I samband med att VR stänger sin biljettförsäljning på lördag den 2 augusti i Kyrkslätt så försvinner också Helsingforsregionens trafiks serviceställe från stationen. Det innebär att det inte längre går att köpa resekort eller förnya rabattkort på stationen.

Enkelbiljetter kan i fortsättningen köpas i biljetauttomater och R-kiosker, men för ett nytt resekort måste du bege dig till regionens andra serviceställen.

Här kan man i framtiden endast köpa biljetter i automat. tågstation Bild: Yle/Nicole Hjelt

- Vi kommer att öppna ett eget serviceställe så snabbt som möjligt, men tyvärr kommer det inte att ske ännu i början av augusti. Tidpunkt och praktiska arrangemang är ännu i planeringsstadiet, berättar Ylva Wahlström, trafikplaneringsingenjör vid Kyrkslätt kommun.

Fram tills dess måste Kyrkslättborna ta sig till andra serviceställen i regionerna.

Kommunen ansvarar för servicepunkter

HRT ansvarar endast för försäljningsställena i kommunerna. Serviceställen får kommunerna själv ha hand om.

Hittills har Kyrsklätt löst det med att sälja resekort på VR:s servicestation.

Snart tas den här skylten ner. skylt Bild: Yle/Nicole Hjelt

- Kommunen har haft ett köpeavtal med VR. VR har alltså förutom att ha sålt sina egna biljetter även skött om HRT:s resekort, berättar Wahlström.

Ingen ersättning för extra kostnader

Wahlström säger att det kom som en nyhet för Kyrkslätt att VR stänger sitt serviceställe.

- Vi fick inte veta om den planerade stängningen förrän under mitten av sommaren. Därför har vi inte kunnat få igång något eget serviceställe, förklarar hon.

HRT ovetande om stängningen

Tills Kyrsklätt kommit fram till en lämplig lösning så måste Kyrkslättborna alltså bege sig till Esbo eller Helsingfors för ett nytt resekort eller förnyat rabattkort.

Det finns inte heller någon möjlighet att få en ersättning för de kostnader som tillkommer dem som måste ta sig utanför Kyrkslätt.

Noora och Christoffer tycker att det borde finnas resekortförsäljning på stationen. Tågresenärer Bild: Yle/Nicole Hjelt

- Vi har inget sådant system, de kostnaderna får man stå för själv, berättar Pirkko Lento, direktör för avdelningen för passagerartjänster på HRT.

Under hösten kommer det att bli möjligt att köpa resekort på webben.

- Det kommer att vara ett alternativ istället för att ta sig till Esbo, om man har möjlighet att vänta några dagar på att resekortet skickas hem, säger Lento.

Hon säger att stängingen kom oväntat också för HRT.

- Jag läste om det i medierna som alla andra, vi fick ingen skild information om det. Nu är de i Kyrkslätt tvungna att lösa det på ganska kort varsel, konstaterar Lento.

"Det låter väldigt besvärligt"

På stationen befinner sig Esboborna Noora och Christoffer som ofta rör sig i Kyrkslätt. De har sympati för Kyrkslättborna som förlorar sin resekortförsäljning.

- Det låter väldigt besvärligt. Med vilka medel är det meningen att man ska ta sig till Esbo för att köpa resekort? undrar Nora.

- Det låter dumt att man ska åka ända till Esbo. Här är mycket trafik och servicen borde vara bra, säger Christoffer.

Församlingsrådet i Johannes församling beslöt enhälligt i går onsdag vid sitt möte att utse kyrkoherden i Pojo svenska församling Johan Westerlund, till ny kyrkoherde i Johannes församling. Westerlund var den enda som sökte tjänsten.

Arbetsklimatet i församlingen har redan länge varit inflammerat och några präster har till och med blivit varnade för att de inte uppträtt på ett sätt som deras ställning kräver gentemot sin förman och sina kolleger, ändå sökte Westerlund tjänsten.

- Jag har förstått att det nu är mycket lugnare än för några månader sedan, men det är klart att de konflikter som finns där nog finns kvar i någon mån och behöver hanteras. Jag är ändå inte rädd för problemen, säger Westerlund till Yle Huvudstadsregionen efter valet.

Beslutet har varit en lång process

Westerlund sökte inte tjänsten under den första omgången då Stina Lindgård var den enda som sökte och som sedan drog sig ut.

- Det har varit en lång process och jag var tveksam hela vägen. Sedan blev jag kontaktad och pratade med en del människor och så plötsligt insåg jag att det kanske skulle vara en bra arbetsplats för mig. Tidigare tyckte jag inte det.

Vem kontaktade dig?

- En person inom församlingsrådet var i kontakt med mig redan tidigare och jag kontaktades också av några andra som jag diskuterade med. Men jag vill inte i offentligheten gå in på vem det är.

