Den finländske fotbollstränaren Shefki Kuqi ryktas vara på väg till klubben Oldham – åtminstone om man får tro den brittiska sportkanalen Sky Sports.

Oldham spelar Football League One vilket är den tredje högsta fotbollsserien i det engelska ligasystemet, efter Premier League och Championship.

Enligt Sky Sports reste Kuqi på onsdagen till England för att skriva under kontraktet med Oldham. Klubben är bekant för Kuqi eftersom han spelade i laget säsongen 2011-2012. Då gjorde han 40 matcher med det hyfsade målsaldot 11 mål.

Den 39-årige Kuqi är som bäst chefstränare för PK-35 Vantaa som spelar i den finländska fotbollsligan.

Känner den engelska fotbollen väl

Oldham slutade på 17:e plats i Football League One 2015-2016. Lagets tränare John Sheridan tog sitt pick och pack och drog till Notts County efter säsongen och Oldham har sedan dess varit utan lots.

Kuqi känner väl till den brittiska fotbollen eftersom han tillbringade en stor del av sina spelarkarriär där. Säsongen 2001-2002 representerade han Stockport County, 2002-2003 Sheffield Wednesday, 2003-2005 Ipswich Town, 2005-2006 Blackburn Rovers, 2006-2009 Crystal Palace samt 2007-2008 både Ipswich och Fulham. Efter en kort avstickare i Tyskland återvände han 2010 till Storbritannien där han spelade sina sista år för Swansea City 2010-2011, Derby County 2010, Newcastle United 2011, Oldham Athletic 2011-2012 och Hibernian 2012-2013

Efter den brokiga spelarkarriären inledde han sin tränarkarriär år 2014 i Honka. I fjol bar det av från Esboklubben till Vanda och nu bär flyttlasset eventuellt vidare...

BREAKING: Sky sources:
Shefki Kuqi to hold final talks with Oldham today about becoming their new manager: https://t.co/Au3HjRLFzx

— Sky Sports News HQ (@SkySportsNewsHQ) June 29, 2016

Shefki Kuqi set to take over as Oldham Athletic manager. What could possibly go wrong? https://t.co/fGFtDDuc23

— Escape To Suomi (@EscapeToSuomi) June 28, 2016

Oldham Athletic are set to name former Ipswich Town and Blackburn Rovers striker Shefki Kuqi as their new manager. pic.twitter.com/6PVxdBspPc

— Oddschanger (@Oddschanger) June 29, 2016

Hope Shefki Kuqi makes it a priority to get all players at Oldham doing his goal celebration. 😂 pic.twitter.com/oTBzmrF4IL

— A b i g a i l (@swanabi) June 29, 2016

Fastighetskontoret vill nu att man ska riva det som finns kvar av de gamla byggnaderna i rödtegel för att ge plats åt en park.

Fastighetskontoret föreslår ändå att man ska spara något som kan vara ett monument över magasinen och som kan implementeras i en park som ska anläggas där.

Vad man skulle spara är oklart - man kan inte spara en hel vägg, för det finns gifter i materialet och det har dessutom blivit skört av tidens tand.

Rallarrosor, alltså mjölkört, trivs vid de gamla järnvägsmagasinen. Mjölkörter (rallarrosor) framför ruinerna av VR:s magasin. Bild: Yle/ Karin Filén epilobium,mjölkört,rallarrosor,vr:s magasin

På torsdag kväll behandlar fastighetsnämnden frågan om framtiden för VR:s magasinruiner.

Läs mera:

De gamla magasinen i Helsingfors brändes ner i stället för att bevaras

När Musikhuset i Helsingfors planerades väcktes frågan vad man skulle göra med järnvägens gamla rödtegelmagasin framför Riksdagshuset. I maj 2006 brann magasinen ned, och nu är Musikhuset färdigt.

Miss Gay Finland, amning och Ola Salo - det här är kanske den mest omfångsrika intervjun du kommer att läsa. Och vill du veta vad bröstmjölk smakar ska du definitivt klicka här. Vi pratade med Miss Gay Finland-finalisten Ida Boucht.

Tisdagen den 29 juni intar årets Miss Gay Finland-finalister scenen på gaynattklubben Dtm för att avgöra vem som får bära kronan i de kommande tolv månaderna. Ida Boucht är en av de åtta finalisterna och den enda finlandssvensken i tävlingen.

För mig handlar det om att acceptera mig själv som den jag är, eftersom jag kom ut ur skåpet till mina föräldrar bara tre månader sen.― Ida Boucht

Varför gick du med i tävlingen?

- Ja du, jag måste medge att det kom som en impuls, som allt annat i mitt liv. Jag satt i mitt kök med min flickvän och såg annonsen. Jag har tidigare tyckt att tävlingen är lite skrattretande, förlåt nu bara till den här tävlingen. Jag har ifrågasatt konceptet och varit ganska kritisk mot misstävlingar - poängen med dem och varför man vill vara med egentligen.

- Sen när jag själv gick med i den förstod jag varför andra deltagit. För mig handlar det om att acceptera mig själv som den jag är, eftersom jag kom ut ur skåpet till mina föräldrar för bara tre månader sen. Det kändes som ett sätt för mig att acceptera mig själv. Jag deltar i den här tävlingen mest för min egen skull, och så klart också för att ge mod till andra att våga acceptera sig själva och komma ut ur skåpet.

Ida Boucht är den enda finlandssvensken bland årets Miss Gay Finland-finalister. Ida Boucht Bild: Heidi Sandborg/Miss Gay Finland finlandssvensk,ida boucht,miss gay finland,miss gay finland-finalist

Gick allting bra då kom ut till dina föräldrar?

- Vi ska kanske inte gå in på detaljerna, men det gick nog överraskande bra i slutändan, måste jag säga.

Miss Gay Finland har en systertävling, så att säga, Mister Gay Finland, vars vinnare utnämns på torsdag. Men kontrasten mellan dessa två tävlingar kunde inte vara större. Medan Mister Gay Finland är en utseendefixerad tävling handlar Miss Gay Finland om ... tja, ja vad?

- Bra fråga. Jag vet egentligen inte själv. Man tävlar om att bli Miss Gay Finland och ärligt sagt tycker jag att det är lite flummigt. Jag tror att det är väldigt mycket du själv som väljer vad du gör kampanj för, vad du vill göra under ditt missår och så vidare. Och mycket beror ju också på publiken som är med och avgör vinnaren genom att rösta.

Senare under kvällen sade hon att hon börjar få ganska ont i sina bröst och frågade mig om jag skulle kunna ställa upp.― Ida Boucht

I din beskrivning på Miss Gay Finland-webbplatsen står det att du är öppen och galen. Vad är det galnaste du har gjort?

- Herregud, kan jag berätta det? En av de galnaste grejerna jag har gjort är att verkligen rädda en av mina bästa vänner. Det var en fest hos mig och min kompis ammade, men hon hade glömt sin bröstpump hemma. Senare under kvällen sade hon att hon börjar få ganska ont i sina bröst och frågade mig om jag skulle kunna ställa upp. Så jag har sugit på min kompis bröst för att få ut bröstmjölk, skrattar Ida.

- Jag vet inte om min pappa lyssnar på det här, men jag har inte berättat om det här för honom. Så förlåt pappa, men jag har gjort det.

Vad smakade det?

- Det smakade hyla-mjölk. Det var ganska sött. I något skede insåg jag ju att jag har laktosintolerans. Jag började må lite illa, men jag tror det var också själva akten.

