Åt suveräna Katri Mustola, som förbättrade sitt personbästa med en dryg sekund och samtidigt är klar för EM i Zürich kunde hon inget, men silvret tog Sanna Aaltonen hand om på damernas 400 meter.

Säsongens stjärnskott Mustola, 21, sänkte sitt personliga rekord från 54,59 till hela 53,20 och underskred därmed EM-gränsen med två tiondelar. Guldet kom med klar marginal.

Helsingfors IFK:s Sanna Aaltonen sprang in som tvåa med tiden 54,64 och Hilla Uusimäki som trea på 55,29. IF Nykarlebynejdens Jonna Julin var sexa på 56,53, vilket är nytt årsbästa.

Aaltonen, 33, har putsat sitt personbästa med flera tiondelar i sommar och lär vara på väg till EM som medlem i stafettlaget på 4 x 400 meter. Hon var regerande mästare på banvarvet.

Erik Back fyra

På herrarnas 400 meter jagade Erik Back karriärens första individuella FM-medalj på seniornivå. Han var snabbast i försöksheaten men i finalen fick han ge sig mot medaljtrion.

Guldet gick till Ville Lampinen före Eetu Viitala och Antti Kokkonen. Lampinens segertid skrevs 47,85, medan Back blev dryga två tiondelar från bronset på 48,44, vilket är en hundradel från personbästat löpt tidigare i sommar.

Backs klubbkamrat i HIFK Johan Versluis var sexa i finalen, närmast före Esbo IF:s Jaakko Lehtilä och IF Ålands Simon Jansson.

Resultat, damer 400 meter:
1. Katri Mustola 53,20
2. Sanna Aaltonen 54,64
3. Hilla Uusimäki 55,29
4. Eveliina Määttänen 55,36
5. Aino Paunonen 55,59
6. Jonna Julin 56,53
7. Eliisa Räsänen 56,91

Resultat, herrar 400 meter:
1. Ville Lampinen 47,85
2. Eetu Viitala 48,06
3. Antti Kokkonen 48,21
4. Erik Back 48,44
5. Ville Wendelin 48,68
6. Johan Versluis 49,44
7. Jaakko Lehtila 49,57
8. Simon Jansson 49,69

Esbo IF:s jättelöfte Jessica Rautelin är på väg mot en ordentlig rekordförbättring i damernas sjukamp. 17-åringen ligger femma efter den första dagen av Kalevaspelen i Kuopio, drygt hundra poäng bakom ledande Henna Palosaari.

Rautelin har gjort nytt personbästa i tre av fredagens fyra grenar och också i det fjärde (höjd) presterade hon bättre än i sin rekordserie 4835 från några veckor tillbaka.

På inledande 100 meter häck var Rautelin nästsnabbast av alla och på avslutande 200 meter nådde ingen en bättre tid. I kula förbättrade hon dessutom sitt rekord med en knapp halvmeter.

Rautelin ligger femma inför dag två och har chans till medalj. Rautelin har samlat 3019 poäng, när fyran Jutta Heikkinen har 3026, trean Elisa Oksanen 3039 och tvåan Hertta Heikkinen 3089 pinnar. Henna Palosaari har dragit ifrån och leder med 3123 poäng.

Pargas IF:s Ida Otstavel var bäst av alla i kula och ligger på 14:e plats i sammandraget med 2849 poäng, en bit från 19-åringens rekordserie. Esbo IF:s Nadia Korkman, 16, hittas på 23:e plats totalt.

Ställning 4/7 grenar:
1. Henna Palosaari 3123
2. Hertta Heikkinen 3089
3. Elisa Oksanen 3039
4. Jutta Heikkinen 3026
5. Jessica Rautelin 3019
6. Iitu Hölttä 3003
7. Miia Kurppa 2991
8. Juuli-Anna Tauren 2934
9. Heini Raunio 2909
10. Paula Kuronen 2866
11. Marika Salmi 2863
12. Ida Otstavel 2849
13. Martta Rautala 2846
14. Jonna Kangasniemi 2734
15. Juulia Ojala 2727

Orsaken till lördagens flygolycka verkar ha varit överstegring, uppger polisen i Västra Nyland. En man dog då ett ultralätt flygplan störtade och sjönk i havet utanför Gäddvik i Esbo.

Överstegring innebär att planet förlorar lyftkraft.

- Huruvida överstegringen berodde på pilotens misstag eller ett fel i planet vet vi inte än, säger kriminalkommissarie Janne Saari vid polisen i Västra Nyland.

Polisen har tillgång till en video som spelades in av ett ögonvittne. Inspelningen visar olyckan i sin helhet, tills planet börjar kränga och störtar ner i havet.

- Videon ger en bra uppfattning om stunderna före olyckan, säger Saari.

Karta över var planolyckan skedde. Bild: Yle Uutisgrafiikka

Den omkomne var 38 år och från Tammerfors. Polisen och Olycksutredningscentralen fortsätter utreda olyckan.

Elva omkomna i år

I år har redan elva personer mist livet i olyckor med små plan. Åtta fallskärmshoppare dog i Jämijärvi i april då ett litet flygplan störtade.

Dessutom har tre andra flygolyckor krävt tre personers liv, då är lördagens olycka medräknad.

Under hela 2013 dog sju personer i motsvarande olyckor. År 2012 var antalet omkomna sex. Före det var det under flera års tid tre eller fyra som omkom per år, 2007 bara en person.