"Jag är säker att det går mot det bättre"

Westerlund tror att han har något att bidra med i den nya församlingen och hoppas med sitt ledarskap styra församlingen mot det bättre.

- Jag tror att det i första hand gäller att lyssna så att alla blir hörda och på den vägen reda ut vilka behov det finns inom församlingen. Man kan med öppna öron, tålamod och bra kommunikation inom arbetslaget styra utvecklingen så det går mot det bättre, mot en mera välmående arbetsgemenskap. Det är också viktigt att vinna förtroende.

Han poängterar att det inte handlar om några snabba trollkonster utan ett lyssnande och aktivt ledarskap som får ta tid. Trots konflikter i församlingen är Westerlund mest glad och ivrig inför det nya upppdraget.

- Jag påbörjar ett jättespännande jobb i en spännande församling som omfattar hela Helsingfors kärncentrum med många människor, mycket verksamhet och proffsig personal. Det jag ser mest fram emot är nya människomöten och utmaningar för mig själv.

Domkapitlet i Borgå stift ska vid sitt sammanträde i augusti bekräfta valet och ge förordnande till tjänsten från en tidpunkt som senare fastställs.

Tidigare artiklar om Johannes församling:

Johannes får ny kyrkoherde? Lovar inga mirakel
Slut på grälen inom Johannes församling genom fusion?
Församlingsrådet vid Johannes överrumplades av "förtroendekrisen"
Kyrkpressen: Enda sökande drar sig ur kyrkoherdeval i Johannes
En sökande till tjänsten som kyrkoherde i Johannes församling
Präst vid Johannes församling får varning
Biskopen vill ha ny kyrkoherde i Johannes innan problemen är lösta

Helsingfors-Vanda flygplats ska börja hålla koll på resenärerna via trådlöst internet. Man ska kunna följa med exakt hur passagerarna rör sig på flygplatsen så länge de surfar på flygplatsens trådlösa internet med sin mobiltelefon.

Tanken är att man ska använda informationen för att utveckla flygplatsen, till exempel undvika att det bildas långa köer vid säkerhetskontrollerna. Passagerare ska också kunna ladda ned en app som kan visa både relevant flyginformation och reklam. Till exempel kan appen visa vägen mellan gaterna för den som byter flyg eller påminna om när det är dags att köpa kaffe om man vill hinna dricka upp före det är dags för boarding.

Planer på att följa med vad passagerarna gör på flygplatsen har väckt uppståndelse utomlands. Den brittiska tidningen The Telegraph kallar Helsingfors-Vanda flygplats för ett "Big Brother-flygplats". I USA har en stor varuhuskedja testat ett liknande system och fått kritik för att ovetande kunder övervakades. Företaget som har utvecklat systemet för Helsingfors-Vanda flygplats säger ändå att informationen som samlas in inte kan kopplas till enskilda personer.

Före man loggar in sig på flygplatsens nät ska man få information om spårningssystemet. Systemet är i startfasen just nu och väntas fungera fullskaligt i slutet av det här året.

I Sörnäs bredvid partitorget ligger Wotkins köttfabrik. Här stoppas korv fyra dagar i veckan. För att göra en god korv måste köttet innehålla rikligt med fett.

Veijo Votkin grundade sin köttfabrik och partihandel inom köttprodukter år 1978. Veijo Votkin Bild: Yle/Helena von Alfthan

I korvfabriken lassas stora bitar kött in i en maskin som mal allting till korvmassa. Sedan förs massan till följande rum, där den sprutas in i korvskinnen. Skinnen består av naturtarm. Lammtarm för
de mindre korvarna, grillkorven görs med svintarm och länkkorvens skinn är tarm från nötdjur.

Veijo Votkin grundade köttfabriken som bär hans eget namn år 1978. Hans tips för hemkocken som vill laga korv själv är att komma ihåg fettet.

- Den som kan göra köttfärsbiff kan göra korv. Det enda du behöver är riktigt fet köttfärs, kryddor och naturtarm som du till exempel kan köpa hos oss, säger Veijo.

Det var tatuerade män, skakiga och allvarsamma sådana som en efter en steg upp på scenen på Narinken i Kampen i Helsingfors i dag. Ex-criminalday - dagen då tidigare brottslingar visar upp sig, berättar om sitt förflutna och sin tro - varvad med rockmusik och psalmer - samlar tiotals nyfikna.

Excriminalday bjöd på rock och bekännelser

Ex-criminalday är en temadag som samlar tidigare brottslingar, som kommit till tro till jippo, här i Helsingfors. Både bankrånare och trippelmördare finns bland de uppträdande.

Det är sällan man ser trippelmördare, ja livstidsfångar stå på scen och berätta om sin vardag i cellen, sina mardrömmar och sin överlevnadstrategi efter flera våldsbrott och mord. I dag var det dags för bland annat Lauri "Late" Johansson, som bland annat tagit livet av rockmusikern Remu Aaltonens bror Jari.

