Efter beskedet om att han inte blir De grönas borgmästarkandidat valde Pekka Sauri att inte ställa upp i kommunalvalet.
Pekka Sauri har nästan 35 år bakom sig i ledningen för Helsingfors stad. Först 19 år i fullmäktige och efter det nästan 14 år som biträdande stadsdirektör.
Det är sorgligt att automatiseringen av Helsingforsmetron inte lyckades och att västmetron blev försenad.
- Man måste ge den yngre generationen en chans, motiverar Sauri sitt beslut att inte ställa upp i kommunalvalet.
Pekka Sauri ger borgmästarmodellen tummen upp, även om han inte själv kandiderar.Pekka Sauri poserar och visar tummen upp.Bild: Yle / Ted Urhobiträdande stadsdirektörer,byggnadskontoret i helsingfors,Pekka Sauri
Beslutet kom några dagar efter att Anni Sinnemäki blev partiets borgmästarkandidat, en post som Pekka Sauri också aspirerade på. Han anser att man inte som tidigare biträdande stadsdirektör kan sitta i fullmäktige som vanlig ledamot.
- Om jag hade något kvar att ge staden som jag inte gett under de här 33 åren, så är det osannolikt att jag skulle ge det nu, förklarar han beslutet att inte ställa upp och kämpa om en plats i stadens fullmäktige.
Twitterkungen ångrar inget
Pekka Sauris mandat som biträdande stadsdirektör tar slut i samband med fullmäktigebytet den sista maj, och hans arbetskontrakt med staden löper ut den sista augusti.
Jag har suttit i stadsstyrelsens mötesrum nästan varje måndagseftermiddag sedan 1988.― Pekka Sauri har suttit i stadens ledning i över 30 år.
Då han ger sin avskedsintervju vet han inte ännu vad framtiden för med sig.
- Jag har suttit i stadsstyrelsens mötesrum nästan varje måndagseftermiddag sedan 1988, säger Sauri som varit med i Helsingforspolitiken sedan 1984, och bekräftar att det kommit ett par arbetsanbud sedan han meddelade att han inte ställer upp i valet.
Under årens lopp har många beslut kommit till, men det finns inget konkret som Pekka Sauri ångrar.
- Jag har ju lärt mig av mina misstag, det som förstås är sorgligt är att automatiseringen av Helsingforsmetron inte lyckades och att västmetron blev försenad.
Pekka Sauri var med och skapade en some-storm hösten 2014 då Yle Huvudstadsregionen efterlyste en svenskspråkig Runeberg.Du är utmanad! Kan du överträffa Biträdande stadsdirektör Pekka Sauris prestation som Runeberg? Bild: YLE/Jonas Blomqvistbiträdande stadsdirektör i helsingfors,kampanj,pekka sauri,runeberg
På sociala medier har Sauri gjort sig känd för att ha direkt kontakt med sina stadsinvånare.
- Jag har 17 000 följare, så jag kommer nog att fortsätta vara aktiv på Twitter.
För mig har ukulelen alltid varit något av en leksak. Liten till formatet, fyra strängar, smalt ljudregister. Men, efter en träff med skådespelaren och musikern Peik Stenberg fick jag tänka om, skriver Benny Törnroos.
- Det började av en slump, som det mesta i mitt liv, berättar Peik Stenberg. Efter ett uppträdande med min vän Sixten Lundberg satt vi och slötittade på TV. Yle sände en konsert med The Ukulele Orchestra of Great Britain. Det sade pang i mitt huvud. Jag blev biten av Ukuleleflugan så det small, säger Peik och slår ett ackord på sitt lilla instrument. Nu har ukuleleflugan fått ett fotfäste, tillägger han.
Ukulelen slår ut blockflöjten
- Blockflöjten har i årtionden varit det självskrivna instrumentet i många skolors musikundervisning, säger Peik. Nu håller ukulelen på att ta över. Fördelen är att du kan spela och använda rösten samtidigt och dessutom bilda grupper.
Peik bildade själv gruppen GrUS (Grankulla Ukulele Sällskap) för några år sedan och det hör till det roligaste han vet.
- Repertoaren är gränslös. Om någon känner för Griegs Bergakungens sal eller kanske Pippi Långstrump-låten så gör vi dem.
- Det är lätt att lära sig grunderna, men för att bli bra ställer ukulelen samma krav och utmaningar som alla andra instrument, trots att det ser lite komiskt ut.
En kvartett från Grankulla Ukulele Sällskap - fr.v. Markus Jahnsson, Andy Jahnsson, Marina Lindholm och Peik Stenberg.Grankulla Ukulele Sällskap gästar Vår Musik i Yle Vega Bild: Yle/Benny Törnroos grankulla ukulele sällskap,peik stenberg
Ukulelen kom när det var som värst
För ungefär sju-åtta år sedan insjuknade Peik Stenberg i någonting som man trodde var förorsakat av en fästing. Benen blev tunga, lederna värkte och balansen blev oberäknelig.
- Jag fick säga adjö till alla teaterjobb. Det blev omöjligt att gå naturligt, göra koreografi och agera på ett naturligt sätt. Till all lycka har jag musicerat hela mitt liv, så det andningshålet fanns ju kvar och blev allt viktigare. Och nu kom ukulelen till som ett ”litet” bonus, tillägger Peik.
Se det stora i det lilla
- Det är en konst att se det stora i det lilla, en sanning som kan tillskrivas vilken konstform som helst. Det får vara enkelt men inte simpelt, säger Peik. Och musik är konst och inte en konsumtionsvara som man slarvar med. När allt görs med omtanke och respekt finns det inga gränser.
- På en ukulele kan du spela all musik, allt från Bohemian Rhapsody till utdrag ur Mozarts symfonier. Och alla kan lära sig detta, fortsätter Peik och knäpper några toner på sitt lilla strängaspel.
Ukulelen är förresten en hybrid av den portugisiska gitarren och ett gitarrinstrument som man fann på Hawaii. Sin nuvarande form fick ukulelen mot slutet av 1800-talet.
Markus Jahnsson, Andy Jahnsson, Marina Lindholm och Peik Stenberg gästade Vår Musik måndag 6.2.2017.
Cocks är förkrossande överlägsna i handbollsligan just nu. Riihimäkilaget hade inte förlorat en endaste match under årets säsong före kvällens drabbning mot ligafyran Grankulla IFK. Och sviten fick sig en fortsättning på ett elegant sätt.
Landslagsspelaren Teemu Tamminen var fullständigt suverän. Med åtta fullträffar i första halvlek hade han hjälpt Cocks till en förkrossande 16-6-ledning lagom till pausvilan.
GrIFK karpade upp sig en smula i andra halvlek, men avståndet till Cocks blev för stort. Cocks vann med 33-22 och befäste sin position som suverän ligaetta med 17 raka vinster, mycket tack vare Tamminens effektivitet och målvakten Vitali Shitskos räddningar.