Det är Trafiksäkerhetsverket som uppger siffrorna. I statistiken räknas också exempelvis glidflygplan med.

På Arenan kan du se ett videoklipp från lördagens räddningsoperation.

Uppdaterad 3.8 kl 10.33 med olycksorsaken och polisens kommentarer.

Tabellettan HJK besegrade MyPa med 1-0 i lördagens enda match i herrarnas fotbollsliga. Robin Lod gjorde matchens enda mål i slutet på den första halvleken.

HJK är inne i ett mycket tufft spelschema just nu men kunde trots det besegra MyPa med 1-0 på bortaplan i Kouvola.

I den 38:e minuten lyckades Mikael Forssell överlista hemmamålvakten Jere Pyhäranta men målet vinkades av för offside. Fyra minuter senare fick HJK-spelarna jubla då Macoumba Kandji hittade Robin Lod som kunde sätta ledningsmålet för gästerna.

Den första halvleken var jämn och Dawda Bah hade ett bra läge att kvittera i den sista minuten i den första halvleken men bollen gick över målet.

I den andra halvleken jagade MyPa ett kvitteringsmål men laget lyckades inte. HJK fortsätter att toppa tabellen medan MyPa är sexa.

Ja näin loppuvihellys. Kolme pistettä Helsinkiin. 0-1 maalin sijoitti Lod Kandjin syötöstä.

— HJK Helsinki (@hjkhelsinki) August 2, 2014

Resultat:

MyPa – HJK

0-1 Robin Lod

Publik: 1849

Genom hela sjukampen i Kalevaspelen har Jessica Rautelin imponerat på friidrottsfolket i Kuopio. Och hon fullbordade sina tävlingar med en överlägsen insats på avslutande 800 meter och steg upp till tredje plats totalt.

Rautelin hade aldrig tidigare tävlat i sjukamp i Kalevaspelen, men var inte blyg att ta sig för. På fredagen gjorde hon nytt personbästa i tre av fyra grenar, och mycket sämre gick det inte heller på lördagen.

Dagens inledande gren längdhopp gick visserligen i underkant, när Rautelin efter två övertramp på det tredje hoppade 534, vilket är en god bit från rekordlängder. Men i spjutkastet var hon tillbaka på egen toppnivå och låg femma inför 800 meter.

På avslutande dubbla banvarvet hade Rautelin överlägset bästa personbästa och behövde besegra tävlingens trea Hertta Heikkinen och fyra Elisa Oksanen med ca tre sekunder för att passera dem. Och det gjorde hon med besked.

Rautelin drog snabbt ifrån och vann till slut med fem sekunder till loppets tvåa Natalie Uljas på ett nytt personbästa 2.13,43. Bronset tog Esbotjejen till slut med knappa hundra poängs marginal till Heikkinen. Rautelin gjorde nytt präktigt rekord med 5146 poäng – över 300 poäng bättre än det tidigare rekordet.

För fyran Hertta Heikkinens tvillingsyster Jutta Heikkinen gick det bättre. Heikkinen steg upp i ledning i spjutet och tog guld med 46 poängs marginal till tvåan Henna Palosaari, som ledde sjukampen största delen av helgen.

Pargas IF:s Ida Otstavel, 19, låg sjua inför 800 meter men tappade fyra placeringar där och slutade på en elfte plats. Hennes bästa gren var kula där hon var bäst av alla med resultatet 12,24.

Paradgrenen för Esbo IF:s Nadia Korkman, 16, visade sig vara 800 meter där hon var tredje snabbast med personbästat 2.22,21. Korkmans placering i sammandraget var 18:e.

Resultat, sjukamp:
1. Jutta Heikkinen 5202
2. Henna Palosaari 5156
3. Jessica Rautelin 5146
4. Hertta Heikkinen 5062
5. Elisa Oksanen 4970
6. Paula Kuronen 4875
7. Iitu Hölttä 4840
8. Marika Salmi 4787
9. Heini Raunio 4735
10. Martta Rautala 4716

Jussi Kanervo som är statistiketta på 110 meter häck tog hem guldet i Kalevaspelen. Kanervo vann med åtta hundradelar före Elmo Lakka.

Helsingfors IFK:s Jussi Kanervo var snabbast i försöken på 110 meter häck och även i finalen var han starkast. Kanervo fick en bra start och ledde från första häcken och ända in i mål. Kanervo korsade mållinjen på tiden 13,90 och vann med åtta hundradelar före Elmo Lakka som löpte nytt personbästa.

Arttu Hirvonen knep bronset medan Kanervos klubbkamrat Joona-Ville Heinä blev utan medalj då han slutade fyra. Både Kanervo och Hirvonen är redan klara för EM.

Resultat, herrar, 110 meter häck:
1. Jussi Kanervo 13,90
2. Elmo Lakka 13,98
3. Arttu Hirvonen 14,13
4. Joona-Ville Heinä 14,40
5. Otto Seppälä 14,46
6. Pasi Roslund 14,70
7. Jere Lehto 14,76
8. Ville Rajala 14,77

Alla resultat hittar ni här.

Oskari Mörö tog planenligt FM-guld på herrarnas 400 meter häck i Kalevaspelen i Kuopio, men det iögonenfallande var segertiden. Esbo IF-löparen noterades för 50,33, vilket är nytt personbästa med klar marginal.

Mörö förbättrade sitt rekord med nästan en halvsekund. Den här säsongen hade han tidigare som bäst sprungit 50,93.