Brotten ständigt närvarande

- Mardrömmar natt efter natt då mina handlingar spelas upp för mig var länge vardag, säger Johansson allvarsamt, med bibeln i handen på scenen. Han - liksom de andra inbjudna brottslingarna - hör till dem som via tron hittat vägen till ett vanligt liv utan brott. För dem har förlåtelsen spelat en viktig roll, upplevelsen av att de via sin tro får förlåtelse för sina våldshandlingar.

Vi träffar också Martti Stenbacka, som jobbar som gårdskarl i Jakobstad men som i sitt förflutna gjort sig skyldig till både vålds- och egendomsbrott.

- Jag har bett mina offer om förlåtelse men den viktigaste förlåtelsen har kommit uppifrån, säger Stenbacka allvarsamt, iklädd vit skjorta och rock.

Enligt honom är det svårt att komma ur fängelset och änra sina vanor. Man har inga vänner - utom tidigare brottskumpaner - inget jobb och dåliga kontakter till familjen. För honom blev tron vägen till ett vanligt liv med ett regelbundet dagsjobb.

Lasse Ainasoja har rånat sex banker och suttit fängslad för en del av brotten. Han har samarbetat med Palmeutredarna, efter att det kom fram att hans vapen kan ha använts vid mordet.

Till Ex-criminaldaygruppen på facebook

Artikeln uppdateras senare med videoklipp med bl.a. bankrånare Lasse Ainasoja, med kopplingar till Palmemordet. Ett reportage från temadagen i kvällens TV-nytt!

Ölflytet eller Kaljakellunta är sommarens mest anarkistiska och kanske farligaste evenemang. Vad händer då En svensk sommar i Finland tar med sig två svenskar för att dricka öl i Vanda å?

Denna fredag raggar nämligen Jontti Granbacka igen upp två svenskar i Stockholm. De får släppa allt för händer och följa med till Finland redan samma kväll. Sedan bär det av till Vanda och Östnyland där roliga, vackra och konstiga upplevelser väntar på svenskarna. Eller vad sägs om brandsläckning med FBK i Lovisa, motorbåtstävling med Pernå fiskargille, wrestlingkurs i Borgå, bastu och ölflyt?

Följ med hur det går på denna sida!

Här kommer vi att röra oss. Har man tur får man se vår vackra minibuss eller oss i en båt susa förbi.

Detta avsnitt, det sista i sommarens serie, har premiär den 24 augusti på Yle Fem och Yle Arenan.

Ölflytet eller Kaljakellunta är sommarens mest anarkistiska och kanske farligaste evenemang. Vad händer då En svensk sommar i Finland tar med sig två svenskar för att dricka öl i Vanda å?

Denna fredag raggar nämligen Jontti Granbacka igen upp två svenskar i Stockholm. De får släppa allt för händer och följa med till Finland redan samma kväll. Sedan bär det av till Vanda och Östnyland där roliga, vackra och konstiga upplevelser väntar på svenskarna. Eller vad sägs om brandsläckning med FBK i Lovisa, motorbåtstävling med Pernå fiskargille, wrestlingkurs i Borgå, bastu och ölflyt?

Följ med hur det går på denna sida!

Här kommer vi att röra oss. Har man tur får man se vår vackra minibuss eller oss i en båt susa förbi.

Detta avsnitt, det sista i sommarens serie, har premiär den 24 augusti på Yle Fem och Yle Arenan.

Huvudstadsbladet skriver att ishockeyspelaren Jarkko Ruutu inte väckte intresse hos Helsingfors IFK när Ruutus agent senaste vinter kontaktade klubben. Då hade det blivit klart att Ruutu inte fortsätter i Jokerit.

Ruutus agent erbjöd Jarkkos tjänster till HIFK som inte var intresserade av att få sin föredetta spelare tillbaka till leden.

Ruutu har hunnit fylla 38 år men vill fortsätta sin karriär på toppen så länge som möjligt. Till Yle sade Ruutu för en tid sedan att han troligen söker sig utomlands. För tillfället är Ruutu utan klubbadress.

Orsaken, varför HIFK inte vill ha Ruutu som åren 1996-99 spelade för rödtröjorna, är inte klar. Under sin tid i Jokerit var Ruutu ofta den spelare som förargade motståndarna, inte minst HIFK:s spelare.

Ruutu återvände till Finland 2011 efter att ha spelat 652 matcher i NHL. Då valde han Jokerit i stället för HIFK.

Jarkko Ruutu var med Helsingfors IFK, med om att vinna ligaguld 1998.

Sedan slutet av juni har det förekommit långa avbrott i trafikverkets webbtjänst där man kan kontrollera trafikläget och rusningstrafik. Orsaken är att man utvecklat ett nytt övervakningssystem som kommer att fungera med hjälp av mobiltelefoner.

