Sjöbevakningen fick i på lördag eftermiddag larm om att två personer hade gått genom isen i Esbo. Sjöbevakningen ryckte ut och hittade mycket riktigt en vak i Tempelsundet utanför Notudden.

I en och en halv timmes tid dök man i vaken utan resultat. I spaningarna deltog flera enheter från Räddningsverket, en läkarhelikopter och enheter från Gränsbevakningen.

Tillbudet slutade ändå lyckligt.

En man ringde nämligen nödcentralen och berättade att han och hans fru hade gått genom isen men att de för egen maskin hade lyckats ta sig upp och var i säkerhet på Notudden. Ett kontrollsamtal till mannen bekräftade att inga personer var i fara eller kvar i vaken.

Sjöbevakningens karta över platsen Sjöbevakningens karta över räddningsoperation 25.2.2017 Bild: Sjöbevakningen Esbo,räddningsoperation,Sjöbevakningen (Finland)

En drunknade i Säkylä

I Säkylä gick det inte lika väl. Där omkom en person vid middagstid på lördagen då en bil delvis sjönk genom isen på Pyhäjärvi.

Sällskapet var på väg ut för att pilka då bilen delvis sjönk genom isen.

Två personer lyckades ta sig ut ur bilen men en tredje drunknade.

Största delen av prästerna i Borgå stift vill inte ge ifrån sig vigselrätten till det civila samhället. Det här visar en enkät som de finlandssvenska medierna har gjort. Biskop Björn Vikström har tidigare föreslagit att kyrkan borde ge ifrån sig vigselrätten.

En enkät som gjorts av Svenska Yle, KSF Media, HSS Media och Nya Åland tillsammans med Svensk Presstjänst visar att den största delen av prästerna vill att kyrkan ska fortsätta viga.

Nästan 47 procent säger nej till att överge vigselrätten. Drygt 20 procent har ingen klar åsikt i frågan och drygt 32 procent vill att vigselrätten ska gå över till det civila samhället.

Av prästerna i Borgå stift säger 47 procent nej på frågan om kyrkan borde ge ifrån sig vigselrätten. 32 procent säger ja och 21 procent vet inte. Bild: HSS Media/Kati Hiekkanen datajournalistik,Vigselrätt

Biskop Björn Vikström anser att kyrkan borde fundera på att ge ifrån sig vigselrätten. Detta eftersom en ändrad äktenskapslagstiftning också får praktiska följder för den lutherska kyrkan. Bara en knapp tredjedel av prästerna i Borgå stift är enligt enkäten inne på samma linje.

De regionala skillnaderna är stora och många är osäkra. Men i Helsingfors prosteri vill tre av fyra behålla vigselrätten. Även i domprosteriet, i Raseborg och i Korsholm vill fler än hälften behålla den. Ålands prosteri sticker ut åt andra hållet. Där vill drygt hälften av de svarande ge ifrån sig vigselrätten.

Många av de som svarat betonar att man inte löser kyrkans aktuella dilemma genom att backa, och den synen kunde sammanfattas med en av kommentarerna:

Jag tycker att det vore lite fegt att ge ifrån sig vigselrätten på grund av den här frågan. Men det vore mest rejält om man inte kan respektera samhällets regler, som i mitt tycke är i samklang med kristen etik på den här punkten. Man kan inte både ha kakan kvar och äta upp den.

Alla präster är ändå inte förbehållslöst för systemet med kyrklig vigsel. Det är inte ett självklart arrangemang, och historiskt sett är det ett ganska nytt påfund, som någon konstaterar i sina kommentarer.

"Det handlar om hur kyrkan förhåller sig till en icke-kyrklig funktion som vi har dragit social nytta av. Det här borde så fort som möjligt behandlas av kyrkomötet", anser en av prästerna.

Äktenskapet är i grunden en samhällelig institution, och därför anser en del av prästerna i enkäten att kyrkan bör följa samhällets lagstiftning.

Att avsäga sig vigselrätten löser egentligen inga problem. Problemet blir då i stället om man ska välsigna eller inte. Jag tror att man småningom övergår till att viga alla, och tillåter dem som av samvetsskäl inte kan göra det att ge uppgiften vidare till andra präster. Så är det till exempel i Norge.

