En socialarbetare inom barnskyddet i Helsingfors har i medeltal 40 klienter på sitt bord. Ledande socialarbetare Bengt Lindblom tycker att siffran borde ligga på 25.
Om de faktiskt har 57 klienter per socialarbetare så är det nog helt för mycket, och jag förstår att de är stressade.
Bengt Lindblom har jobbat inom barnskyddet i tolv år, de senaste tre i Helsingfors, innan dess nio år i Vanda. Han förstår stressen.
- När jag jobbade i Vanda var situationen inte så här allvarlig. Men om de faktiskt har 57 klienter per socialarbetare så är det nog helt för mycket, och jag förstår att de är stressade, säger Lindblom.
På tok för många klienter per socialarbetare
I dag är Lindblom ledande socialarbetare vid barnskyddet i Östra centrum i Helsingfors.
- Vid vår byrå har vi över femtio klienter per socialarbetare, och det är på tok för mycket, säger han.
- Min personliga erfarenhet säger att 25 klienter per socialarbetare skulle vara en lämplig mängd.
Stor omsättning bland personalen
Att jobba inom barnskyddet är tungt. Det säger Bengt Lindblom med tolv års erfarenhet av jobbet. Få orkar lika länge som han.
- Det är tunga beslut att fatta, och fallen har bara blivit svårare med åren, säger Lindblom.
Det är tunga beslut att fatta, och fallen har bara blivit svårare med åren.
Att han själv orkat så länge beror på att han lärt sig att koppla bort jobbet då det är dags att stämpla ut.
- Tyvärr är omsättningen bland personalen hög, särskilt bland de som är behöriga. De väljer ofta bort barnskyddet efter en tid.
De som jobbar inom barnskyddet har lite högre lön än andra socialarbetare.
- Barnskyddet är faktiskt det psykiskt tyngsta socialarbetet som finns, förklarar Lindblom.
I grannstäderna är läget inom barnskyddet något bättre än i Vanda, där socialarbetare larmat om en oroväckande personalbrist. Men också i Esbo och Helsingfors talar barnskyddscheferna om svårigheter att rekrytera behörig personal.
Socialarbetare i Vanda är så överarbetade att de själva har slagit larm om att de med nuvarande resurser inte kan ta hand om alla barn som behöver dem. Det är en av de stora nyheterna den här veckan, och den väcker tankar också hos Morgonöppets Tisdagssnackare.
Filosofen Hannes Nykänen tycker att socialarbetarnas bristande resurser är en liten del i ett större sammanhang.
- Det finns inget aktivt intresse för att just nu montera ner en fungerande offentlig sektor, men inte heller ett intresse för att få den att fungera väldigt bra - eftersom man ändå förr eller senare vill montera ner den, säger han.
Laila Andersson är rektor vid Mattlidensskola, och hon tycker att beslutsfattarna är tragiskt kortsiktiga i sitt tänkande.
- Den sociala sidan och utbildningen kostar pengar, men beslutsfattarna måste våga tro på att det lönar sig att satsa på det här. Då sparar man otroligt mycket på lång sikt.
"Orkar nån faktiskt bry sig!?"
Facebookgrupper som hänger ut felparkerande bilister i en form av moderna tidens skampåle får ingen förståelse.
- Är det att någon parkerar utanför en portgång för att bära in nåt i ett hus faktiskt ett så stort problem att man orkar ta bilder och hänga ut dem på facebook? Det känns ledsamt att vuxna människor håller på med sådant här och visar så dåligt exempel åt barn.
Hannes Nykänen tycker att det är ett beklagligt fenomen, men att det också ligger någonting väldigt mänskligt i i det här.
- Människan tenderar att fokusera och bli irriterad på små saker i sin näromgivning, och ser inte de stora sakerna som egentligen är de som styr också de där små sakerna.
Tillsynsverket för hälsovården, Valvira, bedömer att fallet där smutsiga nålar användes i ett laboratorium i Kampen i mars, kunde ha undvikits med med mera noggrannhet och omsorg i arbetet. Valvira kommer inte att begära en utredning av polisen.
Ett grovt fel uppdagades i mars i ett av HNS laboratorium i Helsingfors. En anställd tog blodprov av 19 personer med redan använda nålar.
I det här fallet är instruktionerna hos HUSLAB helt i sin ordning, men det är mer en fråga om att jobba enligt instruktionerna och att ha dem synliga.― Jussi Holmalahti
I den utredning som Valvira gjort hittade man brister i bland annat förstörandet av de nålar som användes, hur nya nålar tas i bruk och också i inlärningen till arbetsrutinerna. Den farliga situationen uppkom också på grund av brådska och vårdslöshet.
Jussi Holmalahti från Valvira påminner om att misstaget kunde ha undvikits om man hade varit mer noggrann i varje enskilda arbetsskede.
Noggrannheten är ett gammalt bud som hela tiden måste hållas framme.― Jussi Holmalahti
- I det här fallet är instruktionerna hos HUSLAB helt i sin ordning, men det är mer en fråga om att jobba enligt instruktioonerna och att ha dem synliga. Noggrannhet är det vi egentligen kivas om här. Det krävs en ständig vaksamhet när man ska jobba enligt instruktioner och också i att föra rutinerna vidare till nya människor.
- Noggrannheten är ett gammalt bud som hela tiden måste hållas framme, säger Holmalahti.
På grund av misstaget kan 19 personer ha utsatts för bland annat hiv och hepatit.
Vi hittade inget sådant som skulle vara typiskt för olagligheter i det här fallet.― Jussi Holmalahti
Valvira: Vi anmäler inte
Enligt Valvira har HUSLAB redan vidtagit de åtgärder som behövs för att patientsäkerheten igen ska säkras. Valvira menar också att det inte framkommit några sådana olagligheter i undersökningen som skulle kräva en polisutredning.
- Vi hittade inget sådant som skulle vara typiskt för olagligheter i det här fallet så vi kommer inte att begära en polisutredning, åtminstone inte enligt lagen om redskap inom hälsovården.
Andra instanser kan ändå be polisen undersöka fallet.
Holmalahti berättar också att Valvira inte undersöker om misstaget begåtts med flit, det är i sådana fall upp till polisen.
Visst vill vi alla effektivera hälsovården, det har ju sina egna risker.― Jussi Holmalahti
"Det finns vissa risker i effektivering"
Inom HUSLAB har man ett belöningssystem där arbetstagarna får penningbonusar efter 40 tagna prover. HUSLAB har själva sagt att belöningen inte fås enbart på grund av snabbhet, utan också med tanke på jobbets kvalitet.