Det är meningen att det nya systemet ska tas i bruk i slutet av augusti. Det ska ersätta det gamla kamerasystemet där registerplåtar fotograferades av vägkameror.

- Det nya systemet använder sig istället av mobiltelefoner. Systemet registrerar telefonerna med hjälp av mobilnätet. Genom att följa hur telefonerna rör sig så kan vi räkna ut fordonens resetid, förklarar Juuso Kummala, enhetschef för trafiktjänster på Trafikverket.

Behöver inte finnas en telefon i varje bil

Kummala säger att det nya systemet kommer att göra webbtjänsten betydligt bättre.

- Det tidigare systemet läste av registreringsskyltar och det ställde till med problem under vintermånaderna då skyltarna var täckta av snö eller snöslask. Det nya systemet är helt oberoende av vädret, förklarar han.

Det behöver inte heller finnas en telefon i varje bil för att systemet ska fungera.

- Det räcker med ett sampel på 20-30 procent av bilarna för att avgöra om det är rusning. Det gör inte heller någonting om det finns flera telefoner i någon bil, berättar Kummala.

All information anonym

Kummala försäkrar att informationen de får är fullständigt anonym. Inte ens mobiloperatören får information om telefonnumer eller personuppgifter, så det finns ingen risk att man till exempel skulle kunna utnyttja systemet för att se var någon rör sig i trafiken.

- Telefonoperatören får informationen från sitt nät. Resetiden är den enda informationen som kommer till oss. Till operatören kommer inte heller någon information som nummer eller personuppgifter, endast i vilken takt telefonerna rör sig, berättar han.

Det är Telia Sonera som utvecklat systemet. Det finns motsvarande övervakningssystem utomlands, men de använder sig av telefonens GPS.

- Det här systemet är unikt på så sätt att det använder sig av mobitelefonnätet, säger Kummala.

"Värst vid ringarna"

Den värsta rusningstrafiken i huvudstadsregionen uppstår vanligen vid infartslederna till ring ett och ring tre, menar Kummala.

- På morgonen mellan klockan 6.00 och 9.30 mot Helsingfors, och under eftermiddagen mellan 15.00 och 18.00 i motsatt riktning är de värsta tiderna. Det enda sättet att undvika rusningen är att röra sig andra tider i trafiken, men det är förstås inte alltid möjligt med tanke på jobb, konstaterar han.

Kummala säger att trafiken löper relativt smidigt i regionen, men att det alltid finns rum för förbättring.

- Främst borde man få mänskor att använda sig mer av kollektivtrafiken, det skulle underlätta mycket, säger han.

Israels anfall mot Gaza under den senaste tiden gör att Helsingforsregionens trafik (HRT) nu i snabb takt försöker utreda om det är möjligt att bojkotta bussbolaget Veolia. Bolaget har verksamhet i de ockuperade områdena och uppges bidra till ockupationen.

Helsingfors stadsfullmäktige krävde i maj att HRT utreder hur man kan påverka Veolias verksamhet och om bolaget kan utestängas från anbudstävlingarna för bussrutter i huvudstadsregionen. Frågan diskuterades med anledning av en motion som Yrjö Hakanen (FKP) hade gjort.

- Nu har situationen förvärrats och blivit allvarligare än då fullmäktige diskuterade det här, säger Tarja Kantola (SDP) till Yle Huvudstadsregionen. Hon sitter i HRT:s styrelse och jobbar som utrikesminister Erkki Tuomiojas specialmedarbetare vid Utrikesministeriet.

Betyder det här att åtgärderna borde påskyndas?

- Jo det betyder det. Men om några veckor vet vi mer om vad som är juridiskt möjligt.

Veolia är bland annat delaktigt i byggandet av Jerusalem Light Rail Train, som trafikerar mellan östra och västra Jerusalem. Israel har ockuperat östra Jerusalem och det här tåget möjliggör att hundratusen personer kan röra sig mellan Israel och den ockuperade delen. FN har fördömt projektet. Dessutom upprätthåller Veolia en avstjälpningsplats på Västbanken, som Israel också har ockuperat. Det här framkommer i en rapport som organisationen ICAHD Finland skrivit. Organisationen motsätter sig Israels ockupation.

Utrikesministeriet granskar Veolia i andra länder

Kantola säger det centrala nu är att utreda Veolias verksamhet i olika länder och hur andra länder har agerat när det gäller det här.

- Vi måste utreda vad det innebär att Veolia har verksamhet i Mellanöstern. Fullmäktige kräver en bojkott, men det är inte lätt. Utrikesministeriet utreder ändå nu vilka åtgärder som har vidtagits mot Veolia i övriga Norden, Frankrike och Tyskland. Ministeriets granskning blir färdig om några veckor, säger Kantola.

Varför är det inte lätt att bojkotta Veolia?