Jag känner att jag kanske inte hade så många HBTQI-förebilder när jag var ung. Jag hade Ola Salo, jag skulle inte vara jag utan Ola Salo.― Ida Boucht

Vad skulle du göra om du kronas Miss Gay Finland?

- Nu ska jag försöka homma ihåg vad jag skrev i min beskrivning... Jag vill donera vinsten till Sateenkaariperheet ry. Jag valde dem eftersom jag vill stöda regnbågsföräldrar och den trygga uppväxten av deras barn.

- Om jag vinner så vill jag jobba med ungdomar och i skolor. Jag känner att jag kanske inte hade så många HBTQI-förebilder när jag var ung. Jag hade Ola Salo, jag skulle inte vara jag utan Ola Salo. Jag tycker att det är viktigt med bra förebilder och jag har jobbat i skolor som lärarvikarie.

- Det är viktigt att tala öppet om pressen man känner då man ännu är i skåpet och när man är osäker på vad ens egen läggning är. Också mer på ett allmänt plan om hur man mår - jag har till exempel inte alltid mått så bra själv. Jag upplever att jag skulle ha mycket att ge där och det skulle vara roligt. Samtidigt skulle jag också vilja ordna en spelning för min duo, ida&jenny.

Vilka är dina förebilder, fortfarande Ola Salo?

- Så klart, fast jag är en tjej så kommer jag alltid att älska Ola Salo.

Har du träffat honom?

- Jo, jag har festat med honom. Han var jättetrevlig. Jag festade med alla i The Ark och jag har också varit på en efterfest med hälften av gänget i Malmö när jag bodde där. Ola var jätteschysst. Han var lite full och behövde gå och kissa så vi hann inte snacka så länge, men vi pratade mycket om deras låtar och vad de har betytt för mig. Han sa att det är väldigt intressant att diskutera mig. Nästa gång då vi sågs under Eurovisionsåret 2007 på The Arks Eurovisionsfest kom han ihåg mig och hojtade ”Ida, heeej!” och så kramade han mig.

Jag har egentligen inte övat mitt nummer en enda gång.― Ida Boucht

I morgon, tisdagen den 29 juni är det final i Miss Gay Finland-tävlingen, är du nervös?

- Lite, för jag har egentligen inte övat mitt nummer en enda gång. Det är ännu lite på planeringsnivån, så jag är lite stressad.

Tyvärr har jag insett med åren att jag verkligen är en tävlingsmänniska. Jag hatar att förlora och jag förlorar ofta. Jag är världens sämsta förlorare.― Ida Boucht

Årets Miss Gay Finland-finalister. Miss Gay Finland 2016 finalister Bild: Heidi Sandborg / Miss Gay Finland finalister,miss gay finland,miss gay finland 2016

Är det bra stämning bland finalisterna eller känns konkurrensen av?

- Alltså jag ser det som en tävling, skrattar Ida.

- Tyvärr har jag insett med åren att jag verkligen är en tävlingsmänniska. Jag hatar att förlora och jag förlorar ofta. Jag är världens sämsta förlorare. Jag är med för att vinna, men det betyder inte att jag skulle hålla på att hacka alla medtävlare. Jag har träffat dem bara en gång, men jag tycker att de är supertrevliga.

Läs mer om Miss Gay Finland-tävlingen här.

Finansministeriet har publicerat siffror på hur vårdrefomen påverkar kommunernas ekonomi. I alla andra kommuner i huvudstadsregionen utom i Grankulla och Kyrkslätt, finns det press på att höja kommunalskatten.

Från och med 2019 är det landskapen som har hand om social- och hälsovårdstjänsterna, slås det fast i det jättelika lagpaket över vårdreformen som blev offentlig på onsdag. För kommunerna innebär det här stora förändringar.

Grankulla och Kyrkslätt kan sänka

I finansministeriets beräkning flyttar man över 12,3 procentenheter av kommunalskatten till lanskapen för att finansiera social- och hälsovårdstjänsterna.

Finansministeriet har räknat ut hur vårdreformen påverkar kommunernas ekonomi. När det gäller huvudstadsregionen finns det press på att höja kommunalskatten i Helsingfors, Esbo och Vanda medan Grankulla och Kyrkslätt har marginal att sänka kommunalskatten.

Se finska Yles tabell här! Du kan också kolla läget i din egen kommun.

Esbo IF:s häcklöpare Oskari Mörö imponerade stort under Paavo Nurmi Games i Åbo. Mörö klockades för 49,50 på 400 meter häck – årsbästa med bred marginal.

Mörö kapade nästan fem tiondelar av årsbästa med den fantastiska tiden.

Bara i EM i Zürich år 2014 har Mörö löpt bättre. Då klockades han för finländskt rekord, 49,08.

Tiondel från OS-gränsen

Mörös tid i Åbo var bara en tiondel från OS-gränsen. Det är ett enormt formbesked inför EM i Amsterdam. Då har Mörö en till chans att putsa på årsbästa och klara gränsen till Rio.

Mörö var tvåa i loppet bakom sydafrikanen Le Roux Hamman.

400 m aidat: 1) Le Roux Hamman 49,44, 2) Oskari Mörö 49,50, 3) Rasmus Mägi 49,59. #yleisurheilu #paavonurmigames

— Etusuora (@Etusuora) June 29, 2016

Här finns alla resultat från Paavo Nurmi Games.

Bilhandlare har tagit tillfället i akt och utnyttjar nu de rejäla förseningarna i västmetrons tidtabell för att uppmuntra Esbobor att köpa bilar.

”Hej Esbobo, glöm metrobekymren!”, råder en reklamvideo av bilimportföretaget Delta Auto Oy.

- Problemen med metron har varit framme mycket, så vi ville skapa en reklamkampanj med en unik vinkel, säger Delta Autos marknadsföringsexpert Juha-Pekka Reiss.

Försäljningen av bilar kommer att öka på de områden som påverkas av förseningen.― Juha-Pekka Reiss, Delta Auto Oy

Enligt Reiss är tanken att erbjuda en lösning till transportproblem som västmetrons försening eventuellt kan skapa.

- Kampanjen är gjord med glimten i ögat, det är inte meningen att peka ut någon skyldig part, säger han.

Reiss tror att problemen med västmetron kommer att gynna bilmarknaden i Esbo.

- Försäljningen av bilar kommer att öka på de områden som påverkas av förseningen, förutspår han.

Projektet har skötts så dåligt att man vid det här laget bra kan göra lite narr av det hela.― Topi Ranta, Netwheels Oy

Också företaget Netwheels Oy ser en gyllene chans i metrohärvan. Företaget, som driver en bilförsäljningswebbplats, marknadsför sina tjänster i en reklamartikel som i lättsam ton kritiserar västmetroprojektet.

Företagets innehållsleverantör Topi Ranta har inga samvetskval över att utnyttja förseningen i marknadsföringssyfte.

- Projektet har skötts så dåligt att man vid det här laget bra kan göra lite narr av det hela, säger han.

Från den första kvinnliga studenten till de första kvinnorna som protesterade mot att de inte fick gå klädda i byxor på universitetet. Helsingfors universitetet har flera kvinnliga pionjärer som har berett vägen för andra kvinnor.

När Pia Österman, verksamhetsledaren för Alumnföreningen vid Helsingfors universitet, började studera på humanistiska fakulteten 1997 hade flera kvinnor redan berett vägen för henne och andra kvinnliga studerande.

- Jag har kommit in utan att desto mera ifrågasätta att man kommer in som kvinna och har på inget sätt blivit diskriminerad av professorer eller andra, säger hon.

