 200 personer i publiken. Den gången besegrade Arsenal ManCity med 3-1.

Enligt den spanska tidningen Mundo Deportivo kommer FC Barcelona att spela i Helsingfors under sommaren.

Tidningen skriver att Barcelona också planerar matcher i Genève och Nice.

Tidtabellen är fortfarande oklar och påverkas av huruvida laget kvalificerar sig för den spanska supercupen. Många Barcelona-spelare är upptagna av VM i Brasilien mellan den 12 juni och 13 juli.

På fredag inleds världsmästerskapet i ishockey för herrar. Värd i år är Vitryssland, något som kritiserats hårt på grund av människorättsläget i landet. Vitryssarna i Helsingfors känner ändå stolthet och glädje över att hemlandet får stå värd.

- Vitryssland är ett okänt land för många, så mästerskapet är ett bra sätt att introducera landet för omvärlden. Det vitryska folket förtjänar att få arrangera mästerskapet, vi är ett mycket sportintresserat folk, i synnerhet när det gäller vintersporter. Många som jag pratat med är mycket glada och vi är väldigt stolta.

Presidentens fest

Vitryssland är definitivt ett ishockey-land, säger Tuomivirta. Många vitryssar spelar hockey, och det lär dessutom vara president Aleksandr Lukasjenkos favoritsport. Just presidenten, som suttit på sin post sedan 1994, är en central del av den kritik som riktats mot att Internationella ishockeyförbundet gett Vitryssland värdskapet. Vitryssland kallas Europas sista diktatur, och VM ses som en enda stor propagandafest för att stärka Lukasjenkos position. Enligt Amnesty International försöker regimen i Vitryssland tysta kritiker inför mästerskapet – de senaste två veckorna har 16 medborgaraktivister gripits.

Vad tänker du om kritiken?

- Sport ska hållas utanför politikens ramar. Besöker du Vitryssland kommer du att möta vanliga människor, du får uppleva sport och kultur. Du kanske inte har samma åsikter som presidenten, men det är osannolikt att du träffar honom ändå. Jag tror att Internationella ishockeyförbundet håller med: sport är utanför politikens ramar.

Potatis, sjöar och IT

Tuomivirta beskriver Vitryssland som sjöarnas och skogarnas land. Vitryssarna äter mycket potatis, satsar på turism och har ett starkt kunnande inom IT – det finns alltså flera likheter mellan Finland och Vitryssland, konstaterar hon. Den största skillnaden mellan Vitryssland och Finland är enligt Tuomivirta levnadsstandarden.

- Skillnaderna märks mest i det ekonomiska: lönerna här är högre, levnadsstandarden likaså. Vi har bättre möjligheter att köpa saker här än i Vitryssland.

Turism nyckeln till tolerans

För den som är på väg till Minsk för att följa med världsmästerskapet på plats och ställe rekommenderar Tuomivirta några saker: kom ihåg passet, ett gott humör och förbered dig på att möta nyfikna vitryssar.

- Invånarna är öppna, vänliga och nyfikna så var beredd på att få svara på frågor om ditt land och din kultur.

Tuomivirta ser turism och resande som nyckeln till att människor blir mera öppna och toleranta. Världsmästerskapet i ishockey är inte bara ett sätt för omvärlden att lära sig mera om Vitryssland – också vitryssarna kan ta lärdom från omvärlden och andra kulturer.

Uppgifter från Mundo Deportivo och Iltalehti gör gällande att HJK och Barcelona kommer att drabba samman i en träningsmatch på Olympiastadion i augusti.

Den spanska tidningen Mundo Deportivo uppger att FC Barcelona spelar i Helsingfors under sommaren. Tidningen skriver att Barcelona också planerar matcher i Genève och Nice.

Barcelona kvalificerar sig för den spanska supercupen om laget vinner ligan. Supercupen gick förra året av stapeln den 21 augusti. Barcelona blir spanska mästare om laget vinner de två resterande matcherna. Mästerskapet kommer sannolikt att avgöras i den sista omgången då Barcelona och Atlético Madrid drabbar samman.

Enligt Iltalehti och Ilta-Sanomat kommer HJK att stå för motståndet. Iltalehtis uppgifter gör gällande att matchen planeras att spelas den 9 augusti och att förhandlingarna är långt gångna samt att beslut har fattats men att inga avtal har undertecknats.

Enligt Ilta-Sanomat möts Tottenham och Celtic på Olympiastadion den 2 augusti.

Harry Harkimo har också planer på att arrangera en fotbollsmatch på Olympiastadion under sensommaren.

I Esbo har två personer omkommit på fredagen i en olycka vid ett bygge i Mankansmalmen. De omkomna männen blev under jordmassor som rasade.