Bäste målgörare i GrIFK var Richard Sundberg med nio fullträffar. Toomla Sten hade däremot ingen lyckad dag på jobbet. Trots tre fullträffar hade Sten mängder av chanser att sätta bollen bakom Cocks Vitali Shitsko.
Tre matcher i mittenskicktet, målrik jumbodrabbning, hela 175 utdelade utvisningsminuter samt en kokande Ben Blood var de hetaste potatisarna i onsdagens omgång av ishockeyligan.
TPS har gjort en stark säsong och fortsatte dansa efter samma pipa då laget gästade KooKoo.
Eric Perrin satte 1-0 för gästande TPS när matchen inte ens blivit fem minuter gammal, men KooKoo kvitterade i powerplay i slutet av andra perioden.
Patrik Virta frälste dock gästerna med sitt 2-1-segermål i powerplay åtta minuter före slutsignalen.
TPS befäste därmed sin position som ligatvåa bakom suveräna Tappara.
VOITTO, 1-2! Ei saa KooKoo tilanteita kuudellakaan kenttäpelaajalla. TPS ei anna edelleenkään kouvolalaisille pisteen pistettä! #HCTPSpic.twitter.com/blHBPl5yYk
Ben Bloods tackling resulterade i duschkommendering
Tre av kvällen fem matcher spelades mellan sådana lag som hör till mittenskiktet i ligan: Ilves-Pelicans, Jukurit-HIFK och JYP-Kärpät.
Mest omtalat var Pelicansspelaren Ben Bloods tackling på Ilvesyttern Jerry D’Amigo. Blood fick 5+20 minuter för tackling mot huvudet.
Som om inte det var nog råkade han i dessutom i samma veva i slagsmål med Veli-Matti Vittasmäki – utvisningen utökades med 2+2 minuter för roughing, samt dessutom tio minuter för osportsligt uppträdande, vilket resulterade i en omedelbar duschkommendering.
Det störde dock inte Pelicans nämnvärt, eftersom man vann matchen med 4-1.
JYP avfärdade i sin tur Kärpät med 2-0 efter mål av Sami Niku och Juha-Pekka Hytönen.
Fem mot tre krävdes för att HIFK skulle näta
Matchen mellan Jukurit och HIFK blev en målsnål historia. Matchen såg ut att vara på väg till förlängning, men med mindre än fyra minuter kvar på matchuret fick HIFK chansen i fem mot tre. Arttu Luutinen tackade och tog emot och satte segerbaljan.
Detta trots att både Teemu Eronen och Daniel Grillfors fått matchstraff för spearing respektive huvudtackling.
Segern innebar en viss lättnad för HIFK, som inte alls levt upp till förrhandsförväntningarna inför säsongen.
I FM-ligans bottenträsk gjorde Lukko och SaiPa upp om mindre smickrande placeringar, nämligen sista och näst sista platsen i ligan.
Ingetdera lagen har lyckats i ligan denna säsong, och kvällens kamp om vem som är mindre dålig var ingen solskenshistoria för bottenlaget SaiPa.
Lukko ledde med 2-0 redan efter en halvlek efter mål av Aleksi Saarela och Janne Niskala.
Inte ens ett reduceringsmål i början av andra perioden hjälpte SaiPa, sedan Peter Tiivola utökat Raumolagets ledning till 3-1 endast tjugo sekunder senare.
SaiPa kaatuu Lappeenrannassa loppulukemin 1-4 ja tärkeät 3 pistettä matkaa Raumalle!#Lukko-maalit: Saarela, Niskala, Tiivola ja Koivisto. pic.twitter.com/fhxfMb87O7
Finländare har blivit allt mer intresserade av självprovtagning i hemmet - man kan alltså få reda på om man har en viss sjukdom, med hjälp av ett test som man beställer hem via nätet.
Varje dag kommer hundratals hemtester per post till företaget Förenade Medix Laboratorier i Helsingfors, den största aktören i Finland som tar emot sådana här prover.
I praktiken handlar det om hud, saliv, urin och avföring som finländare har skickat hit för analys. Antalet prover har ökat stadigt under senare tid.
– De kommer till det här rummet där paketen öppnas, och härifrån flyttas proverna till särskilda laboratorier, berättar den medicinska direktören Sakari Jokiranta.
Med hjälp av hemprovtagning kan man få diagnos för flera olika sjukdomar; bland annat för klamydia, gonorré, springmask, HPV och salmonella.
– De vanligaste är klamydia och gonorré. Det är inte så lätt, särskilt inte för män, att gå till läkaren och säga att man har besvär, och att man misstänker en könssjukdom, fortsätter Jokiranta.
Pia Kalliokoski kontrollerar en apparat som analyserar klamydia- och gonorréprover med en automatisk PCR-metod.Pia Kalliokoski kontrollerar en apparat som analyserar klamydia- och gonorréprover med en automatisk PCR-metod.Bild: Yle/Niklas Fagerströmanalys,pia kalliokoski
Gratis för vissa
De flesta proverna kommer från Vanda och Tammerfors, eller studenthälsovården, eftersom de subventionerar tjänsten så att det är gratis för patienterna. Annars kostar det några tiotals euro.
Till exempel i Vanda tas redan 15 procent av labbproverna i hemmen i stället för på vårdcentralen.
Många upplever också att det är lättare med hemprovtagning - särskilt om det är långt till närmaste vårdcentral.
– Det är så mycket lättare att bara beställa provet eller materialet hem, ta provet där och skicka till centrallaboratoriet, säger Jokiranta.
Resultatet får man sedan till exempel genom att logga in på den officiella webbplatsen Kanta.fi.
Sakari Jokiranta, medicinsk direktör på Förenade Medix Laboratorier.Sakari JokirantaBild: Yle/Niklas Fagerströmsakari jokiranta
Effektivt, men nackdelar finns
Att folk testar sig hemma är också i linje med regeringens strävan om att effektivera vården - distanstesterna avlastar samtidigt hälso- och sjukvården.
– Hälsovårdssystemet kan fungera utan att patienten kommer till laboratoriet i vårdcentralen. Och därför kan personalen koncentrera sig på andra viktigare saker, påpekar Jokiranta.
Det finns ändå nackdelar och begränsningar. Till exempel kan man misslyckas med att ta provet på rätt sätt. Antalet sjukdomar som kan kan testa sig för begränsas också av att man inte kan skicka in blodprover.
En utmaning är dessutom att alla inte kan använda de digitala tjänster som behövs för att beställa ett hemtest och se resultatet. Vissa apotek har ändå börjat hjälpa till med det.
Har man blivit våldtagen som 14-åring så kan man ändå lära sig att bli modig. Det kräver lång övning, ”som på gym”. Och i det nya världsläget fortsätter Jonas Gardell att varna för konsekvenserna. Ingen ska känna sig för bekväm. Men vi ska också komma ihåg att skratta.
