58 uppstartsföretag har flyttat in på det gamla sjukhusområdet i Helsingfors där Maria sjukhus fanns förut. 150 står i kö för att få flytta in.

Fredrik Löfbergs företag Nord Safety, som jobbar med arbetssäkerhet, flyttade från Vallgård i Helsingfors till det gamla sjukhusområdet för fyra månader sedan. Kontorsfönstrena är stora och utsikten över Mechelingatan urban och inspirerande. På golvet finns ännu ouppackade flyttlådor och på fönsterbrädet trängs tomma läskburkar.

- Det här är en underbar plats. Människorna och atmosfären är helt unika.

Nord Safety är inte det första företaget som Löfberg grundar, utan redan det fjärde.

- Jag får välja själv hur jag jobbar och vad jag gör. Det är den bästa vägen för mig.

Det här är en underbar plats. Människorna och atmosfären är helt unika.― Fredrik Löfberg, vd på Nord Safety

Vad ska man göra för att gå från startupföretag till scaleupföretag?

- Du måste ha en produkt eller tjänst som människor vill köpa. Sedan kan du gå framåt och växa.

Från Helsingfors stads sida är det Gunnar Suikki som leder projektet.

Underbart! Tycker Gunnar Suikki (till vänster) och Fredrik Löfberg om atmosfären vid Maria sjukhusområde. Gunnar Suikki till vänster och Fredrik Löfberg i Nord Safetys kontorsutrymmen. Bild: Yle/Johanna Minkkinen fredrik löfberg,gunnar suikki,maria sjukhus,nord safety,startupföretag,uppstartsföretag

Varför tror du att så många företag vill flytta in?

- Det viktigaste är gemenskapen. Här kan folk byta idéer och tankar med varandra, också på fritiden. Jobbet här är inte nio till fem utan dygnet runt.

Inom vilka branscher verkar företagen?

- Teknik är det vanligaste, det är främst nördar som sitter här. Men här finns allt mellan himmel och jord, bland annat mindre företag som jobbar med till exempel ljud. Vi hoppas också snart få ett startupbryggeri hit.

Det är förmånligt att hyra ett kontorsutymme på det gamla sjukhusområdet, ungefär 10 euro per kvadratmeter. Staden subventionerar en del av hyran och tanken är att företaget flyttar vidare när det växer.

Om ett år kommer det här att vara ett toppenställe.― Gunnar Suikki, projektchef

Gunnar Suikki säger att stämningen på området är bra redan nu, men att det kommer att bli ännu bättre när fler företag flyttar in och restaurangen, som också ska vara öppen för allmänheten, öppnar i slutet av februari.

- Om ett år kommer det här att vara ett toppenställe.

Startupklustret är ett av Nordens största och lockar företag också utomlands. Suikki har redan fått förfrågningar från bland annat Ryssland, Kina, USA, Frankrike och Nederländerna.

Efter ett kryss mot GrIFK och en förlust mot FC Honka var det ett pressat HIFK som ställdes mot Gnistan i Finlands cup i fotboll på lördagen. Men Åggelbytruppen lyckades skrälla ordentligt – slutresultatet stod 2-0 till Gnistan.

Den första halvleken bjöd inte på några mål men en dryg halvtimme efter pausvilan kom det till namns gästande Gnistan igång. Jani Kaukomaa lyckades då spräcka nollan i Helsingforsderbyt.

I den 83:e minuten lyckades Karim Jouini för sin del utöka ledningen till 2-0. HIFK klarade inte av att penetrera Gnistans defensiv och får nöja sig med den andra förlusten på raken i den finska cupen. HIFK ligger nu på en sjätte och sista plats i grupp C.

HIFK lotsades av assisterande tränaren Mikko Eskelinen för den andra matchen på raken. Chefstränaren Antti Muurinen befinner sig enligt Ilta-Sanomat i Thailand på en semesterresa. Muurinen och HIFK ska ha kommit överens om semesterarrangemangen redan förra sommaren.

Gnistan steg för sin del upp till andra plats i gruppen. Åggelbylaget har vunnit en, kryssat en och förlorat en av sina matcher i cupen hittills.

Hoppa över Twitterpostning

Hoppa över Twitterpostning

Resultat, Finlands cup:

HIFK – Gnistan 0-2 (0-0)

RoPS – OPS 9-0 (6-0)

Artikeln uppdaterad kl. 14:59. Huvudbilden bytt och uppdaterad med information om att Antti Muurinen inte var på plats.

En ryckning i den andra halvleken blev för mycket för Karisdamerna, som gästade Grankulla på lördagen. Trion Carolina Rehnberg, Sophia Böckelman och Annina Nyström stod för sammanlagt 21 mål när GrIFK vann med 28-18.

Den lägre slutserien i damernas FM-serie i handboll fick en riktig rivstart på lördagen då GrIFK stod värd för BK-46. Värdinnorna visade ingen gästvänlighet utan ryckte ifrån ordentligt under den andra halvleken.

Efter den första halvtimmen stod det 15–12 och matchen såg ut att bli en nagelbitare. Istället stod GrIFK för den klart starkare insatsen under den andra halvtimmen och släppte endast in sex mål – samtidigt som Grankulladamerna smällde in 13 fullträffar.

Matchens främsta målskytt var Grankullakaptenen Carolina Rehnberg med sina åtta baljor. Sophia Böckelman satte sju och Annina Nyström sex mål för hemmalaget.

I Karistruppen var det Sirja Lassinharju som noterades för sju mål i matchen.

GrIFK hoppade samtidigt förbi BK-46 i den nedre slutserien. Bägge lag ligger dock på åtta poäng. De två bästa lagen i den nedre slutserien tar sig till kvartsfinal.

Resultat, damernas FM-serie i handboll:

GrIFK–BK-46 28–18 (15–12)
Bästa målskyttar GrIFK: Rehnberg 8, Böckelman 7, Nyström 6.
Bästa målskyttar BK-46: Lassinharju 7, Holmberg 3, Löf 2, Lundqvist 2, Kullberg 2.

Atlas–ÅIFK 22–27 (15–14)
Bästa målskyttar Atlas: Adriana Jakimova 9, Anna Jauhiainen 4, Erica Gustafsson 3.
Bästa målskyttar ÅIFK: Anna Harri 14, Ellen Norrgrann 8.

HIFK förlorade mot Botnia. Det gör att jumbofinalen mellan HIFK och Narukerä blir en match om att nå slutspelet.