Det är först när jag tittade på gamla bilder och när jag gjorde en utredning om innovatörer och högt stående forskare från 1900-talet som det slog mig att där inte finns några kvinnor.

Österman säger att hennes generation är så vana vid att se mycket kvinnor vid universitetet att de därför inte ifrågasätter det överhuvudtaget.

- Det är först när jag tittade på gamla bilder och när jag gjorde en utredning om innovatörer och högt stående forskare från 1900-talet som det slog mig att där inte finns några kvinnor.

Det första avsnittet av serien Kvinnliga pionjärer i stan handlar om de första kvinnorna vid Helsingfors universitet.

Vi måste komma ihåg att ännu på 1960-talet så var det förbjudet för kvinnor att uppträda i byxor på universitetet.

Första kvinnan inledde studierna 1873

Helsingfors universitet var det första universitet i Norden som delvis öppnade upp dörrarna för kvinnliga studerande då Marie Tschetschulin år 1870 fick avlägga studentexamen. Av olika orsaker började hon aldrig studera.

Emma Irene Åström började som första kvinnan studera vid Kejserliga Alexanders Universitetet 1873. Emma Irene Åström, första kvinnliga studenten vid Helsingfors universitet. Bild: Jacobsson Selma/Helsingfors stadsmuseum Emma Irene Åström

Men tre år senare, närmare bestämt den 14 juni 1873, skrev Hufvudstadsbladet att Finlands andra kvinna hade avlagt studentexamen. Hon hette Emma Irene Åström.

Hufvudstadsbladets första sida den 14 juni 1873 "...har åter ett fruntimmer avlagt studentexamen.". Hufvudstadsbladet den 14 juni 1873. Bild: Skärmdump från Nationalbibliotekets digitala samlingar på sajten digi.kansalliskirjasto.fi Emma Irene Åström

Man vet att man vid Helsingfors universitet har förhållit sig positiva till kvinnornas studier redan tidigt på 1800-talet och på 1800-talets mitt.

Åström skrev sig som första kvinna vid Helsingfors universitet, eller då Kejserliga Alexanders Universitetet. Det här med dispens av kejsaren.

- Man vet att man vid Helsingfors universitet har förhållit sig positiva till kvinnornas studier redan tidigt på 1800-talet och på 1800-talets mitt. Men det var något som inte kunde förverkligas under vår period som en del av det ryska kejsardömet.

Det här eftersom man på ryskt håll var oroliga för vad det här skulle ha för effekt på resten av universiteten i det ryska riket.

- Det gjordes några ansökningar, men de fick alltid avslag, säger Österman.

Det är intressant och kanske symptomatiskt på något sätt att hon själv inte ville göra något stort nummer av att hon var pionjär.

Emma Irene Åström avlade filosofie kandidatexamen den 23 maj 1882. Hufvudstadsbladet rapporterade om det dagen efter. Hufvudstadsbladet den 24 maj 1882. Bild: Skärmdump från Nationalbibliotekets digitala samlingar på sajten digi.kansalliskirjasto.fi Emma Irene Åström

Ville inte göra ett stort nummer av sig själv

Åström var särskilt intresserad av latin och filosofi. Hon var 26 år gammal när hon började studera vid den historisk-filologiska sektionen.

- Det är intressant och kanske symptomatiskt på något sätt att hon själv inte ville göra något stort nummer av att hon var pionjär. Men det var många svenskspråkiga manliga studenter och professorer som ville lyfta fram det här som en viktig sak, det att vi var föregångare på den här fronten.

Kvinnornas andel kom att öka explosionsartat, till exempel vid humanistiska fakulteten, eller filosofiska fakulteten så var kvinnorna i majoritet redan 1922.

Kvinnorna blev snabbt i majoritet

Efter Åströms inträde gick utvecklingen snabbt.

- Redan från 1885 fanns kvinnor inskrivna vid universitetet regelbundet. Och 1891 fanns det redan 44 kvinnliga studenter. Kvinnornas andel kom att öka explosionsartat, till exempel vid humanistiska fakulteten, eller filosofiska fakulteten så var kvinnorna i majoritet redan 1922. Så det gick jättesnabbt och de har varit i majoritet sedan dess - som studenter.

Den 25 maj 1882 rapporterade Hufvudstadsbladet om Åströms magisterpromotion där man hade läst upp en dikt som Zacharias Topelius skrivit till henne. Hufvudstadsbladet den 25 maj 1882. Bild: Skärmdump från Nationalbibliotekets digitala samlingar på sajten digi.kansalliskirjasto.fi Emma Irene Åström

Nationerna tog in kvinnor först 1893

Till en början kunde kvinnor inte tillhöra nationerna. De kvinnliga studerandena fick gå med i nationerna först 1893.

- Först väckte kvinnorna uppmärksamhet och de unga herrarna undrade hur man ska bete sig med dem. De såg annorlunda ut och betedde sig annorlunda, de ville äta civiliserat och kanske inte bete sig så burdust som männen med dryckeslag och fester som urartade sig i allt möjligt.

Först väckte kvinnorna uppmärksamhet och de unga herrarna undrade hur man ska bete sig med dem.

Nylands nations hus på Kaserngatan byggdes 1901. Nylands nation på Kaserngatan Bild: Yle/Petter West helsingfors då och nu,kaserngatan,nylands nation

Festerna började sluta lite tidigare

Och när de tidigare mansdominerade nationerna öppnade upp för kvinnor förändrades en hel del.

- De kom in som värdinnor som ansvarade för maten, sitsarna, gott skick och dylikt. Festerna började sluta lite tidigare på kvällen - någon skulle ju följa hem de kvinnliga studenterna. Så det blev en annorlunda kutym.

Professor Matti Klinge har i sin stora utredning om universitetets historia poängterat att det nog inte någon annanstans än i Finland kan ha varit så lätt för kvinnorna att komma med i universitetslivet.

Men överlag var man positiva till att också kvinnorna fick börja studera på universitetet.

- Professor Matti Klinge har i sin stora utredning om universitetets historia poängterat att det nog inte någon annanstans än i Finland kan ha varit så lätt för kvinnorna att komma med i universitetslivet. Det fanns en tanke om den utbildade kvinnan och betydelsen av hennes utbildning för hela familjen och släkten.

Kvinnorna behövdes för att bygga upp en ny nation och samtidigt var kvinnorörelsen i Finland väldigt stark på den tiden.

Första kvinnliga professorn tillträdde först 1930

Till en början tog man ändå sällan vara på den kunskap som kvinnorna samlade under studietiden. Först långt senare började Finland dra nytta av den stora mängden utbildade kvinnor i och med dagvårdssystemet.

Ansökan hade en viktig betydelse för att den väckte diskussion om varför kvinnans akademiska karriär tar slut innan dess.

Det dröjde dessutom ända till 30-talet innan den första kvinnliga professorn utnämndes. Och även där fanns en kvinnlig pionjär som banade vägen.

- Det var Alma Söderhjelm som var den första kvinnan som helt tydligt hade en akademisk karriär som sitt mål. Hon blev utnämnd till den första kvinnliga docenten 1906. Och hon ansökte 1911 om att få en särskild rätt, dispens, att bli utnämnd till professor. Hon fick inte den rätten, men ansökan hade en viktig betydelse för att den väckte diskussion om varför kvinnans akademiska karriär tar slut innan dess.

Ett kapitel om Alma Söderhjelm i boken Bildningens makt av Pia Österman. Ett kapitel om Alma Söderhjelm i boken Bildningens makt av Pia Österman. Bild: Yle/Mira Myllyniemi pia östermans bok

Söderhjelm blev Finlands första kvinnliga professor 1927, men då i Åbo. Helsingfors första kvinnliga professor var Laimi Leidenius, som utnämndes till sin tjänst 1930.