Jag har trettio minuter intervjutid med Jonas Gardell, inför hans föreställning "30 år tillsammans", som ges på fredag i Helsingfors. Det gäller att ställa frågorna rätt och få så mycket som möjligt ut av tiden. Det ska visa sig att det är både lätt och svårt på samma gång.
Gardell ger långa svar och gör utsvävningar - det är allvar varvat med skämt. Och han har många synpunkter på frågorna. Jag märker genast att här gäller det att vara noggrann med ordvalen.
Vi börjar med att tala om det som hände för 30 år sedan, när Jonas Gardell första gången märkte att det här att bli komiker, det kan faktiskt funka. Han fick sitt genombrott.
- Jag kommer till och med ihåg den där gången när publiken började skratta, nästan som ett slags frälsningsögonblick i mitt liv. Det var som om när prinsen kysser Törnrosa och hon vaknar upp och säger ”vad är det här”?
Gardell minns precis den kvällen när det hände. Det skedde under en föreställning i Göteborg.
- Och jag kände omedelbart igen den där situationen, att folk skrattade och applåderade, för jag var ju rolig som barn. Klassens clown, jag var ju väldigt rolig.
Däremellan hade det funnits perioder då han blev mobbad, och som han säger, slutade vara rolig. Men komikern hade funnits där hela tiden.
- Den där komikern Jonas Gardell klev fram, fix och färdig faktiskt! Som om jag bara väntat på befrielsen. Och jag minns att jag inte kunde sova för de där applåderna och skratten som rungade inom mig. Och jag förstod att mitt liv hade slungats iväg i en helt ny och oväntad riktning. Jag förstod redan då att det här var något helt avgörande som hade hänt mig.
"Vi var otroligt utsatta" - om homosexuella på 80-talet
Förutom att Jonas Gardell fick sitt genombrott som komiker för ungefär trettio år sedan, så kom han ut med sin första roman ”Passionsspelet”. Och det är trettio år sedan han träffade sin nuvarande man, artisten och programvärden Mark Levengood som antagligen är den mest kända finlandssvensken i Sverige.
Om föreställningen 30 år tillsammans står att Gardell ”har gått från att vara ett UFO i Mellanmjölkens land till att vara nån som har blivit välkomnad in, rentav folkkär”.
Att bli accepterad hänger förstås också ihop med alla de framsteg som gjorts i fråga om tolerans och för konkreta och lagliga rättigheter för homosexuella i en stor del av västvärlden.
Före det kunde livet som homosexuell ung man i Stockholm innebära att leva som väldigt utsatt, i en gråzon mellan prostitution och andra sexuella relationer. Klara Norra Kyrkogata i centrala Stockholm var ett stråk för raggning bland homosexuella.
Gardell har skrivit om den här utsattheten för unga homosexuella män i Stockholm i den uppmärksammade boktrilogin och tv-serien ”Torka aldrig tårar utan handskar”. Den behandlar samhällets ovana, och nedvärderande och föraktfulla syn på homosexuella som hörde till de första som insjuknade i aids i Sverige.
Blev själv våldtagen
Ett av de svåraste egna minnena från den tiden var bli offer för en våldtäkt. Då var Jonas Gardell 14 år.
- Om du har handgripligen erfarenhet av förlora din makt och din kontroll över ditt liv och dina val så blir man noga över att ta tillbaka den makten. Att vara den som själv väljer hur man tänker, hur man agerar och hur man är.
Vid den tiden hade homosexuella vant sig vid att utsättas för hat och glåpord. ”Det blev en vanesak”. Men för Gardell blev det en ny vanesak att öva sig i att vara modig. Och våldtäkten var vändpunkten.
- Det övergreppet på mig när jag var 14 år lärde ju mig att vägra vara offer. Att inte gå med på att den utsattheten och hjälplösheten.
Det finns några foton från det här livsskedet, som Gardell också visar upp in sin föreställning.
- Den första bilden är tagen just när jag hade bestämt mig för att vara en som säger ”fuck it, nu skiter jag i det här! Nu tänker jag inte anpassa mig!" Jag har platinablonderat, mörkrött läppstift, svart boa och nätstrumpor. Och jag var 15-16 år. Jag var mycket modig!
Gardell ger ifrån sig ett befriande fniss, efter det tunga som vi talade om nyss. Det är som i hans föreställning: stort allvar och obekväma sanningar varvas med skratt som nästan gör ont i magen.
Ung GardellJonas Gardell ligger på sida, Ansiktsbild.Bild: Stellan Herner/LifelineJonas Gardell
Från folkkär till "klenod"
Den typiska publiken på Gardells shower i Sverige är mestadels en heterosexuell medelklass. Torka aldrig tårar utan handskar fick ett annat, stort genomslag. Det var nytt att uppleva så omfattande respons från gaysamfundet
- Vi fick ett enormt genomslag i alla grupper. När tv-serien sändes talades det om att Sverige befann sig i någon form av landssorg. Folk blev så oerhört drabbade. Det var ju fantastiskt.
- Genombrott har man inte ett utan gång på gång på gång. Det som hände, var att jag som från början var folkkär, gick från att bli folkkär till att bli någon jäkla klenod!
Världsläget lämnar inte Gardell i fred
Jonas Gardell har varit en aktiv samhällsdebattör i 30 år, och han har ofta talat för mänskor i utanförskap.
I en värld med nationalistiska och antidemokratiska strömningar verkar han höja tonläget ännu mer. Samma vecka som jag intervjuar honom har han riktat hård kritik mot Moderatledaren och statsministerkandidaten Anna Kinberg Batra för hennes öppning mot Sverigedemokraterna. Han skriver i en debattartikel i Expressen:
”Att markera mot SD och högerpopulistiska krafter är inte att sprida hat eller misstro utan tvärtom ett sätt att kämpa för det fria, toleranta och inkluderande Sverige som jag ägnat hela mitt vuxna liv att arbeta för, ett Sverige som jag fram tills nu har varit övertygad om också är vad du vill ha.”
När vi träffas är Gardell uppenbart oroad över världens tillstånd. Han kommenterar ofta Donald Trumps dagliga uppseendeväckande uttalanden och beslut.
- Det sätt på vilket han hotar den fria pressen, yttrandefriheten och ljuger, utan att känna skam - det gör att hela vårt västerländska system och demokratiska system är på allvar och i grunden hotat, sedan nazisterna hotade hela världen under andra världskriget.
- Det gör att var och en har ett ansvar att stå upp för den demokratiska västvärlden, för vi kommer att förlora den annars. Det ska bli oerhört spännande och läskigt att följa de närmaste åren.
Går på högvarv
På grund av debattartikeln har han gått omkring i de här tankarna just idag. Det märks att han känner starkt för det han säger och det är som om han går lite på högvarv. Han väljer stora ord och är noggrann med ordvalen.
Han är noggrann med mina formuleringar också. Journalister ska i den nya situationen med omfattande desinformationskampanjer och lögner sluta fråga hur vi någon upplever, tycker och känner, och i stället ta reda på hur saker är.