Valvira tar inte ställning till belöningssystemet utan lyfter upp arbetstagarens egna ansvar.
- Visst vill vi alla effektivera hälsovården, det har ju sina egna risker. Vi litar ändå på den professionella hälsovårdskåren, att de inte lägger sina egna behov före patient- eller redskapssäkerheten, säger Holmalahti.
Under förra året påbörjades byggandet av 30 500 nya bostäder. Av dessa finns nästan varannan i huvudstadsregionen.
I sin helhet ökar byggandet med åtminstone tre eller fyra procent, uppskattar byggbranschens intressebevakare Rakennusteollisuus RT i vårens konjunkturöversikt.
Efter tre svaga år ökade byggandet under förra året och gick en aning på plus. Under nästa år väntas byggandet öka med ett par procent.
Förra året påbörjades byggandet av 30 500 bostäder. 40 procent av bostäderna finns i huvudstadsregionen.
– Högkonjunkturen inleds ofta i huvudstadsregionen. Om det går bra i södra Finland gynnar det hela Finland, då effekten sprids vidare, säger RT:s ordförande Tero Kiviniemi som företräder byggbolaget YIT.
Byggandet ökar i östra Finland
Byggandet ökar ändå inte bara i huvudstadsområdet. Byggbranschen har tillfrisknat även i östra Finland, speciellt i tillväxtområdet Joensuu. Under de kommande två åren används en halv miljard euro för att bygga bostäder i Joensuu.
Det är bland annat flyttningen av lärarutbildningen från Nyslott till Joensuu som ger fart åt byggbranschen i området. Ett av de synligaste projekten är ett 14 våningar högt höghus för studerande.
I östra Finland arbetar nästan 16 000 människor i byggbranschen. Under vintermånaderna har arbetslösheten som värst varit 25 procent.
Esbolaget Blues ser inte ut att hitta en räddare i nöden. Klubben gick i konkurs i mars och nu meddelar laget att ingen snabb lösning är att vänta.
Blues konkursbo har utrett möjligheten för någon annan att ta över företaget Jääkiekko Espoo Oy, men ingen snabb lösning går att skåda, skriver Blues i ett pressmeddelande på tisdag.
En lång rad cyklister stoppade trafiken på tisdag kväll i Helsingfors. Det var fråga om en cykeldemonstration mot de dåliga arrangemangen vid byggarbetsplatser i Böle.
I och med byggandet av mellersta Böle har cykel- och gångvägarna fått se sig om efter nya möjligheter kring Böle tågstation. Arrangemangen har kritiserats för att bli farliga för både cyklister och fotgängare.
I tre år framöver får den lätta trafiken följa specialarrangemang.
Läget i Mellersta Böle är rätt bökigt för en cyklist eller en fotgängare för tillfället - och i tre år framöver.Cykel- och gångvägsskyltar som varsalr om undantagsrutt.Bild: Yle/ Catariina Salo
Helsingfors cykelförening, Hepo, ordnade på tisdagen tillsammans med föreningen Helsingin seudun maan ystävät, en demonstrationscykling från Narinken till Böle.
Marjut Ollitervo som är vice ordförande för Hepo berättar att sådana här kritiska cykelutflykter ordnas en gång i månaden, det här var årets första. Syftet är att lyfta fram problemställen längs cykellederna i Helsingfors.
- Staden vill lyfta cyklingens del i stadstransporten och det lyckas inte genom att göra ett treårigt, helt vansinnigt system [som det i Böle]. Det lyckas bara genom att bygga smidiga och trygga cykelvägar, säger Ollitervo.
Marjut Ollitervo är vice ordförande för Helsingin polkupyöräilijät och Reetta Keisanen jobbar som cykelkoordinator på Helsingfors stad.Två kvinnor med cyklar.Bild: Yle/ Catariina Salo
Staden vill främja cykeltrafik
Helsingfors stads cykelkoordinator Reetta Keisanen håller med om att det finns skäl att vara kritisk till arrangemangen i Böle.
- Vårt mål inom staden är att främja gång-, cykel- och kollektivtrafik, och när det kommer till byggarbetsplatserna uppfylls inte de här målen ännu, säger Keisanen.
Hon säger också att det förhoppningsvis kommer att komma förändringar till cykelarrangemangen i Böle. Som det ser ut nu måste man som cyklist korsa flera vägar, göra farliga svängar och på många ställen dela den smala trottoaren med fotgängare - vilken också kan bli farligt.
Sämst är läget precis vid Böle tågstation, där cykeldemonstrationen gjorde flera ärevarv.Cykeldemonstration vid Böle järnvägsstation.Bild: Yle/ Catariina Salo
Alla de viktigaste cykellederna har specialarrangemang
Cykelleden norrifrån genom Böle till centrum av Helsingfors, är tillsammans med Fiskehamnens och Drumsö broar, de livligaste cykellederna in till staden. Alla de här tre lederna är för tillfället delar av byggarbetsplatser.
Jag tror inte man har tagit till sig cykelsäkerheten tillräckligt på byggarbetsplatserna ännu.― Reetta Keisanen
Reetta Keisanen från Helsingfors stad berättar alla som bygger i Helsingfors ska gå en kurs där det nu, för andra året, också berättas hur cykelarrangemang ska göras smidiga.
- Jag tror inte man har tagit till sig cykelsäkerheten tillräckligt på byggarbetsplatserna ännu, säger Keisanen.
I medeltal cyklar det dagligen knappa 4 000 personer genom Böle, dryga 5 700 cyklar över Drumsö bro och närmare 4 200 över Brändö bro.
Värst är det vid tågstationen i Böle. Byggarrangemangen ska pågå i tre år.Cykeldemonstration vid Böle järnvägsstation.Bild: Yle/ Catariina Salo
- I Fiskehamnen byggdes en cykelväg på den stora tillfälliga rampen, men den fick stängas efter en vecka eftersom bilisterna inte väjde för cyklister trots stoppskyltar, berättar Marjut Ollitervo.
Det senaste årtusendets bilistideologi lyser starkt igenom.― Marjut Ollitervo
Hon menar att det är symptomatiskt att man då stängde cykelvägen.
- Det senaste årtusendets bilistideologi lyser starkt igenom. Det kommer inte på tanken att man kunde ta lite utrymme ifrån bilisterna ibland.
