Lilla Teaterns blivande konstnärliga ledare vill få teatern till en större del av folks vardagsumgänge.

För några veckor sedan fick Marina Meinander ett samtal. Personen i andra ändan undrade om Meinander skulle vara intresserad av posten som konstnärlig ledare för Lilla Teatern från och med årsskiftet 2017.

- Jag funderade i en sekund och svarade ja..

Helt klart blev det idag, torsdag, när Helsingfors stadsteaters styrelse på sitt möte fattade beslutet - och nu kan Meinander se fram emot sitt drömjobb.

Det ska inte vara så konstigt att gå på teater. Det ska vara en del av vardagen.― Marina Meinander, blivande chef för Lilla Teatern

- Jag har alltid känt en viss dragning till Lilla Teatern, jag tycker om det tilltal som präglar Lilla Teaterns identitet.

Hur beskriver du det tilltalet?

- Att man ställer sig på jämn höjd med publiken, ser publiken rakt i ögonen, vänder sig direkt till publiken, har en stor respekt för publiken, men vågar också utmana den. Det som är ytterst kännetecknande och viktigt är också att man kan skratta tillsammans med publiken.

Teatern ska bli en del av folks vardag

Meinander pratar mycket om “Lillan” som en teater med frihet; modet att vara aktuell och ta vara på tidens puls, och som en teater med en konstnärlig ambition. Hon tycker att teatern ska vara tillgänglig.

- Det ska inte vara så konstigt att gå på teater. Det ska vara en del av vardagen. Jag hoppas att vi skulle kunna återuppliva en sådan kultur i hela huvudstadsregionen, att folk skulle börja umgås genom att gå på teater tillsammans.

Saknas det nu?

- Det gör nog det. Det här baserar sig på min känsla, men när jag själv går på teater är det en viss klick som kommer dit. Jag känner många mänskor via mina barn som skulle vara en potentiell publik men som är helt ointresserade av teater.

Jag tycker att tv och teater lyckas när publiken känner sig sedd och tagen på allvar.― Marina Meinander, blivande chef för Lilla Teatern

Respekt för publiken är a och o

Hur ska Marina Meinander få den som inte ser sig själv som en i teaterpubliken att komma till just Lilla Teatern? Det har hon inget enkelt svar på, men säger att det som är viktigt i all kommunikation - konstnärlig, likväl som journalistisk - är att ta sin publik på ett stort allvar. Man ska inte tänka att den enbart vill bli road eller enbart upprörd, utan se att det finns många facetter i varje människa.

- Jag tycker att tv och teater lyckas när publiken känner sig sedd och tagen på allvar med de behov de kommer till teatern med den kvällen, säger Meinander.

Producentskap på Yle var en chefsskola

Den bästa chefsskolan för Marina Meinander var att efter 13 år som dramaturg på Svenska Teatern hoppa av och sadla om till tv. Hon jobbade som innehållsproducent för den otroligt populära tv-serien Kotikatu, som gick på Yles TV1 i mer än 17 år.

- Det är orsaken till att jag nu tänker att jag fixar vad som helst! Jag var innehållsansvarig, jobbade med manusförfattarna, och hade budgetansvar. Jag lärde mig att inte vara rädd för pengar och att förhandla kontrakt med skådespelare, berättar Meinander.

Hurudan är Marina Meinander som chef?

- Jag vet inte riktigt ännu, men jag hoppas att hon får människor att känna sig sedda, starka, glada och trygga i vad de gör. Som får människor att överraska sig själva i hur bra de är.

Marina Meinander, dramaturg, regissör och manusförfattare. Bild: Yle/Eva Pursiainen

Helsingforsregionens trafik inför förändringar. Bland annat blir det möjligt att följa bussar, spårvagnar och metrotåg i realtid. Att betala med resekortet blir också lättare.

Vid Helsingforsregionens trafik är projektchef Satu Rönnqvist nöjd.

- Den största förnyelsen är att man kan följa kollektivtrafiken i realtid.

Med hjälp av skärmar kan chauffören upplysa passageraren om hur bussarna och spårvagnarna rör sig i realtid. Kollektivtrafiken förnyas 2016. Bild: Yle/Johanna Minkkinen

Alla färdmedel i realtid

I dag är vissa bussar och spårvagnar kopplade till ett system som ger information i realtid, resten av uppgifterna på hållplatsernas ljustavlor baserar sig på tidtabellerna och behöver inte alls hålla sträck i verkligheten.

Den största förnyelsen är att man kan följa kollektivtrafiken i realtid.― Satu Rönnqvist, Helsingforsregionens trafik

I dag finns det bara i ungefär en tredjedel av bussarna ljustavlor som visar följande hållpats. Ännu i år kommer alla bussar i Helsingfors, Esbo och Vanda att få ljustavlor. Dessutom kommer alla hållplatsnamn att läsas upp på finska och svenska.

Betala lätt med resekortet

Det ska också bli lättare att betala med resekort. Dagens otympliga kortläsare som man måste trycka på med kraft ska bort och ersättas av moderna pekskärmar som är lätta att använda, också med handskar.

- Användarvänligheten har varit det viktigaste när vi tagit fram de nya skärmarna, säger Satu Rönnqvist.

Slut på frusna händer! Projektchef Satu Rönnqvist visar att de nya pekskrärmarna fungerar också med handskar. Kollektivtrafiken förnyas 2016. Bild: Yle/Johanna Minkkinen

Helsingforsregionens trafik har ett infopaket på sin webbplats. Där kan man också pröva de nya resekortsläsarna.

I höst tas den nya reseplaneraren i bruk. 2017, när också resekorten har förnyats, ska det bli möjligt att ladda resekortet också på webben.