HIFK:s slutspelsplats står på spel i morgondagens sista omgång. Helsingforslaget står på samma poäng som Narukerä – och grundseriens två sämsta lag möts på Braheplan.

Med start klockan 13 avgörs allt. Vid vinst kravlar sig HIFK upp till en sjundeplats. Vid förlust missar HIFK slutspelet.

Det står klart efter att HIFK inte lyckades slå Botnia i dagens derby i Helsingfors. Efter en halvlek var det oavgjort, men under tio minuter i början av den andra halvleken gick tabelltrean ifrån till 5–2.

HIFK reducerade två gånger om, men Botnia vann med 5–4.

Redan klara seriesegraren Akilles visade ingen pardon mot jumbon Narukerä. Borgålaget tvålade till gästerna med hela 11–1.

Resultat, bandyligan:

Botnia–HIFK 5–4 (2–2)
Akilles–Narukerä 11–1 (3–0)
JPS–Veiterä 4–9 (2–4)
OLS–WP 35 5–4 (0–2)

Tågtrafiken har igen kommit igång norr om Kervo. Tågen löper nu åt alla håll, men bara längs ett spår. Förseningarna väntas fortsätta hela kvällen och natten. Enligt Trafikverket ska felet vara reparerat till söndagsmorgonen.

Ett fel i elbanan upptäcktes redan på eftermiddagen på streckan mellan Dickursby och Kervo, och orsakade förseningar i såväl när- som fjärrtrafiken.

Felet skulle redan vara under kontroll men spred sig under kvällen norr om Kervo, meddelar Trafikverket.

Kinesiska turister väntade sent på lördagskvällen på att få stiga på tåget till Kemi, på Helsingfors järnvägsstation. Kinesiska turister står på en perrong på Helsingfors järnvägsstation och väntar på att få stiga på tåget till Kemi, som är kraftigt försenat. Bild: LEHTIKUVA / RONI REKOMAA turister,tågtrafik,vr

All trafik norr om Kervo, i alla riktningar, stod stilla under ett par timmars tid. Tågen hade stannats på stationer för att passagerare skulle kunna ta sig ut om de önskade, rapporterar FNB.

Artikeln uppdaterad 23:05 med ny information.

Tågtrafiken norrut börjar löpa normalt igen. Trafikverket meddelar att elfelet reparerades vid ca femtiden på söndag morgon.

Ett fel i elbanan upptäcktes redan på lördag eftermiddag på sträckan mellan Dickursby och Kervo, och orsakade förseningar i såväl när- som fjärrtrafiken. Enligt uppgift ska ett femtiotal tåg varit försenade

All trafik norr om Kervo, i alla riktningar, stod stilla under ett par timmars tid. Tågen hade stannats på stationer för att passagerare skulle kunna ta sig ut om de önskade.

I höstas diskuterades hur mycket snabbare en rörrenovering kan göras. Snart kommer det att pratas om hur mycket billigare en rörrenovering kan bli.

Det blev stora rubriker då Fira Palvelut i höstas genomförde en rörrenovering där invånarna i huset var borta ur lägenheterna i endast två veckor. Det här var ett pilotprojekt i ett litet höghus med 19 lägenheter, men projektet fick stor uppmärksamhet.

Priset för den renoveringen uppskattades bli tämligen nära 900 euro kvadratmetern, det vill säga ganska nära en normal renovering av den storleksordningen. Husbolagets ordförande, Mikko Jauhiainen var trots det nöjd med priset när Svenska Yle intervjuade honom i november 2016, eftersom andra reparationer gjordes i samband med rörrenoveringen.

När det har blivit klart att rörrenoveringar kan göras snabbare, anser många sakkunniga att nästa fråga blir hur det här kommer att synas i priserna.

Under senare har priserna stigit stadigt, men nu kommer den trenden att vända, det tror sakkunniga som Svenska Yle har pratat med.

– Om det kan göras snabbare, så kommer det naturligt att nästa fråga blir hur mycket billigare blir det, säger Hans Duncker ordförande vid Boende Förbundet.

Traditionella rörrenoveringar kostar ungefär 800 euro per kvadratmeter i huvudstadsregionen.I övriga delar av landet är de betydligt billigare, 436 euro per kvadratmeter, enligt Disponentförbundets rörrenoveringsbarometer.

Disponentförbundets frågar i sin barometer endast efter kostnaden för rörrenoveringen.

Att jämföra priset på rörrenoveringar är besvärligt. Fastigheterna är olika och i många husbolag passar man på att renovera och förnya annat i lägenheterna.

Boende Förbundet får regelbundet klagomål från bekymrade invånare om rörrenoveringar. Därför har Duncker en bra uppfattning om vad det är som upprör.

– Det som efterlyses är bättre förhandsplanering och bättre kännedom om vilket behov de som bor i fastigheterna har.

Även den ekonomiska aspekten ska tas med i beräkningarna.

– Människor ska inte tvingas sälja sina hem för att de inte kan betala en rörrenovering, säger Hans Duncker.

Försök till snabbare tidtabeller

Arto Saari är professor i ledning av byggproduktion vid Tammerfors tekniska högskola. Han känner till tidigare försök med snabba renoveringar. Som studerande på 1990-talet deltog han i planeringen av en rörrenovering där invånarna var ute ur lägenheten i tre veckor.

– Renoveringen gick bra, men metoden glömdes snabbt bort. Intresset var litet eftersom det inte gjordes speciellt mycket rörrenoveringar då. I dag är läget ett annat när mängden hus som ska få nya rör är stort, säger Arto Saari.

Ett av hans forskningsområden är reparation av byggnader. Att arbeten görs snabbt behöver inte betyda att kvaliteten lider så länge tidtabellen inte tvingar byggarbetarna att förbise till exempel torktider för material.

Professor Arto Saari tror att effektivare tidtabeller leder till sjunkande kostnader. Arto Saari är professor vid Tammerfors tekniska högskola. Bild: YLE/Antti Lempiäinen arto saari

I bästa fall förbättras samarbetet mellan olika yrkesgrupper och det märks i ett bättre slutresultat. Att ett renoveringsarbete tar en lång tid behöver inte garantera ett gott slutresultat.

– I värsta fall går mycket tid åt att vänta på att eftertraktade yrkespersoner kommer tillbaks från andra byggplatser. Då händer ingenting, men de boende måste ändå vara ute ur sina lägenheter, säger Saari.

Snabbare jobb syns i priset

När arbetet sker snabbare är det sannolikt att även priset på renoveringar kommer att sjunka. Nu ökar mängden hus som ska göra rörrenovering. Därför finns det en klar efterfrågan på nya och billigare sätt att göra rörrenoveringar.