Ollitervo berättar att så görs redan i till exempel Stockholm, där fotgängare och cyklister också tas i beaktande vid stora huvudleders byggarbeten.
- Där tar man modigt bort en stor körled och bygger en tillfällig cykelväg - och har en gångled skilt - och bilisterna får helt enkelt vänja sig vid de nya arrangemangen.
Ny match – precis samma utfall. HIFK finalbesegrade Dicken för andra gången – men ledde inte en enda gång under den första halvleken.
Matchen i Berghäll följde målmässigt precis samma ritningar som i Britas på söndag. HIFK hade det otroligt svårt i början av matchen, medan Dickens försprång utraderades i andra halvlek.
Efter den första kvarten hade HIFK bara lyckats göra ett mål. Dicken ledde med fyra måls marginal i paus: 10–6. HIFK hade inte haft hand om kommandot en endaste gång.
HIFK kom i gång på allvar i andra halvlek och såg till att Dickens försprång krympte, bit för bit.
Hundraprocentigt skytte
Efter 41 minuter ledde Dicken med 15–11. Sju minuter senare ledde HIFK med 17–15.
Både Linda Cainberg och Ida Väyrynen låg bakom vändningen. Väyrynen satte precis alla skott hon tog i matchen.
HIFK vann matchen med 22–20.
HIFK leder nu matchserien med 2–0 efter två jämna möten. Det krävs fyra segrar för att bli finländsk mästare.
Två fastighetsägare vill att deras fastighet ska tillhöra Vanda i stället för Sibbo, men Sibbo kommun vill inte gå med på att justera kommungränsen.
Fastighetsägarna har en fastighet i Norra Nissbacka i Sibbo, vid gränsen till Vanda. Fastigheten har sitt postnummer i Vanda och den enda vägen till fastigheten finns på Vandas sida om gränsen.
Därför vill ägarna att gränsen justeras, men det ser ut att bli knepigt. Kommunstyrelsen i Sibbo har nämligen beslutat att inte förorda en gränsjustering
Lättare få service
Enligt ägarna skulle de enklare kunna få service om hemkommunen skulle ändras från Sibbo till Vanda.
Kommunstyrelsen i Sibbo anser däremot att servicen i dagens läge mycket lätt kan ordnas över kommungränserna även utan gränsjusteringar. Man kan enkelt få hälsovård, dagvård och skolor i andra kommuner än hemkommunen.
Styrelsen påpekar dessutom att det finns flera liknande fall runt omkring i landet. Om Sibbo går med på att justera gränsen, så kan det sätta press på övriga kommuner att göra likadant. Kommunstyrelsen anser att det här inte är ändamålsenligt.
Kommunfullmäktige i Sibbo ska ännu säga sitt i ärendet. Även om svaret från Sibbo blir nej, så kan statsrådet justera gränsen.
Vanda stad har inte motsatt sig att gränsen justeras.
Finalisterna i tävlingen Våga vara företagsam presenterade sina företag i Kampens köpcentrum i Helsingfors i dag.
På plats fanns unga företag från olika håll i landet och man kunde köpa allt från käpphästar till fotograferingstjänster.
Företagen grundades i samband med en tillvalskurs i skolan. Där fick man skapa sin företagsidé och sedan prova hur den lyckas i verkligheten. Man skapade självklart riktiga produkter och sålde dem till riktiga kunder.
Jeff productions från Ekenäs gymnasium tillverkar granola, ett slags müsli, utan vitt socker. De körde igång med försäljningen till jul.
– Vi var på Ekenäs julmarknad och påskmarknad och så har vi tagit emot beställningar. Vi har sålt 228 påsar hittills, säger Emilia Broman.
Att ha ett företag på riktigt är ändå något helt annat än att sitta på skolbänken. Det praktiska arbetet ger nya insikter och lärdomar.
– Jag har skött bokföringen så det har jag lärt mig om. Jag också lärt mig att tala inför människor och övertyga någon att köpa vår produkt. Jag har lärt mig att vara avslappnad och att hålla föredrag inför klassen är lätt nuförtiden, säger Broman.
Hjälp av experter
Birdstore UF tillverkar fågelmatare av återvunnet material och fågelmat. Företaget består av elever från Kristinestads högstadieskola.
– Vi ville hjälpa fåglarna så att de inte dör över vintern. Det vill andra också, för produkterna går bra åt där hemma, säger Torbjörn Rosenback från Birdstore.
För att veta hurdan fågelmatsblandning de skulle göra tog de kontakt med en fågelexpert. Det har blivit långa dagar för de unga företagarna.
– Vi har satt mycket av vår fritid på det här, säger Rosenback.
Vill vinna
Evenemanget i Kampen var finalen i tävlingen Våga vara företagsam och det syntes på företagsidéernas kvalitet. Förutom själva idén skulle deltagarna bland annat ge ett trettio sekunders pitch och intervjuas av juryn.
Vinnaren representerar Finland i Ung företagsamhets Europeiska mästerskap.
– Nog kom vi hit för att vinna, säger Fredrik Ahlgren på Woodworkers UF från Strömborgska skolan i Borgå.
Woodworkers tillverkar produkter såsom servetthållare och hyllor av trä. Eleverna har fått smaka på livet som företagare.
– Det är tungt. Men det lönar sig nog sist och slutligen.
Efter finalen är företagets verksamhet slut för skolans del, men många av ungdomarna funderar ändå på att fortsätta också i framtiden.
– Vi har båda funderat på att flytta till Sverige för att studera. I så fall kunde vi bra fortsätta med det här, säger Ahlgren.
Hockeyfinallagen Tappara och HIFK möttes fyra gånger i grundserien. Tammerforslaget vann tre gånger och förlorade bara en gång – då Patrik Laine var borta.
Tappara blev finalklart på tisdag efter 4–3 i matcher mot Kärpät. HIFK behövde bara sex matcher mot JYP och vann med 4–2 i matcher.
Mycket i Hockeyfinland har handlat om Patrik Laine den senaste tiden – med rätta. Tapparas superskytt har pangat in mål på löpande band och toppar slutspelets målliga med åtta fullträffar.
Tre matcher – fyra mål
Laine lyste inte lika klart i grundserien, men hittade ofta rätt mot just HIFK.
Han stod för ett mål i det första mötet den 19 november, gjorde två mål i hemmahallen drygt en vecka senare, och gjorde ett mål på bortais i februari. Han passade också till ett mål.