En Gardell-uppdatering på facebook ger lätt några tusen gillningar. Ett konstaterande på twitter får Moderaternas partikansli att gnugga geniknölarna för att komma på hur de ska välja orden för att klara Jonas Gardell.
Hur mycket makt har du som påverkare?
- Jag själv känner inte det. Jag har känt det ett par gånger då jag har märkt en konkret förändring. Då jag har till exempel engagerat mig i någon flykting och efter att jag har uppmärksammat fallet har den personen fått asyl. Eller att muslimska organisationer har bjudit in antisemitiska homofoba föreläsare, och de har omdelbart stoppat det, efter att jag har varningsflaggat.
Jag frågar Jonas Gardell om han tycker att folk engagerar sig för lite i till exempel homosexuellas rättigheter i Ryssland eller afrikanska länder, där utvecklingen har blivit sämre. Jag tänker på dem som går i Pride Paraden i Stockholm, som har blivit en jättefestival med glitter och glam. Sedan går man hem och glömmer resten.
Gardell tycker att frågan är otydlig – han vill egentligen inte svara på den. Han tycker att den borde ställas till en forskare som har tittat uttryckligen på det. Men så säger han ändå.
- Vad som är viktigt är att vi under de sista decennierna har uppnått rättigheter och en tolerans Västeuropa och USA, som vi aldrig trodde att vi skulle kunna uppnå. Och att det finns en fara i att vi bygger ett slags ”bög-schengen”, där vi nöjer oss med våra rättigheter och Pride-parader och inte engagerar oss för mänskor i Afrika, Mellanöstern-länderna, Ryssland. Österuropa, där folk har blivit otroligt mycket mer utsatta.
"Jonas och Mark" som begrepp
Jonas Gardell och maken Mark Levengood har olika profil i offentligheten, där Gardell tar debatterna och Levengood står för stämningshöjaren. Men så finns det också begreppet "Jonas och Mark". Det är den tredje personen enligt Gardell: "Det är Jonas, Mark och så är det "Jonas och Mark".
Hänvisningar till ”Jonas och Mark” kan ploppa upp i allt från riksdagsdebatter till nöjesprogram på tv. Det räcker att bara skriva förnamnen "Jonas och Mark" på löpsedlarna och ingen tar miste på vem det är.
Han talar inte om barnen i offentligheten, men äktenskapet med Mark Levengood kommenterar han med humor och kärlek i både shower och intervjuer.
- Det jag har gjort i förhållande till Mark är att jag har tillfört honom energi så att han gör saker. Och han har tillfört mig lycka. Det är svårt att vara länge och nära tillsammans med Mark utan att bli glad.
Personen "Jonas och Mark" har antagligen gjort rätt mycket för att stärka den svenska självbilden av det toleranta samhället med mjuka värderingar. Jag tänker att samhället har kommit långt från de homosexuellas utsatthet på Klara Norra Kyrkogata.
Jonas Gardell uppträder i Helsingfors på fredag den 10.2
Somaliska politiskt aktiva efterlyser större röstdeltagande bland somalier. Kandidaterna vill ändå betona att de vill jobba för alla stadsbor, inte specifikt somalier.
Av de personer som har somaliska som modersmål bor största delen i huvudstadsregionen, och det finns redan flera somalier i regionens fullmäktige. Jämfört med andra invandrargrupper röstar somalierna aktivt, men ändå mindre än personer födda i Finland.
Av personer födda i Somalia röstade 40 procent i kommunalvalet 2012. Det här kommer fram i en undersökning av Päivi Pirkkalainen, Hanna Wass och Marjukka Weide som justitieministeriet finansierat. Bland personer födda i Finland låg röstningsaktiviteten på 59 procent enligt den här undersökningen.
Arshe Said är ordförande för finlands somaliska förbund.Somaliska förbundets ordförande Arshe Said.Bild: Patrick Holmströmarshe said,Somalier i Finland
Arshe Said, ordförande för Finlands somaliska förbund, önskar att fler somalier skulle rösta i kommunalvalet.
- Jag tycker det är viktigt att vara engagerad och följa med samhället och den politiska debatten. Vi säger att alla ska rösta. Jag hoppas att antalet somaliska kandidater växer. Den svåra delen är att mobilisera väljarna, speciellt de somaliska väljarna att rösta, säger Arshe Said från Finlands somaliska förbund.
Det slutliga antalet somaliska kandidater i kommunalvalet är inte ännu klart. I kommunalvalet år 2012 var 6 kandidater somaliska medborgare, 29 kandidater hade somaliska som modersmål. Det här enligt uppgifter från Statistikcentralen.
Det är en integrationsfråga att du följer med hur systemet fungerar i din egen hemkommun.― Arshe Said
Finlands somaliska förbund har i tio år ordnat valdebatter på somaliska för att engagera väljare med somalisk bakgrund.
- En riktig integrering i samhället innebär att du följer med samhällsdebatten och det ekonomiska läget. Det är en integrationsfråga att du följer med hur systemet fungerar i din egen hemkommun, och hur situationen är i din egen kommun. Vi ser det som viktigt att vara med i de politiska rörelserna, säger Arshe Said.
Arshe Said har tidigare ställt upp för SFP i riksdagsval och kommunalval men tänker inte ställa upp i årets kommunalval.
Zahra AbdullaZahra Abdulla vid De grönas valstuga vid Tre smeder i Helsingfors 2011.Bild: Creative Commons / Petri Krohnde gröna,zahra abdulla
Socialdemokraterna har flera somaliska fullmäktigeledamöter i huvudstadsregionen. Partiet representeras av Abdi Faysal Yuusuf i Vanda och Ali Abdirahman i Esbo. I Helsingfors har Zahra Abdulla varit medlem i Helsingfors stadsfullmäktige i 20 år.
Tidigare var hon De grönas ledamot, sedan 2015 representerar hon Vänsterförbundet. Miljöfrågor och goda bastjänster är det Zahra Abdulla vill jobba för.
I kommunalt arbete går det inte att dela upp folk. I olika livssituationer har invånarna olika behov, men alla är invånare i Helsingfors.― Zahra Abdulla
- Jag ställer upp i valet för att representera Helsingforsbor. I kommunalt arbete går det inte att dela upp folk. I olika livssituationer har invånarna olika behov, men alla är invånare i Helsingfors. Under de 20 år jag varit med i kommunalpolitiken har jag fokuserat på alla Helsingforsbors intressen. Om kommunens bastjänster fungerar bra står de alla stadsbor till förfogande, säger Zahra Abdulla (VF).
Samtidigt håller Zahra Abdulla med Arshe Said om att röstningsprocenten bland de finländska somalierna gärna fick stiga.
- Förstås måste somalier rösta, på det sättet får de sin röst hörd. Om man vill påverka i staden så gör man det genom att rösta. Det är klart, säger Zahra Abdulla (VF).