Helsingforspolisen misstänker ett par för att ha stulit barnvagnar, post och andra saker till ett värde av tusentals euro. De blev fast när en av de bestulna hittade sin gamla barnvagn på en köp- och säljsajt.

Polisen misstänker nu att paret gjort sig skyldigt till flera barnvagnsstölder, men också för identitetsstöld och bedrägeri och för att ha stulit post och andra saker.

Kvinnan är född 1987 och mannen 1977 och polisen känner till dem från tidigare.

Kvinnan blev fast när hon skulle sälja barnvagnen på nätet, tillbaka till den hon hade stulit den från. Offret bad polisen komma till platsen och polisen grep tjuven.

- Polisen fick fast paret före påsk. Kvinnan blev fast när hon skulle sälja barnvagnen på nätet, tillbaka till den hon hade stulit den från. Offret bad polisen komma till platsen och polisen grep tjuven. Hennes manliga vän greps senare, uppger kriminalkommissarie Outi Petersohn-Järvinen.

Polisen misstänker att en tredje person varit inblandad för att hjälpa till att förvara och gömma stöldgodset. Polisen hittade fem barnvagnar hemma hos den personen och dessutom bilder på tjugo stulna barnvagnar.

Identitetsstöld för nätförsäljning

Misstankarna om identitetsstöld gäller nätförsäljningen. Paret har använt andra människors identitet för att sälja stöldgodset, och de fallen undersöks nu som bedrägeri.

Polisen påminner om att man alltid ska göra brottsanmälan vid stöld, men säger att det kan löna sig att följa med också köp- och säljforum och -sajter på nätet när man blivit bestulen. Det är rätt vanligt att stöldgodset dyker upp där.

- Om man märker att ens stulna egendom säljs på nätet lönar det sig att fort meddela polisen om det, säger Petersohn-Järvinen.

Tidigare anställda vid Arabias nedlagda keramikfabrik i Helsingfors höll en begravningsceremoni utanför fabriken under torsdagen. Fabriken har stängts och produktionen har flyttat utomlands.

Det var verkligt bedrövade tidigare anställda som under torsdagseftermiddagen samlades vid Arabias keramikfabrik i Helsingfors. Deras svar på frågan hur det känns innehåller bara svordomar. Under torsdagen ordnades en sista fest för dem.

- Vi väljer ändå att kalla det begravning, säger Hanna Kojola och tänder på begravningsljusen som står på rad vid fabriken.

Fabriksarbetarnas sista arbetsdag var den 18 mars och Fiskarskoncernen flyttar nu produktionen av Arabias kärl till Thailand och Rumänien. Samarbetsförhandlingarna vid keramikfabriken avslutades i november i fjol och 120 anställda sades upp.

Fabriken grundades för omkring 140 år sedan.

De tidigare anställda vid Arabias fabrik placerade ut begravningsljus under torsdagen som en sista demonstration. Begravning vid Arabias fabrik 31.3.2016. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn

"Semestern förstördes och sömnrytmen förstördes"

Hanna Kojola har jobbat 17 år i fabriken. Beskedet att den stängs har tagit henne hårt.

- Semestern förstördes och sömnrytmen förstördes, säger hon.

- I dag är den sista gemensamma dagen med arbetskamraterna. Via sociala medier kan vi visserligen fortsättningsvis hålla kontakt men den dagliga kontakten försvinner, säger hon.

Hennes egen framtid är oklar. Hon säger bara att hon söker jobb, men vad hon ska göra vet hon inte.

"Det är en hemsk situation"

Mervi Lipponen har jobbat 14 och ett halvt år i fabriken.

- Det är en hemsk situation. Men andan inom arbetslaget har varit bra och vi har stött varandra, säger hon.

Lipponen är nu sjukpensionerad men säger att hon kommer gå en utbildning för att inleda en ny karriär.

- Allting är ändå öppet, säger hon.

Knappt trettio ljus står uppradade utanför salen där den sista festen ordnas. Ljusen flankeras av blommor, en krans och några kort.

Vid ändan av ljusraden finns ett kort med texten "Made in Finland, Arabia 1873-2016".

I framtiden är det "Made in Thailand" och "Made in Romania" som gäller. Begravning vid Arabias fabrik 31.3.2016. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn

Helsingfors stad ska börja leda regn- och smältvatten från Mellersta Böle till Tölöviken. Det här har konsekvenser för vattenkvaliteten i viken, som bara för något år sedan blev tillräckligt bra för att man ska kunna simma där.

När det nya köpcentret och bostadsområdet i Mellersta Böle blir klart ska dagvattnet, det vill säga regn- och smältvattnet ledas till Tölöviken.

- Det här är inte bra för vattenkvaliteten i Tölöviken. Men i en växande stad som Helsingfors är det oundvikligt, säger Emil Vahtera, forskare från Helsingfors miljöcentral.

Det här är inte bra för vattenkvaliteten i Tölöviken. Men i en växande stad som Helsingfors är det oundvikligt.

Miljöcentralen har sedan 2005 haft ett projekt som har som mål att förbättra vattenkvaliteten i viken. Det här har de gjort genom att pumpa in renare havsvatten från Hummelviken i Mejlans.

År 2012 nådde projektet en milstolpe då vattenkvaliteten visade sig vara tillräckligt bra för att man ska kunna simma i viken. Men i och med att dagvattnet från Mellersta Böle ska börja ledas dit så kommer mängden föroreningar och näringsämnen att öka igen.

Vi hoppas att det räcker till att upprätthålla vattenkvaliteten sådan som den nu är.

Renare vatten i Tölöviken har gett fler möjligheter för rekretion och företagsamhet i kärncentrum. Stand up paddling i Tölöviken. Bild: X3M / Kia Svaetichin

Konstgjord våtmark räddningen?