Fortfarande för få kvinnliga professorer

Enligt Österman är de kvinnliga professorernas fortfarande för få.

- Än i dag är kvinnliga professorernas antal mindre i relation till deras procentuella andel av studenterna. Och det här gäller hela förvaltningen, så det finns fortfarande mycket att göra.

Vaktmästarna släppte inte in dig på föreläsningar om du kom i långbyxor.

Kvinnor i byxor fick tillträde tack vara studentaktivism efter 60-talet

Hon påminner om att utvecklingen vid universitet går i samma takt som den samhälleliga utvecklingen.

- Vi måste komma ihåg att ännu på 1960-talet så var det förbjudet för kvinnor att uppträda i byxor på universitetet. Vaktmästarna släppte inte in dig på föreläsningar om du kom i långbyxor. Professor Laura Kolbe och Päivi Setälä har båda vittnat om den här upplevelsen personligen.

Österman har bland annat skrivit om kvinnorna vid Humanistiska fakulteten i boken Bildningens makt. Ett kapitel om kvinnorna vid Humanistiska fakulteten i boken Bildningens makt av Pia Österman. Bild: Yle/Mira Myllyniemi pia östermans bok

Först efter 1960-talet upphävdes byxförbudet för kvinnliga studerande vid Helsingfors universitet.

- Det var nog studentkåren och studentaktivismen som var viktiga här. Och kvinnosaken var definitivt en sak som samlade studenter och fortfarande är mycket uppmärksammat.

Det här är första avsnittet av serien Kvinnliga pionjärer i stan, som består av fyra avsnitt. Nästa veckas avsnitt handlar om landets första kvinnliga läkare.

Idag tjuvstartar Tuska-festivalen med en förfestspelning på Tavastia under rubriken Tuska Heatseeker. Där uppträder också bandet Shiraz Lane, som i våras långspeldebuterade med den i hårdrockkretsar lovordade skivan For Crying Out Loud.

Det är inte minst den personligt sjungande finlandssvenska sångaren Hannes Kett som har väckt uppmärksamhet med sin förmåga att sjunga högt och hårt. Så är han inte heller att ta miste på till utseendet när han dyker upp – tio minuter i förtid - på caféet där vi har stämt träff för en pratstund.

Med sitt långa, ljusa hår, snäll uppsyn och kepsen bakfram ger han ett vänligt och trevligt intryck när han kommer fram och hälsar. Så hämtar han en kopp grönt te och vi kan sätta igång.

”Gentlemannahippie”, beskriver han själv sin stil senare, vilket är rätt träffande; peace-symbolen har han både på den ärmlösa t-tröjan och hängande runt halsen. Och ifall han med sitt sätt lyckas rasera eventuella fördomar gentemot metalldiggare och Tuskabesökare, så är han också snabb med att delge av sina egna erfarenheter av festivalen:

- Det är faktiskt en av de fredligaste av festivaler, upplyser han. Gänget är inte alls där bara för att supa, utan i första hand är det för att lyssna på banden, träffa likasinnade och ha det skönt.

Banden representerar många olika stilar av rock, inte alls enbart så hard core som man kunde tro.

Och grönt te är bra för rösten, menar han när jag á propos drycken insinuerar någonting om att det är till att leva hälsosamt nuförtiden som rockare.

Förfest för fans och branschfolk

Men Tavastia Heatseekers är det alltså som gäller ikväll. Ett pre-show party, som Hannes kallar evenemanget med tre band som uppträder: Lost Society, Santa Cruz och de själva, Shiraz Lane.

Som titeln antyder är det också fråga om tre heta band på kommande, som ska försöka väcka uppmärksamhet bland branschfolket som är på plats.

- Exakt så är det. Jag tror det blir fullsatt och förutom en massa fans lär där finnas folk från musikindustrin på plats, i alla fall hoppas jag det, skrattar Hannes. Av de tre banden är vi kanske det nyaste, men jag tror att dom kommer och tittar på alla.

Förhoppningen är att väcka intresse, så man får en chans att komma utomlands och spela där den största marknaden finns. Och med tanke på utomlands, så har Shiraz Lane faktiskt en utpräglat internationell prägel.

Utomlands med internationell power rock

Musiken i sig går i rätt klassisk glambetonad power rock-stil. Inte nydanande direkt, men på det hela taget inte heller typiskt finsk stil.

- Jo, det stämmer, håller Hannes med. Vi har långt hår och elgitarrer och jag sjunger ganska högt och ganska lågt, på engelska, vilket fortfarande anses lite konstigt i Finland.

80-talsstil har det sagts och det är helt fine med oss, för det fanns ju en massa bra band då.― Hannes Kett

Sedan kommer han in på Sverige där det finns en längre tradition med rockband som sjunger på engelska och det har alltid setts som helt naturligt. H.E.A.T. nämner han som ett ungt band på kommande i stil med Shiraz Lane.

Själv kommer jag att tänka på lite äldre namn som Backyard Babies och Hellacopters från början av 2000-talet.

Backyard babies Bild: VILLE AKSELI JUURIKKALA backyard babies

Guns ’n’ Roses och Skid Row och andra gamyler

Men för att fortsätta med referenser, så har ju ingen mindre än Guns ’n’ Roses nämts och Skid Row. 80-talsband över lag, som Hannes redan var inne på, och det här är han alltså helt bekväm med.

Vilket ändå är lite förvånande för mig, för det här är ju band som just jag själv och en äldre generation lyssnade på som unga. Det är klart att det är fråga om lysande rockband, men ändå… har inte den yngre generationen egna idoler, sådana som inte vi gamyler ska förstå oss på?

- Jag vet inte. Det känns bara som att när vi skriver våra låtar, så försöker vi göra sån musik som vi själva vill lyssna på, menar Hannes. Och det här med Guns ’n’ Roses och Skid Row, så fast vi har hittat dom senare, så är det någonting med den musiken som är så… ja, hur säger man? ”Raw”.

Där finns liksom inget nutidens studiotrixande, utan allt låter riktigt, så som det var och det är så vi också vill göra det… all auto tune och annat, sånt förstår jag mig inte alls på.
― Hannes Kett

Men hur är det på Shiraz Lanes spelningar, hurudan publik kommer det?

- Vi har en massa unga fanns, men äldre också, egentligen i alla åldrar, berättar Hannes och nämner de gånger han ibland av äldre personer har fått höra efter spelningar att han låter som Sebastian Bach i Skid Row och att Guns ’n’ Roses var det bästa i tiderna. Och sånt.

Ändå gör Shiraz Lane sin egen grej med egna låtar. Men visst är det smickrande att jämföras med sådana här stora idoler, så Hannes känner inget behov av att revoltera mot den äldre generationen.

Vakna – ”fortsätter vi så här kommer ju allting att ta slut”

Hannes Kett, sångare i Shiraz Lane Bild: Ralf Sandell Fredssymboler,hannes kett,rocksångare,shiraz lane

På en punkt skiljer sig Shiraz Lane åtminstone delvis från liknande band i samma stil. Vad gäller texterna handlar det nämligen inte bara om party och brudar och röj i sedvanlig sleazerockstil.

- När jag skriver texter, så skriver jag mycket om världen omkring oss och jag håller mig inte bara till den positiva sidan. Det finns så massor som vi borde göra bättre, för fortsätter vi så här kommer ju allting att ta slut.