Ali Habiba.Ali Habiba, socialdemokrat, stället upp i kommunalvalet 2017 i Esbo.Bild: Heidi Koivunenali habiba
Ali Habiba från Esbo ställer upp i kommunalvalet för första gången. Många av hennes stora förebilder, som Tarja Halonen och Martti Ahtisaari, är socialdemokrater. Också Ali Habiba vill vända sig till alla stadsbor, inte bara somalier.
- Nej jag kommer inte att leta röster bara bland somalier. Jag kommer ursprungligen från Somalia men har bott 25 år i Finland och ser mig som både somalier och finländare. Förstås vill jag också driva invandrarnas ärenden, särskilt invandrarmammor och deras möjligheter att få jobb är ett viktigt tema för mig. Men jag vill inte bara representera somalier eller invandrare, jag vill representera Esboborna, säger Ali Habiba (SDP).
Jag vill inte bara representera somalier eller invandrare, jag vill representera Esboborna.― Ali Habiba
Ali Habiba önskar att Esbo fullmäktige skulle vara lika mångkulturellt som staden är i dag. Hon håller med Arshe Said om att somalierna kunde rösta aktivare.
- Det är en av mina målsättningar. Jag vill uppmana inte bara somalier, utan också andra invandrare att rösta. Om man ser på statistiken och är ärlig, så är somalier dåliga på att rösta. Jag har i min kampanj försökt uppmana dem att rösta. Rösta, rösta! Det är ingen självklarhet. Annars får man inte sin röst hörd. Det är viktigt att rösta, oberoende vem man röstar på. Det viktiga är att rösta i alla val, säger Ali Habiba.
Centralkriminalpolisen utreder en omfattande och ovanlig bedrägerihärva där Ryska federationen kan ha lurats på stora pengar.
Inblandade är direktören för ett Esboföretag i fastighetsbranschen och direktören för ett ryskt fastighetsföretags Finlandskontor, samt några jurister och konsulter.
År 2012 sålde Ryska federationen 58 fastigheter i huvudstadsregionen och köpte i stället en kontorsbyggnad på Drumsö i Helsingfors.
Affären gjordes upp mellan Esboföretaget och det ryska fastighetsbolaget. Polisen anser att Esboföretaget köpte de 58 fastigheterna klart under marknadspris.
Esboföretaget sålde i sin tur fastigheterna vidare till ett mycket högre pris, och prisskillnaden, 4,5 miljoner euro, överfördes följande dag till ett konto i Schweiz. Kontot tillhörde ett konsultbolag.
De inblandade delade vinsten mellan sig
Konsultbolaget delade sedan upp summan mellan de inblandade parterna. Den ryska fastighetsdirektören fick 2,9 miljoner euro och Esbodirektörens son fick 1,5 miljoner euro, inbetalt på sitt konto i Schweiz. Därutöver fick ett par konsulter och jurister några procent av summan.
Polisen misstänker att Ryska federationen fördes bakom ljuset när fastigheterna såldes till underpris. De inblandade misstänks för grovt bedrägeri.
Den ryska fastighetsdirektören har erkänt arrangemanget i en förundersökning i Ryssland och han har dömts till fyra år ovillkorligt fängelse.
De övriga inblandade bestrider misstankarna.
Centralkriminalpolisen har samarbetat med myndigheterna i Schweiz och Ryssland för att utreda fallet.
En invandrarkritisk grupp stegade på lördagen in i en simhall i östra Helsingfors för att övervaka att personer med invandrarbakgrund följer reglerna i simhallen. Simövervakarna hoppas att man i fortsättningen informerar dem ifall någon uppför sig dåligt.
Medlemmarna i den invandrarkritiska gruppen ”Suomi ensin” hade hört att främst personer med utländsk bakgrund inte uppför sig som man ska i simhallen i östra Helsingfors, skriver Helsingin Sanomat. Därför började de, utan simhallens tillåtelse, övervaka att simmarna följer reglerna och bland annat tar av sig simdräkten när de går i bastun.
Okej att säga till
Ser man i en simhall att någon inte följer reglerna är det säkrast att tala med simövervakaren som kan ta hand om saken och prata med kunden. Men det händer att kunderna påminner varandra om reglerna.
- Dagligen hör vi om kunder som rättat andra kunders beteende i simhallen. Men vissa blir arga av sådant och då är det bättre att prata med en simövervakare, säger Sari Kivelä som är serviceförman vid Vasa stad.
Hon tycker att det är lite konstigt att privatpersoner skulle ta sig in i en simhall enbart för att övervaka hur andra uppför sig.
En anonym simhallsövervakare som jobbar på en simhall i södra Finland poängterar att simhallar är till för att simma och trivas i och att privatpersoner inte behöver leka poliser.
- Vi simövervakare ser nog till att alla simmar tryggt och följer reglerna, det kan till och med bli farligt om privatpersoner försöker sköta vårt jobb.
Det ska bli ett slut med att stå i kalla gathörn och knappa in adressen - den nya versionen av reseplaneraren vet var du är. Det går redan att testa betaversionen.
Från och med den 15 februari, då den nya versionen lanseras, så behöver användaren inte längre skriva in var hen befinner sig just nu. Det gäller bara att skriva in resmålet.
Det går redan nu att testa betaversionen av den nya reseplaneraren. När Yle Huvudstadsregionen testar betaversionen på dator fungerar positionsbestämningen inte som den ska. Reseplaneraren hittar inte rätt, utan tror att vi befinner oss på en adress på andra sidan kvarteret.
På mobilen fungerar positionsbestämningen inte heller genast, det gäller att ge reseplaneraren rätt att lokalisera telefonen i mobilens inställningar.
Den nuvarande reseplaneraren och betaversionen av den nya reseplaneraren sida vid sida. Uppgiften var att söka efter en rutt från Böle till Hagalund.gamla versionen och betaversion av nya reseplaneraren sida vid sida, screen shotreseplaneraren
En annan nyhet i reseplaneraren är att den kan visa vilka alla färdmedel som avgår i närheten i realtid. Istället för att söka efter en viss rutt kan användaren bara se vilka bussar, spårvagnar och tåg som inom de närmaste minuterna kör iväg från hållplatserna i närheten. Senare i vår ska det gå att se var det finns lediga stadscyklar.
Reseplaneraren blir mera personlig
I den nya planeraren går det att ställa in sina egna favoritplatser och vilka fordon man helst använder. Det går också att ställa in gånghastighet. I ett test av betaversionen på dator går det lätt att spara favoritplatserna "hem" och "mamma" och hitta vilka bussar som kör den rutten. På mobiltelefon sparas inte favoritplatserna som de ska när Yle Huvudstadsregionen testar betaversionen.
Helsingforsregionens trafik utvecklar inte en skild applikation för reseplaneraren. Istället ska reseplaneraren ingå som en del av HRT-applikation för mobiltelefoner. Applikationen är under utveckling.
Två kvinnor har fört en tredje kvinna från Nigeria till Finland och tvingat henne att sälja sex. De misstänks för grov människohandel och grovt ordnande av olaglig inresa. Den ena kvinnan misstänks också för innehav av barnporr.