Männen höll på med kommunaltekniska arbeten vid bygget. De befann sig i en stor grop när jordmassor rasade över dem.

En tredje person som var på plats började genast gräva fram olycksoffren. Räddningsverket kallades till olycksplatsen efter kl 14.

Jourhavande brandmästaren Jaakko Niskala beskriver situationen så här:

- När vi anlände syntes ingendera, det fanns ordentligt med jord över dem. Två personer försökte skyffla bort jord och vi satte också igång med att gräva direkt.

Efter ungefär en halv timmes arbete var det uppenbart att bägge männen hade omkommit, säger Niskala. Den ena förolyckade fick man fram relativt fort, det andra olycksoffret var svårare att hitta.

Enligt räddningsverket höll männen på att installera brunnar vid bygget i Mankansmalmen. Janne Niskala säger att olyckan berodde på att den stora gropen helt saknade stöd på ena sidan.

- Nu kommer polis och arbetsskyddsmyndigheter att utreda vad som exakt hände, säger Niskala.

Det är frågan om ett privat byggprojekt. De omkomna byggarbetarna kom från Estland.

Europadagen firas i dag i alla EU-länder, till minne av det förslag som den franska utrikesministern Robert Schuman förde fram den 9 maj 1950. Dagen firas på flera håll i Finland.

I Bio Rex i Helsingfors ordnades idag Europadagsfirande med EU-valet, demokrati och ungdomar som tema. Många skolklasser var på plats.

Det har gått nitton år sedan Finland anslöt sig till EU, så dagens skolelever har inte upplevt ett Finland utanför unionen.

Alina Andersson, Maria Antila och Henrietta Levänen har vuxit upp i ett Finland som hör till EU. Alina Andersson, Maria Antila, Henrietta Levänen Bild: Yle/Helena von Alfthan

- Det skulle vara konstigt att inte höra till EU, säger Henrietta Levänen som går i Mattlidens gymnasium i Esbo.

Europadagen firades på Bio Rex med musikprogram och paneldebatter. I aulan gick det att bekanta sig med de politiska partier som deltar i EU-valet och få information om den Europeiska unionen.

Etableringen av ett Guggenheimmuseum i Helsingfors vid Gamla Saluhallen kan leda till höjda hyror för hallens köpmän.

Det uppger Hufvudstadsbladet med hänvisning till ett brev av Partitorgets vd Timo Taulajärvi till Helsingfors tekniska nämnd.

Enligt Hbl föreslår Taulajärvi för nämnden att köpmännens hallhyror ska bindas till Guggenheim och liknande projekt som höjer hallens marknadsvärde.

Det är Partitorget som administrerar uthyrningen av torg- och hallförsäljningsplatserna i Helsingfors.

Hundratals personer hade på lördagsförmiddagen tagit sig till Vik för att se när Helsingfors universitets kor släpptes på grönbete.

För många Helsingforsbarn var upplevelsen den första kontakten med landsbygdslivet.

I flocken finns kring 50 kor av alla raser och åldrar.

Har korna tur får de gå ute i upp till fem månader innan det igen blir för kallt till hösten.

Sammanlagt 90 kandidater från Yle Huvudstadsregionens bevakningsområde ställer upp i EU-valet den 25 maj. Har du redan koll på vilka som är med? Kolla listan!

I EU-valet 2014 ställer sammanlagt 251 kandidater upp. Av de 90 kandidater som uppgett att de bor inom Yle Huvudstadsregionens område är 59 från Helsingfors, 17 från Esbo och 14 från Vanda. Enligt listorna har ingen kandidat uppgett Grankulla eller Kyrkslätt som hemort. Trots att hela landet är en enda valkrets i EU-valet, så kan det vara intressant att veta mer om utgångsläget i vår region.

Huvudstadsregionen starkt representerat

Mer än hälften av De Grönas kandidater är från vår region. Partiet ställer upp med sammanlagt 20 kandidater i EU-valet, varav 11 är från huvudstadsregionen. 9 av dessa bor i Helsingfors.

Förutom De Gröna har Samlingspartiet och Piratpartiet rekryterat sina kandidater främst från huvudstadsregionen, de 9 kandidater var härifrån. Piratpartiet har inte rönt några stora framgångar i tidigare val i vår region, de har exempelvis inte lyckats få in någon kandidat i något kommun- eller stadsfullmäktige. Samlingspartiet däremot är det parti som har flest mandat i de olika kommun- och stadsfullmäktigena i huvudstadsregionen.

Även i Svenska folkpartiet, Socialdemokraterna och Kommunistiska partiet är huvudstadsregionen starkt representerat, de här partierna har fått med sig åtta huvudstadsregionare var, medan Centern stannar på 6 och Vänsterförbundet, Sannfinländarna och Förändring 2011 har 5 kandidater från vår region.