Laine missade det tredje mötet – den enda gången då Tappara förlorade mot HIFK i grundserien. Matchen spelades i slutet av december.
Då hade Laine fullt upp med att förföra hockeyvärlden under JVM.
Finallagens inbördes möten:
19.11.
HIFK–Tappara 3–5
Bästa poängplockare:
HIFK: Arttu Luttinen 1+1=2, Joonas Rask 1+1=2
Tappara: Stephen Dixon 2+0=2, Jan-Mikael Järvinen 1+1=2, Kristian Kuusela 0+2=2, Jani Lajunen 0+2=2
28.11.
Tappara–HIFK 5–4 efter straffar
Bästa poängplockare:
HIFK: Teemu Ramstedt 0+3=3, Tommi Taimi 0+2=2
Tappara: Kristian Kuusela 0+3=3, Patrik Laine 2+0=2
29.12.
Tappara–HIFK 3–4
Bästa poängplockare:
HIFK: Tommi Taimi 0+2=2, Teemu Ramstedt 1+0. Sju andra noterades för en poäng.
Tappara: Jere Karjalainen 1+1=2, Kristian Kuusela 1+1=2, Aleksi Elorinne 0+2=2, Henrik Haapala 0+2=2
18.2.
HIFK–Tappara 1–4
Bästa poängplockare:
HIFK: Jasse Ikonen 1+0=1, Corey Elkins 0+1=1, Joonas Järvinen 0+1=1
Tappara: Patrik Laine 1+1=2, Jukka Peltola 1+1=2
Rasismen och den upplevda rädslan i samhället har börjat få oanade effekter. Nu påverkas också barnens hobbyer. Det säger den tidigare basketstjärnan, ordföranden för Delegationen för etniska relationer i södra Finland, Michaela Moua.
Framför mig i idrottshallen i Dickursby i Vanda sitter en person med erfarenhet av ungefär hundra landskamper i basket och flera år av spel som proffs utomlands.
När jag frågar Michaela Moua hur hon vågar tala då så många andra är rädda säger hon att hon upplever det som att hon är en person med en stark röst, som genom sitt agerande kan påverka.
Förutom att hon är ordförande för Delegationen för etniska relationer i södra Finland jobbar Moua som koordinator för projektet "Idrott för alla" i Vanda.
Det tillspetsade samhällsklimatet syns enligt henne i vardagen.
- Familjer lägger av med barnens hobbyer, säger Moua och hänvisar bland annat till deltagarmängderna i vissa klubbar som staden arrangerar.
Det handlar inte om rädsla för att något ska ske i själva verksamheten, utan före och efter.
- De är till exempel rädda för att något ska ske på vägen till klubben, att barnen ska utsättas för våldshandlingar.
Övertramp leder till övertramp
För många i Vanda är klubbarna som staden arrangerar enda möjligheten till fritidssysselsättning. Man har gjort allt för att ordna det så att alla ska våga vara med.
- Till exempel kan en vuxen åka med barnen från ett visst område till timmen.
Så här borde det ändå inte vara. Moua tycker att beslutsfattarna på riksnivå bär ett stort ansvar. Övertramp har lett till övertramp.
Michaela Moua har spelat basket i landslaget och som proffs utomlands.i idrottshall i DickursbyBild: Yle/ AG Karlsson
Om en riksdagsledamot säger något rasistiskt så upplever hens anhängare lätt att de också kan säga vad som helst, både i sociala media och i riktiga livet.
- De borde träda fram och säga att det inte är okej att bete sig rasistiskt och hotfullt och att det här inte är ett Finland som jag vill vara med och bygga, säger Moua och riktar sitt budskap till beslutsfattarna.
Också du och jag kan påverka
Nu skyller Moua inte allt på politikerna. Också den dåliga ekonomiska situationen har lett till att folk mår sämre, vilket i värsta fall får följder.
Och det är inte bara beslutsfattare eller myndigheter som kan jobba för tolerans och ett bättre samhällsklimat.
Moua säger att var och en kan påverka, genom att skriva i sociala media, genom att verka på arbetsplatsen och fritiden.
- Det finns många sätt att säga att man inte vill leva i ett samhälle med så här negativt klimat.
Brändöföräldrar har vaknat upp till att politikerna vill att deras barn ska gå högstadiet i Botby. Sektionsordförande Veronica Hertzberg försvarar förslaget, hon säger att Brändöeleverna ryms in i Botby grundskola.
- Det som jag tycker är jättetrevligt med Botby grundskola är det att den kommer att bli en samarbetspartner med Helsingfors universitets klasslärarutbildning, det betyder att man här kommer att jobba i mycket nära samarbete med Helsingfors universitet, säger Veronica Hertzberg (SFP).
Det är ett väldigt bekant område för många, medan de östra delarna inte är det.― Maria Carlsson, Brändöbo
Veronica Hertzberg tycker det är intressant att Brändö gymnasium har en idrottslinje och att Botby grundskola i höst också ska börja med en idrottslinje.
- De barn som i dag bor på Brändö fortsätter ofta till Brändö gymnasium, och de flesta från Botby högstadium som fortsätter i gymnasiet så väljer Brändö, då blir det naturligt för dem att bli vänner redan i högstadieålder, säger Hertzberg.
Utbildningsnämndens svenska sektion föreslår att Brändöbarnen går årskursena 7-9 i Botby grundskolaBotby grundskola.Bild: Yle/Helena von Alfthan
Fredagens förslag från utbildningsnämdens svenska sektion föreslår att Brändö lågstadieskola skulle höra till det östra distriktet. Det betyder att högstadiet i Botby grundskola blir Brändöbarnens närskola efter lågstadiet, inte Norsen som idag.
- Jag vill att sektionen bordlägger åtminstone den delen av ärendet som gäller Brändö, säger Brändöbon Erika Ehrnrooth.
Brändöföräldrarna borde få mera tid att bekanta sig med ärendet.― Erika Ehrnrooth, Brändöbo
Hon önskar att Brändöföräldrarna skulle få mera tid att bekanta sig med ärendet. Hennes egna barn går på dagis, det äldsta barnet fyller 6 i sommar och ska börja i förskolan.
