- Varje ögonblick är en möjlig början på berättelsen om ett liv menar författare och sommarpratare Kjell Westö.

Kjell somaren -66 Kjell Westö som barn på 60-talet Bild: Privat/Kjell Westö

Berättelsen börjar i Småland, på sjuttiotalet, Kjell är 12 år. Han tillbringar en sommarmånad på annan ort, närmare bestämt i Ideshult hemma på gården hos Hasse och Märta där Kjells pappa varit krigsbarn ett antal år tidigare. Det är här insikten infinner sig

- Jag är inte är ett barn längre, jag är redan något alldeles annat.

Stunden är starkt förknippad med musik som så många av Kjells ögonblick i sommarpratet. I det här fallet är det frågan om Jeff Lynnes och Electric Light Orchestras legendariska version av Chuck Berrys "Roll over Beethoven".

Magiska stunder i augusti

I sitt sommarprat berättar Kjell om magiska ögonblick varje augustimånad "ögonblicket då jag återvände till stan efter månader på landet." Det handlar om förorten där det fanns en stor livshunger ännu på 70-talet, "där förorterna stod för luft och ljus och framtidstro". Men det handlar också om stunden då omtanke och vänlighet från en person visar sig vara avgörande för att lyckas och gå vidare.

Kjell i mitten av sjuttiotalet Pojke med boll. Kjell Westö som barn på 70-talet Bild: Privat/Kjell Westö

- Jag lärde mig att tro på att man kan överraska både sig själv och andra om man arbetar hårt och vägrar ge upp.

Kjell Westö är en prisbelönt författare som så sent som i maj 2014 belönades i Sverige med Samfundet De Nios stora pris. Enligt prismotiveringen är Westös författarskap episkt, och av stor bredd och hög intensitet. Kjell Westö tilldelades Finlandiapriset 2006.

Bland annat den här musiken spelar Kjell Westö i sitt sommarprat:

Kjell Westö sommarpratar den 8 juli kl. kl. 10.05 och 18.03 i Radio Vega. Du kan också lyssna på hans sommarprat på Yle Arenan.

Kjell Westö sommarpratar i år både i Radio Vega och i Sveriges radios populära Sommar i P1.

Läs också:
Kjell Westö får stort svenskt litteraturpris

Här hittar du en lista på alla Vegas sommarpratare 2014!

Helsingfors barnskydd kommer inte att få tilläggsresurser inom de närmaste åren, sade Sisko Luonatvuori, chef för barnskyddet vid Social- och hälsovårdsverket i Yles A-studio i går.

- Vi lever i svåra ekonomiska tider, vilket minskar på möjligheterna till tilläggsresurser, säger Luonatvuori.

En del av Helsingfors socialarbetare skrev i mars under ett öppet brev med klagomål. Socialarbetarna anser att deras arbeten försvåras på grund av sammanslagningar och ändringar inom organisationen.

- Det handlar om att fundera ut vad jobbet ska innehålla, hur det ska organiseras och hur kundskaran ska administreras, sade Lounatvuori i A-studio.

Stor kundvolym per arbetare

Enligt Luonatvuori har socialarbetare i medeltal 40 kunder. Det stora antalet kunder ser hon som en utmaning.

- Med så många klienter måste man förstås fundera vilka som behöver mera tid och vilka som kanske klarar sig med lite mindre.

Två av stadens socialarbetare sade i går i A-studio att resurserna inte räcker till för lagenligt arbete inom barnskyddet. De tycker också att mellaninstanserna och ledningens ansvar borde granskas noggrannare.

Enligt Luonatvuori är ansvarsfrågorna bland socialarbetare under kontroll. Om ansvaret är för stort tycker hon är en lagstiftningsfråga. Hon medger dock att barnskyddet kan förbättras.

Som första i världen ska gränsbevakningsautomater provanvändas i Västra hamnen i Helsingfors. Automaterna ska användas för att kolla resenärers visum i hamnen. De är dubbelriktade, så både resenärer som kommer och åker iväg från terminalen kan använda dem.