Mindre grupper

Partiet Köyhien asialla ställer upp med endast 5 kandidater i hela landet, av dessa är 4 från vårt område. Kristdemokraterna har ingen stor skara från våra trakter, endast tre av partiets 20 kandidater kommer från huvudstadsregionen.
4
I vår region har vi även den enda kandidaten i Finland som ställer upp utanför partiernas listor. Det är Kristiina Ilmarinen från Helsingfors som har en egen valmansförening.

Sammanlagt 14 partier har ställt upp kandidater i årets EU-val, 13 av dessa har kandidater i huvudstadsregionen då Sinivalkoinen rintama inte har någon härifrån. Partierna får ställa upp med högst 20 kandidater, vilket alla utom Sinivalkoinen rintama och Köyhien asialla har gjort.

Samtliga kandidater i hela landet
Yles kandidatgalleri
Yles valkompass
Svenska Yles valsida

Huvudstadsregionens kandidater enligt kommun
Helsingfors
Esbo
Vanda

Huvudstadsregionens kandidater enligt parti
Förändring 2011 (F11)
Finlands kommunistiska parti (FKP)
Piratpartiet (Pir)
Självständighetspartiet (SP)
Sannfinländarna (Sannf)
Köyhien asialla (Köy)
Kristdemokraterna (KD)
Vänsterförbundet (Vf)
De Gröna (Gröna)
Svenska folkpartiet (SFP)
Centern (C)
Samlingspartiet (Saml)
Socialdemokraterna (SDP)
Valmansförening

Kandidaterna enligt kommun:
Helsingfors Esbo Vanda

Helsingfors, 60 kandidater
Elina Ahoinpelto Köy
Outi Alanko-Kahiluoto gröna
Ahto Apajalahti pir
Silja Borgarsdóttir Sandelin sfp
Alina Böling sfp
Jörn Donner sfp
Peter Fryckman F11
Jussi Halla-aho sannf
Timo Harakka sdp
Ville Hautakangas pir
Heidi Hautala gröna
Kaisu Havana Köy
Stefan Holm SP
Janne P. Hukkinen pir
Kristiina Ilmarinen (valmansförening)
Satu Immonen pir
Mikael Jungner sdp
Anneli Jäätteenmäki c
Heikki Ketoharju fkp
Otso Kivekäs gröna
Eija-Riitta Korhola saml
Tuuli Kousa gröna
Arhi Kuittinen SP
Matti Laitinen fkp
Sanna Lehtinen c
Ilkka Matinpalo sannf
Silvia Modig vf
Björn Månsson sfp
Saku Mättö SP
Andrei Nahkala kd
Carolina Nystén saml
Maria Ohisalo gröna
Reijo Paananen sdp
Tiina Parkkinen Köy.
Heikki Patomäki vf
Petrus Pennanen pir
Mikael Pentikäinen c
Raoul Plommer pir
Marcus Rantala sfp
Marjatta Rasi saml
Nasima Razmyar sdp
Olli Rehn c
Mitro Repo sdp
Aura Salla saml
Tiina Sandberg fkp
Petri Sarvamaa saml
Anni Sinnemäki gröna
Lisa Sounio-Ahtisaari saml
Päivi Storgård sfp
Johanna Sumuvuori gröna
Kaarin Taipale sdp
Sampo Terho sannf
Nils Torvalds sfp
Antero Vartia gröna
Juha-Pekka Väisänen fkp
Juha Väätäinen sannf
Thomas Wallgren sdp
Ozan Yanar gröna
Mira Zarrouk pir

Tillbaka till början

Esbo, 17 kandidater
Simon Elo sannf
Helena Eronen-Kuhanen F11
Jan Finskas SP
Christina Gestrin sfp
Jon Hellevig SP
Jyrki Kasvi gröna
Susanna Kaukinen SP
Pia Kauma saml
Ann-Mari Kemell c
Tommi Lievemaa fkp
Janne Paalijärvi pir
Eerin Rosenström F11
Terttu Savola Köy.
Saara Siintola pir
Alexander Stubb saml
Arjo Suonperä fkp
Kari Uotila vf

Tillbaka till början

Vanda, 13 kandidater
Rita Dahl fkp
Antero Eerola vf
Johannes Hirvaskoski c
Lena Hulden fkp
Jouko Jääskeläinen kd
Sirpa Kauppinen gröna
Kimmo Kiljunen sdp
Sanna Onkamo F11
Tapani Mäkinen saml
Seppo Papunen SP
Atte Saarela F11
Jussi Saramo vf
Marika Siltanen SP
Tiina Tuomela kd