Förundersökningen av fallet är klar och har gått till åtalsprövning vid åklagarämbetet i Östra Nyland.
De båda kvinnorna har fört den tredje kvinnan från Nigeria via Libyen till Italien och vidare till Finland med förfalskade handlingar. Samtliga kvinnor är från Nigeria. Kvinnorna anlände till Finland i slutet av juni i fjol och kvinnan sålde därefter sex i Vanda, Tammerfors och Uleåborg.
- Den omkring 20-åriga kvinnan sålde sex över nätet och tjänade omkring 10 000 euro, som hon gav åt de andra kvinnorna. Resan till Europa kostade ändå 15 000 euro och hon står därmed fortfarande i skuld till kvinnorna som tog henne till Finland, säger förundersökningsledare Teemu Mäntyniemi vid Gränsbevakningsväsendet.
Den omkring 20-åriga kvinnan sålde sex över nätet och tjänade omkring 10 000 euro, som hon gav åt de andra kvinnorna.― Teemu Mäntyniemi, Gränsbevakningsväsendet
Kvinnan fördes under hösten igen till Italien och fallet uppdagades när Gränsbevakningsväsendet utförde en utlänningsinspektion på Helsingfors-Vanda flygplats den 1 november. Hon visade då upp ett förfalskat främlingspass från Italien och ett identitetskort.
De brottsmisstänkta kvinnorna har häktats i Vanda tingsrätt och är fortfarande häktade. De misstänks ha agerat som en del av internationell organiserad brottslighet.
- Under förundersökningen har vi ändå inte kunnat identifiera någon annan misstänkt än de här två. De har också själva en bakgrund som prostituerade, säger Mäntyniemi.
Kvinnorna är mellan 30 och 40 år gamla.
Att den ena kvinnan också misstänks för innehav av barnporr hänger samman med att en sexvideo innehållande barn har hittats i hennes telefon. Videon är inte filmad i Finland och Mäntyniemi säger att personerna som förekommer i den inte har kunnat identifieras.
Enligt Mäntyniemi är liknande fall sällsynta i Finland. Ett fall av människohandel där en nigeriansk kvinna sålt sex har nått rätten i Finland, uppger han. I övriga Europa kommer en stor del av offren när det gäller sexrelaterad människohandel från Nigeria. Han påpekar ändå att det finns flera prostituerade i Finland som är från Nigeria.
Helsingforspolisen har tidigare uppgett att en stor del av gatuprostituerade i Helsingfors centrum kommer från Nigeria, men att de inte är offer för människohandel.
Efter en populär arkitekttävling och bidrag som höll märkbart låg nivå har nu en vinnare för nybygget på Sveaborg utsetts. Radhusförslaget "Karlavagnen" smälter in i miljön tillräckligt bra utan att bli för tråkigt.
Idag finns 350 hyreslägenheter på Sveaborg. Arkitekttävlingen handlade om högst tio nya bostäder till Väster Svartö, den västligaste av öarna.
nybygge på sveaborgBild: Arkkitehtitoimisto Heikkinen & KangasahoSveaborg
Vinnaren, "Otava" (Karlavagnen), är två radhuslängor som ovanifrån ser spretiga ut, som om man skulle ha förenat stjärnor i ett stjärntecken.
Inuti finns sex lägenheter på 3-5 rum var, vilket med nöd och näppe överstiger tävlingens minimikrav på boyta.
"Karlavagnen" lyckade fylla de stränga kraven på att inte försöka efterlikna de typiska 1700-talsbastionerna för mycket, men samtidigt inte se för lösryckta ut i området.
Andra krav var att byggandet inte får ligga i vägen eller hindra turister och besökare att vandra fritt på ön, berättar tävlingsjuryns ordförande Heikki Lahdenmäki:
- Det är också viktigt att strandområdena är fria, inte privatiserade.
karta över sveaborgSveaborg
Tävlingen gav kvantitet, men inte kvalitet
Tävlingen lockade arkitekter från Finland, Sverige, Estland, Danmark, Frankrike och Spanien. Sammanlagt fick man in 157 bidrag - en ansenlig mängd.
- Det är nog många unga, studerande arkitekter som gått med. Här behövde man inte planera en hel tomt, bara ett bostadshus.
Det kan också förklara att bidragen höll så låg nivå. Endast de fem bästa bidragen var goda nog, enligt juryn.
Väster Svartö sett från nordostflygbild av väster svartöBild: Sveaborgs förvaltningsnämnds bildarkiv / Ikuvaari OySveaborg
Färre klagomål på turister
Tidigare har det förekommit slitningar mellan invånarna och de turister som i hundratusentals kommer varje år.
Nu är det bättre, försäkrar Lahdenmäki som innan sin pensionering länge var planeringschef vid Sveaborgs förvaltningsnämnd
- Vi har till exempel satt upp skyltar som vädjar om att respektera bostadshusens omgivning. Det har lugnat situationen.
Är det turisterna som blivit snällare, eller invånarna som blivit mer toleranta?
- Både och.
Flera invånare önskas till öarna
Marken och de flesta byggnaderna på Sveaborg ägs av staten och förvaltningsnämnden, som lyder under undervisningsministeriet har den delikata uppgiften att bevara öarna "autentiska men livskraftiga".
- Vi arkitekter här på Sveaborg tänker på saken varje dag. Det betyder också att man måste erbjuda service till de som bor här, säger Lahdenmäki.
Varje kvadratmeter av världsarvet synas noggrant innan man beslutar om byggen. Samtidigt har man haft som mål att höja invånarantalet från nuvarande 800 till uppemot 2000.
Under sin höjdpunkt i mitten av 1800-talet hade öarna över 6000 invånare.
Hur mycket kan man ännu bygga på Sveaborg?
- Det har vi suttit och grubblat på i tio år, det finns nog inte så mycket plats att bygga på mer. Men det är ju möjligt att nya generationer, när de tar vår plats, hittar utrymmen.
Den 24-åriga mittbacken Lum Rexhepi flyttar till den holländska ligan och Go Ahead Eagles. Rexhepi kommer närmast från HJK, som han representerade i 22 ligamatcher förra säsongen.
Go Ahead Eagles är ligajumbo för tillfället. Kontraktet med Rexhepi är ett och ett halvt år långt.
– Jag ger alltid 110 procent! konstaterar spelaren på lagets Twitter-sida.
Rexhepi har representerat Finlands pojk- och A-landslag men bytte till Kosovos landslag när det blev möjligt. I finska ligan har han också representerat Honka.
HJK spelade en träningsmatch mot det svenska toppfotbollslaget IFK Norrköping och det började riktigt dåligt. 0–4 i paus blev ändå 3–4 till slut.
Kapten Daniel Sjölunds IFK Norrköping såg ut att göra slarvsylta av Helsingforslaget HJK när man ledde med fyra mål i paus.