Mörö tog nu också över titeln som inhemsk etta av Helsingfors IFK:s Jussi Kanervo som på lördagen vann 110 meter häck. Båda två är redan klara för EM.

När Kanervo valde att inte löpa långa häcken tog Petteri Monni hand om silvret med tiden 51,56. Joni Vainio-Kaila tog brons med nya rekordtiden 51,62.

HIFK:s Don-Zheni Ekoebve var femma med årsbästat 52,73 och klubbkamraten Gustav Klingstedt åtta med 54,84.

Resultat, herrar 400mh:
1. Oskari Mörö 50,33
2. Petteri Monni 51,56
3. Joni Vainio-Kaila 51,62
4. Eetu Viitala 51,70
5. Don-Zheni Ekoebve 52,73
6. Juho Launto 53,11
7. Valtteri Toimela 53,56
8. Gustav Klingstedt 54,84

Laitinen snabbast bland damerna

På damernas 400 meter häck fanns endast en favorit – och hon levererade. Men Anniina Laitinen lyckades inte underskrida EM-gränsen 57,90 som hon suktade efter.

Laitinen, bosatt i Belgien, vann med tiden 58,26 närmast före Eveliina Määttänen och Hilla Uusimäki.

Finlands statistiktvåa Viivi Lehikoinen fick inte delta. Detta på grund av att Helsingfors IFK-löparen med sina 14 år är för ung för att få medverka i Kalevaspelen.

Resultat, damer 400mh:
1. Anniina Laitinen 58,26
2. Eveliina Määttänen 59,71
3. Annika Hannola 1.00,24
4. Katariina Liipo 1.00,71
5. Saara Raitis 1.01,88
6. Hilla Uusimäki 1.02,34
7. Iiris Peterzens 1.03,04
8. Emma Niemi 1.04,28

Det har varit osedvanligt lugnt för årstiden på Högholmen de senaste dagarna. Värmeböljan har gjort djuren passiva och kattdjuren vill knappt ens äta, samtidigt som besökarna väljer stranden framom djurparken.

Varken djur eller besökare är särskilt intresserade av varandra på Högholmen just nu. Värmen har gjort så publiken hållit sig till mer svalkande aktiviteter, såsom strandliv, och djuren är mycket inaktiva då det är så varmt.

Stina Renqvist, kurator på Högholmen. Stina Renqvist är kurator på Högholmen. Bild: Yle/Jonas Blomqvist

De djur som skulle gilla värmeböljan är de tropiska djuren, men de finns inomhus i konstgjord värme. En del apor, sköldpaddor och papegojor trivs också, men i övrigt är djuren uttryckligen utvalda för att de ska klara av att vara utomhus vintertid. Det betyder att en värmebölja är ovälkommen.

Isglass hjälper i värmen

Personalen har ändå sina tricks för att göra livet drägligt för djuren. Kurator Stina Renqvist berättar att alla djur har tillgång till vatten och möjligheten att svalka sig i skugga. Många djur får också isglass på sommaren.

- Vi fryser ner mat som de tycker om i stora isklumpar, så kan de gnaga på "isglassen". Snöleoparden till exempel fick en bit is med infrusna köttbitar. Leoparden lade sig på isbiten och tuggade i ena ändan – på det sättet fick den svalka både genom att tugga på isen och genom att ligga på den, skrattar Renqvist.

Det som fryses in i isglassen varieras enligt djurens tycke och smak, uttrarna får fisk, medan vissa djur får frukter. Att frysa in hö är däremot ingen bra idé, så klövdjuren får klara sig utan isglass.

Passiva djur

I värmen blir djurens viktigaste aktivitet att vila, så besökarna kan tyvärr bli besvikna då de kommer till Högholmen.

- Djuren orkar inte röra sig så mycket, de ligger helst i skuggan och är så passiva som möjligt. Till exempel kattdjuren vill knappt ens äta då det är så varmt. De behöver säkert lite mindre föda och energi i hettan, berättar Renqvist.

Under heta perioder rekommenderas att man besöker djurparken på kvällskvisten, eftersom djuren kan vara mer aktiva då.

Vatten och vila för personalen

Om djuren har det tungt i hettan, så gäller det samma för personalen. Renqvist berättar att speciellt de som jobbar med fysiskt arbete utomhus har det tungt just nu. Då är det viktigt att komma ihåg att pausa, och framför allt att man hela tiden har en vattenflaska med sig och att man dricker ur den. För säkerhets skull är det här dessutom något som personalen påminns om varje dag.

- Vi har både sagt om det och det står på alla våra anslagstavlor att man ska komma ihåg att ta paus och dricka vatten… det är nog hett, suckar Renqvist.

Två olika brott kommer att utredas efter ett och samma möte i Dickursby i Vanda. En ung man gjorde sig, av allt att döma, skyldig till kränkning av sedligheten, medan offret för hans brott svarade med lindrig misshandel.

Händelserna utspelade sig tidigt på söndag morgon, då en 24 år gammal man tyckte det var en bra idé att visa upp sitt könsorgan ute på gatan i Dickursby. Han visade upp sig för två passerande kvinnor, och krävde även sexuell kontakt. Då den ena kvinnan uppmanade mannen att klä på sig och avlägsna sig, vägrade han, varpå kvinnan slog mannen i ansiktet.

Enligt polisen lider kvinnorna av ångest efter händelsen, för mannens del ledde det skedda till näsblod och en svullen läpp.

Händelsen utreds som kränkning av sedligheten för mannens del, medan den ena kvinnan utreds för lindrig misshandel.