Tillbaka till början

Kandidaterna enligt parti:
Förändring 2011 (F11) Finlands kommunistiska parti (FKP) Piratpartiet (Pir) Självständighetspartiet (SP) Sannfinländarna (Sannf) Köyhien asialla (Köy) Kristdemokraterna (KD) Vänsterförbundet (Vf) De Gröna (Gröna) Svenska folkpartiet (SFP) Centern (C) Samlingspartiet (Saml) Socialdemokraterna (SDP) Valmansförening

Förändring 2011, 5 kandidater
Helena Eronen-Kuhanen
Peter Fryckman
Sanna Onkamo
Eerin Rosenström
Atte Saarela

Tillbaka till början

Finlands kommunistiska parti, 8 kandidater
Rita Dahl
Lena Hulden
Heikki Ketoharju
Matti Laitinen
Tommi Lievemaa
Tiina Sandberg
Arjo Suonperä
Juha-Pekka Väisänen

Tillbaka till början

Piratpartiet, 9 kandidater
Ahto Apajalahti
Ville Hautakangas
Janne P. Hukkinen
Satu Immonen
Janne Paalijärvi
Petrus Pennanen
Raoul Plommer
Saara Siintola
Mira Zarrouk

Tillbaka till början

Självständighetspartiet, 8 kandidater
Jan Finskas
Jon Hellevig
Stefan Holm
Susanna Kaukinen
Arhi Kuittinen
Saku Mättö
Seppo Papunen
Marika Siltanen

Tillbaka till början

Sannfinländarna, 5 kandidater
Simon Elo
Jussi Halla-aho
Ilkka Matinpalo
Sampo Terho
Juha Väätäinen

Tillbaka till början

Köyhien asialla, 4 kandidater
Tiina Parkkinen
Terttu Savola
Kaisu Havana
Elina Ahoinpelto

Tillbaka till början

Kristdemokraterna, 3 kandidater
Jouko Jääskeläinen
Andrei Nahkala
Tiina Tuomela

Tillbaka till början

Vänsterförbundet, 5 kandidater
Antero Eerola
Silvia Modig
Heikki Patomäki
Jussi Saramo
Kari Uotila

Tillbaka till början

De Gröna, 11 kandidater
Outi Alanko-Kahiluoto
Heidi Hautala
Jyrki Kasvi
Sirpa Kauppinen
Otso Kivekäs
Tuuli Kousa
Maria Ohisalo
Anni Sinnemäki
Johanna Sumuvuori
Antero Vartia
Ozan Yanar

Tillbaka till början

Svenska folkpartiet, 8 kandidater
Silja Borgarsdóttir Sandelin
Alina Böling
Jörn Donner
Christina Gestrin
Björn Månsson
Marcus Rantala
Päivi Storgård
Nils Torvalds

Tillbaka till början

Centern, 6 kandidater
Johannes Hirvaskoski
Anneli Jäätteenmäki
Ann-Mari Kemell
Sanna Lehtinen
Mikael Pentikäinen
Olli Rehn

Tillbaka till början

Samlingspartiet, 10 kandidater
Pia Kauma
Eija-Riitta Korhola
Tapani Mäkinen
Carolina Nystén
Arto Ojala
Marjatta Rasi
Aura Salla
Petri Sarvamaa
Lisa Sounio-Ahtisaari
Alexander Stubb

Tillbaka till början

Socialdemokraterna, 8 kandidater
Timo Harakka
Mikael Jungner
Kimmo Kiljunen
Reijo Paananen
Nasima Razmyar
Mitro Repo
Kaarin Taipale
Thomas Wallgren

Tillbaka till början

Valmansförening, 1 kandidat
Kristiina Ilmarinen

Tillbaka till början

Då man bestämmer sig för att försöka få barn så fattar man vanligen beslutet tillsammans med sin partner. Att få barn brukar ändå påverka långt fler än de lyckliga föräldrarna.

Många mor- och farföräldrar som jag har pratat med har sagt att det finaste som finns är att få barnbarn.

- Man får njuta av de bästa delarna av ”föräldraskapet” då man är farmor, sa en bekant till mig. Man får lite skämma bort barnen och har ändå inte ansvar för hela barnets liv utan kan ge tillbaka barnet efter en rolig dag tillsammans.

Det talas mycket om hur stressade vi nutidens föräldrar är, om hur hektiska liv vi lever. Och så har man jämt det där dåliga samvetet för att man borde hinna vara mera med barnen, man borde göra mera med dem. Man borde baka bulla, leka med legon och bygga snökojor, ha med barnen då man lagar mat och städar så att de lär sig det för att bli självständiga en dag. Och dessutom borde man hinna sköta om sig själv och ha ledig tid ibland för att kunna vara den där superglada och fina föräldern.