I den andra halvleken kunde HJK åtminstone delvis rädda hedern, då Sebastian Dahlström gjorde två och Juha Pirinen ett mål för laget. Dahlström valdes också till bästa spelare i HJK i Stockholm.
IFK Norrköping slutade trea i Allsvenskan förra säsongen. HJK var tvåa i den finska ligan.
Lopputulos HJK- Norrköping 3-4. Klubin maalit Dahlström 2, Pirinen 1. Kaikki Klubin maalit 2.jaksolla, jolloin peli kulki iloisesti. #HJKpic.twitter.com/sjNI9c3jWi
- Jag återvände till vinylen av nostalgiska skäl, konvoluten är stora och riktiga konstverk, redan doften av en ny vinylskiva tilltalar mig, säger Sebastian Sonck, en av regionens aktiva vinylsamlare.
Vinylskivan har gjort comeback och med jämna mellanrum dyker en ny entrepenör upp i gatubilden av Helsingfors.
De allra nyaste är Fresh Garbage i Fiskehamnen och Rolling Records intill Sörnäs metrostation. De har vågat hoppa på den allt jämnt växande vinyltrenden som pågår, inte bara i huvudstadsregionen, utan i hela världen.
- Jag köpte för några år sedan en gammal vinylspelare på nätet och med den kom en del gamla skivor, berättar Sebastian Sonck. På så sätt började samlandet igen för mig. Jag gillar känslan att lyssna på gamla originalinspelningar, det känns så äkta.
Åldersspektret bland kunderna är mellan 20 och 80 år.LP-skivor i affärBild: Yle/Otto HelminenBlue Vinyl,lp-skiva,musik,musikaffär,second hand,vinyl,vinylskivor
En ökande trend
I Hagalund i Esbo finns Mikael Winogradows affär, Blue Vinyl records. Han har stått bakom sin disk i nästan sju år och sett hur trenden att köpa musik på vinyl har ökat.
- Till en början gick det ganska långsamt, jag hade inte så stort urval och är ju lite avsides här i Esbo. Men så småningom började kunderna hitta hit och det har nog gått riktigt bra för mig här, berättar Winogradow. Först var det mest äldre personer som ville sälja sina samlingar då de tyckte de tar för mycket plats. Men nu har jag kunder här i alla åldrar, 20-30 åringar som blivit bitna av vinylflugan samsas här med medelålders människor i all sköns ro.
De flesta artister ger ut sitt material på vinyl i dagEn samling på Mikael Winogradows vinylsamling i blue vinyl i Hagalund Esbo.Bild: Yle / Otto HelminenBlue Vinyl,mikael winogradow,Vinyl,vinylsamling,Vinylskiva
Konkurrensen tilltar
Huvudstadsregionen med Helsingfors i spetsen har under de senaste åren fått se en hel del nya affärer slå upp sina dörrar. Allt från mindre, specialiserade butiker som koncentrerar sig på en viss genre till kedja Levykauppa ÄX som har ett flertal filialer i Helsingfors, kämpar om kunderna. Mikael Winogradow känner av konkurrensen men oroas inte av den.
- Det goda är ju att jag är ensam här i Esbo. Viss märks det då en ny affär öppnar i Helsingfors, folk vill ju gå dit för att kolla utbudet. Så småningom återvänder de hit. Dessutom betyder ju ett ökat utbud också ett ökat kundunderlag då flera hittar vinylskivan och det betyder ju en större kaka för oss att dela på.
Vinylskivan har återvänt till skivspelarnaEn bild på Mikael Winogradows vinylsamling i Blue vinyl i Hagalund i Esbo.Bild: Yle / Otto HelminenBlue Vinyl,mikael winogradow,musik,Vinyl,vinylsamling,Vinylskiva
Både gammalt och nytt
Det är inte bara skivaffärerna som har ökat i antal under de senaste åren. De flesta artister ger ut sin musik på vinyl idag och också mängden skivbolag som koncentrerar sig på att ge ut vinylformatet har ökat.
- Tidigare köpte jag bara begagnade plattor, säger Sebastian Sonck, men nu köper jag också en hel del nya skivor. Men man får nog vara noggrann med vem som ger ut skivorna, för ibland kan vissa bolag slarva med kvaliteten.
För Mikael Winogradows del sätter storleken av hans affär vissa gränser.
- Jag skulle gärna vilja ha mycket mera nya skivor här men min affär är så liten så det ryms inte. Jag hänvisar alltid till kollegerna inne i Helsingfors om någon vill ha nya skivor jag själv inte har på lager. Nittiofem procent av min försäljning är begagnade skivor.
För vissa skivor får man betala lite merLP-skiva i affärBild: Yle/Otto HelminenJade Warrior,lp-skiva,musik,second hand,vinyl,vinylskiva
- Jag tror nog att folk också i framtiden kommer att köpa vinylskivor, säger Mikael Winogradow. Trots svackan under nittiotalet fanns det ändå en liten grupp som ville ha det formatet. Så jag tror nog att det finns kunder också för kommande tider.
I dag (10.2) öppnas båtmässan Vene17 Båt i Helsingfors. Samtidigt går startskottet för båtsäsongen, åtminstone för båtbyggare och båtförsäljare. Också kommuner, organisationer och företag söker lyckan på Nordeuropas största båtevenemang.
- Vi ska försöka locka båtturister till våra trevliga gästhamnar genom att ha frågesport och dela ut kaffekuponger, säger Ingå kommuns informatör Benjamin Lundin.
Till sin hjälp har han bland annat lokala ungdomar.
- På så sätt har tjänstemännen tid att syssla med sina egentliga uppgifter i stället för att vara på mässan i tio dagar, säger Lundin.
På vintern är det glest mellan turisterna på Kyrkfjärden i Ingå.Solig vinterdag i Ingå småbåtshamn.Bild: yle/ Maria Wasströmfruset hav,Ingå,ingå småbåtshamn,ingå småbåtshamn vintertid,is,snö,solig vingterdag,vinter,Västnyland
Båtmässan i Helsingfors är en av de viktigaste marknadsföringskanalerna för företag som har med båtar, båtliv och skärgård att göra.
Båtuppköpare från när och fjärran tar sig dit för att bekanta sig med det senaste utbudet.
- Bättre än så här blir det inte, säger Mikael Winqvist, vd och delägare i företaget AMT-Veneet som tillverkar fritidsbåtar.
Mikael Winqvist med det hittills enda exemplaret av AMT:s nyaste båtmodell som lanseras på båtmässan Vene 17 Båt i Helsingfors.Mikael Winqvist med ett pinfärskt exemplar av en nytillverkad båt.Bild: Yle/Maria Wasströmamt,amt boats,amt veneet,amt-veneet,båttillverkare,mikael winqvist,Västnyland
Mikael Winqvist bor själv i Ingå där han också har ett kontor. Fabriken ligger däremot i Kontiolax (fi: Kontiolahti) i Norra Karelen.