De första som får testa maskinerna är ryska kryssningsresenärer. Först ska resenärerna visa sitt pass och visum som maskinen skannar, och till slut tas en ansiktsbild och fingeravtrycken kontrolleras. Gränsövervakarnas uppgift är att prata med resenärerna och stämpla passet.

Provanvändningen är finansierad av EU och automaterna ska testas i fem månader.

Liknande granskningsautomaterna har varit i bruk i Västra hamnen sedan 2012, men endast EU medborgare och schweizare har kunnat använda dem. På Helsingfors-Vanda flyplats har liknande automater varit i bruk sedan 2008.

Automaterna testas så att enklare gränsövervakningssystem kan tas i bruk i hela EU.

Under sommaren besöker vi varje vecka en ny stadsdel i Huvudstadsregionen. Vilken stadsdel det blir får slumpen avgöra. Den här gången fick Nicole Hjelt åka till Håkansböle i Östra Vanda på upptäcktsfärd.

Det visade sig att Håkansböle erbjuder såväl 70-tals arkitektur och missnöje gällande köpcentrumet, som natursköna herrgårdar och betande hästar.

Som första i världen ska de nya gränskontrollautomaterna provanvändas i Västra hamnen i Helsingfors. Automaterna ska användas för att kolla resenärers visum i hamnen. De är dubbelriktade, så både resenärer som kommer och åker iväg från terminalen kan använda dem.

De första som får testa maskinerna är ryska kryssningsresenärer. Först ska resenärerna visa sitt pass och visum som maskinen skannar, fingeravtrycken kontrolleras och till slut tas en ansiktsbild. Gränsövervakarnas uppgift är att prata med resenärerna och stämpla passet.

Provanvändningen är finansierad av EU och automaterna ska testas i fem månader.

Liknande granskningsautomaterna har varit i bruk i Västra hamnen sedan 2012, men endast EU medborgare och schweizare har kunnat använda dem. På Helsingfors-Vanda flyplats har liknande automater varit i bruk sedan 2008.

Målet är att få ett enklare gränsbevakningssystem i hela EU.

Berg- och dalbanan Kärnan på Borgbacken är stängd efter ett dödsfall i en likadan attraktion i Spanien. Nu utreds det om Kärnan kan ha några säkerhetsfällor.

På måndagen dog en ung man i Benidorm i Spanien i en olycka på ett nöjesfält. Mannen åkte i en attraktion som är likadan som Borgbackens Kärnan. Därför är Kärnan nu stängd tills tillverkaren kan ge mera information om olycksorsaken. Borgbackens vd Pia Adlivankin hyser förhoppningar om att man ska kunna öppna berg- och dalbanan ännu under tisdagen.

Enligt Adlivankin har liknande olyckor som den i Benidorm inte skett förr. Kärnan har flera säkerhetsanordningar och apparaten ska stanna automatiskt om den får något fel. Adlivankin menar vidare att säkerhetsföreskrifterna i Finland är strängare än i de flesta andra länder.

Borgbacken har haft attraktionen Kärnan sedan 2007.

Iltalehti var först ut med nyheten: Mies kuoli huvipuisto-onnettomuudessa Espanjassa - Linnanmäki sulki Kirnun

Se YouTube-användaren finrollercoaster09:s video från en åktur med Kärnan:

9.7 Attraktionens namn har ändrats från det finska "Kirnu" till det svenska namnet på attrationen, "Kärnan".

Kyrkslätt har en ny kulturförening som ska lyfta fram svensk kultur och det svenska språket. Ordförande Jalle Åkerlund tycker Kyrkslätt skulle behöva ett kulturhus. Kommunen har inte tillräckligt med utrymmen för konserter och evenemang.

- Jag kunde med glädje konstatera att kommundirektören lyfte fram ett kulturhus i planändringen av Kyrkslätt centrum. Det finns ingen sal som i Kyrkslätt kan ta emot till exempel tvåhundra personer för en konsert, säger Jalle Åkerlund.