– När arbeten görs snabbare finns det en möjlighet att även få ner kostnaderna. Men det kräver att det finns en konkurrens på marknaden.
– Hur är det i praktiken?
– Min uppfattning är att konkurrensen fungerar i byggbranschen. I framtiden kan det bli svårt att få husbolag att köpa dyra och långsamma renoveringar.

Hösten var innovationernas tid

Publiciteten kring Fira Palveluts snabba rörrenovering väckte andra byggföretag. Även de började publicera pressmeddelanden och blogginlägg.

Ett bolag erbjöd rörrenovering i huvudstadsregionen för under 600 euro per kvadratmeter. Andra företag lyfte fram prefabricerade badrum som installeras i samband rörrenoveringar. Det visar sig att finns fler sätt att renovera rören på.

Det finns fler sätt att renovera

Tidigare gjordes endast traditionella rörrenoveringar där alla rör byttes ut. I början av 2000-talet kom de första experimenten med infodring av rör till Finland, men misstänksamheten var stor i byggbranschen.

– Det var egentligen först för cirka fem år sedan som infodringen blev en accepterad metod som började tas på allvar. En stor del av misstänksamheten berodde nog på okunskap helt enkelt, säger Jan Weckström enhetschef på Consti

Nu år 2017 har infodringen blivit en allmänt accepterad metod. Byggbranschen har varit konservativ, men det här håller på att förändras. Nu dyker nya lösningar upp och det märks också på planeringsbyråer som till exempel Talokeskus, en av de större planeringsbyråerna.

– Tidigare kunde kanske en viss byrå alltid rekommendera en viss metod för rörrenoveringen, till exempel att alltid göra den traditionella stora och dyra rörrenoveringen. Men idag har läget förändrats, det sker ett generationsskifte inom branschen, säger Kim Rinne teamchef på Talokeskus.

KIm Rinne planerar rörrenoveringar. Kim Rinne jobbar på planeringsbyrån Talokeskus. Bild: YLE/Antti Lempiäinen kim rinne

Hur den slutliga rörrenoveringen genomförs beror på i vilket skick huset är. Om rören är i gott skick kan det vara onödigt att byta ut dem och då räcker det med en infodring. Saknar badrummen fuktspärrar så måste de läggas in vilket kräver en grundlig renovering av badrummen. Då lönar det sig sannolikt att förnya rören.

– Det handlar om att hitta lösningar tillsammans med husbolagen. När vi planerar så försöker vi noggrant kartlägga husbolagets behov och utgå ifrån dem, säger Kim Rinne.

Nyare hus lättare att renovera

När allt fler elementhus byggda från 1960 till 1980-talet blir mogna för rörrenoveringen blir även jobbet för byggbranschen lättare. I äldre hus är överraskningarna fler medan elementhusen är planerade på ett sätt som gör dem lättare att renovera.

– Att alla badrum är lika gör planeringen betydligt lättare och på det stora hela så kan man minimera överraskningar, säger Kim Rinne.
– Så tror du att priset på rörrenoveringar kan sjunka?
– Jo, det tror jag. Nu tvingas alla anpassa sina metoder och det kan hända att gamla långsamma sätt inte längre efterfrågas. När jobben görs snabbare så kan också priserna sjunka, säger Kim Rinne.

Se mer på Spotlight: Dyra rör, Yle Fem klockan 20:00 14.2

Denna artikel bygger på ett tips till Spotlight tipssida. Här kan du läsa tipset som artikeln bygger på.

Tipsa Spotlight

Denna artikel bygger på ett tips till Spotlight. Känner du till något som vi borde granska? Skicka i så fall in ett tips!

Tipsa du också

Vi redovisar öppet för hur vi jobbar. Här hittar du de tips vi håller på med som bäst:

Spotlights webbsida Bild: Yle datajournalistik,spotlight,tipsmaskinen

Anställda vid Vanda stad kan göra ersättande jobb i stället för att vara sjuklediga. Läkarens ordination är bara en rekommendation och den anställda kan bedöma sitt arbetsskick, säger servicechef Riitta Pimiä vid arbetshälsovården.

Sedan i fjol kan stadens anställda göra ersättande arbete i stället för att vara sjuklediga, skriver Yle Uutiset. En del personer kan arbeta på distans, medan andra får lättare uppgifter inom sitt eget arbetsområde. Den anställda får lön som normalt.

Alternativet fungerar framför allt för de som lider av besvär i stöd- och rörelseorgan. Plikten att göra ersättande arbete gäller inte dem som har till exempel feber eller magsjuka.

3600 dagar lättare jobb

Anställda vid Vanda stad gjorde sammanlagt 3600 dagar ersättande arbete i fjol. Av stadens 11 000 anställda hakade 269 på möjligheten att jobba lättare enligt förmåga.

Enligt Riitta Pimiä, servicechef vid Vanda arbetshälsovårdsverk i Dickursby, har responsen varit glädjande positiv.

- Arbetet hopar sig lätt speciellt för dem som jobbar som sakkunniga. Om man har arbetsförmåga är det en lättnad att kunna utföra en del arbetsuppgifter trots att man är sjuk.

”Sjukledighet bara en rekommendation”

En sjukledighet som en läkare ordinerar är ingen order utan endast en rekommendation, säger Pimiä.

- Läkaren är ju ingen siare, kunden kan tillfriskna snabbare än tänkt. Arbetstagaren måste kunna bedöma själv hur hen mår. I vissa arbetsuppgifter krävs bättre fysisk kondition än i andra.

Pimiä påpekar att alternativet med lättare arbete ska vara en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

- Det kan inte vara något som kommer som ett anmälningsärende från chefen när den anställda insjuknar.

Om försöket att jobba med lite lättare uppgifter inte fungerar, kan den anställda övergå till vanlig sjukledighet.

Också i Sydkarelen testas ersättande arbete som ett alternativ till sjukledighet, skriver Yle Uutiset (artikeln är skriven på finska).

En brand i ett höghus i Sökö i Esbo i dag krävde ett dödsoffer.

En förbipasserande person noterade vid 13-tiden i dag att det brann i en lägenhet på fjärde våningen.

Brandkårens rökdykare påträffade en livlös person inne i lägenheten. Personen avled trots återupplivningsförsök.

Köket i lägenheten förstördes helt och de övriga rummen fick rökskador

En demonstration mot regeringens flyktingpolitik har sedan fredagen pågått i centrala Helsingfors. Demonstranterna betecknar Migrationsverkets avvisningsbeslut som slumpmässiga och orättvisa.