Bröllopssäsongen når sin kulmen den här veckan. För flera församlingar i huvudstadsregionen är lördagen 9 augusti den populäraste dagen för vigslar. Också i Esbo märker man att allt flera vill vigas mot slutet av sommaren.

Också längre in på hösten och vinter har stigit i popularitet. Så här var det inte förr, konstaterar Rönnberg.

Esbo domkyrka lockar också utifrån

Kyrkoherde Roger Rönnberg Kyrkoherde Roger Rönnberg utanför Esbo Domkyrka Bild: Yle/Julie Ebbe

- Man måste nog boka ett år i förväg. Nästa sommar börjar redan vara full, men det lönar sig så klart att fråga om man är intresserad!

Förutom par från Esbo svenska församling och finskspråkiga Espoon tuomiokirkkoseurakunta, finns också ett visst intresse utifrån.

- Det kommer en del par från andra håll, och i år har vi tagit ett nytt system i bruk där församlingsmedlemmar vars hemkyrka Esbo domkyrka är har förtur och får boka under maj månad, och efter det får vem annan som helst. Tidigare var det bara de egna församlingsmedlemmarna som fick boka sommarlördagarna, berättar Rönnberg.

"Riktig" kyrka tilltalar

Att just Esbo domkyrka känns lockande för många par har delvis med kyrkans ålder och utseende att göra, säger Rönnberg. Kyrkan är byggd på 1400-talet och har sina ursprungliga väggmålningar kvar.

- Många människor tänker att så här ska en kyrka se ut. Utan att ringakta eller förakta några andra kyrkor, men ofta söker man sig till en sådan här gammal gråstenskyrka, säger Rönnberg.

Esbo domkyrka var ursprungligen en katolsk kyrka, som under reformationstiden på 1500-talet byggdes om. Under en omfattande renovering på åttiotalet återskapades en del av de gamla katolska inslagen, med avsikt att ge varje århundrade av kyrkans historia en plats.

Hör längre intervju med kyrkoherde Roger Rönnberg intill.

Det populära evenemanget "Kaljakellunta", eller "Ölflyt", lockade tusentals personer i gummibåtar och andra farkoster till Vanda å i lördags. Allt löpte lugnt, men på söndagmorgon var stränderna fulla av skräp.

- Det är i sig inget fel på den här traditionen, men om den leder till att stränderna vid Vanda å ser ut som soptippar, så måste man tänka om, säger biträdande stadsdirektör Pekka Sauri.

Evenemanget har ingen officiell arrangör, så det är på deltagarnas eget ansvar att städa upp efter sig. En del av skräpet som blir kvar, plockas upp av frivilliga som bor i närheten av ån. Resten sköter Helsingfors stad om, då farkosterna färdas på Helsingfors sida.

Sauri är besviken över att så många har låtit bli att plocka upp efter sig.

- Staden sköter nu om att städa bort övergivna gummibåtar och tomma ölburkar och förpackningar. Det är förvånande att folk orkar bära fulla ölburkar till evenemanget, men inte tomma burkar bort.

Sauri: stig fram arrangörer!

Pekka Sauri tycker ändå det är fint med spontana tillställningar i staden, men önskar att det fanns någon som tog ansvar för evenemanget.

- Det är svårt för staden att vi inte har någon motpart att diskutera med, så att vi kunde koordinera städningen. Om det finns någon eller några som känner sig ansvariga för arrangemangen så ta kontakt innan ni ordnar nästa ölflyt, ber Sauri.

Han vill inte straffa någon, utan talar om samarbete för renare åstränder.

Det finns gott om lediga stora lägenheter på hyresmarknaden. Därför blir det nu populärare att bo i kollektiv, trots att många föredrar att bo ensamma.

Både Timo Metsola på Vuokraturva och Anne Viita på hyresgästförbundet Vuokralaiset säger att allt fler nu väljer att bo i kollektiv. Högsäsongen för jakten på studiebostäder är i slutet av juli och i augusti.

- Bristen på små lägenheter är så stor att marknadsläget styr oss mot kollektivt boende. I själva verket önskar hyresgästerna allt oftare att de får bo i en etta för sig själva, säger Timo Metsola, vd för Vuokraturva.

Metsola tror att det är det sociala liv många lever och de sociala medierna som gör att man längtar efter lugn och ro där hemma.

På intresseorganisationen Vuokralaiset säger Anne Viita att speciellt unga väljer att bo tillsammans med andra.

- När det är flera som delar på hyran kan man bo billigare på ett bättre område. Också bland medelålders människor verkar kollektivitet i boendet vara på uppgång nu när allt fler är singlar, säger Viita.

År 2008 översteg antalet singelhushåll en miljon för första gången. Antalet ökar fortfarande och nu finns det närmare 1,1 miljoner singelhushåll i landet.

450 euro för alla bekvämligheter

En som kan rekommendera kollektivet som boendeform är Ville Vuorelma. Han bor på Tavastvägen i Helsingfors tillsammans med tre andra. Alla sovrummen är lika stora, och det är också hyran - 450 euro per person i månaden.

Ville Vuorelma flyttade in i kollektivet på Tavastvägen för tre år sedan. Ville Vuorelma bor i ett fyrapersonernskollektiv på tavastvägen i Helsingfors. Bild: Yle/Daniel Donner

- Det fungerar bra. Det är en tvåvåningslägenhet så man kan bra vara i första våningen med vänner. Sovrummen är ganska små men det är mest så att man sover där och har sina grejer, säger Vuorelma.

