![]()
Vitsord 9, nästan 10. Det får Helsingfors som skejtboardstad av skejtaren Chris Wilson. Det räcker inte för staden, som vill bli bättre.
Chris Wilson skejtar mest omkring hemma i Pennsylvania, USA, men nu på sommaren är han en tid i Finland. För honom är det främst skejtparken i Eira som gäller, även om han besökt några andra parker i staden. Enligt Wilson får staden ett mycket högt betyg som skejtstad.
Då Chris Wilson är i Finland besöker han främst skejtparken i Eira.
Chris Wilson skejtar i Ponke´s Park i Eira i Helsingfors. Wilson är på besök från Pennsylvania, USA.
Bild: Yle/Jonas Blomqvist
- På en skala från ett till tio skulle jag säga nio. Eller jag vet inte, jag tror det till och med kan bli en tia, jag kan inte komma på så mycket som är fel med staden!
Wilson gillar att det finns parker som man kan skejta i, så man inte behöver röra sig bland folk på gatorna. Även medskejtarna får höga betyg, eftersom de för det mesta är glada, öppna och vänliga, enligt Wilson.
Staden vill bli ännu bättre
Ett gott betyg räcker inte för Eva-Lisa Karlsson, projektledare vid Helsingfors stads byggnadskontor. Skejtarna har fått delta i en enkät där de har berättat sina åsikter om skejtmöjligheterna, och Karlsson sitter med resultatet framför sig.
- Nu ser vi hurdant behov användarna känner att det finns. Sedan ska vi se vad pengarna räcker till och med det lägger vi upp en femårsplan över var vi kan bygga nya skejtparker och vilka av de gamla som kan renoveras.
I de parker där det bara behövs lite småkorrigeringar kan jobbet ske inom kort, men för större projekt ska det finns både tid och pengar.
- Det kom ganska klara önskemål om större förändringar i en skejtpark i Gårdsbacka. Ramperna är nu av faner, men skejtarna önskar betongramper. Vi får se vad pengarna räcker till, funderar Karlsson.
Bäst betyg får stadens nya skejtparker, till exempel parken i Nordsjö är mycket omtyckt, likaså parken vid lekparken Hilleri.
Trygga miljöer för skejtarna
Eva-Lisa Karlsson har koll på vad skejtarna tycker och tänker.
Eva-Lisa Karlsson vid byggnadskontoret i Helsingfors har koll på vad skejtarna i staden vill och tycker.
Bild: Yle/Jonas Blomqvist
Då Helsingfors stad lägger pengar på skejtparker är det inte bara för att sätta pengar på något roligt, det handlar också om trygghet och säkerhet.
- Skejtandet är inte längre ett fenomen, det är här för att stanna. Då vill vi skapa en miljö där det är tryggt att skejta, det vill säga olika skejtparker. Om det inte fanns skejtparker så skulle alla skejta på gator och trottoarer, och det är inte tryggt för vare sig skejtare eller alla de andra som rör sig där. Dessutom är inte föremålen vid trottoarerna byggda för att skejtas på, så de håller inte för det.
Därför ligger det i stadens intresse att skejtparkerna är så bra som möjligt, för att locka till sig skejtarna. Karlsson nämner speciellt nybörjare, för vilka en skejtpark är ett betydligt bättre ställe att ställa sig på brädan på än ute på gatan.
Staden har redan i många år jobbat för att skapa bättre miljöer för skejtarna, och enligt Karlsson är det mycket som hunnit bli bättre under åren.
- Utvecklingen har varit positiv. Vi har kunnat upprätta en allt smidigare kontakt med skejtarna som målgrupp. Nuförtiden har de dessutom organiserat sig, det finns en förening för skejtarna. Samtidigt har den allmänna uppfattningen om skejtandet ändrats så att det inte längre handlar om ett marginaliserat fenomen.
Fotnot: Rubrikens "Sk8er Boi" bör läsas på engelska, "Skater boy".