Kyrkslätt svenska kulturförening grundades i juni i år. Jalle Åkerlund är en kulturarbetare med lång erfarenhet av både kultur och föreningsarbete i Esbo och Kyrkslätt. Nu vill han se bättre kulturutrymmen i sin hemstad

- Musikskolan i Kyrkslätt borde få utrymmen som kunde tillfredsställa deras behov. Servicehuset kan ta emot 120 personer i servicesalen, men där är en ommöblering på gång. Och i framtiden kommer troligtvis behovet för åldringar att vara större än det är i dagens läge, säger Jalle.

Vill inte trampa andra föreningar på tårna

Tanken är att Kyrkslätts svenska kulturförening ska samarbeta med de kulturföreningar som redan finns i kommunen.

- Ungdomsföreningarna jobbar var och en på sin ort. Det finns manskör och damkör, och det finns olika konstklubbar. Men alla jobbar bara inom sin egen radie och sitt eget behov. Om man kunde sammanföra två, tre olika konstgrenar till en enda happening så skulle det redan vara mycket.

Samarbetet ska ändå ske på de lokala föreningarnas villkor, de kan kontakta Kyrkslätts svenska ungdomsförening om de har någon idé som de vill ha hjälp med.

- Vi ska inte trampa dom på tårna. Det var någon som sa åt mig att ”ja men det finns så mycket kultur redan i Kyrkslätt”. Vi försöker undvika så långt som möjligt att det blir avundsjuka, säger Jalle Åkerlund.

Till Kyrkslättdagarna som ordnas det sista veckoslutet i augusti har den nya föreningen samlat ihop tre konstnärer som kommer att visa upp sin konst i ett tält.

– När semestern är för full av allt det som man borde göra, antingen för att man har sparat saker på hög eller för att man upplever att man måste ha upplevelser att berätta om; då är det dags att sätta sig ner och lyssna på sig själv, säger Cecilia Innanen.

Innanen arbetar med mindfulness, som i korthet kan beskrivas som att lyssna på sig själv. Hon besökte Morgonöppet för att tala om hur vi kan koppla av på semestern när vi inte hela tiden är uppkopplade.

Lyssna på intervjun på Arenan:

Försäljare och andra butiksägare får ha reklamställningar utanför sina affärer men det finns en del krav man måste uppfylla. Det viktigaste är att ställningen eller skylten inte står längre än 0,8 meter från affärens yttervägg.

Ställningar som står längre ut på gatan är en fara för synskadade och är i vägen för rullstolsbundna, personer med barnvagn eller människor som går med rollator.

Staden har nu påbörjat en granskning för att se till att alla följer den här regeln. Om försäljare inte lyder tar staden bort ställningen i fråga. Inspektionen pågår fram till hösten 2015, och byggnadskontoret hoppas få bukt med problemet till dess så att man inte behöver införa strängare regler.

I Helsingfors har reklamskyltar varit ett hett ämne redan i några år. Företagare använder skyltarna flitigt och ser dem som viktiga för att locka kunder medan fotgängare ofta tycker de är i vägen.

Jokerit som i höst gör entré i KHL-ligan kommer att spela i Bobrov-divisionen på den västra halvan. Det innebär att laget möter bl.a. SKA St.Petersburg fyra gånger.

Jokerit spelar i samma division med SKA St.Petersburg, Atlant Mytishchi, Dinamo Minsk, Dinamo Riga, Slovan Bratislava och Medescak Zagreb. Helsingforslaget möter klubbarna från Bobrov-divisionen åtminstone fyra gånger i grundserien. Mot de övriga lagen från den västra halvan blir det två matcher och lagen från östra halvan möter Jokerit en gång.

I grundserien spelas 52 matcher plus åtta matcher mot lag utgående från geografiskt läge och idrottsliga grunder. För tillfället är det oklart när KHL:s spelschema är färdigt då några klubbar har stora ekonomiska problem.

Då vädret blir varmare och dagarna längre stannar människor också längre ute. Det lockar även oönskade gäster till lekparkerna.
- De skräpar ner och i värsta fall förstör de delar av parken. De vildaste kvällarna är efter skolavslutningen och precis innan skolorna börjar, berättar Merja Pöyhiä, trädgårdsmästare vid Esbo stad.