Desperationen ökar bland asylsökande som får avslag på sina asylansökningar. Många tvingas lämna mottagningscentralerna i väntan på att bli avvisade.

Utanför Kiasma på Mannerheimvägen, några hundra meter från riksdagen, har ett femtiotal asylsökande övernattat och demonstrerat sedan fredagen. De flesta är irakier, och de säger att de tänker stanna kvar här så länge de kan - om bara någon minister eller riksdagsledamot skulle bry sig om att komma och tala med dem.

En av de som samlats utanför Kiasma berättar att han kom till Finland hösten 2015. Han fick avslag på sin asylansökan men har överklagat. Han säger att han är utbildad elingenjör och att han gärna vill leva och jobba här. Om han inte får stanna i Finland vill han fortsätta till Sverige eller Tyskland - men inte bli tvingad tillbaka till Irak.

Texten på skylten: Irak är inte tryggt Irakiska flyktingar demonstrerar i Helsingfors i februari 2017. Bild: Antti Haanpää / Yle demonstration,Deportation,flyktingar,Helsingfors,Irak

Irakiska flyktingar demonstrerar i Helsingfors i februari 2017. Bild: Antti Haanpää / Yle demonstration,Deportation,flyktingar,Helsingfors,Irak

Irakiska flyktingar demonstrerar i Helsingfors i februari 2017. Bild: Antti Haanpää / Yle demonstrationer (samhälleliga händelser),Deportation,flyktingar,Helsingfors,Irak

Narukerä slog HIFK med 8–3 i den sista omgången i bandyligan och säkrade därmed en slutspelsplats. För Helsingforslaget innebar förlusten sommarlov i egenskap av ligajumbo.

HIFK kom att vinna tre av 18 matcher i bandyligan den här säsongen. Man hade sitt öde i egna händer i den sista omgången men Björneborgslaget Narukerä var starkare och avancerade efter 8–3.

HIFK kom sist – på nionde plats – i ligan, vilket också är den sämsta placeringen laget slutat på sedan mitten av 90-talet.

– Vi hade en bra kämpaanda och visste vad vi behövde för att vinna. Vi fick inte riktigt till det i dag, framför allt var vi inte lika skridskoglada som vi brukar vara. Det var svårt i dag, sade HIFK:s Niclas Borenius.

– Vi har haft ett ganska tunt lag med få utbytare. Delvis ungt lag med nya spelare och det tar sin tid att få in dem. Jag hoppas vi kan bygga på den här säsongen och komma in starkare nästa säsong. Jag tror på det.

Tomi Mustonen ledde Narukerä

Narukerä fick en bra start på matchen då rutinerade Tomi Mustonen kunde sätta 1–0 direkt. Det stora rycket kom i början av andra halvlek, då gästerna gick upp till 4–0 på kort tid. Efter det tvingades HIFK riskera allt mer, vilket öppnade för målchanser i bägge ändorna. Mustonen ledde målfyrverkeriet med sina fyra mål.

– Det var lite överraskande för oftast är de här matcherna ganska jämna. De måste förstås öppna sitt spel mer och det gav lägen åt oss, sade Mustonen till Yle Sporten.

Kvartsfinalparen klara

Borgå Akilles vann grundserien överlägset och valde Narukerä som motstånd i kvartsfinalskedet som inleds på onsdag. Så sent som i går slog Akilles Narukerä med 11–1.

– Vi känner till deras styrkor liksom vi känner till våra egna. Vi måste utnyttja våra målchanser – inte är de något oslagbart gäng de heller, slog Mustonen fast.

Resultat, sista ligaomgången 12.2.2017:

HIFK – Narukerä 3–8
Kampparit – Akilles 3–4
OLS – Veiterä 1–10
JPS – Botnia 5–4

Kvartsfinalparen:

Akilles – Narukerä
JPS – WP 35
Kampparit – OLS
Botnia – Veiterä

Hela ligatabellen ser ni här.

Trenden att stänga byskolor och samla upp eleverna i större centrala enheter leder till att behovet av skolskjutsar ökar hela tiden. Ändå är kommunerna njugga med hur skjutsar beviljas.

Hos familjen Wiberg i Barösund i Ingå har barnen en skolväg på nästan 25 kilometer. Skjutsandet får familjen sköta och stå för själva tillsammans med en annan familj.

Orsaken till kommunens njugga inställning är att Wibergs har valt en annan skola än kommunen har utsett som närskola för barnen.

- Vi började bygga hus här medan det ännu fanns en byskola i Barösund, berättar Emil Wiberg. När det var nästan färdigt, stängdes skolan.

För att barnen ändå skull få gå i en liten byskola, valde familjen Västankvarns skola för sina barn. Skolan ligger nästan 25 kilometer nordväst om Barösund. Kommunen ansåg att barnen borde gå i Kyrkfjärdens skola, nordöst om Barösund.

Avståndet från Barösund till de två skolorna skiljer på 800 meter.

- Västankvarn passar våra barn, som inte är vana med hundratals barn omkring sig bättre, säger Emil.

Avstånden mellan Västankvarns skola och Kyrkfjärdens skola i Ingå centrum gör det svårt för kommunen att samordna skolskjutsarna. Karta över avståndet från Barösund till Västankvarn skola och Kyrkfjärdens skola i Ingå centrum. barösund,Ingå Kommun,Karta,kyrkfjärdens skola,närskola,Skolväg,västankvarn skola

Bildningschefen i Ingå, Merja Olkinuora, tar till skollagen när hon förklarar kommunens linjedragning visavi skolskjutsarna. Skollagen ger kommunen rätt att bestämma vilken skola som är närskola för en elev.

- Om föräldrarna väljer en annan skola än närskolan, har de alltid själva ansvar för skolskjutsen, säger hon.

Bildningschefen Merja Olkinuora kan inte avvika från kommunens praxis om hur hus skolskjutsarna ska ordnas. Kvinna med glasögon står vid en bokhylla med mappar. bildningschef,Ingå Kommun,merja olkinuora

Skollagen slår också fast att elever i årskurs 1-3 är berättigade till skolskjuts när skolvägen överstiger fem kilometer. För elever i årskurs fyra uppåt gäller över fem kilometer. Barn med specialbehov beviljas skjuts enligt separata kriterier.

Om föräldrarna väljer en annan skola än närskolan, har de alltid själva ansvar för skolskjutsen.― Bildningschefen Merja Olkinuora

Årligen får kommunen en handfull ansökningar om skolskjuts till en annan skola än närskolan.