För många föräldrar är det svårt att hinna klara av både jobb och hem utan extra hjälp då och då. Då är det ofta mor- och farföräldrar som får hoppa in. Och vi förväntar oss att de ska göra det.

Så mycket mer än hjälp och stöd

Innan jag för några år sedan träffade min nuvarande man skulle jag aldrig ha klarat mig som ensamstående mamma utan mina egna föräldrars underbara stöd. Efter en krånglig skilsmässa behövde jag all den hjälp jag kunde få med att sköta om barnen. Inte heller nu då jag har gift om mig skulle vi klara av vardagspusslet utan mina föräldrar som snällt skjutsar barnen till hobbyn som börjar på de mest märkliga tider.

Och det handlar ju inte bara om hjälp med det praktiska. Jag är också glad över att mina barn får uppleva så mycket extra med sina morföräldrar. Som att gå på teater och konstutställningar, göra kulturresor till Stockholm, fira myskvällar med god biff på sängen eller fiska på stugan då min pappa tålmodigt ror varv efter varv runt sjön, medan barnen håller i varsitt kastspö och väntar på napp.

Dessutom får de lära sig om annorlunda värderingar och om hur samhället har förändrats under de senaste 60-70 åren. Om tider då många av de saker som nuförtiden är självklara för oss inte ännu fanns. Om tider då man inte levde i överflöd.

Så här på morsdagen vill jag därför hylla alla mor- och farföräldrar som gör så mycket mer än vad som kan förväntas av dem. För ingen frågade ju dem, då det var aktuellt, om de vill få barnbarn.

Cocks har försvarat sitt mästerskap i herrarnas handbollsliga. Riihimäkilaget vann också den tredje finalen över Dicken och knep därmed guldet i tre raka segrar.

Olle Stenius: Cocks är värdiga mästare

3 min 14 s

Spela upp klipp på Arenan: Olle Stenius: Cocks är värdiga mästare

Besviken Broman efter tredje finalen | Sportinslag

2 min 48 s

Spela upp klipp på Arenan: Besviken Broman efter tredje finalen | Sportinslag

Andra halvlek förlöpte i oerhört jämna tecken ända fram till de sista fem minuterna. Vid tiden 26.15 förde Gheorghe Safronii värdarna upp i en 26–25-ledning – och Cocks släppte inte längre greppet.

Cocks vann till slut med 29-25 och tog därmed hem mästerskapet med 3-0 i segrar. Guldet var Cocks andra på raken och det sjätte sedan 2007. Även förra våren besegrade man Dicken i finalen. Bronset gick till Sjundeå IF.

– Helt otroligt! Dicken gjorde en fantastisk match och vi kom aldrig loss. Bara att lyfta på hatten för dom också. Det smakar otroligt bra, säger Nico Rönnberg som tog karriärens första FM-guld efter en jobbig och skadefylld säsong.

– Jag återvände från Norge med bittra känslor och dålig motivation. Och det krävs ganska mycket för att min motivation till det jag älskar ska vara dålig. Men skönt att få visa åt dem som tvivlat en hurudan spelare jag är.

Bästa målskytt i den tredje finalen var Safronii med åtta fullträffar före Dickenduon Benny Broman och Timmy Thor med sju mål var. Cocks erfarna Kristo Järve, som efter åtta framgångsrika år i Finland nu flyttar tillbaka till Estland, valdes till matchens bästa spelare.

– Vi kämpade ända till slut men det räckte tyvärr inte. Cocks spelade rutinerat och smart i de flesta lägena och var lite bättre än oss på alla områden. Jag är stolt över vårt lag, vi har gjort en bra säsong, men såklart svider det, säger Broman.

Cocks - Dicken 29-25 (12-12)
Bästa målskyttar Cocks: Safronii 8, Tamminen 5, Rönnberg 4
Bästa målskyttar Dicken: Thor 7, Broman 7, Ahlgren 5

Handboll, FM-finalerna:
To 8.5. Cocks - Dicken 23-20
Lö 10.5. Dicken - Cocks 25-27
Sö 11.5. Cocks - Dicken 29-25

Cocks mästare med 3-0 i segrar

Kristo Järve, legenda. Kahdeksan kertaa finaaleissa, kuusi mestaruutta. Hurja pelaaja. Onnea Riihimäelle!

— Aleksi Valavuori (@Valavuori) May 11, 2014

Olipa hieno matsi! Sinänsä mulla ei ollut suosikkia, oisin ehkä toivonut Dickenin voittoa ihan vaan siks, että pelit ois jatkunu #käsipallo

— Matti Aaltonen (@MattiAaltonen) May 11, 2014

Föreställ dig situationen: du har hittat rätt adress inför arbetsintervjun, men har ingen aning om var man går in till företaget. Nästa sommar finns en mobillösning som fixar problemet för dig.