Pöyhiä förklarar att det oftast rör sig om tonåringar som inte har någonstans att vara på kvällarna.

- Vi har haft problem med busiga pojkgäng som förstör parkerna. Det är främst frågan om mindre saker så som att man sparkar sönder staket för att ge utlopp för frustration. Väldigt sällan gäller det värre skadegörelse, men det händer att folk sågar sönder klätterställningar och bränner saker i parken.

Stora kostnader

Ett av de främsta problemen är enligt Pöyhiä nedskräpningen av lekparkerna.

- Parkerna är även ofta fyllda av cigarettstumpar och söndriga flaskor. Det är en anledning till varför det finns så få tak i parker. Då det finns tak lockar det ofta oönskat folk som kommer och skräpar, berättar hon.

- Om de som gör det här bara insåg hur mycket pengar man kunde lägga på annat ifall de slutade med att förstöra. Tiotusentals euro går åt varje år till att reparera parkerna, fortsätter Pöyhiä.

Pirjo Kosonen, som ansvarar för grönområdenas underhåll i Vanda, berättar att det problemen är desamma där.

- I år har förstörelsen av våra lekparker kostat staden flera tiotusentals euro, berättar hon uppgivet.

Vantaan Sanomat skrev om vandaliseringen av Vandas lekparker i måndags.

Färre problem i tätt bebodda områden

I Helsingfors är problemen med förstörelse av parker inte lika stora, menar Anja Virolainen som ansvarar för parkerna i Kampmalmen, Tölö och på Drumsö.

- Visst förekommer det en del förstörelse men det handlar främst om nedskräpning. De lekparker som befinner sig på mera isolerade områden är ofta mer utsatta. I dem har det till exempel förekommit att folk har tänt brasor, men de parker som är i mer tätt bebodda områden får oftast vara i fred, berättar Virolainen.

Kosonen säger att hon efterlyser att även Vandas parker skulle få mer av den civila övervakningen.

- Om de herrar som går på kvällslänk gör det till en rutin att ta en sväng genom lekparken så undviker vi säkert en stor del av skadegörelsen, tror hon.

Pöyhiä önskar istället alternativa aktiviteter för dem som tillbringar kvällarna i parkerna.

- Jag tror att problemen skulle sluta ifall staden kunde erbjuda roliga ställen där ungdomarna kunde vara. Det ska vara ställen där de kan göra roliga saker, ungdomar vill vara aktiva och syssla och pyssla, säger hon.

Södrik värst

Hanna Sailir besöker ofta Södriks lekpark med sina två barn barn, mor Bild: Yle/Nicole Hjelt

Merja Pöyhiä berättar att den park som Esbo har haft mest problem med är lekparken i Södrik.

- Ibland har vi inte hunnit reparera den ena ändan av parken förrän den andra har förstörts. Kättingar på gungor har kapats av och det har hänt att man har tänt eld på delar av parken.

Esbobon Hanna Sailir tillbringar en stor del av sommaren med sina barn i Södriks lekpark. Hon berättar att hon märkt av skadegörelsen.

- Man hittar mycket glasskärvor och skräp, och det sprejas och söndras här hela tiden. Det är väldigt synd när barnen inte kan leka i sandlådan för att där finns glas. Det här är en plats för barn och det måste man respektera, säger hon.

- Jag hör om flickor som opererar bort revben för att få smalare midja och tänker, det kunde ju vara något för mig.

Mia Ehrnrooth har gjort sig känd som Cindy i tv-serien Salatut Elämät, men också genom tv-showen Dancing on Ice. Mia är född i Esbo, bor i Helsingfors och har sommarställe på Kimito.

Bland annat den här musiken spelar Mia Ehrnrooth i sitt sommarprat:

Mia Ehrnrooth sommarpratar den 9 juli kl. 10.05 och kl. 18.03 i Radio Vega. Du kan också lyssna på hennes sommarprat på Yle Arenan.