Miljöcentralen och de andra inblandade har nu försökt hitta en kompromisslösning som skulle minska mängden föroreningar och näringsämnen som kommer att rinna ut i Tölöviken.

- Vi har ändå uppnått framsteg på det viset att det ska byggas en våtmark som ska behandla en del av dagvattnet så att kvaliteten på det skulle vara lite bättre, säger Vahtera.

Kommer det här att lösa problemet?

- Vi hoppas att det räcker till att upprätthålla vattenkvaliteten sådan som den nu är.

Meningen är att den ska byggas mellan träden och att den ska se naturlig ut.

Det har runnit en å mellan Tölöviken längst nere och numera uttorkade Tölö träsk högst uppe, ungefär i Mellersta Böle. Helsingfors detaljplan 1915. En del av Helsingfors stads detaljplan från 1915. Det har runnit en å mellan Tölöviken längst nere och numera uttorkade Tölö träsk högst uppe. Bild: Helsingfors stadsarkiv

Byggs i samband med uttorkad å

Den konstgjorda våtmarken byggs i den kilformade parken mellan Fartvägen, järnvägsbanan och Helsingegatan. Där finns ännu spår av Tölö å, som tömdes redan i slutet av 1800-talet. Det här gör att våtmarken smälter in i närmiljön.

- Meningen är att den ska byggas mellan träden och att den ska se naturlig ut, säger Vahtera.

De bygger också några små dammar så att vattnet ska samlas i våtmarken. Vattnet behandlas med hjälp av bland annat planterade växter innan det leds vidare till Tölöviken.

Det blir allt vanligare med liknande dagvattensystem. Staden tog nyligen i bruk det första centrala naturenliga dagvattensystemet i Månsasparken i samband med EU-finasierade projektet Citywater. Vattnet som rengörs i den släpps sedan ut i Hagabäcken i Lillhoplax.

Det är möjligt att fallet med de smutsiga nålarna i HNS laboratorium polisanmäls. Men trots att det har skett ett hemskt misstag kommer den övervakande myndigheten inte att vidta några andra åtgärder än att följa upp den utredning som HNS själva gör.

19 personer kan ha exponerats för smittsamma sjukdomar under blodprov vid ett av HNS laboratorier i Helsingfors i onsdags. Enligt HNS är risken att de skulle ha smittats liten, men patienterna kan ha exponerats för HIV eller Hepatit B eller C.

– Det är ett allvarligt fall. Det känns underligt. Min första reaktion var förvåning, men jag var ändå nöjd över att fallet kom fram så pass snabbt och att man redan har vidtagit åtgärder, säger medicinalråd Markus Henriksson på tillstånds- och tillsynsverket Valvira.

Valvira har ingen orsak att misstänka att Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt inte skulle agera på rätt sätt då man utreder vad som har hänt och varför. Men Valvira vill över huvudtaget inte spekulera i hur det är möjligt att använda och oanvända nålar kan ha blandats ihop i en process som är planerad på det sättet att sådant inte borde kunna ske.

– I det här skedet känner vi inte till några detaljer, men vi kommer att få utredningen snart, säger Henriksson.

Vems ansvar?

Det här borde inte få ske, men vem är ansvarig då det ändå sker? Enligt Henriksson blir det här också klart först då man vet mera om fallet.

– Allmänt sett finns ansvaret hos varje enskild arbetstagare inom hälsovården. Ledningen har ansvar över att anvisningarna för arbetet är korrekta, att omständigheterna för arbetet ser ut som de ska och att arbetsredskapen är i skick, säger han.

Det är möjligt att det kommer att startas en polisutredning om fallet. Men Henriksson vill inte kommentera om det är möjligt att det handlar om ett avsiktligt fel.

Straffet kan bli upp till två års fängelse

Om fallet polisanmäls kan brottsrubriceringen bli äventyrande av andras hälsa eller vållande av personskada enligt Kimmo Nuotio som är professor i straffrättvid Helsingfors universitet. Hur fallet brottsrubriceras i en möjlig förundersökning beror på om någon av personerna som exponerades för använda nålar smittats av någon sjukdom.

Om patienterna inte har smittats kan rubriceringen bli äventyrande av andras hälsa, men det är straffbart endast om det anses att personen handlat med grov oaktsamhet. Om någon av patienterna har smittats kan det klassas som vållande av personskada eller grovt vållande av personskada.

Maximistraffet för både vållande och grovt vållande av personskada är två års fängelse.

Unikt fall i Finland

Enligt Kimmo Nuotio är det viktigt att ta reda på om det handlar om en avsiktlig handling eller vårdslöshet som ledde till ett misstag. Enligt laboratoriet användes de gamla nålarna av misstag.

Utredningen är viktig också för att man ska kunna undvika att det här sker igen, anser Nuotio.

- Jag minns inte att jag någonsin skulle ha hört om ett liknande fall inom den finländska hälsovården, men internationellt sett är det inte något unikt fall, säger Kimmo Nuotio.

Storleken har ingen betydelse. Atomu Tanaka blev HJK:s stora premiärhjälte – på ett ovanligt sätt. Den kortvuxne japanen avgjorde med skallen.

Äntligen, tänkte de allra flesta när domaren visslade i gång fotbollsligasäsongen 2016 i Tölö. Fjolårets fiaskotrea HJK tog emot IFK Mariehamn på hemmaplan i vårens första match.

Efter de första 45 minuterna tänkte de flesta: Zzzzzz.

Säsongens första ligahalvlek var en kamp mot att inte somna. HJK dominerade bollinnehavet, men skapade i praktiken ingenting. Gästerna från Åland kunde hålla HJK borta från de farliga chanserna och hade goda poängchanser.