- Om vi börjar tumma på den här regeln kan det hända att även andra föräldrar tycker att de har rätt att välja en annan skola, säger Olkinuora. Det handlar om att behandla alla lika.

Familjen Wiberg har nu redan under fem års tid skjutsat barnen till Västankvarn. Fortfarande hoppas Emil att kommunen ska tänka om.

Emil Wiberg pusslar arbetsdagen tillsammans med sin fru och syster för att få skolskjutsarna att passa med arbetet. Man intervjuas vid Västankvarns skola i Ingå. Barösund,emil wiberg,Ingå Kommun

Han föreslår bland annat att Västankvarns skola och Kyrkbackens skola börjar samtidigt på mornarna. Det skulle öppna upp för samåkning på ett helt annat sätt.

- Då kunde våra barn följa med en del av sträckan i samma taxi som eleverna som ska till Kyrkbackens skola. Sedan kunde de fortsätta med den skolskjuts som också normalt tar elever till Västankvarns skola. Det skulle inte föranleda kommunen extra kostnader.

Tre timmar i buss gör skoldagen lång

Vägen är lång också från skärgården i Kvarken i Österbotten till Korsholms högstadium på fastlandet. Eleverna har en och en halv timmes bussresa till och från skolan.

Här plockas eleverna upp av skolbussen.

- Resorna till skolan är inte så tunga, man har roligt med kompisarna i bussen, säger Leon.

Hemresan är värre, för då slår hungern till.

- Vi får ju inget mellanmål, så det första jag gör när jag kommer hem är att äta, säger Cassandra Snygg.

Bussresan utnyttjas också för läxläsning.

- Mest lyssnar man ändå bara på musik för att fördriva tiden, säger Ylva Smeds och Antonia Pajala. Ibland blir man nog trött på det här bussåkandet.

Arbetslivet tänjer på skoldagen i Åbo

I Åbo är de svenska skolorna få och trots att de ligger i en stad är avståndet till skolan långt för många.

Cygnaeus skola är den största av de svenska skolorna med klasserna ett till sex. Skolan ligger vid den livligt trafikerade Mariegatan i centrum av stan.

Hit kommer inga skolbussar, utan eleverna ska antingen gå eller åka turbuss.

Simeoni Peltola, som går i klass ett, klarar av att ta rätt buss vid torget i Åbo när han åker hem från skolan. Skoleleven Simeoni Peltola sitter i ett klassrum Bild: Yle/Maud Stolpe nb simeoni peltola

Systemet med skoltaxin och skolbussar är mer eller mindre ett minne blott för de svenska Åboeleverna.

- Idag är det bara tre taxiskjutsar. 2011 kom det 80 taxiskjutsar hit, säger vicerektorn Johan Hesselgren. Och jag tror ju knappast att skolvägen har blivit säkrare idag än den var för sex år sedan.

Många föräldrar vill inte att barnen ska åka turbuss utan kör barnen själva. Det leder till att en del elever kommer till skolan upp till två timmar före skoldagen börjar.

Morris är räddningen för många

För att undvika att barnen är oövervakade på skolgården under den tiden har föräldraföreningen startat morgonverksamhet för eleverna.

Då är det morgonklubben Morris som gäller och det kan betyda två extra timmar i skolan på morgonen.

Helén Österlund skapar en trygg och trevlig morgon för elever som kommer tidigt till skolan. Morgonklubbsledaren Helen Österlund framför en vägg med ugglor Bild: Yle/Maud Stolpe nb helen österlund

Elsa Koskinen på årskurs fyra kommer ofta till Morris.

- Mamma och min pappa måste vara på jobb tidigt. Fördelen är att de kommer hem tidigare, säger hon.

Morris är ett kravfritt alternativ för familjerna. Helén Österlund leder verksamheten.

- Vi försöker att ha en rolig verksamhet, som är trygg. Men vi har inte egentligen något planerat program. Barnen får komma hit och göra vad de vill. De kan till exempel spela spel rita, leka med kompisarna eller hoppa på säckstolarna.

Eftis förlänger också skoldagen

Alla elever kan ändå inte åka hem när skoldagen är slut, utan stannar i eftermiddagsklubben till de avhämtas klockan 17.00.

När föräldrarna upplever att skolvägen inte är tillräckligt säker är det enda alternativet att föra och avhämta barnen själva.

Tänk dig att komma hit sju på morgonen och vara hemma först fem. Av de här tio timmarna är barnets aktiva skoldag ungefär fyra timmar. Vilken vuxen skulle acceptera det, undrar vicerektorn Johan Hesselgren.

Se hela programmet här:

Sänds också i Yle Fem, måndag 13.2.2017 kl. 20.00
samt på tisdag kl 17.25.

Både Helsingfors stad och Vanda stad har köpt tjänster av ett företag där två ledande personer nu står åtalade för människohandel. Städerna får inte automatiskt kännedom om brottsmisstankar eller domar relaterade till företag som de anlitar. Därmed kan skattebetalarnas pengar gå till brottslighet.

Enligt Yle Huvudstadsregionens uppgifter har företagets nuvarande styrelseordförande utnyttjat en man från Mellanöstern. Den andra som åtalas för människohandel är suppleant i aktiebolagets styrelse.

Företaget erbjuder mobil dokumentation som kan användas inom olika branscher.

Företagets styrelseordförande som också har en chefsposition inom företaget har fått mannen att skriva under ett kontrakt där han tvingas sälja produkter för tusentals euro per månad och om han inte gör det tvingas han betala en summa på över 6 000 euro till chefen varje månad. Mannen förstår inte finska och kontraktet var skrivet på finska.

Mannen fick ingen lön för sitt arbete utan hotades istället hela tiden att betala pengar till företaget.

Mannen jobbade vid företaget från december 2012 till början av januari 2013 och sades sedan upp utan orsak. Han fick ingen lön för sitt arbete utan hotades istället hela tiden att betala pengar till företaget.

Enligt åtalet har människohandeln ägt rum från september 2012 till januari 2013. Åklagaren väckte åtal i november i fjol och fallet behandlas i Vanda tingsrätt i maj. Åtalet är ännu inte offentligt eftersom det inte har behandlats i rätten.

"Om personerna döms måste avtalet sägas upp"

Företaget ligger i Vanda och håller på med dokumentation och datainsamling. Enligt företagets webbplats kan dess tjänster användas inom en rad olika branscher, från byggnadsbranschen till hälsovård och utbildning.