Här hittar du en lista på alla Vegas sommarpratare 2014!

På våren 2013 föll Rutiån offer för en katastrofal olycka då mellan 500 och 1000 liter lösningsmedel rann ut i vattnet. Största delen av fiskarna dog och naturen tog ordentligt med stryk. Nu verkar det ändå som om vattendraget kan räddas.

Utsläppet tog död på en stor del av fiskebeståndet i ån. Döda fiskar i Rutiån i Vanda/Helsingfors. Bild: Yle/Jarno Virtanen

Man har planterat ut rom från havsöring samt lagt ut grus för att underlätta fisklekarna. Om allt går bra ska man kunna se lekande fiskar i höst. Lehtinen hoppas att man ska kunna nå de tidigare uppsatta målen med Rutiån, trots olyckan.

– Jag hoppas att Rutiån kan bli ett naturligt ställe för öringen att föröka sig, så som planerna var redan för närmare tio år sedan, säger Lehtinen.

Målfabriken Teknos, som låg bakom utsläppet av lösningsmedel, har lovat att delta i saneringen av Rutiån i ett flertal år.

Avtalsperioden för glasskioskplatserna tar slut nästa sommar, och Byggnadskontoret vill nu höra stadsbornas åsikter när de nya avtalen ska bjudas ut.

Via ett webbformulär kan man markera på kartan var det saknas en glasskiosk. Det går också att kommentera de nuvarande kioskernas placering.

Tjänsten "Kerro kartalla", ungefär "Markera på kartan" finns tills vidare enbart på finska.

Ulla Ellonen har utnämnts till vardagens hjälte av föreningen Hem och Skola för sitt jobb på Kronohagens lågstadieskola. Hon ansvarar för köket i skolan. Nu renoveras skolan så i höst ska Ulla laga mat för dagisbarn.

Skolbarnen är viktiga för Ulla Ellonen. För henne räcker det inte bara med att koka potatis och sleva upp mat, hon vill få kontakt med barnen.

- Jag pratar med barnen och ser dem i ögonen. Om jag ler och är glad får jag samma glädje tillbaka av barnen, säger Ellonen.

När hon började jobba på Kronohagens lågstadieskola för två år sedan var det inte så idylliskt i matsalen.

- Barnen var oroliga och det blev mycket mat kvar på tallriken. De sprang omkring och var högljudda, men där har vi på skolan fått till stånd en förändring. Visst får barnen kasta bort mat. Det är inte ett problem. Men det är vår utgångspunkt att barnen måste smaka på allting.

Ulla berättar att hon själv började kalla sig mamma, till slut började skolbarnen också kalla henne mamma. Nu har skolan stängt för reparationer. Med tungt hjärta sade Ulla farväl till skolbarnen, men hon ska stanna kvar i samma kök för att laga dagisbarnens mat.

En butik i Rödbergen i Helsingfors gick ett dystert öde till mötes då branden bröt ut på onsdagen. Lokalen totalförstördes.

En stor brand bröt ut i affärslokalen på Sjömansgatan i Rödbergen strax före klockan tolv på onsdagen. Då räddningsverket släckt branden och man kommit åt att inspektera skadorna, så var resultatet nedslående – väggar och tak var förstörda.

Branden misstänks ha börjat i en arbetsmaskin som börjat brinna av sig själv. Farlig rök från branden kom ut i trapphuset, men i övrigt klarade sig både övriga lokaler och utomstående personer utan skador.

Juli och augusti innebär högsäsong för utekonserter och festivaler i Helsingfors, och det är Miljöcentralens uppgift att se till att trumhinnorna inte spricker och nerverna inte brister på dem som bor i närheten av festligheterna.

Reglerna för hur höga värden decibelmätaren får visa beror på när evenemanget slutar, hur ofta högljudda evenemang ordnas i området och ifall det bor känsliga personer i området. Om det råkar finnas ett äldreboende eller sjukhus i närheten så är även den högsta tillåtna decibelnivån lägre.