Veronica Hertzberg, ordförande i utbildningsnämdens svenska sektion, bor nära Botby grundskola. Själv har hon gått både i Norsen, Botby och Brändö i skola och säger sig ha en objektiv syn på det hela.Veronica Hertzberg utanför botby grundskolaBild: Yle/Helena von Alfthan
Brändö lågstadieskolas direktion säger i sitt utlåtande till staden att de är tveksamma till att deras skola skulle bli en del av det östra skolområdet. Direktionen anser att det inte har kunnat visas att Brändöeleverna ryms in i Botby grundskola i årskurs 7-9 utan att gruppstorlekarna ökar nämnvärt.
- Om man inte lyckades fylla upp Norsen med elever från Kronohagen och Cygnaeus, så varför flyttas Brändö-elever till Botby. Vem är det som vinner på det här, undrar Erika Ehrnrooth.
Brändöeleverna ryms in i Botby grundskola.― Veronica Hertzberg, sektionsordförande
Veronica Hertzberg säger att eleverna från Brändö ryms in i Botby grundskola.
- Det har alla sagt att de kommer att göra. Botby är en ganska stor skola som ska renoveras. Renoveringen börjar i sommar och ska pågå till våren 2018. Tanken är att flytten skulle ske när renoveringen är klar. Det kommer lite tilläggsutrymmen, så jag tror att alla barnen ryms in, säger Hertzberg.
Botby grundskola. Byggnaden ska renoveras i sommar, berättar Veronica Hertzberg.Botby grundskola ska renoveras.Bild: Yle/Helena von Alfthan
Det är frågan om en balanserad helhet.― Veronica Hertzberg, sektionsordförande
Direktionen för Brändö lågstadieskola påpekar i sitt utlåtande att det var en överkapacitet i Norsens skolbyggnad som uppstod när gymnasiet flyttade bort. Det ledde till hela revideringen av servicenätet, och direktionen ser därför flytten som omotvierad.
- Jag skulle vilja veta vad logiken med att flytta ut 60 elever är när hela diskussionen började med att man skulle fylla Norsen, säger Erika Ehrnrooth.
- Det är kanske inte en fråga nu om vart de ryms. De ryms säkert i båda skolhusen. Det är fråga om att få en balanserad helhet. Flyttar Brändöeleverna till Botby så leder det till att Botby och Norsens högstadier blir ungefär lika stora. Sedan ger det administrativa fördelar och möjligheten till tjänsterektor, säger Veronica Hertzberg, om vad hon ser som fördela med Botbyalternativet.
Skolvägen har inte stor betydelse
Skolvägen till Botby grundskola är betydligt kortare från Brändö än den skulle vara till Norsen, och också med färre övergångar och mindre trafik. Det här är för endel brändöföräldrar något positivt.
- Min son tycker att Botby är bättre just med tanke på säkerhetsaspekten. Han tar sig redan nu till Botby två gånger i veckan för att läsa franska, och han tycker att det är smidigt, säger Jouni Salokivi som är pappa till en femteklassist.
Väljer man att gå den här vägen från Botby grundskola till metron tar det tio minuter, går man längs Blomängsvägen går det lite snabbare.Skogen bakom Botby grundskolaBild: Yle/Helena von Alfthan
Tvåbarnsmamman Maria Carlsson upplever inte att skolvägen skulle ha en stor betydelse:
- Många har hobbyer i stan och har så att säga inriktat sig på centrum-området. Det är ett väldigt bekant område för många, medan de östra delarna inte är det.
Utbildningsnämndens svenska sektion ska fatta beslut om saken på sitt möte torsdag 14.4.
Jag anser att det är bättre att min son fortsätter i Norsen än i Botby efter sexan, säger Oliver Michelsson, vars son går i Brändö lågstadieskola. Men om Helsingfors utbildningsverks förslag godkänns kommer sonen att gå åk 7-9 i Botby.
Endast fem fall av patientskador noterades vid Huslab i fjol. Bara ett fall kommer att leda till ersättningar. Sammanlagt togs över 14 miljoner prover i fjol.
Patientsäkerheten hamnade i rampljuset förra veckan, då det kom fram att en skötare hade tagit 19 prover med använda nålar. I fjol togs 14 miljoner prov vid Huslab.
Det handlar om endast fem fall i fjol.― Lasse Lehtonen, förvaltningsöverläkare
Fem anmälningar om patientskador gjordes i fjol, säger förvaltningsöverläkare Lasse Lehtonen vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS.
- Det handlar om ytterst få fall. Av de här fem fallen kommer sannolikt ett att leda till ersättningar, säger Lehtonen.
Personalen i större fara
Enligt Lehtonen är personalen i en betydligt större fara än patienterna. Bland personalen sker över 100 stickskador årligen.
- Smittorisken är obefintlig. Det är mera sannolikt att vinna på lotto. Det beror bland annat på att det finns så få smittsamma blodsjukdomar.
Den vanligaste typen av patientskador uppstår om patienten faller i laboratoriet.
- Det kan hända om patienten stiger upp, svimmar och slår sitt huvud.
Sticksäkra nålar minskat antalet olyckor
HNS har redan under några års tid använt så kallade sticksäkra nålar. Enligt Lehtonen har de här nålarna minskat på antalet stickskador bland personalen.
Enligt Lehtonen handlade det uppmärksammade fallet där en skötare tog prover med använda nålar om att nåltypen var ny och skötaren i fråga inte hade förstått hur mekanismen fungerade.
Lukko-målvakten Ryan Zapolski flyttar till KHL-klubben Jokerit med ett tvåårigt kontrakt. – Han har varit en av FM-ligans bästa målvakter, säger Jokerits GM Jari Kurri.
De tre senaste säsongerna har Zapolski spelat i FM-ligan med Raumolaget Lukko. Under de tre åren har han tillhört den absoluta målvaktseliten i ishockeyligan. Den här säsongen höll han nollan tio gånger, flest av alla i ligan.
– Zapolski har under de senaste tre säsongerna varit utan tvivel en av ligans bästa och jämnaste målvakter. Han är mentalt stark och har lyckats utvecklas varje år som spelare och vi ser ingen orsak till varför inte det skulle kunna ske även i Jokerit under bra ledning, säger Kurri på klubbens webbplats.
I och med kontraktet med Zapolski är nu Jokerits målvaktsbesättning klar för nästa säsong. De två övriga målvakterna i klubben är Riku Helenius och Jani Kautto.
Situationen inom barnskyddet i Vanda är allvarlig. Det säger Tero Ristimäki, ordförande för Fackorganisationen för högt utbildade inom socialbranschen, Talentia.