Atomu Tanaka. Atomu Tanaka. Bild: Yle/Tomi Hänninen

Tanaka tvåmålsskytt

Då brakade den andra halvleken i gång. Mika Lehkosuos Klubi fick fart på dieselmotorn. Hemmalaget blev allt farligare. Efter 68 minuter var det klippt för IFK.

Taye Taiwo slog ett välavvägt inlägg och Atomu Tanaka kunde nicka in 1–0 med huvudet helt fri från bevakning. Det mest anmärkningsvärda är givetvis att japanen nickade in målet. Han mäter blott 165 centimeter och borde vara ett enkelt byte för motståndarförsvar i luften.

Med sex minuter kvar säkrade samme Tanaka, som startade den här ligasäsongen lika utmärkt som han avslutade den förra, de tre premiärpoängen. Inhopparen Mikael Forssell assisterade och Tanaka rullade säkert in slutresultatet 2–0.

– Det känns väldigt skönt att starta med seger. Vi var lite ineffektiva och det finns saker att fila på, säger HJK-kaptenen Ville Jalasto i en tv-intervju.

– HJK förtjänade att vinna matchen. Efter paus åt de sig in i matchen och skapade tillräckligt för att ta hem det välförtjänt, säger IFK:s Jani Lyyski.

Av HJK:s uppskrivna nyförvärv saknades skadade Anthony Annan. Däremot spelade Medo och mittfältaren visade stundtals varför HJK-supportrarna kan förvänta sig nya stordåd från honom.

Resultat:
HJK–IFK Mariehamn 2–0 (0–0)
Mål: Atomu Tanaka 1–0, Atomu Tanaka 2–0.

Höjdpunktspaketet av ISTV.

I presidentens slott i Helsingfors har en vattenskada inträffat i källaren. Läckan uppges vara liten. Tills vidare finns ingen information om hur stora skador läckan från ett rör i källaren har orsakat.

Räddningsverket har pumpat ut vatten från slottets källarutrymmen under lördagseftermiddagen. Larmet om läckan kom strax efter klockan 13.

Två enheter från räddningsverket fanns på plats.

Helsingin Sanomat var först med nyheten.

Presidentens slott på Norra Esplanaden 1 i Helsingfors är 180 år gammalt och där finns bland annat arbetsrum för presidentens kansli och representationsutrymmen. Slottet totalrenoverades för ett par år sedan och stod klart i slutet av 2014.

På slottet håller republikens president den årliga självständighetsmottagningen.

Slottet är en av tre tjänstebostäder för republikens president. De övriga är Talludden i Helsingfors och sommarresidenset Gullranda på ön Luonnonmaa i Nådendal.

Hemvändaren Mikael Forssell blev inbytt i premiären – och passade till HJK:s andra mål. I framtiden lovar anfallaren mer nätkänning för egen del. ”Jag är nöjd med minst tio mål.”

I mars skrev Mikael Forssell på ett ettårskontrakt med HJK. Anfallaren spelade i fjol i Bochum i 2. Bundesliga, men valde att inte förlänga avtalet med den tyska klubben.

I höstas hade han skadeproblem, men nu är han tillbaka på plan. I HJK:s ligapremiär mot IFK Mariehamn fick Forssell hoppa in – Alfredo Morales startade på topp för Klubi.

Forssell fanns med i förarbetet till HJK:s 2–0-mål, som cementerade segern för den hårdsatsande klubben.

– Jag hade så många försvarare framför mig, så det var ett måste att passa. Men nästa gång lovar jag att skjuta, säger Forssell till Yle Sporten.

Hur många mål är du nöjd med under säsongen?

– Det är alltid minst tio mål. Det här var en bra start för mig. Jag fick minuter och en assist. Det viktigaste är att laget fortsätter så här.

Berömmer IFK

Från bänken såg Forssell HJK ha problem före paus. I den andra halvleken öppnade matchen upp sig och Atomu Tanaka satte Klubis båda mål.

– De höll ihop laget i första halvlek, men i andra höll vi boll bra och då blev motståndarna trötta. Vi fick utrymme och skapade lägen, säger Forssell.

– Det var en bra start. Vi kan vara väldigt nöjda. Tre poäng är vad man vill ha från en premiär. Vi vill visa att vi är vassare i år och ska ta hem titeln till Tölö.

Har vi redan sett ligasäsongens märkligaste match? Premiären mellan PK-35 och RoPS blev en otrolig nagelbitare. Nykomlingen ledde 3–0. Då kom det monumentala raset.

I början av den andra halvleken fullbordade PK-35 en magnifik inledning på ligasäsongen. Nykomlingen rivstartade och hade 2–0 i paus hemma mot fjolårets tvåa RoPS.

När Njazi Kuqi skickade in 3–0 precis efter pausvilan såg det ut att bli en fenomenal återkomst till ligafotbollen för Vandalaget.

RoPS, som tappade ovärderlige mittfältaren Antti Okkonen precis före premiären, såg ut som ett slaget lag. Då kom den helgalna vändningen.

Rovaniemilaget grävde fram ett annat spel och inledde en makalös återkomst i drabbningen. När Aleksandr Kokko prickade in matchvinnande 3–4-målet var det över.

– Hur gick det till? Jag vet inte, säger en märkbart besviken Konsta Rasimus (PK-35) till ISTV.

”Var inte på tå”

Ville Saxman var av försteåliga skäl betydligt gladare.

– Det är helt otroligt. Första halvlek var svår för vår del. De straffade oss på våra misstag. Efter första målet började vi röra på oss, säger han till ISTV.

– Det var en knepig match. PK-35 är ett skickligt lag och vi var inte på tå.

Rasimus tycker – trots genomklappningen – att PK-35 kan ta med sig något.