Hyran tycker Vuorelma är skälig. Bostaden ligger ett stenkast från Sörnäs metrostation, och för en etta med samma läge skulle han få punga ut med minst 600 euro.

Nu finns det dessutom bastu, balkong och ett stort kök i bostaden.

- Man måste ju vara färdig att kompromissa när man bor med tre andra. Alla är ju alltid olika och alla har olika behov för till exempel hur rent det är.

Mest käbbel brukar det bli kring städning och vem som ska föra ut soporna. Blir läget riktigt inflammerat sätter man ned sig och äter middag och reder ut problemen.

Av de fyra personerna i bostaden är en studerande och tre i arbetslivet. Vuorelma till exempel arbetar som marknadsförare och turnéproducent för Teater Viirus. Studierna vid Hanken är fem före slutförda.

Pengarna avgör

Det är främst pengarna som får människor att vilja bo ihop med andra. Kvadratmeterhyran för lägenheter är i allmänhet högre ju mindre lägenheten är. Är man flera som delar på hyran kan man då spara pengar. En lägenhet som är tre eller fyra gånger större än en annan kan kosta endast dubbelt mer, berättar Timo Metsola.

- Har man tur får man en rymligare bostad med ett bättre läge och för mindre än hälften av det som en etta kostar, säger Metsola.

Men det är inte alla hyresvärdar som vill hyra ut sina bostäder som kollektiv. Många föredrar att hyra ut till en familj.

- Det finns helt klart en misstro mot kollektiv med unga människor. Hyresvärdarna tror att de unga inte sköter om lägenheten och stör grannarna. Så är det inte nödvändigtvis, utan största delen av de unga är smarta människor, säger Anne Viita.

Eftersom det finns gott om större bostäder på marknaden har familjerna ett större utbud. Till exempel barnfamiljer kan ha högre krav på lägenhetens kondition än de som ska grunda ett kollektivboende. När det inte nappar hos familjerna blir också studenterna intressanta hyresgäster.

Ville Vuorelma säger att de inte fått några klagomål från grannar eller från hyresvärden. Men så är också grannbostäderna liknande fyrarummars boendekollektiv.

- Vi känner grannarna rätt så bra och brukar ibland ordna fester tillsammans, säger Vuorelma.

"Kollat på ettor"

Också på Helsingfors Studentbostadsstiftelse (HOAS) är det en- och tvårummarna som är allra mest eftertraktade. Som princip placerar man nyare studenter i boendekollektiv på 2-3 personer.

- På det sättet kan de nya studenterna knyta kontakter. En etta kan man få då man bott en längre tid på HOAS. Vi styr de som är i slutskedet av studierna till ettorna så att de får lugn och ro att slutföra studierna, säger Matti Tarhio, vd på HOAS.

Inte heller Ville Vuorelma tänker bo i kollektiv för evigt. Han har aldrig bott för sig själv och har en viss längtan efter eget utrymme efter tre år på Tavastvägen.

- Jag gillar att bo i kollektiv för man har alltid någon kompis att tala med. Men samtidigt har jag börjat fundera på att man skulle kunna börja skaffa egna möbler i något skede, säger Vuorelma.

Tills vidare tänker han ändå bo kvar, och njuta av bastun, köket och den sociala samvaron.

- Jag har levt ett sagolikt och rikt liv, trots min ringa ålder. Men jag har också haft en djävul som pinat mig bakom kulisserna. Linda Lampenius berättar i sitt sommarprat öppet och sin anorexi och bulimi som pinat henne i många år.

- Rektorn på musiklekskolan tyckte att jag absolut skulle spela violin. Mina föräldrar tyckte att en sångerska skulle ha mer nytta av att kunna spela piano än violin. Ingen frågade mig. Men sanningen är den att jag inte brydde mig om vilket instrument det blev. Jag ville bara hålla på med musik. Det var huvudsaken.

Linda Lampenius (till vänster) i TV-programmet Viuluviikarit musiikkimmaassa under ledning av Geza Szilvay Barn sitter på en bänk och spelar violin Bild: Yle/Kuvapalvelu Leif Öster

Linda blev medlem i ungdomsorkestern Helsinki Juniortrings som åttaåring, hon var då den yngsta medlemmen i orkestern. Som femton var det dags att gå vidare till en ny orkester, där blev hon konsertmästare. Heltidsstudier vid Sibelius-Akademin påbörjades direkt efter studenten, vikariat och jobb vid Operan vid sidan om studierna. Det var ett liv Linda älskade.

- Det kan låta konstigt när jag säger att jag njöt av att stå och fila på min fiol i timmar i min lilla skrubb på Norra Järnvägsgatan. Men då var jag lycklig! Fingrarna och nacken tog stryk och ibland glömde jag helt bort tiden. Jag älskade tortyren.

Violinist, baddräktsmodell, Linda-cider

Lindas musikaliska karriär var på god väg. Slumpen har sedan lett henne till helt annorlunda upplevelser och framgångar. Och mycket synlighet i medierna.

Det började med ett violinistuppdrag i en TV-serie. Nu fick Pertti Spede Pasanen syn på Linda. Han bjöd in henne till Speden spelit för att medverka återkommande med musikinslag i programmet. Det blev fler TV-shower, galor och intervjuer. Plötsligt ville alla veta vem den blonda violinisten är! I sitt sommarprat berättar Linda Lampenius om barndomen, ungdomsåren, de hektiska åren inom showbusiness, när hennes så kallade expresståg ångade på för fullt.