- Det handlar om att skapa en trygg känsla, som om byggnaden bjuder in dig på besök. Med dagens teknik hittar du lätt till rätt adress, men sedan vet du kanske inte vilken dörr du ska ta eller hurdan parkering som erbjuds, förklarar projektledaren Kalle Toiskallio.

Projektet som Toiskallio basar över är ett samarbete mellan Aalto universitetet och Helsingfors universitet, i den gemensamma forskningsenheten HIIT.

Lite som i Mission Impossible

Mobilapplikationen är tänkt att bli som en förlängning på till exempel Reseplaneraren, men som guidar användare rätt även inne i bygganden.

- Men även om man kan navigera inne i huset med hjälp av tredimensionella kartor på telefonen så tror jag nog inte behovet av social navigation försvinner, skrattar Toiskallio.

Social navigation är ett akademiskt sätt att beskriva fenomenet när man frågar en annan person om vägen, förklarar projektledaren, som också är doktor i trafiksociologi.

- Planen är att lansera appen nästa sommar, bara vi får in tillräckligt med kvalitativ data, säger Toiskallio om tidtabellen.

Ynglade av sig parkeringsprojekt

Som en biprodukt av projektet lanserar Helsingfors stad nu Autopaikkapörssi.fi. Utanför Helsingfors centrum betalar företagen ofta för sina parkeringsplatser, och då de står tomma på kvällar och helger blir det kostnadsineffektivt.

- Tanken är att företag via den här tjänsten kan hitta användare till sina parkeringsplatser under de tider de står tomma, förklarar trafikingenjör Juha Hietanen vid Helsingfors stad.

Just nu är tjänsten i ett pilotstadium, geografiskt begränsat till Sockenbacka och endast tillgänglig för företagskunder.

- Ifall piloten lyckas så kan tjänsten öppnas upp för alla invånare och fler områden kan läggas till, säger Hietanen.

Marken under det planerade Guggenheimmuseet i Helsingfors är delvis förorenad. Det här framkommer i en utredning som stadsplaneringskontoret har gjort och som presenteras för stadsplaneringsnämnden i morgon tisdag.

Hur förorenad marken är bör utredas innan byggandet av ett museum inleds, konstateras i utredningen. Marken består av gammalt havsbotten som har fyllts på efteråt. Marken består av lera och 10 meter fyllnadsjord.

Tomten ligger mellan Gamla Saluhallen och Magasinterminalen. Där är nu en parkeringsplats. I utredningen konstateras att det oljud och utsläpp som förorsakas av fartygstrafiken bör tas i beaktande i museiplaneringen. De snabbgående fartygen till Tallinn avgår från Magasinsterminalen.

Museet kan inte byggas på vattnet

Parkeringsplatser för museibesökarna och båtresenärerna ska byggas i en underjordisk parkeringsgrotta i närheten och utredningen föreslår utvidgning av Observatoriebergsgrottan. För turistbussarna bör staden ändå reservera plats direkt utanför museet.

Vidare konstateras att museet inte kan placeras på vattnet eller direkt vid strandlinjen på grund av färjtrafiken vid hamnen. Bryggan för snabbfärjorna till Tallinn ska ändå flyttas från platsen utanför det planerade museet.

Staden planerar att bredda fotgängarstråket som inleds vid Olympiaterminalen vid Skeppsbrogatan och det här bör tas i beaktande i samband med Guggenheimmuseets arkitekttävling.

Allmänt taget skriver stadsplaneringskontoret i utredningen att byggnaden bör planeras så att den passar bra i den omgivande värdefulla stadsmiljön. Museet bör inte vara så högt att det skymmer sikten från Observatoriebacken.

Ingången till museet antas placeras mot Gamla Saluhallen.

Guggenheimstiftelsen planerar nu en arkitekttävling som ska lanseras den 4 juni och avgöras under våren 2015. Staden reserverade tomten vid Södra kajen för arkitekttävlingen i januari.

Läs också:

Sanomaägare stöder Guggenheim - grundade förening
Guggenheims arkitekturtävling lanseras 4 juni
Guggenheim: Vi förstår att Kulturfonden behöver mer tid
Kulturfonden bordlade Guggenheimbidrag
Helsingfors reserverar Guggenheimtomt

I en stor lagerlokal i Malm i Helsingfors har en av landets största samlare ett av sina tre lager. Det är främst vardagsföremål som intresserar och samlingen är imponerande, ungefär trehundratusen föremål - lite beroende på hur man räknar.