Teologin saknas

Det kan ta många år innan ett beslut om vigsel av samkönade är fattat, och den tiden borde kyrkan utnyttja till att äntligen jobba fram en genomarbetad syn på äktenskapet, säger Emma Audas, doktorand i systematisk teologi vid Åbo Akademi.


- När kyrkan sköter vigslarna är det helt enkelt för att staten gett kyrkan en uppgift, säger hon. Men när kyrkan sköter vigseln förutsätts en bakomliggande teologi. Det finns större äktenskapliga frågetecken för kyrkan än det som gäller samkönade pars rätt till äktenskap.

Emma Audas marcus rosenlund och emma audas Bild: YLE/Parad Media efter nio,emma audas,marcus rosenlund

- Många präster undrar vad de egentligen gör när de viger till äktenskap. Varför välsignar kyrkan äktenskap, varför är det kristet att gifta sig? Men om kyrkan är långsam med att uppdatera svaren på de frågorna ska ju till exempel samkönade par inte behöva lida för det.

– Om vi erkänner att ämnet är svårt och tänker lite djupare kanske vi kommer lättare framåt. Det ena diket vi kan hamna i är att säga att kyrkans äktenskapssyn är enkel och självklar - att det handlar om ett förbund mellan man och kvinna, punkt slut. Det andra diket är att påstå att kyrkans äktenskap kan vara vad vi än väljer att säga att det är. Största fällan just nu är att vi förfaller till att diskutera på ett ytligt och förenklat plan, det fördummar alla parter i onödan.

Emma Audas forskar i kyrkans äktenskapssyn och är själv präst.

- Jag ser mitt arbete som en länk i en lång kedja. Det vi beslutar i dag kommer vi inte att få ansvarsfrihet för om en viss tid. Därför gäller det att tänka igenom vad vi beslutar.

Smidigt förslag

Bo-Göran Åstrand, kyrkoherde i Jakobstad, har tillsammans med tretton andra präster lämnat in ett kompromissförslag till kyrkomötet för behandling i maj. Enligt det ska kyrkan få viga samkönade, men präster måste inte viga om det strider mot deras äktenskapssyn.

- Jag hoppas att det här är en möjlig väg att gå. Annars är jag rädd att denna knäckfråga kommer att atomisera kyrkan i sina beståndsdelar. Frågan kan i värsta fall göra att kyrkan går sönder i endera flanken. Kyrkan har allt att förlora på en ytterligare splittring.

Bo-Göran Åstrand Bo-Göran Åstrand Bild: Yle/ Kjell Vikman bo-göran åstrand

Detaljerna i förslaget är ännu inte utredda. Till exempel är det oklart om konservativa kyrkoherdar kan bli skyldiga att upprätta sina kyrkor för de här vigslarna. Åstrand hoppas nu att förslaget åtminstone utreds i detalj av kyrkomötet. Men för att gå igenom krävs att minst tre fjärdedelar, eller 82 av de 109 ombuden, i kyrkomötet stöder det.

Emma Audas ser förslaget som en öppning.

- Här kan man dra tydliga paralleller till tiden när prästämbetet öppnades för kvinnor. Då var det många som kände att de inte kunde jobba tillsammans med kvinnliga präster, och deras syn respekterades i väldigt hög grad. Väjningsmöjligheten kan vara en lika framkomlig väg den här gången, även om det samtidigt kunde bli rätt utmanande med två äktenskapssyner i kyrkan, säger hon.

- Det viktiga är att det som var förbjudet i går aldrig kan bli påtvingat i dag. Om vi går in för vigsel av samkönade par kan en bra präst inte bli en dålig präst över en natt även om han eller hon inte är lika snabb att ställa om, säger Audas.

Totalt 210 präster svarade på enkäten Bild: HSS Media/Kati Hiekkanen datajournalistik,samkönat äktenskap

Efter studentskrivningarna ska de ta sin superfood-produkt till världsutställningen i Kazakstan. – Vi är det nya Coca-Cola, säger vd:n Ida Salo, och syftar på att också den drycken blev känd via en världsutställning.