Yle Huvudstadsregionens granskning visar att Helsingfors stad har köpt licenser och stödtjänster från företaget för 8 500 euro under 2014 och 2015.

Två verk inom Helsingfors stad har köpt tjänsterna. Vid Helsingfors stads bostadsproduktionsbyrå uppger man att det bara handlade om ett prov där man testade företagets system och efter det har verket inte längre köpt tjänster av företaget. Bostadsproduktionsbyrån har inte känt till misstankarna om människohandel vid företaget.

Utbildningsverket i Helsingfors stad har vid tre tillfällen under 2014 och 2015 köpt tjänster av företaget.

Om det handlar om ett brott har summan inte betydelse. Avtalet måste sägas upp.― Jorma Lamminmäki, anskaffningsdirektör i Helsingfors

Jorma Lamminmäki, anskaffningsdirektör vid Helsingfors stad, säger att om de nu åtalade personerna döms kan inte staden fortsätta köpa tjänster från företaget.

- Jag känner ändå inte till fallet och summan som staden har köpt för är så liten att köpet inte behöver upphandlas. Men om det handlar om ett brott har summan inte betydelse. Avtalet måste sägas upp, säger Lamminmäki.

Anskaffningsdirektör Jorma Lamminmäki säger att Helsingfors stad inte kan fortsätta köpa tjänster från företaget om de åtalade döms för människohandel. Upphandlingschef i Helsingfors stad. Bild: YLE/Christoffer Gröhn anskaffningscentralen,helsingfors,jorma lamminmäki,upphandlingschef

"Helsingfors stad kontrollerar inte företagares brottsregister"

I allmänhet granskas de företag som Helsingfors köper av i enlighet med lagen om beställaransvar, säger Lamminmäki.

- Det betyder att vi bland annat begär uppgifter från handelsregistret, förskottsuppbördsregistret och arbetsgivarregistret och kontrollerar att företaget betalar skatt.

Enligt lagen om beställaransvar ska beställaren, i det här fallet staden, be sina avtalspartner om högst tre månader gamla uppgifter och intyg från olika register. Helsingfors stad har dessutom ett direktiv om grå ekonomi som enligt Lamminmäki är strängare än vad lagen kräver.

Våra direktiv hänger inte direkt samman med om företag misstänks för brott. Företaget ska finnas i vissa register och ska betala skatt.― Anskaffningsdirektör Jorma Lamminmäki.

- Våra direktiv hänger ändå inte direkt samman med om företag misstänks för brott. De handlar om att företaget ska finnas i vissa register och att företaget betalar skatt.

Om ett verk inom staden köper tjänster från ett företag för låt säga 10 000 euro, begär staden då ett brottsregister över ledande personer i företaget?

- Nej, inte i nuläget. Staden kontrollerar inte automatiskt brottsregistret för ett företags ledning.

- Vi håller nu på och uppdaterar upphandlingsdirektiven. Upphandlingslagen förändrades vid årsskiftet men vi har ännu inte hunnit uppdatera vår handbok i enlighet med den nya lagen. Frågan om brottsregister är en av de besvärligaste i praktiken. Hur ska vi integrera det i vårt elektroniska upphandlingssystem?

"När det gäller köp för mindre summor granskas inte företaget"

Vanda stad har köpt licenser och stödtjänster samt betalat årsavgifter till det människohandelsmisstänkta företaget för 5 400 euro mellan åren 2013 och 2015.

Upphandlingsdirektören i Vanda Tiina Ekholm säger att staden i allmänhet kontrollerar företag som man köper tjänster av i olika register och att företaget betalar skatt. Däremot finns ingen automatik när det gäller att kontrollera brottsregistret för företagare som staden gör affärer med.

- Enligt den nya upphandlingslagen som trädde i kraft vid årsskiftet ska brottsregistret kontrolleras när upphandlingen överskrider EU:s gränsvärde, säger Ekholm.

När det gäller tjänster som köps för mindre summor granskar vi inte företaget så noga eftersom det inte är obligatoriskt.― Tiina Ekholm, upphandlingsdirektör i Vanda

Exempelvis måste varor och tjänster upphandlas enligt den nya lagen om värdet på dem överstiger 60 000 euro.

- När det gäller tjänster som köps för mindre summor granskar vi inte företaget så noga eftersom det inte är obligatoriskt. Arbetsbördan måste vara på rätt nivå i förhållande till anskaffningsvärdet.

Vanda stad har köpt tjänster från ett företag där två ledande personer nu åtalas för människohandel. Är det okej att staden köper tjänster från ett företag som misstänks för brott?

- Jag kan inte kommentera eftersom jag inte känner till fallet. Men i allmänhet kan jag säga att om vi får kännedom om någonting kan vi välja att inte göra avtal med företaget. Vi gör inte avtal med företag där någon har dömts, om det kommer till vår kännedom.

Vi gör inte avtal med företag där någon har dömts, om det kommer till vår kännedom.― Tiina Ekholm, upphandlingsdirektör

- Ja, det kan vara möjligt men om vi vet om det köper vi inte från företaget.

- Det här fallet kommer jag nu att föra vidare till dem som har köpt från företaget så de kan följa med det, säger Ekholm.

Brinnande avfall från en sopbil förstörde åtminstone en parkerad bil i Böle i Helsingfors under måndagseftermiddagen.

Det började av okänd orsak brinna inne i en sopbil i Böle i Helsingfors på måndagseftermiddagen. Sopbilen tömde det brinnande avfallet på parkeringsplatsen utanför Idrottshallen på Radiogatan.

Det brinnande avfallet ledde till att en bil som stod parkerad på parkeringsplatsen antändes. Räddningsverket larmades till platsen strax efter klockan två på eftermiddagen. Vid halv tre-tiden var branden släckt.

Också polis tillkallades till platsen.

Två enheter tillkallades till platsen för att släcka branden. Brandman släcker eld. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn brand- och räddningsarbete,brandkårer,Brandsläckning,eldsvådor,släckning

Jokerit har två matcher kvar av sin grundserie i KHL och får tillbaka en viktig spelare i striden om den sista slutspelsplatsen i väst.

Antti Pihlström har varit ur spel sedan i januari, men idag tränade forwarden tillsammans med resten av laget.

Denna vecka spelas två för Jokerit livsviktiga matcher. På tisdag möter man Neftehimik och på torsdag Ak bars Kazan.

Jokerit parkerar just nu på sista slutspelsplatsen i västra konferenshalvan, tre poäng före HC Sotji, som dock spelat en match mindre än Helsingforslaget.