– Första timmen var bra … Vi visade att vi är redo för ligan när vi är som bäst.

Resultat:
PK-35–RoPS 3–4 (2–0)
Mål: Njazi Kuqi 1–0, Aleksi Ristola 2–0, Njazi Kuqi 3–0, Aapo Heikkilä 1–3, Robert Taylor 2–3, Ville Saxman 3–3, Aleksandr Kokko 3–4.

Den internationella dagen för kuddkrig ordnades på lördagen för sjunde gången. Det var första gången som kuddkrig också ordnades i Helsingfors.

Kuddkrigsdagen ordnades i över hundra städer och i Helsingfors ordnades kuddkriget på Slakteriets gård. Tiotals personer hade kommit för att njuta av vädret och ha roligt tillsammans.

I reglerna står det att personer som deltar ska ha på sig pyjamas och delta i kriget med en så mjuk dyna som möjligt.

Avsikten med dagen är att utnyttja det offentliga rummet och ha roligt på ett spontant sätt.

Grundserieettan HIFK får bekänna färg i semifinalserien mot JYP. Efter en perfekt insats av JYP är det kvitterat. ”Det gick nästan perfekt.”

I kvartsfinalserien mot Pelicans hade HIFK det oväntat jobbigt. Helsingforslaget avgjorde i den sjätte dusten i Lahtis, men det var långt ifrån en trygg serieseger.

I fredags började HIFK semifinalen mot JYP med en 4–2-seger i Ishallen, men i Jyväskylä blev det bakslag för vårens guldkandidat.

"Mycket bättre än senast"

JYP satte full fart direkt och efter en period stod det 3–0 på tavlan. I den andra perioden ryckte JYP ytterligare till 5–1. Yohann Auvitu fastställde slutresultatet 5–2.

– Det gick nästan perfekt. Vi gjorde en väldigt bra insats i dag. En taktisk fullträff, säger JYP:s tvåmålsskytt Joonas Nättinen till Nelonen Pro.

Hans tränare Marko Virtanen håller med.

– Vi var mycket bättre än senast. Vi måste hela tiden ta steg framåt trots det, men nu vet vi var vi har varandra, säger han till Nelonen Pro.

Den tredje semifinalmatchen spelas på måndag i Helsingfors.

Resultat:
JYP–HIFK 5–2 (3–0, 2–2, 0–0)
Mål: Ryan Glenn 1–0, Joonas Nättinen 2–0, Markus Nenonen 3–0, Tommi Taimi 3–1, Petr Hubacek 4–1, Joonas Nättinen 5–1, Yohann Auvitu 5–2.
1–1 i matcher.

RoPS stod för en otrolig vändning i ligapremiären mot PK-35. Fjolårets succétränare Juha Malinen passar på att skicka en hälsning till motståndarna efter 4–3-segern.

När Aleksandr Kokko prickade in segermålet till 4–3 i Vanda, var det slutpunkten på en makalös premiärmatch. PK-35 ledde med 3–0 efter femtio minuter, men en halvtimme senare hade succén blivit till en katastrof för Shefki Kuiqis nykomling.

– Jag har inte upplevt tidigare att tappa en 3–0-ledning. Jag kan inte förstå att det hände. Det ska inte få ske. Men vi måste lära oss och gå vidare, säger Njazi Kuqi till Yle Sporten.

Hyllar nykomlingen

Kuqi, lillebror till tränaren Shefki, satte två mål i premiären på konstgräset, men det räckte inte. RoPS kom ikapp och förbi.

– PK-35 spelade väldigt bra fotboll. De flyttade boll och visade verkligen. Vi gjorde några justeringar i paus och det bet, säger RoPS-tränaren Juha Malinen till Yle Sporten.

Samtidigt passar han på att skicka en bredsida till sin tränarkollega.

– Det här var en match där jag gärna hade sett från sidan hur Shefki reagerade vid 4–3-målet. Jag fick inte se det, men i övrigt innehöll matchen allt som hör till fotboll.

Shefki Kuqi. Shefki Kuqi. Bild: All Over Press

"Gick för halvmaskin"

Fram till den 50:e minuten hade PK-35 ett tryggt grepp om de tre poängen. Kuqi tycker att laget bara borde ha punkterat matchen.

– Vi hade lägen hela tiden. Man måste ta dem. Vi gick för halvmaskin. Där måste vi kunna döda dusten. Efter deras första mål började de tro på det och då växte deras självförtroende.

För drygt tio år sedan blev jag med stuga, det har jag inte ångrat. Inte en endaste dag faktiskt. Inte ens när det visade sig att det gamla torpet var i sämre skick än vi trodde.

I mitten av mars publicerade svenska yle en artikel där det framkom att stugliv sysselsätter. Stugekonomin omsätter över sex miljarder euro och sysselsätter kring 60 000 människor. Mycket av de här pengarna går till byggnads- och reparationsarbeten.

Jo tack, min familj har nog hållit stugekonomin i gång. De nedersta stockraderna var genomruttna, likaså stockarna under alla fönster. Stugan, som troligtvis är byggd i slutet av 1800-talet hade på 1970-talet fått nya (fula) fönster och enda trösten med den omfattande rädda stugan-renoveringen var att jag med gott samvete kunde byta ut de här fönstren mot nya, men mera stilenliga fönster. Här tycker någon kanske att jag borde satsat på riktigt gamla, renoverade fönster, men någonstans går också min gräns vad gäller både ork och i synnerhet pengar.

Det är inte ens så farligt fast det inte går som på Strömsö varje gång.

Under årens lopp har stuglivet bjudit på vansinnigt många timmar arbete. De som inte förstår tjusningen med att ha en egen stuga förstår inte heller hur stugägare kan sätta så mycket av sin lediga tid och semestrar till att renovera, snickra, måla och tapetsera.