- Det finns inte många inom branschen. Förutom Veolia finns bara Nobina, Helsingfors Busstrafik och några små aktörer. Dessutom måste vi fråga oss om det är samma bolag som har verksamhet i Israel och i Finland. Tyvärr finns heller inga europeiska regler för det här.

Kantola säger att en lösning kan vara att Veolia lämnar Israel.

- Det vore kanske lättare om Veolia säljer sin andel i Israel och inte längre är närvarande där.

Är Veolia samma bolag i Israel och i Finland?

Det var Syksy Räsänen som tillsammans med Anna Rawlings skrev rapporten för ICAHD Finland.

- Veolia deltar i den israeliska ockupationen som strider mot internationell rätt. FN:s råd för mänskliga rättigheter fördömde 2010 bolagets spårvagnsprojekt Jerusalem Light Rail Train, säger Räsänen.

Helsingfors stad utredde i samband med Yrjö Hakanens motion om det är möjligt att utestänga Veolia och konstaterade då att en utestängning bara är möjlig om en person i ledande eller övervakande ställning vid bolaget har dömts till företagsbot, gjort sig skyldig till ett allvarligt fel eller brutit mot lagen. Och enligt staden gäller det här inte för Veolia i huvudstadsregionen. Stadskansliet konstaterade då att det inte är motiverat att utestänga bolaget om ett bolag inom samma koncern gjort sig skyldig till något.

- Veolia i Finland har inget med situationen i Mellanöstern att göra, men HRT följer med utvecklingen hela tiden, kommenterar Pirkko Lento vid HRT.

Syksy Räsänen kallar HRT:s och Helsingfors stads ståndpunkt för "bristfällig beredning".

- Enligt ett EU-direktiv kan ett bolag utestängas från en anbudstävling om det har gjort sig skyldig till ett allvarligt fel. Och Veolia måste ses som en helhet, till exempel står det på finländska Veolias webbplats att bolaget hör till Transdev-koncernen som till hälften ägs av Veolia. Veolia understryker själva att det är fråga om en koncern som har verksamhet i olika länder, inte om olika bolag som samarbetar.

"HRT kan sätta press på Israel"

Enligt Räsänen fungerar bojkotter när det gäller att påverka Israel.

- Attacken mot Gaza är en del i Israels strävan att upprätthålla ockupationen. Bojkotter fungerade i samband med apartheid i Sydafrika och gör det också i samband med apartheid i Israel. Det är fråga om icke-vålds aktioner och det är det bästa vi kan göra för att få ett slut på ockupationen och få fred i Mellanöstern.

HRT kan med andra ord sätta press på Israel?

- Jo. Företag som deltar i ockupationen bör tilldelas sanktioner, säger Räsänen.

Räsänen uppger att Veolia antas ha planer på att dra sig ur spårvagnsprojektet och han anser att det beror på den påtryckning bolaget utsatts för. Enligt ICAHD:s rapport har bland annat London och Stockholm låtit bli att förnya sina avtal med Veolia på grund av bolagets verksamhet i de ockuperade områdena i Mellanöstern.

Mer om konflikten i Mellanöstern:

FN fördömer israeliskt angrepp mot Gazaskola
Minst sjutton dödade på torg i Gaza
”Inga militanta fanns i skolan”
Varje dag dödas tio palestinska barn
Nya anfall i Gaza

Den nya ringbanans tåg som nästa år ska tas i bruk har namngetts med bokstäver. Det kommer finnas I- och P-tåg.

I-tågen kommer köra längs med huvudbanan från Helsingfors, via Dickursby till Helsingfors-Vanda flygplats och därifrån till Mårtensdal.

P-tågen ska köra i motsatt riktning från Helsingfors till Mårtensdal via Vandaforsen på huvudbanan till flygplatsen.

De nuvarande M-tågen försvinner från närtågstrafiken och i framtiden står bokstaven M endast för metro.

- Jag har haft ett rikt yrkesliv som polis, säger Rune Svahn, pensionerade överkommissarie från Kyrkslätt. Saldot är helt klart på plus, menar Svahn, som hyllar sunt bondförnuft i kontakten med "kunder".

Rune Svahn har arbetat med många olika uppgifter inom polisväsendet, från rörliga polisen till undersökningsledare. Ett av de mest dramatiska uppdragen var som förhandlare vid en uppmärksammad polisoperation i Hirsala år 1994.

Polisen belägrade en beväpnad man i två dygn och den tragiska händelsen slutade i att mannen miste livet, när polisen sköt honom för att han inte skulle kunna ta sig ut bland folk, farlig och beväpnad.

- Då kände jag mig så trött och misslyckad. Men när vi gick igenom händelserna efteråt, så tröstade han som skötte debriefingen oss, och sa att vi gjorde det vi kunde i dom förhållandena.

Förr var det mer "Reinikainen stil som gällde

Rune Svahn säger att det var lättare att vara polis förr, när man inte behövde tänka på formaliteter på samma sätt som nu.