Den första omgången på 2600 flaskor blåbärslemonad tillverkade de fyra gymnasieeleverna, som utgör brandet I’m blue, själva.

- Vi ville haka på superfood-trenden och blåbär är en bra råvara som finns i den finska naturen, säger vd:n Salo.

Den första satsen på 2600 buteljer gjorde gänget för hand, flaskorna förvarades i skolan.

- Skolan tyckte att det var helt okej, även om de först tyckte att det var lite konstigt, säger Helmi Nurkkala som ansvarar för marknadsföringen.

Först ska gänget skriva studenten från Etelä-Tapiolan lukio, ett av landets toppgymnasier. Sen ska de åka till Kazakstan och världsutställningen.

- Vi blev kontaktade av den finska paviljongen och tillfrågade om vi vill komma med, berättär Salo ivrigt.

- Det känns helt otroligt, vi är ju ännu bara gymnasieelever, flikar Nurkkala in.

Saga Andersson hoppade nytt rekord och vann ännu ett guld. Den här gången i junior-FM där SFI-föreningarna skördade framgång.

I inomhus-FM för en dryg vecka sedan vann bara 16-åriga stavhopparen Saga Andersson seniorguld med nya personbästa 423.

Den här helgen fick hon en till guldmedalj att lägga i prisskåpet då Esbo IF-hopparen tog en överlägsen seger i U17-klassen i junior-FM i Åbo. Resultatet var ännu bättre än för en vecka sedan då Andersson nu överskred 425 på sitt första försök. Det handlar också om nytt SFI-rekord.

Skip Instagram post

”Många fantastiska juniorer”

Under helgens tävlingar vann SFI-föreningarna totalt 34 medaljer.

Yle Sporten ringde upp sportchef Petra Stenman som var nöjd med framgångarna. Vid sidan av Andersson som går från klarhet till klarhet gjorde också Jessica Rautelin ett starkt intryck på Stenman.

– Jessica blev ju dubbel guldmedaljör. Hon vann på 400 och 800 meter i U22-klassen, berättar en glad Stenman.
Skip Instagram post

– Vi har många som har gjort personbästa men en som jag tycker att ha varit riktigt bra är Hanna Frostdahl (silver på 800 meter i U19). Hon har faktiskt utvecklats på de långa sträckorna. Också Eero Saleva såg väldigt pigg ut (guld på 3000 meter i U22). Vi har många fantastiska juniorer.
Skip Instagram post

– Det är säkert många faktorer. I SFI är det ganska lätt att idrotta. Idrottaren syns och får positiv uppmärksamhet. De har kanske inte lika stor press på sig utan kan idrotta mer avspänt, de får mycket stöd. Så har vi väldigt fina och välfungerande föreningar där folk vet vad som fungerar.

Samtliga resultat från junior-FM hittas här.

Victoria Yaroshik flyttade för några år sedan från S:t Petersburg till helfinska Nådendal. Hon valde trots det svenska som sitt första språk.

- När jag flyttade hit blev jag överraskad av att det finns två språk här, minns hon. Det är fint. Det ger en rik kultur.

Den främsta orsaken till flytten var kärleken. Victoria hade träffat sin nuvarande finlandssvenska man på en skidsemester. När de gifte sig var språkvalet självklart.

- Jag ville kunna tala med min mans släktingar, säger hon.

Victoria hittade på en egen metod för att lära sig svenska. Hon började högläsa Astrid Lindgrens böcker för sin man om kvällarna. Böckerna hade hon läst tidigare på ryska och därför kunde hon koncentrera sig på att lära sig ord och uttal medan hon läste.

- När jag först hörde svenska tyckte jag att det påminde om kvittrande fåglar.

Via körsång och navigering till konstlärare

Vid sidan av högläsningen läste Victoria svensk grammatik på Arbis i Åbo. Det ena gav det andra och snart deltog hon i många olika kurser. Det blev körsång, yoga och skärgårdsskepparkurs.

- Arbis är en fin möjlighet att få kontakt med människor. Att lyssna och prata är det bästa sättet att lära sig. Jag tror att det var ett bra beslut, säger hon.

Victoria Yaroshik är utbildad flygplansingenjör, men efter några år i branschen slog hon om och utbildade sig till konstnär. Det har hon haft nytta av i sitt nya hemland.