Samlaren är Helsingfors stadsmuseum och av intresse är allt som har med livet i Helsinfors att göra. Här finns allt mellan himmel och jord - kärl och möbler från både privata hem och kontor, kläder och matförpackningar. Museet har också trettio spårvagnar och en stor konstsamling. Alla föremål har en gemensam nämnare – de beskriver någon aspekt av livet i Helsingfors.

- Vi samlar på allt som har med Helsingfors och helsingforsare att göra. Ibland blir besökare som kommer hit besvikna då de har trott sig hitta en massa värdefulla föremål men för oss är föremål som berättar något om vardagen värdefulla, säger Elina Kallio, som är intendent på Helsingfors stadsmuseum och ansvarig för tre olika samlingscenter.

Också nyare föremål

Helsingfors stadsmuseum samlar också på mycket sådant som inte är speciellt gammalt, matförpackningar och leksaker till exempel.

- Matförpackningar måste man samla i dag för det hör till sådant som folk slänger ganska snabbt. Samtidigt har alla minnen av matförpackningar oberoende av vilken socioekonomisk bakgrund man har. En mjölkburk har hört till livet i väldigt olika miljöer, säger Elina Kallio.

Stadsmuseet började samla på livsmedelsförpackningar redan på 70-talet så i dag är samlingen imponerande.

Fördelen med att ta till vara på leksaker från i dag är att man kan intervjua barnen som lekt med dem.

"Du behöver inte spara på allt"

Många som sparar på saker tänker sig att de gör framtiden en tjänst när de inte slänger något. Elina Kallio tycker ändå inte att man behöver oroa sig för att saker skulle försvinna.

- Man ser nog också här i våra samlingar att mina kollegor på 70-talet var rädda för att folk skulle slänga saker som sedan inte skulle finnas men det har nog visat sig att det inte är så. Jag kommer inte på något föremål som inte skulle finnas mera, säger Elina Kallio.

Det här är ändå en sanning med modifikation, gamla matförpackningar kan vara svåra att hitta liksom manliga arbetskläder eftersom de ofta slitits ut.

Klockan är 6.27, och kön till Simstadion i Helsingfors är cirka femtio meter lång. Prick halv sju öppnar vaktmästaren dörren och hälsar besökarna välkomna, på bägge inhemska.

För många helsingforsare är det tradition att vara på plats när simstadion öppnar dörrarna för säsongen, så även i år. Då vaktmästaren öppnade dörren prick 6.30 möttes han av hurrarop.

Sari Tamminen är förman på simstadion och hoppas på en lika fin sommar som i fjol.

- Ifjol besökte nästan 300 000 personer oss, och under de varmaste dagarna hoppade över 6000 personer i plurret, säger Tamminen.

Inträdet kostar 3,80 € för vuxna, 1,90 € för barn, dörrarna öppnas klockan 6.30 måndag till lördag, klockan nio på söndag, och är öppna till klockan 20 varje dag.

En sammanslagning av västra Vanda med Esbo ser inte ut att bli verklighet.

Tavastby Egnahemsförening har föreslagit att västra Vanda ska slås i hop med Esbo. Föreningen kommer med två olika fusionsalternativ i ett brev till Vanda stad. Enligt det ena alternativet skulle Linnais, Tavastberga, Tavastby och Askis bli del av Esbo. I det andra alternativet skulle också Friherrs, Varistorna och Petikko anslutas.

Tavastby Egnahemsförening konstaterar att Vanda under de senaste åren inte har visat något intresse för att utveckla området, istället har staden bara utvecklat området kring Ringbanan. Föreningen skriver att den service som invånarna nu använder sig av produceras på annat håll än av Vanda stad och därför skulle också Vanda stad dra nytta av att området inte längre hör till Vanda.

Föreningens förslag har behandlats av stadsfullmäktige i Esbo i slutet av mars. Esbo har frågat kommunindelningsutredarna om det här förslaget kan tas i beaktande i den särskilda kommunindelninsguteredningen, men utredarna har inte varit villiga att utreda området.

Vanda stads svar till föreningen är i sin tur att det inte finns några motiveringar till en sammanslagning och att en fusion inte skulle främja kommunens utveckling.

- Det känns som om stadsstyrelsen inte tar vårt förslag på allvar och därför är vi besvikna, säger föreningens ordförande Ville Hurmalainen till Yle.

Fullmäktige i Vanda behandlar förslaget i dag måndag.