Säger Hannes Kett och menar att vi i något skede måste inse att det finns ett bättre alternativ än att strida hela tiden. Alla är vi ju människor, som det också i sann hippieanda heter på skivans öppningslåt, Wake Up.

- Det är det som jag står för, jag vill bara sprida fred, säger han och pekar på sin peace-symbol runt halsen.

Må sedan vara att budskapet framförs på ett annat sätt än 60-talisterna gjorde det. För Shiraz Lane är det power rock med rivigt riffande elgitarrer och hög falsettsång som gäller, snarare än hållande händer vid lägerelden till akustiskt och vän allsång.

Hör Shiraz Lane i Nöjesfredag den 1 juli.

85-åriga Birgit Nordberg bollades mellan sjukhus för att hon fått fel diagnos. Enligt anhöriga saknas helhetsansvaret för patienter inom äldrevården.

Birgit Nordberg har Parkinsons och klarar inte av att ta sin morgonmedicin på egen hand. I april föreslog en neurolog att Nordberg kunde prova en medicinpump som skulle lösa problemet. Det är fråga om ett kirurgiskt ingrepp där en sond opereras in genom bukväggen för att ge medicin direkt i tarmen.

Det jag är mest ledsen över är att det inte verkar finnas något helhetsansvar.― Helen Nordberg, anhörig

Birgit Nordbergs anhöriga började hoppfullt vänta på en operationstid. Det dröjde och dröjde, och till slut började dottern Helen Nordberg med hjälp av hemtjänstens sjuksköterska utreda vad som var problemet.

- Då visade det sig att det i mammas remiss står att hon är svårt dement. Det stämmer inte, det kan både vi och hemvården intyga, berättar dottern Helen Nordberg.

De som inte har anhöriga, i vilken situation är de?― Helen Nordberg

Felet i remissen berodde på att Birgit Nordberg i februari utfört ett minnestest som på grund av bland annat en urinvägsinfektion gett missvisande resultat. Familjen hade inte informerats om resultatet.

- Det ledde till att man på Mejlans, där ingreppet ska göras, inte tog emot henne eftersom hon anses vara för dement. Så har hon bollats tillbaks till Dals, och sedan igen till Mejlans, och så vidare. Och det här har vi anhöriga inte vetat något om, säger Helen Nordberg.

- Det jag är mest ledsen över är att det inte verkar finnas något helhetsansvar.

Tillbaks i ruta ett

Sedan april har familjen ordnat hjälp med medicinen varje morgon, eftersom hemvårdens skift inte börjar tillräckligt tidigt. Birgit Nordberg har bland annat fått hjälp av sitt 9-åriga barnbarnsbarn, och för tillfället bor Helen Nordberg hos sin mamma. Processen och byråkratin har varit utmattande.

- De som inte har anhöriga, i vilken situation är de? Mamma skulle definitivt inte ha kunnat ta i den här saken ensam. Utan oss skulle hon antagligen vara på ett åldringshem vid det här laget.

Behovet av kommunikation från läkare till patienter och anhöriga har ökat.― Päivi Paavola, stf. chefsläkare vid Dals sjukhus

Nu väntar Birgit Nordberg på att göra om minnestestet.

- Det känns som att vi är tillbaka i ruta ett. Dessutom finns det ingen garanti om att testet kan göras på mammas modersmål, alltså svenska, så i värsta fall kan resultatet igen bli fel, säger Helen Nordberg.

Birgit Nordbergs 9-åriga barnbarnsbarn Simon Hellman har hjälpt till med morgonmedicinen. Birgit Nordbergs 9-åriga barnbarnsbarn Simon Hellman har hjälpt till med morgonmedicinen. Bild: Yle/Sandra Anttila vård (omsorg)

”Mänskliga misstag sker”

Päivi Paavola, ställföreträdande chefsläkare vid Dals sjukhus kompetenscenter för rehabilitering, kan på grund av tystnadsplikt inte kommentera enskilda fall.

- På allmänt plan kan jag säga att det i dylika fall ofta är fråga om mänskliga misstag i informationsförmedlingen. Då kommunikationen är bristfällig, ber vi ödmjukt om ursäkt, säger hon.

Enligt Paavola är vårdkedjorna inom hälsovården komplicerade. Då problem uppstår strävar man efter att diskutera dem och förbättra processen, men det är svårt att helt utesluta mänskliga misstag.

- Behovet av kommunikation från läkare till patienter och anhöriga har också ökat, men resurserna har inte gjort det i samma grad. Vi gör vårt bästa för att beakta det här och försäkra att informationen löper som den ska, säger Paavola.

Nytt system ska göra kommunikationen smidigare

- Det är förstås beklagligt att någon kan falla mellan stolarna så här, säger Gunvor Brettschneider, fullmäktigeledamot (SFP) och medlem av social- och hälsovårdsnämnden i Helsingfors.

Hon menar ändå att en situation som den här, där patienten inte får sin morgonmedicin, inte borde uppstå.

- Hemvården har ju nattpatruller, så jag vet inte varför man inte från stadens sida har kunnat organisera den hjälp som behövs i brytningspunkten, så att säga.

Reformen har valsat omkring under två regeringars tid, men vi planerar vidare, och får sedan lov att anpassa oss efter vad regeringen kommer fram till.― Gunvor Brettschneider, SFP

Åtgärder för att i framtiden undvika situationer där mänskliga misstag ska uppstå är på gång.

- Det är ju meningen att Apotti, som binder samman social- och hälsovårdens databaser i Helsingfors, Vanda, Kyrkslätt, Grankull och HNS, ska göra kommunikationen smidigare, säger Brettschneider.

Hon är bekymrad över att projektet kommer att bli dyrt. Till exempel lämnade Esbo stad Apotti-samarbetet.

Stadens social- och hälsovårdsarbete får ändå inte stå stilla.

- Reformen har nu valsat omkring under två regeringars tid, men vi planerar vidare, och får sedan lov att anpassa oss efter vad regeringen kommer fram till, säger hon.

Testen fortsätter ännu under hösten – senast i januari börjar testkörningen med passagerarna, meddelar västmetrobolaget i dag. Tidtabellen ska klarna i oktober.

Byggandet och systemtestandet på metrostationerna är klart i oktober, och först efter det börjar helhetstesterna om bland annat säkerheten.

Helsingforsregionens trafik HRT beslutar om när testerna med passagerare ska börja. Först efter det beslutar de om när den egentliga metrotrafiken och bussmatartrafiken ska tas i bruk.

- Det finns alltid risker när man testar komplicerade system, och dem kan man inte alltid förutse. När de första säkerhetstesterna är klara, så klarnar tidtabellen, säger Matti Kokkinen, västmetrobolagets vd.

Kokkinen beklagar att tidtabellen inte hållit.

- Nå, visst är det här en tråkig sak för oss. Vi har varit tvungna att tampas med det här, att hur gick det så här. Nu har vi vårt sikte på det att vi får det här byggandet så smidigt som möjligt i mål.

Vad ska ni göra annorlunda, så att byggande löper som det ska nu på slutrakan?

- Vi kommer fortsättningsvis vara noggranna med det att arbetet framskrider så som vi kommit överens om och att tidtabellerna håller.

HRT kommer att fatta beslut om busstrafiken i oktober. Alternativen är att fortsätta busslinjerna som förr, också efter årsskiftet, eller övergå till matartrafik.

- De som trafikerar linjerna måste få veta hur det ser ut efter årsskiftet i oktober, säger Suvi Rihtniemi, vd på HRT.

Rihtniemi säger att beslutet över busslinjerna har gjorts i dag, och att de ska undertecknas om några veckor.