Att lyssna och prata är det bästa sättet att lära sig. Jag tror att det var ett bra beslut.― Victoria Yaroshik om valet av svenska som första språk.

Efter en tid i Finland blev Victoria medlem i Åbo konstklubb. Det ledde till att hon kunde hålla personliga utställningar med sina akvarellmålningar. Utställningarna uppmärksammades av rektorn för Arbis i Åbo och slutligen erbjöds hon anställning som konstlärare vid arbetarinstitutet.

Det visade sig snabbt att Victorias ryska och svenska språkkunskaper kom väl till pass i jobbet på Arbis. Många ryska elever kom till kurserna. De kunde ingen svenska och förstod ingenting, men de ville studera konst.

- För nybörjare brukade jag ge en lista med ord på svenska och ryska så de kunde förstå vad jag pratade om. Nu på fortsättningskursen behöver de inte något sådant. De förstår allting. Akvarellkursen blev en språkkurs, småskrattar hon.

Förening vill ge invandrare kulturella upplevelser på svenska

Hur många nyfinländare som totalt vill välja svenska är omöjligt att säga, men uppskattningsvis vill omkring tio procent av invandrarna ha svenska som så kallat expeditionsspråk eller första språk.

För bland annat dem grundades föreningen Svenska.fi i huvudstadsregionen i höstas. Det är en förening för invandrare som vill integreras på svenska.

Föreningen ordnar evenemang och verksamhet för invandrare på svenska. Hittills har deltagarna fått pröva på till exempel innebandy och filmvisning.

Pavel Petrov har märkt att det finns ett stort behov bland invandrare att uppleva saker tillsammans. Pavel Petrov i Luckans utrymmen. Bild: Yle/Carina Bruun Närbild,Pavel Petrov

Pavel Petrov var med och grundade föreningen. Enligt honom fattas kulturen i de officiella integrationsprogrammen.

- Vi försöker fylla den här bristen genom att samla människor. Invandrare får träffa finländare, finländare får träffa invandrare och det gör man huvudsakligen genom svenskan. Det är det viktigaste.

"Svenskan öppnar för nya möjligheter"

Vitaly Repin är också ursprungligen från Ryssland. Han kom till Finland för tio år sen och är nu IT-ansvarig för Svenska.fi. Han är kritisk till det finska integreringssystemet som riktar in sig på arbetsmarknaden men glömmer bort den kulturella sidan.

Svenskan öppnar hela Skandinavien för mig.

Vitaly valde att integrera sig på svenska, eftersom svenska var lättare för honom att lära sig än finska.

Vitaly Repin har många arbetskamrater som inte kan följa med samhällsdebatten för att de varken kan svenska eller finska. Vitalyi Repin i Luckans utrymmen. Bild: Yle/Carina Bruun Närbild,vitalyi repin

Vitaly påpekar också att han har mera nytta av svenskan i privatlivet, eftersom han klarar sig med engelska på jobbet.

- Svenskan öppnar hela Skandinavien för mig, säger han. Jag kan följa med norska filmer och jag kan läsa norska. Jag kan läsa danska också även om jag inte förstår muntlig danska. Men jag tror att det också ska vara möjligt.

Svenska och finska går bra med rätt attityd

Invandrare och flyktingar som kommer till svenska Österbotten har en speciell utmaning.

En stor del av till exempel flyktingarna integreras på svenska, men måste också lära sig finska.
De som bor i Vörå och Korsholm får sin språkundervisning på Norrvalla i Vörå.

Eric Mastajabu hoppas klara språkprovet i vår. man tittar i kameran Bild: Yle/Mari Latva-Karjanmaa eric mastajabu,integrering,kongolesiska kvotflyktingar,språkinlärning,Vörå

Eric Mastajabu, kom från Kongo för två och ett halvt år sedan med sin familj. Han talade redan swahili, franska och malauhi när han kom. Nu kämpar han för att lära sig både svenska och finska och genom det komma in på en yrkesutbildning,

- Det är inte enkelt, säger han. Finska är svårare. Jag har sällan möjlighet att tala finska, men följer ibland med finska på tv.