- Det var mera "Reinikainen" (den folkliga polisen från Tammerforstrakten i en populär tv-serie från 80-talet) på den tiden. Man gjorde lite ditåt och var inte så noga med formen.

En annan förändring som Rune Svahn har märkt är att människor verkar mer giltiga för varandra än förr.

- En gång såg vi via övervakningskameror i en förort i Esbo hur en man misshandlade en annan man som låg på marken. Runt omkring stod en grupp män som bara filmade med sina telefoner, utan att ingripa. Det var endast en liten kvinna som vågade sig på misshandlaren, medan dom stora och starka "bodarna" tog foton med sina telefoner. Det var hemskt.

Ljusglimtarna är ändå många i Rune Svahns poliskarriär.

- Allt är inte så tragiskt. Någon gång när ett barn har tappat bort sig och vi har hittat barnet, så det har till exempel varit lyckat, ler Svahn.

Kauppalehti skriver att Jokerit kan tvingas spela sina hemmamatcher i KHL utomlands om krisen i öst fortsätter och utvidgas.

Från och med i höst spelar Jokerit i KHL. Det är en olycklig tajming storpolitskt sett. Rysslands relation till västvärlden har inte varit så här inflammerad på åratal.

På onsdag belades Arkadij Rotenberg, en av delägarna i Helsingforsarenan och verksam i Jokerit, med EU-sanktioner. Han fick reseförbud och tillgångarna frysta i EU.

Brodern Boris Rotenberg och affärspartnern Gennadij Timtjenko, också de delägare i Helsingforsarenan och verksamma i Jokerit, finns på USA:s sanktionslista, men inte på EU:s.

Kauppalehti skriver att sanktionerna innebär att affärsverksamheten också kan stoppas i Finland ifall krisen utvidgas och fortsätter. I det här fallet kan det hända att Jokerit inte får spela sina KHL-hemmamatcher i Finland.

Har aldrig tidigar hänt

Markku Kivinen, ledare för Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, säger till Kauppalehti att situationen är absurd.

– Det här är ett möjligt scenario, om sanktionerna snärjs åt. Motsvarande åtgärder har ändå aldrig tidigare vidtagits – inte ens under kalla kriget.

Jokerits vd Jukka Kohonen vill tona ner diskussionen. Han tycker att det är onödigt att spekulera i saken.

– Man kan bara hoppas att situationen löser sig snabbt och att läget normaliseras.

Imorgon ordnas ölflytet – kaljakellunta i Vanda och tv-programmet ”En svensk sommar i Finland” ska haka på. Axel Toukkari ska göra sin ölflyts-debut i programmet. Han tror det blir kul att sätta sig i en gammal jolle med två svenskar, programledare Jontti Granbacka och en kameraman.

Axel Toukkari har inte varit med om ölflytet förut, men som utbildad simlärare är han inte orolig för sin säkerhet. Han är nybliven student och jobbar som bärförsäljare. Axel tror inte att det skulle bli samma sak att flyta nerför ån utan öl.

- Jag tror det här evenemanget inte kan göras på ett lagligt sätt och vara roligt. För att få ordentliga lov måste det vara utan alkohol och med flytväst på. Det skulle inte vara samma sak som det är nu, säger Axel.

Under lördagen fylls Kervo å av gummibåtar och glada öldrickare, då kaljakellunta -ölflytet ordnas. Det finns ingen officiell arrangör för evenemanget som har kritiserats för att det är helt och hållet på deltagarnas ansvar hur de klarar sig i vattnet.

Här kan ni följa med hur det går till när ”En svensk sommar i Finland” kommer till Vanda och Östra Nyland.

Fortkörning med vattenskoter eller båt leder till farliga situationer intill Fölisön i Helsingfors. Problemen började redan i höst då hastighetsskylten i sjöleden utanför Mejlans, på östra sidan av Fölisön gick sönder. Flera paddlare håller till i farleden och fartbegränsningen är egentligen 20 kilometer i timmen.

Enligt lokala kanotföreningar har det sedan dess uppstått många farliga situationer där folk kört allt för fort med vattenskoter hotfullt nära paddlare.

- Om någon kör 60 kilometer i timmen med en vattenskoter åker den en kilometer i minuten. Om en paddlare då är 500 meter ifrån tar det endast 30 sekunder innan de möts. 30 sekunder är en väldigt kort tid att hinna reagera och till exempel med lampor visa var man är, säger Risto Fagerholm vid Helsingfors Kanotklubb.

Staden har lovat en ny skylt

Enligt Fagerholm är det många som kör med hyrda vattenskotrar utanför Fölisön, och de känner inte alltid till farleden så bra.

- Det är ett vilt område nu när där inte finns en hastighetsskylt, då tror folk att man får köra hur fort som helst.