- Målet är att det ska vara så smidigt som möjligt för passagerarna, men hur det ser ut efter årsskiftet är ännu oklart.

Det borde alltså klarna i oktober.

De flesta bussarna bevaras

De flesta bussarna i södra Esbo kommer att gå som förr efter den 15 augusti, då det var tänkt att västmetron skulle tas i bruk.

Bussarnas rutter gäller till årsskiftet, och ännu längre, ifall metron inte kan tas i bruk då.

Direktförbindelser från Drumsö till centrum

Drumsöborna får förnyade busslinjer, men direktförbindelserna kommer att finnas kvar. Busslinje 20 blir 20X och kommer att gå till Kampen istället för Skillnaden. Ändhållplatsen är fortfarande Enåsen.

Busslinjerna 65A och 66A kommer inte att köra till Drumsö efter den 15.8, och linje 501 tas ur bruk. Däremot kommer linje 21V och T-bussarna att trafikera som förr.

Dessutom kommer en ny linje, 21BX, att trafikera mellan Kampen och Hallonnäs.

På natten går 20N som förr.

Förundersökningen kring programledaren Axl Smiths smygfilmningsskandal är klar. 43 av 60 brottsanmälningar går till åklagaren för åtalsprövning.

En majoritet av brottsanmälningarna mot programledaren Axl Smith går till åtalsprövning. I vissa fall kunde målsägarna inte nås, och i några fall hade tiden straffrättsligt löpt ut.

Alla fallen utreds som olovlig observation. I fyra fall är brottsrubriceringen också ärekränkning och i två fall spridande av information som kränker privatlivet.

I tre fall misstänks också materialet från smygfilmingarna ha skickats till utomstående personer via Whatsapp-grupper.

På grund av det omfattande materialet kommer det slutgiltiga utlåtandet först den 5 augusti.

Smugglartrio förde i land flera tusen liter alkohol som köptes på Estlandsbåten. Stamkundskorten avslöjade storhandlarna.

De tre huvudåtalade förde in 5 310 liter vodka eller sprit, 2 921 liter vin, 2 413 ölflak, 723 long drinkflak och 381 ciderflak. En fjärde person var också inblandad i både införsel och försäljning, men han avled innan åtalen väcktes.

Pågick i två år

Alkoholen inhandlades under resor till Tallinn. Resorna gjordes från Helsingfors under perioden januari 2012 – februari 2014. Trion ställs inför rätta i Egentliga Finlands tingsrätt och åtalas för grovt alkoholbrott. Straffskalan är mellan fyra månader och fyra år fängelse.

De tre personerna åtalas också för grovt skattebrott. Den totala summan av obetalda skatter uppgår till 167 878,31 euro. På den punkten är straffskalan likaså mellan fyra månader och fyra år fängelse.

Var verkliga stamkunder

Den flitigaste smugglaren reste över 67 gånger, de två andra 49 och 53 gånger. Resorna spårades ur Tallink Siljas kundregister. Alkoholen köptes ombord och kunde likaså spåras ur rederiets register.

De övriga elva som är inblandade åtalas för olaga befattningstagande med infört gods. Det innebär att de skaffat sig egendom som vid införseln till landet varit föremål för ett brott. Enligt tingsrätten har de varit medvetna om att alkoholen som de köpt av de fyra smugglarna inte varit skattad vid införseln. De förmedlade mängderna var från ett ölflak till 250,08 liter alkohol. Summan på de obetalda skatterna rör sig mellan 8,17 euro och 732,33 euro. Köparna kan dömas till böter eller högst ett år och sex månader fängelse.

Alfredo Morelos gjorde två mål då HJK vann med 2–0 över Atlantas i kvalet till fotbollens Europa League. Målvakten Thomas Dähne storspelade och räddade en straff.

HJK hade det tufft på bortaplan mot den anonyma litauiska klubben Atlantas.

Inledningsvis såg det åt att gå åt skogen. Försvararen Lum Rexhepi har inte rosat marknaden i Helsingforsklubben och agerade otroligt klumpigt då han orsakade en straff tidigt i matchen.

Då steg stundvis kritiserade Thomas Dähne fram och räddade säkert. HJK kunde pusta ut och klarade av att hålla rent till halvtidsvilan.

Morelos axlade ansvaret

Alfredo Morelos har redan tidigare visat sig vara en kanonvärvning för Tölöklubben HJK. På torsdag visade han igen sitt värde.

HJK var betydligt vassare i den andra halvleken och tog vara på sina chanser.

Morelo satte in 1–0 med 53 minuter på klockan och fullbordade verket fem minuter från full tid, med ett precist skott i det bortre hörnet.

Det betydde 2–0 och ett utmärkt slagläge inför returen nästa vecka.

Dähne vaken då det gällde

Det hade stått 2–1 om inte Dähne hade fått fingerspetsarna på bollen då Ivan Tatomirovic snedträff letade sig mot det egna målet. Den här gången klarade sig HJK undan med blotta förskräckelsen.

Lopputulos 0-2! Ensi viikolla Töölössä hyvät lähtökohdat. #HJK #UELfi #YhdessäWurooppaan

— HJK Helsinki (@hjkhelsinki) June 30, 2016

Kul ändå att vinnaren av Atlantas/HJK (troligen) möter Beroe Zagora som besegrade Atlantas med 5-1 totalt ifjol i den första kvalomgången.

— Sebastian Pundars (@spundars) June 30, 2016

Resultat:
Atlantas–HJK 0–2 (0–0)
Morelos 53, 85

Bland de svenskspråkiga högskoleutbildningarna finns det stora skillnader i hur många som söker in. Yles sammanställning visar hur populära de olika linjerna är.

Senast i dag klarnar det vem som har blivit intagen till högskolorna. Mest konkurrens var det om platserna vid Åbo Akademis psykologiutbildning. Där tävlar 186 förstahandssökande (och 44 personer som hade linjen lägre prioriterad) om 17 nybörjarplatser.

Nästan lika hård var konkurrensen vid Konstuniversitetets svenskspråkiga skådespelarutbildning.

Hur klarade sig utbildningsprogrammen?

Med vår sammanställning kan du kolla på konkurrensen till de olika utbildningarna både enligt förstahandssökande och det totala antalet sökande. Dessutom visar vi hur många sökande det finns per startplats.

Under den gemensamma ansökningen är det möjligt att söka till sex olika utbildningar som ska rangordnas. Sökandena antas till den studieplats som är högst rangordnad av dem som antagningspoängen räcker till för. Därför kan antalet totala sökande vara betydligt högre än antalet förstahandssökande.

Sammanställningen kan också visa hur stor andel av sökandena som hade utbildningen som sitt förstahandsalternativ. En låg procent förstahandssökande tyder på att många ser linjen mera som ett reservalternativ.

Vilken vy du vill se styrs med knapparna här under. I startläget visar översikten förstahandssökande. Du kan också söka på utbildningens eller högskolans namn.

((vis:1089871))

Mest förstahandssökande till juridiken

Bland de svenskspråkiga studieinriktningarna var det Helsingfors universitets juridiklinje i Vasa som hade den högsta andelen förstahandssökande. Totalt sökte 61 personer till linjen och av dem hade 53 personer den som sitt första alternativ.

Anna-Christina Martin, utvecklingschef vid Svenska ärenden vid Helsingfors universitet, ser tre orsaker till linjens framgång. Över lag ökar juridiken i popularitet och den juridiska linjen i Vasa går bra hem i Österbotten. I år var det kring hälften av sökandena som kommer därifrån. Dessutom är examen tvåspråkig.