Enligt ordförande Tero Ristimäki vittnar de anställdas klagomål om missförhållandena att det är dags att ta tag i resursbristen ordentligt.
- Om arbetstagarna tvingas klaga till tillsynsmyndigheterna om sina arbetsgivare, borde varningslamporna blinka röda, säger Ristimäki.
Enligt arbetstagarna har man inte i tillräcklig grad åtgärdat de missförhållanden som de har rapporterat om.
Om arbetstagarna tvingas klaga till tillsynsmyndigheterna om sina arbetsgivare, borde varningslamporna blinka.― Tero Ristimäki, fackordförande
Vanda har speciellt sett över den förebyggande verksamheten inom barnskyddet, och tillsatt lediga tjänster. Men enligt Ristimäki har det här inte löst alla problemen inom barnskyddet.
Ordförande Tero Ristimäki på Talentia säger att situationen är allvarlig.FÖR LITEN bild på Tero
- Det har ju helt klart inte hjälpt, eftersom arbetstagarna har kontaktat övervakningsmyndigheterna.
I hela landet ökar barnskyddsbehovet, och det verkar fortsätta öka, men resurserna har inte ökat i samma takt, menar Ristimäki.
- En lösning på problemen kunde vara att öka på resurserna så att en enskild socialarbetare inte har en för stor arbetsbörda.
Tunga beslut att fatta och alldeles för många klienter per socialarbetare. Det är verkligheten inom barnskyddet i flera städer. Bengt Lindblom har jobbat inom barnskyddet längre än de flesta orkar.
Renoveringen av Kajsaniemi botaniska trädgård sköts nu med 15 procent mindre arbetskraft än tidigare. Den förnyade utomhusträdgården skulle invigas i sommar men öppningen skjuts upp med ett år.
Ett år till. Så mycket är det tänkt att renoveringen av Kajsaniemi botaniska trädgård fördröjs. Orsaken till fördröjningen är uppsägningarna vid Helsingfors universitet.
Enligt centralmuseets chef Leif Schulman görs renoveringen nu med 15 procent mindre arbetskraft.
Något exakt tal på hur många som sägs upp från de enskilda enheterna ges inte ut till allmänheten.
- Det är universitetets riktlinje, säger Schulman.
Gallring också bland sommarjobbare
På grund av det skärpta ekonomiska läget på universitetet kommer man inte heller att anställa lika många sommarjobbare som under tidigare somrar.
- Vi kan inte anställa i normal ordning, men en del nog. Orsaken är knappa tillgångar, men också det att personalen sägs upp - det finns juridiska orsaker.
Leif Schulman berättar att man på Naturhistoriska centralmuseet har skurit ner på all verksamhet, men extra hårt har publikverksamheten drabbats.
Rickson Mansiamina lånas ut från AIK till HIFK. Mansiamina har tränat med HIFK under våren och nu har man kommit överens om ett lånekontrakt.
Rickson Mansiamina har varit en del av AIK:s A-lag sedan 2015 men för att få spela matcher lånas han nu ut till HIFK.
– Rickson är en ordentlig förstärkning för oss. Han är i den åldern då han behöver få spela regelbundet och det kan vi erbjuda honom. Vi vill att han ska utvecklas ännu mer, säger HIFK:s sportchef Henri Määttä på klubbens webbplats.
– Han är väldigt bra man mot man och kan hålla i bollen i ett högt tempo. Han tillför också mångsidighet på kanten, säger tränaren Jani Honkavaara.
Det är fortfarande oklart när Mansiamina kan göra debut i HIFK:s tröja. HIFK möter Inter på hemmaplan på torsdag men det kan hända att Mansiaminas speltillstånd inte är färdigt då.
Enligt Regionförvaltningsverkets senaste granskning av Helsingfors djurskyddsförening (Hesy) finns det flera brister i föreningens arbetarskydd. Regionförvaltningsverket uppmanar nu Hesy, med hot om böter, att rätta till sakerna på arbetsplatsen.
Djurskyddsföreningen måste nu göra en kartläggning över hur de anställda behandlas på jobbet, hur mycket jobbet belastar dem och hur man kan undvika den belastning som för tillfället finns. En uppföljning på det måste också göras inom 60 dagar, annars riskerar Hesy böter på 8000 euro.
Orsakerna som kommer fram i granskningen är de interna problem som funnits mellan de anställda och styrelsen. Bland annat nämns det att att man som anställd blivit hånad och utfryst.
Djurskyddsföreningen har haft en verksamhetsledare och en kontorschef under de senaste åren som båda sagt upp sig. Verksamhetsledaren sade upp sig efter mindre än två månader.
Problemen har fortgått hos Hesy i en längre tid.Helsingfors djurskyddsförening HESY i östra Baggböle.Bild: YLE/Christoffer Gröhn
Enligt rapporten från Regionförvaltningscentralen berodde uppsägningen på att styrelsen inte ville att verksamhetsledaren skulle ta itu med de arbetarskyddsliga åtgärder som behövde göras på arbetsplatsen.
Rapporten visar också att Hesys personal känner att föreningens styrelse leder arbetet på ett olämpligt, ostrukturerat och belastande sätt. Enligt Regionförvaltningsverket har arbetsgivaren försummat och kompromissat personalens hälsa och säkerhet på jobbet. Enligt rapporten pågår det här fortfarande.
- De är alldeles annorlunda, här får blommorna vissna, hör jag en besökare förtjust utropa på Gallerie Bengelsdorff i Helsingfors. Det är vernissage för den fria konstnären och fotografen Niclas Warius serie Vanitas, symboliskt laddade bilder med huvudtemat alltings förgänglighet.
Målningar inom genren vanitas var från början nederländska 1500- och 1600-talsstilleben, rika på symboler för död och förändring. En klassisk vanitas påminner oss om att tiden och dess konsekvenser inte kan stannas upp.
Installationen Oh Father från 2015 kom till i och med att Niclas bearbetade sin fars död. Det är fotat i ett litet hus på Kimitoön, där Niclas har ett släktskåp som han fyllt med en hel mängd föremål, också släktföremål.
Niclas far, exchefen Lars Warius restaurerade kristallkronor under sina sista tio levnadsår innan han dog 2011. Före det hade han bland annat reparerat tvättmaskiner och levt bohemliv, så han var "definitivt en människa som inte lämnade folk kalla, om man säger så", småler Niclas.