Sarah Ali Amin är en av de ensamkommande flyktingbarnen från Somalia kvinna ler och håller tummen upp Bild: Yle/Mari Latva-Karjanmaa ensamkommande flyktingbarn,integrering,sarah ali amin,Somalia,språkinlärning,Vörå

17-åriga Sarah Ali Amin tränar svenska dagligen med personalen på flyktingförläggningen. Hon har också fått flera finlandssvenska vänner.

Siktet är inställt på att bli kock.

- Jag vill studera vid yrkesinstitutet i Vasa, säger hon.

Mohammed Reza Heydari har siktet inställt på framtiden. Ung man i gymnastiksal Afghanistan,integrering,kvotflykting,mohammad reza heydari,språkinlärning,vörå,Vörå

Mohammad Reza Heydari från Afghanistan har lärt sig svenska i rasande takt. Motivationen och framtidsdrömmarna ger fart åt inlärningen.

- Jag har tänkt att jag ska bli polis och också jobba med fitness, säger han. Jag tränar varje dag.

Svenskaläraren Barbro Villman finslipar som bäst elevernas kunskaper i svenska inför vårens stundande språkprov.

Våra kongoleser kommer från ett land med hundratals språk. När de hör att de ska lära sig två språk är det ingen chock.― Barbro Villman, svenskalärare

De flesta eleverna har inga problem att förstå att de måste lära sig två språk i Finland.

- Våra kongoleser till exempel kommer från ett land med hundratals språk. När de hör att de ska lära sig två språk är det ingen chock, säger hon. Jag tror att många av de här har en bättre inställning till att lära sig finska än vad många svenskspråkiga i Österbotten har.

Om de här personerna får en chans, kommer de att bli goda yrkesmän eller -kvinnor och skattebetalande medborgare.― Barbro Villman, svenskalärare

Villman är övertygad om att många av årets elever på Norrvalla kommer att klara språkprovet i vår och tack vare det ha ett yrke inom tre år.

- Om de här personerna får en chans, kommer de att bli goda yrkesmän eller -kvinnor och skattebetalande medborgare, säger hon.

Se hela programmet här:

Programmet sänds också i Yle Fem, måndag 27.2.2017 kl 20.00
samt på tisdag 28.2.2017 kl 17.25.

Kriterierna för stödet för närståendevårdare har justerats senast för 20 år sedan i Helsingfors. Staden försvarar de nya villkoren, som har mötts av hård kritik.

Yle Huvudstadsregionen berättade tidigare om den politiska storm som blåste upp kring förändringarna i stödet för närståendevårdare i Helsingfors. Enligt de nya bestämmelserna drar staden av pengar om barnet går i skola oftare än en dag i veckan.

- Vi har ju läroplikt i Finland. Jag kan inte säga annat än att det här måste ju vara olagligt, sade Monica Björkell-Ruhl tidigare.

I värsta fall förlorar Björkell-Ruhl 200 euro per månad på att sonen går i skola på heltid. Dessutom kan hon förlora ytterligare 200 euro på att hon har rätt till fem lediga dagar per månad i stället för de lagstadgade tre, det här eftersom vården av sonen anses vara så krävande.

- När jag idag får ungefär 800 euro i månaden är jag rädd att jag framöver ska få bara 400 euro i handen, trodde hon.

Väntar på besked

Paula Rantonen, ledande socialarbetare i östra Helsingfors, förklarar de nya kriterierna.

- När man får (stöd för) närståendevård, ska man ju vårda personen. Om personen är någon annanstans, till exempel i skolan, så är den inte där för dig att vara hands-on närståendevårdare för. Det här tas mer i beaktande nu.

De nya reglerna för stödet trädde i kraft i början av februari, men många närståendevårdare väntar fortfarande på beslut.

- Vi går igenom alla fall så fort socialhandledarna hinner. Vi är i kontakt med alla klienter och går igenom serviceplanen. Det blir inte frågan om återbetalning om man har fått högre stöd, säger Paula Rantonen.

Bakgrunden till att Helsingfors förnyar kriterierna för stödet för närståendevårdare är en ny lag som trädde i kraft hösten 2016. Enligt den har alla närståendevårdare rätt till två lediga dagar per månad.