Paddlare hoppas nu på en ny skylt. Helsingfors stad underhåller och äger sjöleden och enligt stadens arbetstagare läggs en ny hastighetsskylt upp redan nästa vecka.

Det är årets livligaste tid på hyresmarknaden för tillfället.

Både studerande och barnfamiljer har bråttom att hitta en bostad innan skolorna/studierna börjar. Samtidigt rivs enrummarna ur händerna i huvudstadsområdet, där hyrorna rör sig kring 25 euro per kvadratmeter.

Utbudet på ettor är otillräckligt, eftersom många placerare ser köpläge i placeringssyfte.

För de studerande är läget besvärligt, hyrorna på den fria marknaden är höga och köerna vid de studerandes bostadsstiftelse är långa. HOAS har över 5000 studerande i kö, över 500 ansöker om en kompisbostad för tillfället.

Viita är oroad över ettornas hyror. Anne Viita är verksamhetsledre för hyresgästerna i Finland Bild: Yle/Anna Savonius

- Läget är besvärligt, medger verksamhetsledare Anne Viita vid Hyresgästerna i Finland. De studerande har inte råd att betala 700-800 för en etta, så är det. I andra stora städer kostar enrummarna 300-400 euro, det är rimligt, säger hon.

Köläget vid HOAS i slutet av juli. Lista över kön vid HOAS i slutet av juli 2014 Bild: Yle/Anna Savonius

Köparen blir hyresgäst i stället

Många bostadsköpare har också blivit försiktiga och väljer att hyra större bostäder i stället för att köpa. En hyreslägenhet ses som en garanti för att inte bli fast i två bostäders fälla, om det visar sig svårt att få den egna bostaden såld.

Vuokraturva, som förmedlar hyresbostäder i de större städerna, uppger att både tillgång och efterfrågan på hyresmarknaden växer för tillfället.
Här ser du hur läget är med hyrorna just nu - enligt Statistikcentralens siffror!

Jokerit har gjort klart med anfallaren Juhamatti Aaltonen, som i våras sköt Kärpät till ligaguld. Kontraktet är på två år.

Jokerit fortsätter att förstärka laget inför den första KHL-säsongen.

Klubben förhandlade med Dynamo Moskva, som tidigare ägt Aaltonens KHL-rättigheter.

– Det är verkligen fint att få en finländsk klassanfallare som Aaltonen till vår klubb, säger Jokerits general manager Jari Kurri.

I våras blev Aaltonen vald till hockeyligans bästa spelare i slutspelet då han förde Kärpät till ligaguld. Det blev 8+7=15 på 16 slutspelsmatcher.

– Aaltonen bidrar med skicklighet och fömågan att avgöra matcher. Han ville verkligen komma till klubben.

Aaltonen har hört till Lejonens trotjänare de senaste åren. Han var med och vann OS-brons i Sotji i år och VM-guld år 2011.

Säsongerna 2010–2012 spelade Aaltonen i KHL för Metallurg Magnitogorsk.

Aaltonen har vunnit flera FM-guld med kärpät.

Citybonden Jan Liesaho på Hertonäs gård skördar nu de första rotsakerna, palsternacka och morot. De kan gärna tillredas samtidigt som korven grillas, eller varför inte fixa en rotsakssallad?

I torsdags såg vi hur korv blir till (Se hur korv stoppas i Sörnäs) och rotsakerna och korv går riktigt bra ihop. Passa på att grilla färsk morot och palsternacka när grillen står varm, eller gör en frisk rotsakssallad med shalottenlöksdressing.

Shalottenlöken är kockarnas favorit på grund av sin mjukare smak. Rå i dressing ger den lämpligt med skärpa i smaken men blir inte för skarp. Brukar också orsaka mindre tårar i köket!

Recept

Grillade rotsaker

Rotsaker tar en stund att bli färdiga, så det kan löna sig att förkoka dem före de grillas. Tvätta rotsakerna och skala dem vid behov. Koka palsternacka i ca 7-8 minuter och grövre morötter i 5. Späda morötter kan grillas rakt av.

Låt rotsakerna rinna av ordentligt, förkoket kan göras i god tid innan. När det är dags för grillen, lägg rotsakerna med den tjockare ändan längre inåt eller där var grillen är hetare. Grilla i 10-15 minuter, vänd emellanåt. Lägg upp på fat eller i skål och ringla över litet olivolja eller klicka på några smörklickar. Salta enligt smak och servera.

Rotsakssallad med shalottenlöksdressing
4 port

Salladen:

200 g färska morötter
200 g färsk palsternacka

Skär rotsakerna i strimlor. Lägg dem i kokande vatten och låt vattnet koka upp igen. De ska mjukna lite men får inte bli mosiga. Spola palsternacks- och morotsstrimlorna med kallt vatten. Låt rinna av. Smaksätt med shalottenlöksdressingen enligt smak.