- Studerandena upplever upplägget som positivt. Den tvåspråkiga rättsnotarieexamen ger de utexaminerade bra förutsättningar att jobba på de båda inhemska språken och placera sig väl i arbetslivet, säger Martin.

Övriga studieinriktningar med över 80 procent förstahandssökande är skådespelarkonst vid Konstuniversitet, medicin vid Helsingfors universitet, musiker inom kyrkomusik eller barockmusik vid Novia, psykologi vid Åbo akademi samt Helsingfors universitets juridiklinje i Helsingfors.

Läs mera:

Naturvetenskaper lockar inte - men många vill bli psykolog

Intresset för matematik, fysik och kemi borde väckas i en tidig ålder. Det säger Gurli-Maria Gardberg, områdeschef för utbildning vid Åbo Akademi.

Antalet förstahandssökande till huvudämnet sociologi vid Svenska social- och kommunalhögskolan var mer än hälften färre än i fjol.

I år valde endast tio sökande sociologi som första alternativ. Förra året var motsvarande siffra 21 sökande. Det totala antalet sökande var 73, vilket innebär att linjens 17 startplatser antagligen fylls.

Elina Oinas, professor i sociologi vid Soc&kom, tror att de låga siffrorna delvis beror det nya antagningssystemet, som prioriterar studenter som söker in för första gången.

- Dagens ungdomar måste vara jätte försiktiga med vart de söker. Man vågar inte välja sådant man inte känner till, många är oroliga över framtida arbetsplatser och pengar. Det är mycket hårdare tider med tanke på val just nu, säger hon.

Kanske vi på måste jobba lite mera med vår marknadsföring.― Elina Oinas, professor i sociologi

Enligt Oinas är oron för arbetsmarknaden ändå inte befogad. Problemet är att många inte känner till sociologi som vetenskapsområde.

- Något sådant ämne studeras till exempel inte i gymnasiet. Kanske vi på måste jobba lite mera med vår marknadsföring, om man nu vill använda det ordet, säger Oinas.

Nytt system ska underlätta valet

Rektor Mirjam Kalland säger att ämnet sociologi trots årets låga intresse inte står hotat.

- Siffrorna kan delvis bero på ren slump. Dessutom är sociologi också ett väldigt värdefullt ämne att läsa vid sidan av andra studier, säger hon.

Också Kalland tror att många låtit bli att välja sociologi som första alternativ eftersom man inte känner till ämnet.

Hon påminner ändå om att Soc&koms antagningssystem nästa år kommer att ändras. Kandidatprogrammet i socialt arbete består som det är nu, men annars söker man in till ett allmänt kandidatprogram i samhällsvetenskaper.

- Då behöver studenterna inte göra valet innan de söker, utan man väljer sin inriktning i ett senare skede av studierna, säger Kalland.

Resterna av VR:s gamla godsmagasin vid Tölöviken kan rivas, men först vill fastighetsnämnden veta vad som kommer dit i stället.

Det betyder alltså att fastighetskontoret kan ansöka om rivningstillstånd först då helhetsplanen är godkänd.

Fastighetsnämnden beslutade också att det ska finnas ett minnesmärke på platsen som en del av den park som planeras på området.

Minnesmärket kan bestå av en del av ruinerna ifall det visar sig att någon del kan bevaras. Men minnesmärket kan också bara vara till exempel en utmärkning av magasinbyggnadens grund på parkens ytbeläggning.

Staden ska dessutom ordna en planeringstävling som ska resultera i en ny magasinpaviljong där parken slutar vid Tölöviksgatan.

Läs mera:

Ruinerna efter VR:s magasin kan rivas

Fastighetskontoret vill nu att man ska riva det som finns kvar av de gamla byggnaderna i rödtegel för att ge plats åt en park.

Stadens framtida spårvagn delar gatuutrymmet med fotgängare och cyklister. Bilen behövs inte, säger spårvagnsentusiasten Mikko Alameri som överöser spårvagnen med lovord som mänsklig, trygg, effektiv och miljövänlig.

”Hänförelsen över spårvagnarna har hållit i sig, de är en omistlig del av gatubilden och ljudkulissen i stan, skenorna är stadens vener, pulsådern, de identifierar stadsorganismen som just Helsingfors och inte någon främmande kropp” skriver Susanne Ringell i sin nya bok om Helsingfors ”Guiden”.

Den 11 november 1890 anländer den första spårvagnen med ångfartyget EOS till Helsingfors. Och följande år kommer de första hästdrivna spårvagnarna som färdas längs rutterna Sörnäs-Salutorget- Lappviken och Tölö-Salutorget-Brunnsparken. På den här tiden är det en lyx förunnad bara en liten andel välbärgade Helsingforsbor.

Samtidigt bygger man tunnelbana i flera stora städer runtom i världen tack vare tillgång till elektricitet, medan mindre städer som Helsingfors nöjer sig med spårvägstrafik.

Spårvägens gyllene tider

Den 4 september 1900 åker den allra första eldrivna spårvagnen mellan Tölö och Sandviken. På den tiden fanns det 100 000 invånare i Helsingfors. Nyligen firade spårvagnslinjen i Munksnäs 100 år.

Konduktören, blotta utstyrseln i uniform och placeringen på en piedestal längst bak i vagnen med god utsikt över allt som händer, väcker respekt. Ingen vågar låta bli att betala och konduktören ser också till att unga ger plats åt äldre. Så här är det ända tills konduktriserna på 80-talet avskaffas helt och hållet.

År 1917 anställs de första kvinnliga konduktörerna. En orsak till att man anställde kvinnor var att deras lönekrav inte var så höga. Hrumpfh.

Spårvägsnätet utvidgas ständigt, ända till kriget. År 1930 finns det hela 14 spårvagnslinjer. Under krigsåren flyttas de flesta bussar till fronten, medan spårvagnen får hantera staden på egen hand. Kvinnliga spårvagnsförare anställs tillfälligt när männen är vid fronten. Spårvagnen får dra ett tungt lass, med trängsel och långa köer.

Gammal spårvagn trängsel i spårvagn

”… intressant att stå och titta på då folk stormar spårvagnarna. Ett bättre begrepp om kampen för tillvaron i dess brutalaste former kan man knappast få. De starka armbågarnas seger är på intet annat område så uppenbart iögonenfallande som vid kampen om en sitt-, stå- eller hängplats på en vagn till centrum från Tölö klockan halvnio eller från centrum till Tölö klockan fem”, skriver signaturen Jumbo i Hbl i november 1944.

Men det är också då spårvägstrafiken har sin guldålder. År 1945 är antalet passagerare 150 miljoner. Samma år grundas Helsingfors stads trafikverk.

Ett transportmedel i blåsväder

Efter kriget är spårvägarna i dåligt skick. Bussarna kommer tillbaka och antalet bilar ökar. Spårvagnarna är inte längre de tappra krigshjältarna som tar ansvar för stadens trafik utan nu känns de tunga och otympliga. Kören av kritik är högljudd.

Sakta men säkert konkurrerar bilen ut spårvagnen. Man börjar tänka i nya banor, spårvagnen framstår som stel och gammalmodig. Under den här tiden avskaffar många städer sina spårvägar.
Viborg blir av med sina spårvagnar redan 1957 och i Åbo ger man upp spårvägarna 1972. Vid ungefär samma tid anställs de första kvinnliga spårvagnsförarna på riktigt, år 1966.

Men så småningom förändras den kritiska inställningen till spårvagnar. Privatbilismens avigsidor blir mer och mer uppenbara. På 60-talet får stadens problem med förorenad luft och buller många att tänka om. Spårvagnen förorenar inte, rör sig förhållandevis tyst och kan transportera en stor mängd människor.