Stevie Wonder under 75 decibel

På onsdagen kunde Helsingforsarna njuta av popmusiktoner som strömmade ut ur Olympiastadion. Där fick ljudnivån som når närbelägna bostadshus högst stiga till 80 decibel.

I Kajsaniemiparken ordandes samtidigt en festival där huvudartisten var Stevie Wonder. Där var reglerna strängare då konserten pågick ända till klockan 22, och Wonder fick nöja sig med att bara avge ljud som uppgick i 75 decibel i omkringliggande hus.

Eeva Pitkänen är ledande miljöexpert på Miljöcentralen, och hon ansvarar för reglerna för Helsingforsfestivalernas ljudnivå.

- Grundnivån som vi utgår ifrån är 70 decibel. Sedan anpassas den begränsningen enligt området, berättar hon.

Kajsaniemi populärast

Pitkänen förklarar att även tidsbergränsningen hänger ihop med hur ofta evenemang ordnas i området.

- Kajsaniemi är en av de popläraste platserna för sommarjippon. Därför ska evenemang där sluta klockan 22 för att belastningen i området inte ska bli för stor.

I stort sätt innebär begränsingen att konserterna inte får orsaka mera oljud än vad gatan utanför gör.

- På livligt trafickerade vägar uppgår decibelnivån till kring 60-70 decibel, och under rusningstid överskrider den 70, förklarar hon.

Klagomål direkt till arrangören

Under konsertens gång ansvarar arrangören ljudnivån för att ljudnivån mäts och dokumenteras. Ifall man som invånare i området upplever att konserten bryter mot reglerna ska man vända sig direkt till arrangören.

- Om det inte fungerar kan man vända sig till oss, men vi har ingen dejour så ifall man vill lämna in ett klagomål måsta man vänta till nästa dag, säger Pitkänen.

"Roligt att höra liv i staden"

Noora Salmi bor i närheten av Kajsaniemiparken. Hon berättar att hon fick en lapp hem innan konserten med kontaktuppgifter till arrangören och varning om oljud. Salmi säger att hon inte har störts av musiken från parken.

- Det skulle inte störa mig ifall det hördes. Jag tycker det är roligt att höra att det finns lite liv i staden, säger hon.

Det har blivit allt vanligare med stadsodling, matandelslag och så kallat partnersskapsjordbruk i huvudstadsregionen. Konsumenter vill veta varifrån maten kommer och många föredrar ekologiskt och närproducerat. Rikard Korkman, jordbrukare och äppelodlare vid Råbäck gård i Esbo är en som har fattat det här och närmar sig kunderna på ett nytt sätt.

- Jag kallar det själv för kontraktbaserad direktförsäljning. Jag har en relativt liten odling med 1100 äppelträd. Det enda sättet att få odlingen att ekonomiskt rulla runt är att satsa på direktförsäljning. En direktförsäljning där jag skulle stå på hösten och vänta på kunder som eventuellt skulle köpa mina äpplen fungerar inte. Därför sålde jag förra hösten andelar i den här nya äppelträdgården.

Korkman har 1100 små äppelträd i sin trädgård. Rikard Korkman promenerar i sin äppelträdgård på Råbäck gård i Esbo

I äppelträdgården på Råbäck gård kan man alltså köpa en andel som motsvarar ett visst antal äppelträd. I år utgör en andel 20 små äppelträd vilket är ungefär 15 kilo äpplen. Korkman sköter om odlingen och skötselarbetet medan kunderna betalar för sin äppelskörd på förhand och kommer efter den på hösten.

- Om man vill får man komma och plocka sina äpplen själv. Det blir spännande att se hur folk förhåller sig till det, men jag är helt säker på att många vill komma och plocka, en del har redan sagt att de vill, berättar Korkman.

Andelsägare i vått och torrt

Äpplen är inte så stora än, en del skördas först i oktober. Ett litet omoget äppel

Tanken med det nya konceptet är att riskerna delas mellan konsumenten och odlaren.