Shalottenlöksdressing:

1 medelstor shalottenlök, finhackad
1 dl färskpressad citronsaft
2 dl jungfruolivolja
½-1 dl hackad persilja, gärna slätbladig
1 msk honung
1 msk dijonsenap, gärna grovkornig
salt och peppar

Låt den finhackade löken dra fem minuter i citronsaften. Ha i resten av ingredienserna och blanda. Använd med fördel en glasburk med lock eller liknande där dressingen både kan skakas om och förvaras. Håller ca en vecka i kylskåp.

Tycker du att det är svårt att hacka löken tillräckligt fin kan dressingen mixas snabbt i blender eller med stavmixer. Lägg då i persiljan först efteråt.

Under veckan har flera stränder invaderats av alger men i huvudstadsregionen ser läget bra ut. Vattnen i västra Helsingfors och i Vanda å har granskats under veckan och vattenproven som tagits ser bra ut. I samband med granskningen mätte man även temperaturen på vattnet som nu ligger mellan 23 och 25 grader.

Vid badstranden på Sveaborg upptäcktes förra veckan aningen förhöjda halter av bakterier som härstammar från avförning. I veckan togs ett nytt vattenprov som visar att halterna har sjunkit till det normala.

Små mängder av alger har förekommit vid badstränder på Drumsö, Fölisön, Blåbärslandet och i Marudd och Munksnäs. Inga alger har förekommit i Dragnäsbäck, Havukoski, Matar eller i Nissbacka som alla ligger i Vanda. I närheten av Helsingfors kust har man inte påträffat några stora algmängder.

Om man ser alger ska man undvika att simma. Barn ska man inte låta gå i vattnet då det samlats rikliga algblomningar för risken att de sväljer vattnet som innehåller alger är stor. Om man ändå vill simma är det viktigt att skölja av sig med rent vatten efter simningen.

Ett vite på 8 000 euro kan brister i varudeklarationerna vid affären Eestin Herkut leda till. Affären, som har specialiserat sig på estniska matvaror, har inte märkt sina varor med texter på finska och svenska. Affärens köpman Jouko Vantaa säger att en av de få svenskspråkiga kunder som handlar hos dem är en journalist på Hbl som aldrig har klagat över bristen på svenskspråkig text.

Miljöcentralen har flera gånger granskat varudeklarationerna i Eestin Herkuts olika affärer i Helsingfors. 2012 konstaterades det för första gången finnas brister, men 2013 hade affärerna vid en ny granskning korrekta varudeklarationer.

En ny granskning gjordes i slutet av maj 2014 i Eestin Herkuts affärer i Böle, Gårdsbacka och Nordsjö. Då saknades texter på finska och svenska på största delen av matvarorna i affärerna. En ny granskning i mitten av juli visade att affären har förbättrat sig men att det fortfarande inte finns texter på finska och svenska på alla matvaror.

- Då inspektörerna kom hit första gången var vår dator sönder, vilket gjorde att vi inte fick utskrivet lapparna med varudeklarationen. Datorn var överhettad och vi lade in den i kylen. Därefter har den fungerat utmärkt, säger köpman Jouko Vantaa vid Eestin Herkut till Yle Huvudstadsregionen.

Affären kommer överklaga

Enligt Vantaa har saken nu åtgärdats och alla varor i affärerna har texter på de båda inhemska språken.

Då inspektörerna kom hit första gången var vår dator sönder, vilket gjorde att vi inte fick utskrivet lapparna med varudeklarationen. Datorn var överhettad och vi lade in den i kylen.

- Jag ska nu kontakta miljöcentralen och fråga varför vi trots det föreslås få vite. Om så sker kommer vi självklart att överklaga, säger han.

Miljönämnden i Helsingfors ska ta ställning till vitet nästa veckas tisdag. Nämndens beslut kan överklagas till Helsingfors förvaltningsdomstol.

Vantaa säger att kunderna inte har reagerat på det här eftersom 90 procent av kunderna är ryssar och ester.

- Vi har väldigt få svenskspråkiga kunder. En av dem är journalist på Hufvudstadsbladet och har aldrig klagat över att det inte finns svenskspråkig text på varorna, säger Vantaa.

"Vissa leverantörer bryr sig inte"

Han säger att personalen i affärerna har annat att göra än att klistra lappar på matvarorna.

- Vissa leverantörer lägger färdigt text på finska och svenska på varorna, men andra gör det inte. De brukar säga att den finländska marknaden inte intresserar dem.

Vantaa säger att matvorna i hans affärer har varudeklarationer på estniska, ryska, lettiska, engelska och polska.

- Jag har föreslagit att det skulle finnas text på finska och svenska bredvid varorna, men texten måste enligt miljöcentralen finnas på varorna eftersom kunden hemma måste kunna kontrollera vad en vara innehåller.

Eestin Herkut har fyra affärer i Helsingfors. De ligger i Östra centrum, Nordsjö, Gårdsbacka och Östra Böle.