Spårvagnar för framtiden

Spårvagnen har kämpat tappert och tagit sig genom både med- och motgångar, och upplever just nu ett uppsving. Spårtrafik är trendigt, många städer drömmer om att få spårvägstrafik.

Sedan 80-talet har antalet spårvägar i Europa ökat med fart. Det är inne med spåror, ofta supermoderna futuristiska varianter. Du susar fram i bland annat Strasbourg, Bordeaux, Köln, Dortmund, Hannover, San Fransisco, Göteborg, Paris, Oslo, Berlin, Prag, Bordeaux, Santa Cruz, Le Havre, Saarbrücken, Riga och Bryssel. De blir ständigt flera.

Och det är inte enbart i Finland och i Europa som spårvagnarna är i medvind.

I exempelvis Los Angeles i USA, gör spårtrafiken comeback. Efter en berg- och dalbana med explosionsartad expansion och senare en kollaps då bilindustrin slår ner som en bomb, börjar trenden vända även i bilens förlovade land. Invånarna är hjärtligt trötta på bilköer och vill ha mera kollektivtrafik. Spårvagnslinjerna blir fler och kommer i flera färger och former. År 2015 beräknar man att det kommer att finnas 180 km spårväg i Los Angeles

”Det är hippt med spårvagnar”, tycker Paul Olin. ”Det är en kombination av jättegammal stadskultur och modern metropolkultur”. Tillsammans med Susanne Ringell, Matti Alameri och Larry Kärkkäinen, spårvagnsfantasten som brukar roa sig med att bonga spårvagnar, kommenterar han ”spåran” i Rivet ur arkivet fredagen den 1.7 kl 18.30 och måndagen den 4.7 kl. 22.00 i Yle Fem och på Arenan.

Källor:

• Timo Herranen: Hevosomnibusseista metroon, 1988
• Antero Alku: Raitiovaunu tulee taas, 2002
• Otso Kantokorpi: Sankarimatkailija Helsingin raitiovaunuissa, 2007
• Helsingfors stadsmuseum, Spåramuseet

Tre personer knivhöggs i Korso i Vanda i går. Polisen har gripit gärningsmannen.

Nödcentralen fick meddelandet om knivhuggningarna efter klockan fem i går eftermiddag. Då hade två kvinnor knivhuggits framför en butik. Båda personerna fördes till sjukhus med ambulans, men de hade inte livshotande skador.

Enligt vittnen hade en man rört sig i området med en kniv i handen. Senare kom uppgifter om att en tredje person hade knivhuggits, på andra sidan tågspåren.

Polisen började leta efter gärningsmannen, men han påträffades inte förrän klockan tre inatt, när nödcentralen fick ett samtal från en restaurang i närheten. Där hade en person berättat att han knivhuggit flera personer tidigare samma kväll.

Polisen grep den 22-åriga misstänkte gärningsmannen som är utländsk medborgare, och han misstänks för grov misshandel. Motivet är fortfarande oklart, uppger polisen i dag.

Den ligger och skvalpar vid en brygga i Gammelstaden, roddbåten. För att få hoppa i båten är det bara att gå in till Arabiastrandens bibliotek och dra fram bibliotekskortet.

I dag är det en erfaren kompistrio som tänkte ta sig en tur.

Bra sommarsyssla

Båten tillhör föreningen Artova men det är Arabiastrandens bibliotek som sköter det praktiska.

Enligt de tre vännerna Vilma Kangasaho, Noora-Kaisa Rantanen och Milla-Maarit Rantanen är roddbåten en bra grej.

Det blev Milla-Maarit Rantanen som fick ro idag. Milla-Maarit Rantanen har lånat roddbåten. Bild: Yle milla-maarit rantanen,ro,roddbåt

I dag lånar de den för andra gången, men det blir definitivt flera.

- Min arbetskamrat tipsade om att det går att låna en båt härifrån. Så jag och mina kompisar tyckte att det var en bra idé, säger Kangasaho.

Kangasaho studerar meteorologi och tvillingarna Rantanen studerar kemi och fysik. De läser inte böcker lika ofta som tidigare, och lånar väldigt sällan böcker från biblioteket.

- Det blir mest studielitteratur i så fall.

- Jag föredrar att äga en bra bok, och inte bara låna den.

Noora-Kaisa Rantanen och Vilma Kangasaho lånar sällan böcker. Noora-Kaisa Rantanen och Vilma Kangasaho åker med roddbåten. Bild: Yle flytväst,noora-kaisa rantanen,ro,roddbåt,vilma kangasaho

Flest lån i Europa

Vad är framtiden för biblioteken? Har smarttelefoner och läsplattor gjort böckerna onödiga?

Statistik visar att lånen blir färre.

År 2000 gjordes drygt 100 000 000 lån medan antalet sjunkit till 89 000 000 år 2015. De fysiska besöken också gått ner. Info om det och hur många bibliotek det finns i landet, och annat hittas här.

I medeltal görs 16 lån per finländare och år. Det är flest i hela Europa.

Fortfarande böcker i fokus - men vad sen?

Vi har en stark bibliotekskultur, säger Rauha Maarno som är verkställande direktör på Finlands biblioteksförening.

Rauha Maarno tänker att biblioteken ska spela en viktig roll också i framtiden. Rauha Maarno från Finlands Biblioteksförening. Bild: Yle finlands biblioteksförening,rauha maarno

Frågan är hur man ska kunna hålla fast vid det om antalet utlånade böcker sjunker. Maarno berättar att man verkligen satsar på digitala böcker och tidningar. Och på helt andra saker.

- Det går att låna arbetsrum, datorer, symaskiner, spel och roddbåtar, som här i Arabiastrandens bibliotek.

Men fortfarande hör 99% av bibliotekens nya anskaffningar till de traditionella, så som böcker, filmer och musik.

Bibliotekens uppgift i samhället är inte bara att låna böcker, utan också exempelvis att erbjuda utrymmen för arbete och evenemang.

Internet, datorer, arbetsutrymmen är bara en bråkdel av allt man kan låna från ett bibliotek. Arabiastrandens bibliotek Bild: Yle arabiastrandens bibliotek,bibliotek

Från och med 1.1.2017 förnyas bibliotekslagen. I lagen betonas att bibliotek ska vara ett öppet rum för debatter och erbjuda lika möjligheter för alla. Här är lagförslaget som en arbetsgrupp har jobbat fram.

Enligt Maarno är idealet att bibliotek förenar medborgare och integrerar nya finländare.

Att låna ut annat än böcker är ett steg.

En buss brann i Kampens köpcentrum i Helsingfors i dag. Tack vare chaufförens snabba agerande uppstod inga större skador. Inga personer skadades av branden.

Bussens motor fattade eld av okänd orsak vid 11-tiden i dag. Chauffören reagerade snabbt och inledde släckningsarbetet.

- Det är alltid allvarligt när en buss brinner i inomhusutrymmen, men tack vare chauffören så hann inte situationen bli så allvarlig, säger jourhavande brandmästare Sami Lappalainen.

Eldsvådan orsakade rökbildning, men röken kunde vädras ut med köpcentrets egna fläktsystem.

Enligt Lappalainen har räddningsverket tagit lärdom av en tidigare bussbrand i Kampens köpcentrum, och röken vädrades bort ganska enkelt.

Busstrafiken till bussterminalen försenades till 13-tiden på eftermiddagen.

Helsingforspolisen utreder brandorsaken.