Det är inte ens så farligt fast det inte går som på Strömsö varje gång. I sanningens namn är det rätt sällan det lyckas med en gång. Men med tiden har jag blivit en bättre och framför allt tålmodigare renoverare.

Jord- och skogbruksministeriets stugbarometer visar också att allt fler finländare vill distansjobba från stugan. Att bo i sin stuga längre tider än enbart sommarmånaderna är betydligt lättare idag i och med att var tredje stuga är försedd med internet. Nio av tio stugor har idag el och många rustar upp sina stugor med diskmaskiner och duschar.

Under höstens och vinterns lopp har jag renoverat och byggt till i min stuga. Idag kan jag inte kalla stugan för stuga längre. Det gamla torpet har fått sällskap av nya väggar och nya kvadratmeter. Torpet har blivit ett hus. Men jag föredrar ändå att tala om min stuga. Det här eftersom jag älskar stugliv. Numera älskar jag stugliv året runt eftersom jag bosatt mig här permanent. Och den här sommaren ska jag måla alla fasader!

I Experttimmen den 7.4 är temat fritidsboende. På plats finns experter på byggande, målfärger, avloppsplanering och miljöfrågor. Vi har också en expert på grannrelationer och vad du kan göra om släktingarna invaderar fritidshuset och förväntar sig helpension.

Mer om stug- och villaliv:
Vad betyder stugan eller villan för dig? Berätta!

Moder Teresa ska helgonförklaras i år. Hon är synnerligen aktuell. Det sextonde Wasaspexet berättar inte bara den egentliga sanningen bakom Moder Teresa utan också Prinsessan Diana som också gick ur tiden år 1997. Är det för tidigt att skämta om och kring dessa historiska personer?

För några år sedan satte Wasaspexet upp spexet Tjernobyl som väckte lite förargelse bland en del som tyckte att man inte kan skämta om och kring den händelsen. Hur är det då med Diana och Teresa som dog för mindre än 20 år sedan. Too soon?

Vi har pratat med scengångarna Jacob Aarrekangas som spelar Moder Teresa och Roy Mäki-Fränti som spelar hennes högra hand och arvtagerska Nirmala.

- Vi är inte ute efter att skymfa eller göra narr av dessa personer. Vi vill bara berätta vår sida av historien, vad som egentligen hände, säger Jacob.

- Jag satt nyligen och sålde biljetter till spexet. En dam som inte var studerande gick förbi och reagerade "Moder Teresa? Kan man faktiskt...?" Jag konstaterade att vi nog kommer att göra det respektfullt. Sedan kom jag på att vi har Jacob som gestaltar Moder Teresa och jag vet inte hur respektfullt det är, konstaterar Roy.

Moder Teresa på Kokkoladialekt?

Jacob har sina rötter i Karleby. Ursprungligen var tanken att Moder Teresa skulle prata Kokkoladialekt. Tyvärr slopades den idén efter en tid.

- Det var oskojat det roligaste jag någonsin varit med om, säger Roy.

- Grejen var den att så mycket väsentlig information tappas bort då en stor del av publiken inte kanske uppfattar dialekten så vi bestämde oss för att skippa det i alla fall, säger Jacob.

Hur bejakar man sin kvinnliga sida?

Såväl Roy som Jacob är rutinerade spexare men det här är första gången de spelar kvinnor. Hur har de förberett sig?

- Jag har fått sjuk rygg. Moder Teresa går krokigt och det har jag också gjort, i flera månader. Men det har tagit mest tid av alla karaktärer jag spelat hittills att få fram en röst och en vettig personlighet, säger Jacob.

- Jag försöker undvika klyschor. Vi har fått bra med tid på oss att förbereda, men det har definitivt varit en utmaning, men det gick, konstaterar Roy.

Wasaspexet har premiär den 5.4 på Ritz i Vasa där spexet kan ses ytterligare fyra gånger. Spexet beger sig även ut på turné till Helsingfors den 22.4 i Gyllenbergssalen i Sandelshuset och den 23.4 i Åbo i Cygnaeusskolan.

Jag sjunger i en liten blandkör på 15 pers som egentligen hör till församlingen, men ganska få av oss som är aktiva är församlingsaktiva. Jag har sjungit där till och från sedan jag var tolv, alltså mer än halva mitt liv!

I början var vi ganska rutidåliga, och i många år var det den positiva inställningen till sången och gemenskapen som var det viktiga. Det vill säga, vem som helst fick vara med, man behövde varken kunna läsa noter eller träffa ton, bara man var med. Det som vi inte kunde fylla i tonträff och klang, kompenserade vi med storstilad koreografi och utstyrsel på våra konserter där närmast sörjande samlades för att dricka gratisvin och klappa. Vissa nummer blev plötsligt till allsång i refrängen, då de stackars åskådarna och vår hurtiga dirigent tyckte synd om den tonalt havererande och dåligt samspelta kören.

I dag är vi (om man får säga det själv) ganska bra! Vi har lagom med folk i alla stämmor utom basen, vi har skippat koreografi och glitterhattar (utom ibland) och vi sjunger allt från folkvisor till sakralt och schlager.

Under årens lopp har många av oss fått barn och på vissa övningar sitter den nya generationens sångare vid bordet bakom oss och ritar eller leker sinsemellan.

Du efterlyser ett körminne - kanske skulle det vara när den första körbebisen fick sitt namn. Det vill säga en bas och en sopran hittade varandra för några år sedan och fick barn i fjol. Givetvis sjöng vi på hans namngivningsfest och det kändes fint.