Regissören Kristin Olsoni och andra besökare på Niclas Warius vernissage i Gallerie Bengelsdorff. 2016.Kristin Olsoni och andra på Niclas Warius vernissage i Gallerie Bengelsdorff. 2016.Bild: Yle/Mi Wegelius
Niclas har alltid sett sig och sin far som ganska olika. Sig själv har han uppfattat som den känsliga, lite blyga och inte så framfusiga, medan den socialt begåvade fadern var stor, mörk och högröstad.
- Det är spännande när jag nu samtalar med honom efter hans död, så känner jag att de här sidorna och krafterna delvis infinner sig hos mig… vilket är jätteintressant.
Fadern kunde alltid finna lösningar på praktiska problem, han var lite av en Oppfinnar-Jocke, vilket de i mycket hög grad har gemensamt, säger Niclas.
- Det är liksom en speciell logik och också intuition där jag tycker om det här att ”nyhjästä tyhjästä”, som det så bra heter på finska, att skapa ur ingenting, tillägger han.
Dessutom kunde pappa, i likhet med farfar trubaduren, sjunga och spela piano och han tyckte om allt som var vackert, fortsätter Niclas sin beskrivning. Han var en modig man, som inte brydde sig om vad andra tänkte om honom.
Han var också en man som gladeligen rökte och drack, och bland de föremål som Niclas har fyllt skåpet med hittar vi följaktligen cigarettfimpar och tomflaskor. Därtill ljus, vissnade blommor, en pistol, kristaller, en silversked, gamla fotografier – allt sådant som hör livet till, konstaterar han.
En närbild av Oh Father.Niclas Warius installation Oh Father i närbild. 2015.Bild: Niclas Warius
Det tog Niclas två dagar att bygga sitt stilleben. Under arbetets gång, då han växlade mellan att placera föremålen och att stå bakom kameran, skymtade han i något skede också sin egen spegelbild i vitrinskåpets 1800-talsglas.
Det fick Niclas att ta med även sig själv i verket. Om sin relation till fadern säger han att den var bra, trots att föräldrarna skilde sig när han var sex år.
-Också om pappa var en liten pojke som aldrig riktigt växte upp, störde det inte mig och jag höll kontakten, berättar Niclas. I tonåren delade han och fadern intresset att meka med mopeder och bilar. Som äldre delade de också kärleken till gamla hus.
Fotografiet i Oh Father föreställer i alla fall inte Niclas far. Niclas säger sig arbeta intuitivt och inte vilja pressa in för mycket i sina verk.
Närbild nummer två på Oh Father.Niclas Warius installation Oh Father. Närbild. 2015.Bild: Yle/Mi Wegelius
Tycker om kontraster
Förutom att skriva en egen släkthistoria handlar det här verket för Niclas också i hög grad om att relatera till sin egen, delvis borgerliga, finlandssvenska bakgrund.
På min fråga om vart Niclas har kommit till på den punkten, svarar han att det är ett faktum att den bakgrunden finns. Vad den betyder är han ännu inte helt på det klara med. Men han har nyss läst ett citat om faran i att konstnärer kan röra sig inom alla samhällsskikt.
Själv njuter han delvis just av det och exemplifierar med att han har sin utställning i en fantastisk våning på bästa plats i Helsingfors på Södra kajen. Samtidigt har han strax innan vi träffas ägnat sig åt dumpsterdiving, sopdykning, för honom ett sätt att både handla etiskt och dryga ut hushållet på.
- Så jag gillar det här med kontraster, påpekar Niclas. Men att göra ett verk också kring sin mor, det har han ännu aldrig tänkt på.
- Min mamma, barnträdgårdsläraren Riitta lever och är glad, säger Niclas. Han påpekar att han har henne att tacka för en hel del av sitt visuella seende. Hon har arbetat inom skolsektorn och den grafiska branschen och Niclas vande sig redan tidigt vid att det varit ordning och vackert i hemmet med storasyster och lillebror.
Att våga leva ut sitt liv
Utgångspunkten för The Letter (You Never Came) var saker och ett fotografi som Niclas fann i ett öde hus. Fotot föreställer en man, uppskattningsvis från början av 1900-talet.
Niclas började fantisera kring hans öde. Han fäste sig vid att mannen på bilden verkade så instängd och uttryckslös, rätt androgyn och också tidlös. Det här tedde sig ganska sorgligt och började för Niclas att handla om ett liv som inte levts fullt ut. Hade mannen varit kapabel att vara den han var, för att få ut det bästa av livet?
Medan Niclas laddade bilden med olika symboliska element blev kontakten till den för honom imaginära personen kraftig och känslorna i Niclas själv så starka att han grät emellanåt.
Så kanske handlar det här mycket om honom själv också, tänker han sig. Att våga leva ut sitt liv som den man är.
Niclas Warius The Letter (You Never Came). 2014.Niclas Warius installation The Letter (You Never Came). 2014.Bild: Niclas Warius
Den döda kungsfågeln som ligger ovanpå tavelramen har Niclas fått av sin faster. De giftiga snöbären och musskiten är väl heller inte så bra för människan, medan de upp- och nervända, oanvända glasen för honom talar om den allra starkaste förnekelsen, den som definitivt visar att det aldrig blev något.
Det härliga och det hemska
Have Faith från 2014 är fotograferad utomhus i kvällsljus mot en stenvägg. Utgångsläget var en varm ton genom hela bilden och den ikon som Niclas farmor, ”roskisdykare” även hon, hittade i ett sopnedkast på 1940- eller 50-talet.
Också här handlar det om kontraster, viktiga för Niclas i vanitasserien. Han vill hitta punkten där det härliga och det hemska i livet möts, och där man inser att motsatserna behövs för att vi ska kunna uppskatta det vi har.
Niclas Warius Have Faith. 2014.Niclas Warius installation Have Faith. 2014.Bild: Niclas Warius
- Skönheten är viktig i sig men också förfallet och det förgängliga. De kan hjälpa oss att ta till vara stunden just nu och njutningen av det jordiska vi har omkring oss, utan att vi ändå binder oss vid det för mycket, säger Niclas.
En idé att sjunka in i
För 43-årige Niclas handlar det också om insikten att han nu är en person i medelåldern, också om han inte känner sig som en sådan. I dagens värld är det lätt att vara ung länge, men påminnelsen om att tiden är begränsad är viktig, säger han.
Att bygga upp ett stilleben för fotografering kan ta två timmar eller två dagar för Niclas.