- Vi delar på risken upp och ner. Äppelträden kan ge mycket mer i skörd än förväntat och då är skörden som helhet kundens, men på samma sätt som i din egen trädgård kan något år vara sämre. Det kan bero på vädret eller misslyckad pollinering och då kan skörden bli mindre. Träden är som ens egna fast det är jag som sköter dem, man är andelsägare i vått och torrt så att säga.

Stort intresse för "Mitt äppelträd"

Det är viktigt att hålla grinden stängd så att inga djur tar sig in i trädgården och förstör odlingen. Rikard korkman stänger porten till sin äppelträdgård

Ett villkor för att projektet "Mitt äppelträd" ska fungera är att det ska vara bekvämt för kunden. Det betyder att odlingen måste finnas i närheten av var man bor.

- Nu första året är mina andelsägare från huvudstadsregionen, de flesta är från Helsingfors och Esbo. Många av kunderna är kvinnor, det tycks vara så att kvinnor är intresserade att vara med i den här typen av så kallat partnerskapsjordbruk. Jag vet inte så mycket mer om mina kunder än för jag har ju inte träffat dem. Jag kommer träffa dem första gången i samband med skörden i höst.

Det nya konceptet har fått ett bra mottagande bland konsumenter.

- Det har varit jätteroligt att märka att det finns ett så stort intresse. Förra hösten sålde jag andelarna för det här årets skörd på fyra dagar. Jag har redan nu en väntelista på cirka 80 personer som är intresserade av en andel för nästa år. Eftersom träden växer blir skörden också större vilket innebär att jag har ungefär så många andelar fler att sälja nästa år, så det ser positivt ut också för 2015.

"Jag skulle väl ha börjat på Hanken, fast jag är helt ointresserad av ekonomi, och så hade jag med stor glädje spelat sommarteater på Raseborg, och så skulle jag dricka kaffe ur små arctica-koppar."

Om att stå i ständigt spagat över Östersjön, om skillnaden mellan svenskar och finländare, och om Mark själv - handlar det här sommarpratet. Här rullas drömmar och anekdoter fram på ett hjärterått sätt a la Mark, och allt varvas med lätt nostalgisk musik.

Lyssnarna bjuds bland annat på ett litet guldkorn producerat enbart för just det här programmet: Ett utdrag ur Erna Taunos höstvisa, sjungen av Lill-Babs - på finska!

Förresten är sändningsdatum för programmet noggrant utvalt - Mark Levengood fyller nämligen 50 år, just precis i dag. Och Lill-Babs sjunger höstvisan - på finska! Bara för oss finlandssvenska lyssnare.

Bland annat den här musiken spelar Mark Levengood i sitt sommarprat:

Mark Levengood sommarpratar den 10 juli kl. 10.05 och kl. 18.03 i Radio Vega. Du kan också lyssna på hans sommarprat på Yle Arenan.

Här hittar du en lista på alla Vegas sommarpratare 2014!

Sopor från över 100 sopbilar behandlas i det nya avfallsförbränningsverket i Vanda varje dag. Det är den största sophanteringsanläggningen i landet och de har inte tagit emot ett enda klagomål angående lukt.

- Den nya anläggningen har varit i bruk sedan våren och vi har tills vidare inte tagit emot ett enda klagomål andående lukt. Det är både den största och luktfriaste avfallsanläggningen menar Vanda Energis projektchef Kalle Patomeri.

- Näsan berättar nog sanningen bäst om det luktar eller inte, säger Patomeri.

Avfall från över 100 sopbilar bränns i avfallsverkset varje dag, det utgör 320 000 ton avfall per år.

- Ventilationen har planerats i detalj. Avfallsanläggningens luft strömmar alltid mot förbränningsanläggningen. På det sättet kan inte de luktande luftmassorna spridas utanför mottagningshallen, förklarar Patomeri.

Energieffektiv anläggning

Anläggningen är inte bara lukftri, den är också energieffektiv.

- Fjärrvärme är nyckelordet. Temperaturen ligger på 1100 grader då vi bränner avfallet, men då rökgasen kommer ut från skorstenen är den bara 50 grader. Vi tar effektivt till vara värmen, säger Patomeri.