För mig har körsång alltid varit väldigt viktigt. Den känsla av samarbete som uppstår när man sjunger flerstämmigt är helt oöverträfflig. Att stöda och få stöd av andra sångare, att bli säkrare och säkrare i sin stämma, att till sist gemensamt skapa en klang som får taket att lyfta. Det är helt enkelt underbart!

Vår kör har alltid fungerat på ideell basis - d.v.s. dirigenten får ingenting betalt och ingen av oss som sjunger betalar heller något. Men vi ställer ibland upp och sjunger för tomma kyrkor på diverse mässor och annat, som tack för att vi får låna församlingens utrymmen. Fair and square.

Heidi Grandell-Sonck

Oilers Oliver Wardi är nöjd efter slutspelsthrillern mot Happee, som slutade i seger efter förlängning. Det går inte så bra för Blues och Honka. Jag hoppas att alla kommer och se på våra matcher nu, säger han.

Oilers låg under två gånger i den fjärde semifinalmatchen – men lyckades utjämna i den tredje perioden och förde matchen till förlängning. Casper Pfitzner blev matchhjälte genom att göra 4–3 efter ihärdig press.

En ordentlig förbättring av Oilers efter 3–9 i Jyväskylä senast.

– Det var för mycket. Vi bestämde oss för att vi måste vara bättre framför vårt mål. Om man släpper in tre mål kan man vinna. Det räckte i dag, säger en nöjd Wardi till Yle Sporten.

Oilers vann de två första matcherna före förlusten i Jyväskylä. Nu står matchserien 3–1 till Esbolaget och det finns flera chanser att avgöra. Fyra segrar krävs för en finalplats.

– Vi vet att Happee kommer hårdare i Jyväskylä framför hemmapubliken. Vi måste vara vakna redan från början.

Det var stundvis tuffa tag på söndag. Här får Santeri Lindfors en klubba i ryggen. Oilers Santeri Lindfors får en klubba i ryggen. Bild: Yle/Sebastian Backman

Samtidigt som det gått motigt för Esboidrotten – med Blues och Honka som typexempel – har Oilers lyckats hålla huvudet ovanför ytan och bjuder på stor slutspelsunderhållning.

Känns det skönt att kunna erbjuda regionen någonting att glädjas åt?

– Det går inte så bra för Blues och kanske inte heller för Honka och jag hoppas att alla kommer och se på våra matcher nu. Det är kul att spela och publiken var jättebra med i dag.

Esbopubliken stödde Oilers bra under matchen, tyckte Wardi. Innebandylaget Oilers supportrar våren 2016. Bild: Yle/Sebastian Backman

”Ska visa var skåpet ska stå”

För Happee fungerade inte samma segerrecept som i Jyväskylä. Den här gången var Oilers försvar med på noterna. Det är svårt att vinna en innebandymatch om man bara gör tre mål.

– Det var okontrollerat spel av oss. Vi gör många fel och det skulle inte få hända i det här skedet, säger Jonne Junkkarinen som gjorde ett mål på söndag.

Nu tvingas Happee spela med kniven på strupen två gånger för att vaska fram ett helt avgörande möte.

– Det gör ingenting. Oilers har all press på sig. Om vi undviker lätta fel så går det bra. Nu åker vi hem till Jyväskylä och visar var skåpet ska stå.

Oilers fick jubla efter förlängningen. Oilers firar ett mål i semifinalserien mot Happee våren 2016. Bild: Yle/Sebastian Backman

Resultat:

Oilers–Happee 4-3 (0-1,2-1,1-1) efter förlängning

02.50 0-1 Kauko (Hynynen)
25.01 1-1 Kaartinen (Pajukoski) pp
33.27 2-1 P Wardi (Kaartinen)
39.49 2-2 Hynynen (Pe Kotilainen) pp
47.59 2-3 Junkkarinen (Tikka)
51.01 3-3 Pfitzner (Pajukoski) pp
64.25 4-3 Pfitzner (Kaartinen)

Den anställda vid HNS laboratorium som begick misstaget med nålarna var inte laboratorieskötare till utbildningen. Det uppger Finlands Bioanalytikerförbund.

Personen i fråga hade en annan yrkesexamen inom hälsovård, meddelar förbundet på sin webbplats.

Piia Aarnisalo, Huslabs direktör, bekräftar uppgifterna men säger att den anställda har flera års arbetserfarenhet.

Vid laboratoriet i Kampen i Helsingfors togs i förra veckan blodprov med redan använda nålar.

Totalt 19 personer kan ha utsatts för smittosamma sjukdomar, men HNS säger att risken i praktiken är mycket liten.

Vid Bioanalytikerförbundet har oron för patienternas säkerhet ökat de senaste åren, då proven allt oftare tas av andra anställda än utbildade laboratorieskötare eller bioanalytiker.

Din stad-teamet fick frågan ”Hur ser tunnelnätet under Helsingfors ut och kommer man faktiskt ut till Sveaborg?”. Vi tog reda på svaret och hamnade långt, långt under jorden i Sörnäs.

Det finns över 300 kilometer tunnlar under Helsingfors, och tunnelnätet växer hela tiden. Helsingfors har också en världsunik underjordisk generalplan.

Det finns över 400 tunnlar och underjordiska utrymmen under Helsingfors. Tunnlarna används i regel för energi, vatten och service. Genom tunnlarna kan man i teorin ta sig genom hela staden, från Nordsjö till Gräsviken, men också norrut mot till exempel Böle. I praktiken är det däremot svårare, eftersom de inte är öppna för allmänheten.

Tunnlar binder samman hela Helsingfors från Gräsviken till Nordsjö. Helens servicetunnel för fjärrkyla. Bild: Yle/Petter West

En av de mer exotiska underjordiska platserna är en fjärrvärmepumpstation under Katri Valas park i Sörnäs. Det är världens största värmepumpsanläggning som producerar värme och kyla, och den byggdes för tio år sedan. Pumpstationen är sammanlänkad med det enorma tunnelnätverk som finns under staden.