- För mig handlar det om en idé jag börjar bygga. Sedan försjunker jag in i verket och låter det börja hända, jag far iväg på en liten emotionell resa, berättar Niclas.
Det att han själv är den som arrangerar föremålen har han inga problem med. Han bygger upp ett stilleben, men ser fotografiet och sin egen inre resa som den egentliga slutprodukten.
- Det är en kraftig grej för mig personligen. Vilken story man som åskådare sedan ser är upp till var och en, påpekar Niclas.
Paris för hektiskt
Niclas började studera foto på en folkhögskola på Gotland 1995. I Frankrike var han som utbyteselev från Konstindustriella högskolan i Helsingfors.
Niclas säger att Paris var lite för hektiskt för honom. Han kunde inte riktigt hitta någon sinnesro där, trots all historia som tilltalar honom. Under de senaste fyra, fem åren har ett gammalt hus i Dragsfjärd varit hans primära hem tillsammans med exmaken.
Niclas bad folk komma med föremål som har betydelse för dem. Här ser vi resultatet i The Selection. 2015.Niclas Warius installation The Selection. 2015.Bild: Niclas Warius
Om tillvaron på en liten ort, säger Niclas att den är jätteskön. Livet är på något sätt begränsat och om man är på en båt eller en ö har man färre saker att ta ställning till vilket gör gott för en människa, ler han.
De flesta av verken på utställningen Vanitas har också kommit till på Kimitoön. Samtidigt har Niclas själv just nu kommit in i ett nytt livsskede där han säger att framtiden står lite öppen för honom.
Han kastar en blick ut mot det solglittrande havet och konstaterar att det börjat klia i fingrarna att få fixa på ”kimppabåten” och igen bege sig ut på det blå.
Humorn är med i de mera abstrakta verken där Niclas har lekt med färg och form och komposition, som här i Balls från 2014 med nystan av mattväft.Konstverket Balls av Niclas Warius. 2014.Bild: Niclas Warius
Niclas Warius utställning Vanitas kan ses på Gallerie Bengelsdorff i Helsingfors fram till och med den 31 maj 2016, onsdagar 11-18 eller enligt överenskommelse.
Över hälften av de sökande till den nya klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet kommer från huvudstadsregionen. Bara en handfull österbottningar finns med.
Det är lite som västmetron. Räls och vagnar står redo, nu väntar vi bara på passagerarna.― Fritjof Sahlström, docent i pedagogik vid HU.
Det ser ut som att den nya klasslärarutbildningen vid HU har helt andra sökande än de som söker till klasslärarutbildningen vid Åbo Akademi i Vasa, i folkmun kallad Peffan.
Stora regionala skillnader
Yle Huvudstadsregionen har tagit del av de sökandes hemort och sammanställt följande siffror: av de sökande till Helsingfors kommer över hälften från huvudstadsregionen, en tredjedel från övriga Nyland, åtta från andra orter och bara fem från Österbotten.
Det är jättebra om folk som annars inte skulle ha sökt till klasslärarutbildningen nu har sökt till Helsingfors. Vi behöver bra klasslärare.― Gurli-Maria Gardberg, Åbo Akademi
Vid Åbo Akademi i Vasa ser det helt annorlunda ut: bara tio av drygt 100 sökande kommer från huvudstadsregionen. 11 kommer från övriga Nyland, lika många från andra orter och hela 68 från Österbotten. För de båda universiteten avses uttryckligen förstahandssökande.
Liten nedgång
För Peffan har antalet förstahandssökande gått ner lite, från 117 i fjol till 103 i år. Men då måste man minnas att alla linjer vid Åbo Akademi i Vasa har haft lite färre sökande än i fjol.
- Det är oklart hur den nya lärarutbildningen har påverkat Peffan. Om nedgången i antalet sökande skulle vara stor, kunde man tänka sig att den beror på den nya utbildningen i Helsingfors, säger områdeschef Gurli-Maria Gardberg vid Åbo Akademis utbildningsservice.
Den nya klasslärarutbildningen i Helsingfors har inte nämnvärt påverkat antalet sökande till pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa.Academill i Vasa. Bild: YLE/Rolf Granqvist
Enligt Garberg tyder siffrorna ändå på att det är studerande som annars inte skulle ha sökt sig till klasslärarutbildningen som nu har hittat utbildningen i Helsingfors.
- Det finns tydligt ett intresse för båda utbildningarna och det ska bli intressant att se hur det fortsätter. Det är jättebra om folk som annars inte skulle ha sökt till klasslärarutbildningen nu har sökt till Helsingfors. Vi behöver bra klasslärare.
Samtidigt hoppas Gardberg att flera av de blivande klasslärarna kan tänka sig studier på bägge orter, och har satt det andra universitetet som andrahandsalternativ.
Det bästa som kan hända är att det här ger ett lyft för utbildningen överlag och ger klassläraryrket högre status.― Gurli-Maria Gardberg, Åbo Akademi
Gurli-Maria Gardberg gläder sig också det stora intresset för klasslärarutbildningen överlag.
Helsingfors universitet verkar locka helt nya klasslärarstuderande med sin utbildning.Helsingfors universitetBild: Yle / Jonna Nupponen
- Även om HU kanske ätit en liten del Peffans sökande, så har totalmängden sökande till klasslärarutbildningen ökat. Hela diskussionen kring en klasslärarutbildning i Helsingfors har gjort att intresset för utbildningen har ökat.
Enligt Gardberg visar siffrorna att det finns en klar beställning på den nya utbildningen.
- Det bästa som kan hända är att det här ger ett lyft för utbildningen överlag och ger klassläraryrket högre status.
Lärarutbildningen redo att öppna dörrarna
Att så många unga har valt klasslärarutbildningen som första alternativ då de söker sig till den akademiska världen gläder Fritjof Sahlström.
Han är docent i pedagogik och har länge jobbat med klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet.
Fritjof Sahlström.Fritjof Sahlström, universitetslektor i pedagogik vid Helsingfors universitet.Bild: Yle / Julie Ebbe
- Dessutom visade det sig att antagningen inte åt av sökanden till allmän pedagogik eller småbarnspedagogiken, säger han.
Antagningsprocessen är i gång, och då studenterna inleder sina studier på hösten är universitetet redo.
- Det är lite som västmetron. Räls och vagnar står redo, nu väntar vi bara på passagerarna.
14.4 kl 13.30: Artikeln uppdaterad med citat av Sahlström.