Förmodligen krävs två segrar denna vecka för att Jokerit ska kunna säkra en slutspelsplats denna vår.

Hoppa över Twitterpostning

Diskriminering och trakasserier är mycket vanliga i kollektivtrafiken i huvudstadsregionen. Förbundet för mänskliga rättigheter har fått nog och startat en kampanj tillsammans med Helsingfors stads trafikverk och Helsingforsregionens trafik för att motarbeta problemet.

Trakasserierna ska nå sin ändhållplats och därför har kampanjen namnet Päätepysäkki syrjinnälle. Kampanjen syns på webben, på sociala medier och i bussar, tåg och spårvagnar.

I den berättar flera människor om sina erfarenheter av trakasserier i trafiken, både som offer och som den som hjälpt till.

Kön, handikapp och etnicitet röda skynken för mobbare

Generalsekreterare för förbundet, Kaari Mattila, berättar att alla minoriteter är utsatta i trafiken.

- Till exempel personer med funktionsnedsättning, sexuella och könsminoriteter, etniska och religiösa minoriteter stöter på sorgligt mycket ropande, spottande, och till och med våld. En mycket vanlig form av trakasserier är sexuella, det är så vanligt att man kanske inte ens lägger märke till det.

Vad får människor att bete sig så illa mot andra?

- Bra fråga, för jag tror att de flesta av oss egentligen är goda människor som vill gott åt andra. Men forskning visar att det finns sådana människor som helt enkelt tycker att de har makt över dem som vi upplever som annorlunda. I kollektivtrafiken kommer tyvärr den värsta sidan av människan ofta fram.

Små gester viktiga för den mobbade

Det är okej att vara rädd för sin egen säkerhet och att undvika att konfrontera den som trakasserar, säger de som ligger bakom kampanjen.

- Vi uppmuntrar andra att visa att de som trakasseras inte är ensamma, att det finns många som stöder dem. Det kan vara små gester: man går och sätta sig bredvid dem eller man frågar dem hur de mår.

Oftast kommer ingen till hjälp för den som blir utsatt, visar diskussioner med dem som Mattila kallar för erfarenhetsexperter.

- Vi har hört av många som har blivit offer att det är väldigt viktigt att få stöd. Den gången som någon faktiskt hjälpt, den glömmer de aldrig.

Syns i trafiken på tisdag

Enligt generalsekreterare Kaari Mattila är det inte alls bara berusade eller aggressiva mänskor som trakasserar andra i kollektivtrafiken.

- Det är helt ”vanligt folk”, någon som ser ut som du och jag, som säger något fult eller till exempel spottar på andra.

Kampanjen startade på söndagen och på Alla hjärtans dag den 14 februari har var och en möjlighet att diskutera med frivilliga som rör sig i kollektivtrafiken i huvudstadsregionen.

Eva Biaudet utsågs på måndagskvällen till SFP:s borgmästarkandidat i Helsingfors.

Borgmästarkandidaten valdes under SFP:s kretsstyrelsemöte på måndagskvällen. Valet av riksdagsledamot Eva Biaudet skedde enhälligt.

- Helsingfors anger tonen till hela landets utveckling. Det är viktigt att vi har ett öppet och modernt Helsingfors som är dynamiskt och mångkulturellt, samtidigt som man värnar om vår tvåspråkighet. Det är helt avgörande för små och äldre att vi har dagisplatser och äldrevård som fungerar på båda inhemska språken, för att inte tala om bra skola för de svensk- och tvåspråkiga barnen, säger Biaudet i ett pressmeddelande.

Biaudet meddelade under veckoslutet att hon kandiderar i kommunalvalet.

Också Marcus Rantala visade intresse för borgmästarkandidaturen.

- Jag har meddelat att jag är intresserad, men det är kretsstyrelsen som bestämmer, sade Rantala till Yle Huvudstadsregionen förra veckan.

SDP valde Haatainen

Största delen av partierna i Helsingforsfullmäktige har nu utsett sin borgmästarkandidat. Posten antas gå till fullmäktiges största parti så för SFP:s del handlar kandidaturen bara om att maximera partiets synlighet under kommunalvalskampanjen i Helsingfors.

Kampen om största parti i kommunalvalet i Helsingfors står mellan De gröna och Samlingspartiet. De grönas borgmästarkandidat är Anni Sinnemäki medan Samlingspartiet antas utse Jan Vapaavuori som sin kandidat senare den här veckan.

SDP:s Helsingforskrets valde på måndagskvällen enhälligt Tuula Haatainen till sin kandidat.

Tidigare har Vänsterförbundet utsett Paavo Arhinmäki som sin borgmästarkandidat medan Mika Raatikainen är Sannfinländarnas kandidat. Centerns kandidat är Laura Kolbe.

Kommunalvalet är den 9 april. Kandidater kan nomineras till och med slutet av februari.

Flera personer har fått leverinflammation efter hepatit A-smitta i Helsingforsregionen i januari. Hälsovårdsmyndigheterna påminner om vikten av god handhygien samt av att använda kondom.

Antalet personer som har fått leverinflammation till följd av hepatit A-smitta är fem stycken. Att alla fem fått smittan inom en kort period, i januari, är exceptionellt.

- Vi har tidigare haft vågor av smittan via till exempel djupfrysta bär. Nu handlar det om smitta via sex mellan män, säger Hannele Kotilainen, överläkare i Helsingfors.

Kondom är ett bra sätt att skydda sig mot viruset, påminner hon.

Våg av smittor över hela Europa i fjol

De flesta som får hepatit A smittas under en resa till något land med sämre hygienförhållanden.

- Resenärer uppmanas vaccinera sig, man får bra skydd av vaccin, säger Kotilainen.

Men ett annat sätt att få smittan är via sex, och den vägen sprids smittan nu också i Finland. Europeiska smittoskyddsmyndigheten ECDC har i december informerat om en våg av hepatit A i europeiska städer.

- De har följt med antalet A hepatit-smittor i olika europeiska städer och antalet har klart stigit under hela år 2016. Därför uppmanar de alla europeiska länder att följa med läget, säger Kotilainen.

I Helsingfors ska alla skolelever öva på att stänga in sig i ett rum på skolan om det finns ett yttre hot. Inrymningsövningar i skolor har blivit allt vanligare, men i Mattlidens grundskola i Esbo anses inrymningsövningar vara för skrämmande.