Läs också:

Sydvästra Vanda vill höra till Esbo

Helsingfors tingsrätt har dömt en konstapel i Helsingfors till tio dagsböter för brott mot tjänsteplikt, skriver Iltalehti. Konstapeln har snokat på en tidigare flickvän och dennes familjemedlemmar i polisens register. Förutom dagsböter på totalt 290 euro, döms konstapeln att betala dryga 1 100 i rättegångskostnader åt kvinnan och hennes far.

Kvinnan och konstapeln hade ett kortvarigt förhållande, som enligt kvinnan tog slut efter några månader. Kvinnan hade blivit gravid redan i början av förhållandet. Konstapeln ska enligt kvinnan ha motiverat sitt snokande med att han har rätt att veta vilka människor det gemensamma barnet skulle leva med.

Under flera månaders tid sökte konstapeln i polisens register efter information som kunde kopplas till kvinnan, hennes barn och hennes far. Enligt konstapeln gjordes sökningarna i anslutning till en narkotikabrottsutredning. Tingrätten trodde ändå inte på den förklaringen, eftersom det handlade om gamla händelser. Dessutom inleddes sökningarna flera månader efter att förhållandet tagit slut, vid tiden för barnets födelse.

Konstapeln har överklagat domen och krävt att åtalet läggs ner, men hovrätten beviljade inte resning. Hovrättens beslut kom på måndagen.

Stadsstyrelsen i Helsingfors har godkänt förslaget om att utvidga Amos Anderson museumet till Glaspalatset. Ärendet går nu vidare till Stadsfullmäktige, som väntas fatta beslut på onsdagen nästa vecka.

Beslutet var enhälligt, berättar Sirpa Puhakka (Vänsterförbundet) vid stadsstyrelsen.

- Kostnaderna diskuterades förstås, det undrades om uppskattningen av vad renoveringen av Glaspalatset kostar kommer att hålla. I övrigt är det här projektet i medvind, säger Puhakka.

Kostnaderna uppskattas till totalt 41,4 miljoner euro, varav 36,2 går till nybygget under Glaspalatset och resten till renoveringen av befintliga lokaler i Glaspalatset. Det är Konstsamfundet som finansierar projektet. Utöver det väntas staden betala ungefär fem miljoner.

Som det ser ut nu verkar det som att uppskattningen håller.

- Jag är inte orolig. Det finns i alla fall inga tecken på att det inte skulle gå enligt planerna, säger Puhakka.

Amos Anderson inte som Guggeinheim

Puhakka har i sin blogg tidigare skrivit att varken staden eller staten har råd att lägga pengar på museumprojekt just nu. Då handlade det om det omdiskuterade Guggenheimmuseet, som Puhakka motsätter sig. Men med Amos Anderson är det inte samma sak.

- Det här projektet går inte på samma sätt åt stadens plånbok som Guggenheim. Staden har de facto nytta av det här projektet – vi får Glaspalatset grundrenoverat och egna utrymmen åt staden.

Förväntningarna av det nya museet är att det ska erbjuda utställningar för den breda publiken.

- Amos Anderson-museet har haft en helt egen profil som har hämtat nya slags utställningar till Helsingfors. Jag hoppas det nya museet fortsätter med att lyfta en egen, stark profil som ger färg åt utbudet i Helsingfors, säger Puhakka.

Om allt går som planerat kan det nya museet öppna efter sommaren 2017.

Läs också: Det nya Amos Anderson konstmuseet går vidare
Läs också: Stadsstyrelsen vill ha nytt Amos Andersons museum
Läs också: Johansson ska leda Amos Anderson-bygget

I fredags omkom två personer i en olycka på ett bygge i Mankansmalmen. Nu utreder polisen och arbetarskyddsmyndigheter tragedins bakgrunder.

De två estniska männen installerade avloppsbrunnar i en stor grop då de blev under rasande jordmassor. Nu har polisen kommit i gång med en förundersökning i samarbete med arbetarskyddsmyndigheterna.

- Enligt preliminära undersökningar saknade gropen tillräckligt stöd, säger arbetarskyddsinspektör Ville Kurunsaari.

Kurunsaari kan inte berätta detaljer om de inblandade parterna, men han bekräftar att huvudentreprenören kommer från Finland.

- Det är frågan om ett finskt företag.

Kriminalkomissarie Minna Immonen från polisinrättningen i Västra Nyland leder förundersökningen. Hon berättar att polisen nu fokuserar på att utreda ansvarsfördelningen och vilken roll de olika parterna har haft.

- Det är huvudentreprenören som bär det slutliga ansvaret, men vi utreder hurudana kontrakt som gjorts och med vem. Vi undersöker också vilka möjligheter som funnits för de olika parterna att övervaka att säkerhetskraven uppfylls, säger hon.

Immonen säger att polisen kommer att ha en tydligare bild av händelseförloppet nästa vecka.

Sandra Anttila