Då blev det aktuellt även för Helsingfors att förnya sina kriterier, som senast har justerats för 20 år sedan.

”Visst har beslutsfattarna informerats”

Paula Rantonen säger att personalen vid social- och hälsovårdsverket i Helsingfors är förvånad över bland annat lokalpolitiker Veronika Honkasalos (VF) åsikt att beslutsfattarna har förbisetts i processen.

Enligt Rantonen har social- och hälsovårdsnämnden visst informerats om kommande förändringar då nämnden tog del av sektorns nya verksamhetsplan i slutet av 2016.

I den står bland annat att kriterier och vårdklasser för närståendevårdarna ska uppdateras för att motsvara lagstiftningen och kundernas behov.

- Det är vilseledande att referera till verksamhetsplanen, anser ändå Veronika Honkasalo.

Honkasalo tycker att politikerna borde vara med och besluta om de nya kriterierna, precis som i grannkommunerna. Helsingfors borde enligt Honkasalo inte ha löst saken genom ett tjänstemannabeslut.

Marigold IceUnity är finska mästare i synkroniserad konståkning, även kallat formationsåkning eller teamåkning. Rockettes blev tvåa före Team Unique.

Helsingin Luistelijats formationsåkningslag Marigold IceUnity har vunnit FM-guld för 14:e gången. Laget fick 208,34 poäng, bara en dryg poäng mera än silverlaget Rockettes som fick 207,28 poäng. Bronslaget Team Unique fick 203,34 poäng. Helsingfors Skridskoklubbs lag Team Unique var regerande finska mästare.

– Det här var en riktig nitrotävling. Den här säsongen har alla de här tre lagen varit så jämna och alla visste att man inte har råd med några missar, sade Marigold IceUnitys tränare Anu Oksanen.

Hoppa över Twitterpostning

Helsingin Taitoluisteluklubis lag Rockettes ledde efter det korta programmet men Marigold körde förbi med sitt fina fria program Suomi 100.

– Speciellt fint är att vårt Suomi 100 var årets bästa fria program, sade Oksanen.

Marigold IceUnitys seger i FM-tävlingarna garanterar laget en plats i VM i april. Tvåan Rockettes som representerar kan också få en VM-plats.

Som statistiken nedan över de tio senaste årens finska mästare visar domineras den finländska scenen för synkroniserad konståkning av tre stora lag:

2017: Marigold IceUnity
2016: Team Unique
2015: Marigold IceUnity
2014: Marigold IceUnity
2013: Team Unique
2012: Rockettes
2011: Rockettes
2010: Rockettes
2009: Marigold IceUnity
2008: Rockettes

Även i VM har de finländska lagen klarat sig bra med Marigold IceUnity (2014, 2006, 2004 och 2002), Team Unique (2013) och Rockettes (2011, 2010 och 2008) som världsmästare.

Hoppa över Twitterpostning

Mika Poutala har gjort nytt finskt rekord i VM i hastighetsåkning på skridskor för sprintrar i Calgary. Poutala förbättrade sitt gamla rekord med fem hundradelar.

Mika Poutala skrann 500 meter på tiden 34,23 vilket är fem hundradelar snabbare än det tidigare rekordet som också var i hans namn. Den 33-årige Poutala slutade femma i tävlingen med totalpoängen 136,635, vilket också är nytt finskt rekord.

På 1000 meter var Poutala tionde snabbast med tiden 1.07,97.

Holländaren Kai Verbij vann tävlingen före norrmannen Håvard Lorentzen och holländaren Kjeld Nuis. På damsidan gick VM-guldet till japanen Nao Kodaira med poängen 146,390. Silvret gick till Heather Bergsma från USA och bronset till Jorien ter Mors från Holland.

Källa: Finlands skridskoförbund

Hoppa över Twitterpostning

En majoritet inom stadsfullmäktige i Helsingfors vill att metron börjar köra nattetid under veckosluten i samband med att västmetron startar. Det här föreslås i en färsk motion.