Din stad-teamet möter Kosti Koski och Stefan Rosenlew från elbolaget Helen på pumpstationen.

Vill man ner i de här tunnlarna får man nog komma och jobba för oss.― Stefan Rosenlew, Helen

Inne på stationen är det lugnt och stilla. Maskinerna är inte igång just nu och tunnlarna som går till och från stationen är tomma. Någon regelbunden trafik finns inte, utom enstaka servicetrafik. Rosenlew och Koski tog landvägen hit – det är smidigare, säger de.

- Genom tunnlarna kan man komma nästan vart som helst i staden, säger Koski. Men i onödan rör man sig inte här.

Inte ens Koski och Rosenlew, som arbetar med tunnlarna, använder dem ofta.

- Vill man ner i de här tunnlarna får man nog komma och jobba för oss, säger Stefan Rosenlew och skrattar.

Stefan Rosenlew och Kosti Koski har tillgång till Helsingfors underjordiska tunnelsystem. Stefan Rosenlew och Kosti Koski i Helens servicetunnlar. Bild: Yle/Petter West

Inte för allmänheten

Tunnlarna kan vara farliga på grund av de elcentraler och fjärrvärmerör som finns i dem, och man behöver en tunnelutbildning för att besöka dem. Det är heller inte särskilt praktiskt att färdas i dem. Kör man bil måste man i praktiken köra under tio kilometer i timmen, säger Rosenlew.

Marken är ojämn så man kan knappast köra mycket hårdare än så.

Ingen privatperson har tillträde hit.

- Metron är nog ett snabbare sätt att ta sig till centrum än att åka genom tunneln, säger Rosenlew.

Många ingångar till Helens tunnlar är hemliga, och säkerheten är hög. Tunnlarna servas regelbundet och övervakas kontinuerligt. Någon kollektivtrafik eller taxi kommer aldrig att finnas åtminstone i de här tunnlarna. Ingen privatperson har alltså tillträde hit.

- Stort sett täcker vi hela Helsingfors med vårt tunnelnätverk, säger Rosenlew.

Det betyder alltså att man inte kan ta en genväg under staden, fast det i teorin är möjligt.

100 meter under Esplanaden i Helsingfors finns en underjordisk bassäng som används bland annat för fjärrvärmenätet i staden. Bassängen är 40 meter djup, 80 meter lång och 8 meter bred. "Espan akku", bassäng för fjärrkylning under Esplanaden i Helsingfors. Bild: Helen Oy

En stor del av elbolaget Helens verksamhet finns under jorden.

- Därför vet inte kunderna alltid vad vi sysslar med, säger Koski, och refererar bland annat till den underjordiska pumpstationen.

Det är alltid snabbare att åka längs gatorna än i tunnlarna― Stefan Rosenlew

Utöver det tunnelnätverk som finns i generalplanen har staten och försvarsmakten också en del hemliga tunnlar.

Tunneln till Sveaborg i dåligt skick

Servicetunneln under havet till Sveaborg byggdes för bland annat fjärrvärme- och avloppsledningar, men också räddningsverket använder tunneln i nödsituationer. Något annat bruk har tunneln inte.

Sveaborgstunneln är i dåligt skick, vatten har sipprat in och radonhalten är hög.

Nu är den dessutom i dåligt skick, vatten har sipprat in i tunneln och radonhalten är hög. Det finns också en risk för att stenar faller ner från tunnelns tak.

Det finns en tunnel till Sveaborg. Men den endast avsedd för servicekörning. Ingången till Sveaborgs servicetunnel. Bild: Yle/Petter West

Reparationsarbeten för cirka 7 miljoner euro planeras som bäst och nästa år påbörjas arbetet. Då ska man också se över luftkonditioneringen och belysningen. Man började bygga tunneln 1981, då Sveaborg anslöts till fjärrvärme- och avloppsnätet i staden.

I framtiden betyder det alltså att tunneln är säker och stabil för samma bruk som den också används till i dag.

- Man kommer inte att öppna upp tunneln för andra ändamål, säger Anu Ahoniemi som är byggansvarig på Förvaltningsnämnden för Sveaborg.

Så här ser tunneln ut på insidan.

Så här ser Sveaborgstunneln ut på insidan. Sveaborgstunneln 2015 Bild: (C)2015 Arttu Kokkonen, all rights reserved

Övergivna metrostationer i Kampen, Munkshöjden och Hagnäs

Metronätverket i Helsingfors breddas – och Västmetron kommer att föra passagerarna till Esbo. Men fortfarande finns det oanvända metrostationer, som sannolikt aldrig kommer att användas. Spökstationer kallas de. Dit metrotågen aldrig gick eller går.

Den mest centrala finns i Kampen. Under den metrostation som nu är i bruk. Kampenstationen skulle finnas på den metrolinje som planerades gå nordväst. På samma linje hann man bygga en station till, den som finns under Munkshöjdens köpcentrum. Eller rättare sagt byggdes den först, redan på 1960-talet.

I Hagnäs finns också en övergiven metrostation, som till exempel kunde användas för Centrumslingan. Men den kommer knappast någonsin att tas i bruk.

Utrymme för en ny metrostation reserveras också under nya Böle. Det kommer kanske aldrig att tas i bruk, utan byggs för säkerhets skull eftersom det skulle bli för svårt att bygga en station efter att den nya stadsdelen blivit färdig. Någon metro kommer ändå inte att gå dit åtminstone på 10 år, kanske aldrig.

Västmetron byggs helt och hållet i tunnlar. Den nylagda metrorälsen på Aalto-universitets station. Bild: Yle/Petter West