Jag mådde fruktansvärt dåligt, både mentalt och fysiskt, pga min bulimi

- Samtidigt som jag levde som i en Hollywoodfilm, hade jag karriär som klassisk violinist. Jag hade fått ett jättelikt skivkontrakt med EMI. Jag övade självfallet dagligen och valde emellanåt att åka för att hårdtränas hos violinprofessor Mauricio Fucs. Jag övade hela dagarna och på kvällarna tränade jag på gym. Jag förstod det inte då, men jag led av en blandning av anorexi och träningsnarkomani. Jag var besatt av ha kontroll över allt i mitt liv, till 100 procent.

Linda Lampenius sommarpratar den 5 augusti kl 10.05 och 18.03 i Radio Vega. Du kan också lyssna på hennes sommarprat på Yle Arenan.

Om musiken i programmet

I musikväg har Linda Lampenius valt både klassiskt och pop.

- Mitt sommarlov med Anita Hegerland var given iom att jag började min musikaliska "karriär" som sångerska med mamma och pappa som treåring och blev för första gången recenserad i en tidning när jag sjöng just denna sång.

- Jag kommer att berätta om min kärlek till musiken och min älskade Gagliano violin. Jag har alltid strävat efter att "sjunga" på mitt instrument. En som verkligen sjunger via sitt instrument är Itzhak Perlman. Perlmans klang är den vackraste jag hört. Hans linjer är så långa och mjuka. Ifall jag måste nämna en violinist, vars sätt att spela jag älskar, så är det Itzhak Perlman.

En anna idol är Jussi Björling.

- Jag älskar hans röst, hans sätt att sjunga och frasera. Dessutom är opera den finaste formen av musik för mig. Opera har allt. Alla instrument, sång, teater, dekor... Som en blandning av livet jag upplevde på svenska Teatern som liten och musiken jag studerat på Sibelius-Akademin.

Låten Feel med Robbie Williams har Linda valt iom att den beskriver en tung period i hennes liv.

- När jag var mitt uppe i allt med pr-turnéer för engelska EMI med min klassiska skiva ”Linda Brava”, mådde jag fruktansvärt dåligt, både mentalt och fysiskt, pga min bulimi. Jag kördes runt i limousin, såg mig själv på billboards och bodde i lyxsviter. Ju finare allt omkring mig var, desto ensammare kände jag mig. Jag visste inte om jag ville leva eller inte.

Och sist men inte minst har Linda valt låten av Längtan till dig med Yana Mangi. Ett specialarrangemang av Mangi som gjordes för Lindas och Martins bröllop i Jukkasjärvi iskyrka 2008.

Här hittar du en lista på alla Vegas sommarpratare 2014!

Det var många sura miner vid perrongerna för några veckor sedan då VR inhiberade omkring 70 tågturer inom närtrafiken. Orsaken till dramat var semestrar och sjukfrånvaron – det fanns helt enkelt inte tillräckligt med lokförare. Nu ligger antalet inställda resor på den ”normala nivån”, säger närtrafikchef Tomi Simola.

- Just nu råder ingen inhiberingsepidemi. Man kunde säga att antalet inställda tågturer inom närtrafiken ligger på en normal nivå.

Vad är en normal nivå?

- Det är fråga om enstaka fall dagligen som kan bero på rälsarbete, åska eller en olycka. Orsakerna är många.

Den elfte och tolfte juli tvingades VR inställa omkring 70 tågturer inom närtrafiken. Bolaget brottades med en akut lokförarbrist på grund av semestrar och sjukfrånvaron.

- Närtrafiken är känslig för störningar. Om man tänker att det är cirka 900 tågturer som körs varje dag inom närtrafiken krävs det inte mycket för att något går fel, konstaterar Simola.

VR strävar efter att tidtabellen i framtiden ska hålla bättre. Nu klarar 94,6 procent av närtågen av att trafikera med 3 minuters tidsintervaller, men målet är att nå upp till 97 procent.

Renoveringarna på Helsingforsarenan börjar bli färdiga. Enligt vd Kimmo Kivisilta har det inte varigt ett billigt projekt. Han är ändå optimistisk om framtiden och tror på att satsningen för med sig nya värdefulla marknader.

För ett drygt år sedan köptes Hartwall Arena av affärsmännen Gennadij Timtjenko och Arkadij och Boris Rotenberg. De äger också en andel av ishockeylaget Jokerit som flyttat till den östeuropeiska ishockeyligan KHL och kommer att spela på arenan. I och med de nya ägarna har den 17 år gamla byggnaden fått en ansiktslyftning.

- Vi talar om en investering i miljonklassen, säger den stolta vd:n Kimmo Kivisilta.

Renoveringarna ska slutföras innan den ryska hockeyligans start i september.

- Att Jokerit flyttar till KHL innebär också en ny tid för Hartwall Arena. Det har funnits en vilja att investera och göra den till ligans finaste hall. Speciellt har vi satsat på tekniska egenskaper.

En 276 meter lång tv-skärm löper nu kring planen vid läktaren. Kivisilta säger att det är Finlands största digitala medieyta. Också korridorerna har fått en mängd nya skärmar. De ska bland annat öka reklamintäkterna.

- KHL intresserar annonsörer, den ryska marknaden intresserar annonsörer.

Förutom nya annonsörer tror Kivisilta att förändringarna också kommer att hämta in en större utländsk publik - framför allt österifrån.