Brandalarmet ringer, och alla skolelever ställer sig på gården. Det är en bekant övning i många skolor. Men förutom utrymning, har många skolor gått in för att också öva på inrymning. En inrymning kan behövas i fall av en gasläcka i närheten - eller om en hotfull person rör sig på skolan.

I Helsingfors har instruktionerna för hurdana säkerhetsövningar som ska ordnas på skolorna uppdaterats under det här läsåret. Hoplaxskolan som har enheter i Munksnäs, Haga, Kårböle och Sockenbacka ska ordna sina första inrymingsövningar i februari.

- Personalen förbereds väldigt noga medan eleverna förbereds till en viss del. Den största utmaningen är att det kan vara ganska skrämmande, man måste kunna motivera varför man håller övningen. Både personal och elever kan bli väldigt rädda i den här situationen, säger rektor Mia Förars-Pöytäniemi och konstaterar att den första övningen är mest dramatisk.

Man låser in sig, stänger dörren, drar för gardiner och sätter sig lugnt. Mobiltelefonen ska vara på ljudlöst och man får inte ringa.― Mia Förars-Pöytäniemi, rektor

Övningen går till så att det kommer anvisningar i centralradion. Eleverna ska gå in i det närmaste utrymmet och stänga dörren.

- Man låser in sig, stänger dörren, drar för gardiner och sätter sig lugnt. Mobiltelefonen ska vara på ljudlöst och man får inte ringa. Man ska sitta tyst, invänta anvisningar och hålla sig lugn, säger Förars-Pöytäniemi.

Enligt rektor Mia Förars-Pöytäniemi kan det med elever i högstadieåldern som känner till skolskjutningar vara bra att diskutera sådant i en trygg miljö. De allra yngsta barnen behöver inte veta allt om vad övningen handlar om.

handske på golvet Bild: Katriina Laine / Yle handskar,Jokivarren koulu

Det finns skillnader i hur lågstadieskolor övar på inrymning, visar en enkät som Yle Uutiset har gjort En tredjedel av rektorerna som deltog i enkäten svarade att de inte alls övat på inrymning under det här läsåret. Runt hälften svarade att man ordnar en inrymningsövning under året.

På Utbildningsstyrelsen tycker man det här inte är tillräckligt. Skolorna övar betydligt oftare för eldsvådor. Nästan alla rektorer som svarat på Yle Uutisets enkät berättar att skolorna haft minst en utrymningsövning, många skolor har flera.

I Helsingfors har skolorna fått enhetligare säkerhetsföreskrifter

I huvudstadsregionens svenska grundskolor syns också stor variationer i hur skolorna förbereder sig för inrymning.

Undervisningschef Niclas Rönnholm vid Helsingfors stads utbildningsverk berättar att skolornas fått enhetligare säkerhetsföreskrifter.

- En del skolor hade övat på ett mer mångsidigt sätt tidigare, men nu blev det samma nivå och samma krav på varje enhet Vi utarbetade nya bättre planer tillsammans med experter från polis och räddningsverk, säger Niclas Rönnholm.

Helsingfors såg över säkerhetsplanerna för svenska daghem och skolor läsåret 2014-2015. Det här läsåret uppdaterades de instruktioner och planer som skolorna får.

Vandabarn övar inför gasläcka

Vanda och Helsingfors har direktiv om att alla skolor ska ha både utrymnings- och inrymningsövningar. Esbo, Kyrkslätt och Grankulla har inte samma direktiv och skolorna agerar olika. I Esboskolorna ska personalen ha inrymningsövningar.

I Vanda är inrymingsövningar på skolan redan vardag. I Västersundoms skola brukar hotbilden i övningen handla om en gasläcka, berättar föreståndare Patrik Karlsson.

- Barnen är ute på rast, så kommer de alla in och vet vilken byggnad de ska gå till. Ett hus har tätare isolering, säger Patrik Karlsson.

Också rektor Anders Vikström på Dickursby skola berättar att inrymingsövningar ordnas regelbundet. Enligt Vanda stads säkerhetsplan ska skolorna öva på inrymning och utrymning minst en gång i året.

I Mattlidens grundskola ses inrymningsövningar som för skrämmande

I Mattlidens grundskola i Esbo övar alla på hur de ska reagera vid ett brandalarm. Men det är bara gymnasielever som övar på inrymning. I februari 2016 ordnade Mattlidens gymnasium en så kalla lock down-övning, där man övar på att det skett en miljöskada eller att det finns en hotfull person i byggnaden.

En liknande övning ska ordnas i gymnasiet i vår, men i Mattlidens grundskola ska eleverna inte öva på inrymning.

- Övningen gick bra när gymnasiet hade den ifjol. Men efter att ha varit i kontakt med polisen konstaterade vi att en inrymningsövning kan väcka rädslor hos yngre barn, säger t.f. rektor Laila Andersson på Mattlidens gymnasium.

De vuxna övar på inrymning i skolor där eleverna inte gör det

Det är en vanlig lösning i de skolor där eleverna inte övar på inrymning är att personalen övar på det, eller utbildas i inrymning. I Hagelstamska skolan i Grankulla har lärarna övat på tyst genomsökning.

I Karamalmens skola i Esbo, som har elever i årskurserna 1-6 finns det förhållningsregler för hur personalen ska göra vid hotfulla situationer.

- Personalen vet vad de ska göra, försäkrar rektor Tony Björk vid Karamalmens skola.

I Winellska skolan i Kyrkslätt konstaterar rektor Kristiina Koli att det kunde vara dags att utveckla säkerhetsföreskrifterna.

- Vi har inte haft en inrymningsövning. Vi har egna rutiner med säkerhetsansvariga i skolan, säger rektor Kristiina Koli.

Taket till ett egnahemshus i Parkstad totalförstördes i en brand tidigt på tisdag morgon. En person lider av lindrig rökförgiftning, allt som allt fyra personer räddade sig från huset.

På Mjödgränden i Parkstad började taket till ett egnahemshus brinna tidigt på tisdag morgon. Larmet gick klockan 4:47. Branden spred sig från takkonstruktionerna till översta våningen.

Det slog upp stora lågor från taket. Brand i parkstad på mjödgränden Bild: Helsingfors räddningsverk eldsvådor

I egnahemshuset fanns fyra personer och en hund, som alla lyckades ta sig ut ur huset i tid. En person som själv försökte släcka elden blev lindrigt rökförgiftad. Det tog flera timmar för brandkåren att släcka elden.

Enligt brandmästare Jani Pitkänen brann taket helt sönder. Tak totalförstördes i brand i Parkstad i Helsingfors Bild: Yle/Patrick Holmström eldsvådor