Motionen har gjorts av Laura Nordström (Gröna) och stöds av 44 ledamöter, vilket är över hälften i fullmäktige. I den föreslås att Helsingforsregionens trafik (HRT) tillsammans med Helsingfors stad utreder hur metrotrafiken och busstrafiken bäst kan kombineras nattetid.

Nordström vill se en utredning kring att metron börjar åka nattetid under veckosluten när västmetron startar och om metron under vardagar trafikerar en aning senare.

Höga kostnader avslutade tidigare försök

Från november 2013 till och med slutet av 2014 trafikerade metron under fredagar och lördagar till halv två på natten men HRT avslutade försöket på grund av höga kostnader och för att en så stor del av resorna med metro gjordes inom centrum av Helsingfors. I medeltal hade nattmetron 3 200 passagerare per natt.

Nordström skriver i motionen att nattmetron kan tjäna såväl fritidsresenärer som stadsbor som jobbar sent. Hon tror att efterfrågan har ökat i och med att öppettiderna för affärerna inte längre är reglerade.

I dag slutar metron gå vid halv 12 på kvällen både under fredags- och lördagskvällar och under vardagar.

Västmetron som går från Gräsviken i Helsingfors till Mattby i Esbo antas öppna för trafik under sommaren.

I Västra hamnen i Helsingfors öppnar den nya Västra terminalen 2 på måndag. Budgeten för projektet är 90 miljoner euro och den underskreds med över fem miljoner euro.

- Tillsammans med byggföretagen har vi under projektets gång försökt hitta smarta sätt att göra saker på. Vi har varit kostnadseffektiva både när det gäller själva byggandet och vid val av material. Dessutom slapp vi överraskningar under projektets gång och därför underskreds budgeten, säger vd:n för Helsingfors hamn Kimmo Mäki.

Enligt Mäki underskreds budgeten med omkring fem miljoner euro. Totalkostnaden blir därmed ungefär 85 miljoner euro.

"Vi råkade ut för färre överraskningar"

Förutom att budgeten underskreds blev terminalen också färdig i förtid.

- Orsaken till att terminalen står färdig före tidtabellen är att vi under projektet hörde att Tallink Siljas fartyg Megastar ska tas i bruk. Vi gjorde därför upp en plan tillsammans med entreprenören om att bli färdiga så fort som möjligt. Alla förband sig vid den och såg till att byggandet framskred fortare.

Är det ett undantag att liknande byggprojekt blir färdiga i förtid och blir billigare än beräknat?

- Ofta sker det överraskningar under ett projekts gång men den här gången slapp vi dem. Och om något överraskande kommit fram har vi hittat en lösning.

Från den nya terminalen avgår Tallink Siljas snabba fartyg Star och Megastar. Terminalen ska användas av mellan sex och sju miljoner passagerare varje år.

Från den gamla terminalen avgår fartyget Europa samt Eckerö Lines och St. Peter Lines fartyg.

Den nya terminalen innebär också att spårvagnarna 6T och 9 får en ny ändhållplats.

- I år är det 45 år sedan Fallåker teater i Esbo grundades och det vill vi som var med och startade det hela, vara med och fira, berättar Jalle Åkerlund, en av grundarna.

I jubileumspjäsen Fem filurer ses en hel del bekanta ansikten från Fallåker teaters historia.

- Här finns några som har varit med ända från början och så en del som hoppat på tåget under årens lopp, berättar Jalle Åkerlund.

Efter en paus på några år stiger både Inge och Jalle Åkerlund upp på Fallåkerscenen tillsammans med Lasse och Thea Kusenius, Peppe och Helena Kirjonen, Hasse Selenius och Danielle Engström tillsammans med René Blomster spelar också med i komedin.

Frukostdags för filurerna Scen ur pjäsen Fem Filurer Bild: Yle/Mathias Gustafsson amatörteater,fallåker,fallåker teater,hasse selenius,inge åkerlund,lasse kusenius,teater

Gammal pjäs för gammalt land

- Samtidigt som Finland firar 100 år av självständighet tyckte vi att en lite äldre pjäs kunde vara på sin plats, berättar Jalle Åkerlund. Jag hade en roll i samma pjäs för många många år sedan och tänkte att den kunde man sätta upp igen. Vi har omarbetat texten nog och satt in en del roliga grejer från tidigare pjäser också.