- St:Petersburg har fem miljoner invånare och ligger nära. Därifrån förväntar vi oss förutom en ny hockeypublik, också folk som kommer på konserter och andra evenemang.

"Politiken påverkar inte Helsingforsarenan"

Arenans vd är inte orolig över att det spända politiska läget mellan Ryssland och övriga Europa ska inverka på verksamheten. En av Arenans ägare finns med på EU:s sanktionslista, men Kivisilta är övertygad om att det inte kommer att påverka publikens intresse.

- Finländare kommer för att se stjärnorna som spelar här, oberoende av vem som äger arenan.

Kivisilta vill hålla businessen isär från politiken. Han fokuserar på att erbjuda underhållning.

- Under svåra tider behövs bröd och skådespel, säger han.

Den här veckans slumpmässigt utvalda plats blev Gesterby i Kyrkslätt, en by med en avlägsen koppling till prinsessan Madeleine. Mycket avlägsen.

Då man kommer till Gesterby är det främst skolcentret man ser. Här finns både finska och svenska skolor från förskola till gymnasium, och centret upptar egentligen största delen av Gesterby. Strax intill skolcentret hittar vi Gesterby gård, som i dag fungerar som ett museiområde. På gården finns bland annat en väderkvarn som är ”importerad” från Masaby, från en gård som heter Gammel-Tinas. Men det viktigaste museiföremålet är det som inte finns.

Sovjetunionen gör sig påmint

Under 40- och 50-talen hörde Gesterby till det Porkalaområde som Sovjetunionen hyrde av Finland. Det 50 år långa hyreskontraktet sades upp i förtid och Sovjet lämnade tillbaka området i januari 1956 – dock inte i sitt ursprungliga skick. Gesterby gårds huvudbyggnad brändes ner strax innan Porkala lämnades tillbaka.

Få sevärdheter

Då reportern besöker Gesterby och pratar kort med några invånare, så tycker de egentligen inte att byn har några sevärdheter att prata om. Museiområdet kan kanske räknas hit, men Gesterbyborna besöker det knappt själva. Däremot föreslås den lokala bybutiken vara något att ta sig en titt på, men den visar sig vara precis lika intressant som vilken som helst annan liten mataffär. Spånbanan kring skolcentret däremot känns som ett bra ställe att besöka om man vill utforska Gesterby, det är nämligen en väg man mycket väl kunde vandra eller jogga på i ur och skur tack vare den skyddande skogen kring vägen.

Gestrikarna befolkade Gesterby

I Gesterbys tidiga historia finner vi kopplingar till prinsessan Madeleine. På 1200-talet började området bosättas, och de som bosatte sig där var främst från Gästrikland, alltså gestrikare. Därifrån kommer också namnet på byn, där förleden ”gester” avser gestrikare, och historikerna misstänker att det är folket i byarna i närheten som definierat byn som gestrikarnas by, alltså Gesterby.

Den som känner till Sveriges geografi och det svenska kungahuset veta att prinsessan Madeleine är hertiginna över Gästrikland, och där hade vi kopplingen mellan Gesterby och prinsessan. Må vara att det är en långsökt koppling, men det är i varje fall en koppling.

Jonas besöker Gesterby

I en av Yle Huvudstadsregionens sommarserier besöker vi slumpmässigt utvalda platser, den här gången stod Gesterby i Kyrkslätt i tur.

Tidigare artiklar i den här serien:
Kongo toppar Vanda
Tjock och klumpig gård bjuder på buller och krigshistoria
Håkansböle - stadsdelen där betong möter herrgårdsidyll
Besök i Nupurböle - Kimi Räikkönens hemkvarter
Besök i Åggelby - en historisk stadsdel som kryllar av kända namn
Folktomma Gallträsk - Grankullas enda sjö

Utländska medier har uppmärksammat Helsingfors stads planer på att förnya sitt trafiksystem. Om 10 år kan det vara möjligt att ta sig från plats A till plats B via ett klick.

Om du vill ta dig från Kyrkslätt till Helsingfors kan du om 10 år välja mellan samåkning, en hyrescykel eller till exempel en buss via en och samma tjänst. Utländska medier hyllar Helsingfors som en föregångare inom trafikplanering. Reseplaneraren anno 2025 tros tränga undan bilen.

I framtiden kan man köpa rörlighet, alla former av kollektivtrafik och samåkning, via en mobiltjänst som går under namnet Liikkuminen palveluna, på svenska ungefär rörlighet som en tjänst. Konceptet bygger på den 24-åriga ingenjören Sonja Heikkiläs diplomarbete. Heikkilä gjorde sitt diplomarbete för Helsingfors stad.

Nu hyllar utländska medier Helsingfors stad som en föregångare inom trafikplanering. Tidningen The Guardian skriver om Helsingfors ambitiösa planer på att göra bilägande onödigt om 10 år. Nyhetsbyrån Bloomberg och tidsskriften Time skriver också om Helsingfors visioner i positiva ordalag.

Oa Sjöberg gjorde sitt livsverk på Sjöbergs butik på Sommaröarna. Efter pensioneringen började han på ett nytt. – Folk här i skärgården började fråga om jag kunde hjälpa med deras bryggor, och så utvecklades det till en ny karriär, berättar sjöbjörnen.

Han började småskaligt, hjälpte till med bryggor här och där och är nu en av de mest anlitade bryggbyggarna i den nyländska skärgården. Ofta kan han vara flere dagar på resa.