- Jag har ganska lång arbetsresa, 541 kilometer i var riktning, säger Winqvist.
Företaget AMT-Veneet har trettio år på nacken, men de egna båtmodellerna har tillverkats sedan år 2006.
Efter både med- och motgångar är det nu vind i seglen för motorbåtstillverkaren. Exporten drar och för tillfället säljs båtarna i 15 olika länder.
- Flest båtar säljer vi till Norge och Sverige. Finland kommer på tredje plats, berättar Winqvist.
Dagarna före båtmässan gick arbetet på högvarv i fabriken i Kontiolax. Arbetet med den här båten slutfördes på onsdag kväll och på fredag finns den med när båtmässan öppnar sina dörrar.Ett pinfärskt exemplar av en nytillverkad båt på båtfabriken i Kontiolax.Bild: Mikael Winqvistamt,amt-båt,amt-veneet,båt,båtfabrik,Ingå,Västnyland
Winqvist säger att båttillverkningen i Finland fortfarande har ett exceptionellt gott rykte utomlands och att kunder utgår ifrån att båtar som tillverkas i Finland är av god kvalitet.
- Det måste vi se till att förvalta rätt, säger Winqvist.
Nina Huru meddelar nu att hon lämnar Sannfinländarnas grupp i Helsingforsfullmäktige. Hon blir den tredje som under den här valperioden lämnar partiets fullmäktigegrupp.
I kommunalvalet 2012 fick Sannfinländarna åtta platser i Helsingforsfullmäktige och i slutet av valperioden ser partiet ut att ha bara fem.
Nina Huru har nu lämnat gruppen, och grundar en egen fullmäktigegrupp under namnet Nina Huru, med förkortningen NH. Någon orsak till avhoppet uppger Huru inte. Yle Huvudstadsregionen har inte fått tag på henne.
- Huru meddelade mig att orsaken till att hon lämnar gruppen inte beror på fullmäktigegruppen utan att det finns andra orsaker som ligger bakom, säger fullmäktigegruppens ordförande Mika Raatikainen.
Enligt Raatikainen nämnde Huru saken åt honom under fullmäktigemötet förra veckan.
- Beskedet kom som en liten överraskning men å andra sidan har hon varit obunden och är inte medlem av partiet.
- Jag meddelade då att jag lämnar gruppen under årets första kvartal, säger Harri Lindell.
Lindell säger att det är väldigt osannolikt att han skulle stanna i Sannfinländarnas fullmäktigegrupp och att han antagligen sitter med någon annan, eller för sig själv, från och med första april.
- Många partier har närmat sig mig.
Har du övervägt något viss parti?
- Jag har inte bestämt mig ännu.
Så vi kan se dig i ett annat partis fullmäktigegrupp från och med april?
- Ja, det är möjligt.
Lindell säger att det också har funnits diskussioner om att samarbeta med de andra avhopparna.
Hur reagerar du på att Nina Huru nu också lämnar gruppen?
Västmetron testkörs för fullt. Yle Huvudstadsregionen fick följa med på en resa förbi tomma stationer och stängda dörrar.
I Hagalund installerar några arbetare ljustavlor i en av gångarna på vägen ner mot metrostationen. Nere på perrongen ser allting färdigt ut och det åker flera metrotåg förbi.
Tid att ta sig mot Mattby. Ljustavlorna är redan uppe på Hagalunds station.på metrostationen i HagalundBild: Yle/Helena von Alfthanhagalunds metrostation,Västmetron
- Vi har hållit på med testkörningar i nästan ett år. Som man kan se är stationerna mycket färdiga, bara den sista finishen saknas. Det vi gör nu är att testa metron. Det känns bra att vi närmas oss dagen då trafiken kan inledas, säger västmetrobolagets Vd Ville Saksi.
Metrostationen i Hagalund är nästan färdig.Hagalunds metrostation Bild: Yle/Helena von AlfthanHagalund, Esbo stad,Västmetron
För att komma in i tåget måste metrobolagets anställda flytta på en bit av det tillfälliga staketet för att vi ska kunna stiga på. Metrotåget kör igång med en knyck mot Mattby i Esbo.
Mattby station. Längs hela västmetron finns det staket på perrongerna.mattby metrostation sedd från tågetBild: Yle/Helena von AlfthanMattby,Västmetron
Mattby metrostation ligger vid köpcentret Iso Omena, som fick sin tillbyggnad och en busstation för matartrafik till metron klar i augusti 2016. I Mattby finns ett vändspår, vi vänder om och åker mot Drumsö. Före varje station säger en röst stationens namn på finska och svenska.
Ville Saksi har varit Vd för Västmetrobolaget sedan november.Ville saksi i rulltrapporna på Hagalunds metrostationBild: Yle/Helena von Alfthanville saksi,Västmetron
Vd Ville Saksi anställdes i november 2016 efter att den förra Vd:n Matti Kokkinen fått gå. Saksi ser jobbet som utmanande.
- Projektet har tio år på nacken och vi jobbar redan med den andra fasen. Västmetron är ett omfattande och utmanande projekt, men det är också inspirerande, jag tycker om utmaningar, säger Ville Saksi.
Aalto-universitetet har fått en egen metrostation.Aalto-universitetets metrostation och ett tåg som testkörsBild: Yle/Helena von AlfthanAalto-universitetet,aalto-universitetets metrostation,Västmetron
På Drumsö finns inget vändspår, så chauffören får gå till andra ändan av tåget för att kunna åka tillbaka mot Hagalund.
Det borde redan vara vardag för Esboborna att kliva på metron. Västmetron skulle köra igång redan i augusti 2016. Den 10 juni 2016 när beskedet kom att västmetron är försenad sade västmetrobolagets vd Matti Kokkinen att säkerhetstesterna visat sig vara mera krävande än vad man först trott.
Ängskulla station är grannast, även om det är svårt att se genom det smutsiga metrofönstret.metrostationen i ängskulla sedd ur tågetBild: Yle/Helena von AlfthanVästmetron,Ängskulla
En vecka senare kom det fram att rökluckor beställts för sent och skulle anlända först i mitten av juli. Helsingforsregionens trafik hade redan lagt om busslinjerna i södra Esbo och på Drumsö, och måste mitt i sommaren planera om höstens busstidtabeller.
Vd Ville Saksi vill inte medge att han skulle vara rädd för ytterligare förseningar.
- Jag är inte rädd direkt. Vi har gjort mycket tester och på dem baserar vi vår uppskattning om tidtabellen. Men i ett stort projekt är allt möjligt och man måste vara en realist, konstaterar Ville Saksi.
Stavfel. Idrottsparkens metrostation behöver ett T till.idrotsparken är felstavat i västmetronBild: Yle/Helena von Alfthanidrottsparkens station,Västmetron
Enligt vd Ville Saksi är västmetron tekniskt klar i juni. Tidigast i augusti 2017 kör matartrafiken till västmetron i gång har Helsingforsregionens trafik meddelat.