- Veckorna tillbringar jag ofta ute på olika holmar, men till helgerna kommer jag nog alltid hem, skrattar Sjöberg.

Oa Sjöberg Oa Sjöberg ombord på Smacken Bild: Yle / Ted Urho

400 hästkrafter och en kran

Mycket av hans arbete går åt till det administrativa. Bokningar, räkningar, planera och sälja.

- Det bästa är ändå när jag får sätta mig bakom ratten på Smacken och köra iväg, då släpper stressen, berättar Sjöberg.

Smacken är ett gammalt oljebekämpningsfartyg som var i statens tjänst från att det byggdes 1983 till att Sjöberg köpte det 2005.

- Jag letade länge efter en båt som den här, så när jag hörde att den var till salu så nappade jag, berättar han. Här fanns en vinsch på däck, men jag behövde en till, och den kostade nästan lika mycket som hela båten, skrattar Sjöberg.

Här kan Oa Sjöberg slappna av. Styrhytten ombord på Smacken. Bild: Yle / Ted Urho

Om det här med sjövett

När Sjöberg och Smacken kommer emot dig på havet så lägger du märke till dem. Det händer ibland att han har upp till 40 meter flytetyg efter sig och i de situationerna märker man vem som kan göra båt och vem som borde ha stannat på bryggan.

- De flesta förstår nog att väja, men ibland kommer de som har mera pengar än förstånd, och då de bara kör på så orsakar de svallvågor som blir svåra för mig att navigera.

Sjöberg vet inte om ett regelrätt båtkörkort skulle vara en lösning på problemet, men har ett tips till alla nybörjande båtentusiaster.

- Det lönar sig att börja med en liten och billig båt, då gör det inte så mycket om du kör på grund. Problemet nu är att det finns så många som kommer rakt ut på havet med en stor farkost, och inte riktigt vet hur de ska göra, säger Sjöberg.

Den nya vinschen. Utsikten från styrhytten Bild: Yle / Ted Urho

När sommargästerna var sommargäster

Oa Sjöberg började livnära sig på havet som sjuåring i början av 1960-talet.

- Då började jag ro ut mjölk i mjölkkannor och dagstidningen till sommargästerna som bodde här ute, ungefär 15-20 bryggor var det frågan om per morgon

Tidningarna kom med bussen från Helsingfors klockan halv åtta. De flesta tidningarna i packen var Hufvudstadsbladet, men också en och annan Helsing Sanomat och Uusi Suomi fanns där med.

- På den tiden kände man ju alla, då sommargästerna bodde här ute hela säsongen. Från början av juni till slutet av augusti, kommer Sjöberg ihåg.

Project Narhval, så kallar Arne Eriksen resan för att få hem sin 25 fot långa nordlandsbåt Narhval från Trondheim till Esbo. Hemresan väntas ta minst 30 dagar och görs med hjälp av en besättning på fem man. Tidigare erfarenheter av segling är begränsade.

Eriksen är ändå inte helt oerfaren när det gäller att röra sig till havs.

- Jag har paddlat väldigt mycket, och jag är öbo från norra Norge, så jag är uppvuxen med havet.

Båttypen, nordlandsbåt, är också bekant för Eriksen sedan tidigare, även om han inte just seglat. Att det ska gå bra att resa finns det ingen tvivel om, säger Eriksen.

- Det som oroar mig mest är att det inte ska bli tillräckligt med vind, så att vi måste ro mycket.

Ett litet vikingaskepp

Nordlandsbåt är en norsk bruksbåt som användes bland annat till fiske i fjordarna. Till utformningen påminner den om vikingaskeppen, och klarar av ganska häftiga förhållanden.

- Den här modellen har mest använts till lofotsfiske, som pågår mellan januari och april, så den är designad för att klara av norsk vinterstorm, berättar Eriksen.

Eriksens intresse för nordlandsbåtar vaknade redan tidigt, men det var först den här sommaren som han på allvar började kolla på utbud och priser. Eriksens båt är byggd 1894 och kostade honom 50 000 norska kronor, det vill säga knappa 6000 euro. Den fick namnet Narhval.

- Namnet kommer av att jag som liten var väldigt intresserad av valar. Narval är en symbol för arktiskt hav för mig. Jag studerar marinbiologi och är intresserad av arktiska havsområden, så det blev ett naturligt val, berättar Eriksen.

Narhval lämnar Trondheim 26 augusti. Följ med Project Narhval på deras facebooksida. Hela intervjun med Arne Eriksen hör du intill.

Det är inte bara finlandssvenska scouter som spenderat tid i de västnyländska skogarna den senaste tiden. Finska scouter från scoutkårer i Esbo och Grankulla campar som bäst i Skutviken i Leksvall i Ekenäs.

- Stödföreningen för Esboscouterna ordnar lägret och föreningen firar i år sitt 50-årsjubileum berättar, Mikko Jakobsson som deltar i lägret i Skutviken.

Lägret avslutas imorgon, tisdag.

Inget samarbete

Trots att scoutlägren har ordnats relativt nära varandra så har de finsk- och svenskspråkiga scouterna inte samarbetat.

- Tyvärr inte. Vi skämtade bara med dem och åkte dit och satte upp en Väiski skylt och flagga, säger Jakobsson.

Han har aldrig varit på ett svenskt scoutläger men tror inte scoutingen skiljer sig mellan språkgrupperna.

- Vi har samma värden, konstaterar Mikko Jakobsson.