Jalle Åkerlund tillsammans med Thea Kusénius Scen ur pjäsen Fem Filurer Bild: Yle/Mathias Gustafsson amatörteater,fallåker,fallåker teater,fem filurer,jalle åkerlund,teater,thea kusénius

Roligt att stå på scen igen!

En del av ensemblen har haft paus från teaterscenen helt och hållet medan andra har spelat i andra grupper under de senaste åren.

- Det är nog lite spännande att stå på scen igen, berättar Inge Åkerlund. Själv har jag inte så många repliker så jag är inte så nervös. Visst är det ju roligt att se de här gamla gubbarna tumla runt på scenen.

- Jo, det sitter nog i ännu, inflikar Jalle. Vi är alla ändå rätt vana med att spela teater så vi vet på ett ungefär hur det ska gå till. Men vi har ju Lidia Bäck här som limmar ihop delarna.

Ingen regelrätt regissör

För produktionen har teatern på grund av budgetmässiga skäl gått inför att inte anställa en regissör. Lidia Bäck agerar iscensättare för Fem filurer. Med andra ord kommer hon in några gånger och ser till att helhelten fungerar.

- Jag har jobbat med en del av skådespelarna ett par gånger tidigare så vi har nog hittat en gemensam melodi här, berättar Bäck. Den största utmaningen har nog varit själva texten i pjäsen. Gamla pjäser som den här har så otroligt långa utläggningar som inte längre fungerar i dagens teater. Så vi har fått stryka en hel del för att få det hela att gå smidigare.

På scenen samlas det gamla gardet igen Scen ur pjäsen Fem Filurer Bild: Yle/Mathias Gustafsson amatörteater,danielle engström,fallåker,fallåker teater,fem filurer,hasse selenius,rené blomster,teater

Premiär för jubileumspjäsen Fem filurer är det den 25 mars.

- Om fortsättningen kan jag inte säga så mycket i det här skedet, säger Jalle Åkerlund. Om den här går bra så varför inte, men då sätter vi nog upp gamla godbitar från tidigare år.

Fallåker har bjudit på teater i 45 år Fallåker teater utifrån Bild: Yle/Mathias Gustafsson esbo,Esbo,fallåker,fallåker på vintern,fallåker teater,föreningshus,föreningslokal

Efter en säsong i Sverige och BK Häcken återvänder Demba Savage till HJK. Savage har skrivit på ett tvåårigt kontrakt med klubben.

Demba Savage spelade för HJK mellan 2012 och 2015 och var då en stöttepelare i laget. Efter säsongen 2015 valde han att röra på sig och gjorde Rasmus Schüller sällskap i Göteborgsklubben BK Häcken.

Det blev ändå bara en säsong i Sverige för Savage och nu återvänder han till HJK. Savage har skrivit på för två år med klubben och i kontraktet finns också en option för ytterligare ett år.

– Det är fint att återvända till Helsingfors. Jag vill vinna guld i ligan och nå framgång ute i Europa, säger Savage på klubbens webbplats.

Savage kommer att börja träna med klubben på tisdag och är tillgänglig för spel på onsdag då HJK möter HIFK i cupen.

Polisinrättningen i Helsingfors vill fortfarande ha information om eventuella observationer av den försvunna Harry Karjalainen.

Polisen har fått in en ny observation om att Karjalainen har setts promenera längs Knutersvägen norrom Storlidsvägen i Sibbo.

Karjalainen har lämnat sitt hem i Hertonäs i Helsingfors den 8 februari och åkt med buss nummer 93 till Landbo invid Sibbogränsen, där han stigit av vid Zachrisbackens skola.

Polisen efterlyser nu eventuella observationer av personer som sett någon vid nämnda plats den 8 februari efter klockan 19.30.

Observationerna kan ringas in mellan klockan 9 och 16 på nummer 0295 475 382 och efter tjänstetid på nummer 0295 417 935 eller meddelas per e-post till adressen vakivaltarikosyksikko.helsinki@poliisi.fi

Rekordmånga anställda vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har tagit influensavaccinet i vinter. Bland personalen vid HNS är vaccinationstäckningen 92 procent.

HNS har strävat efter att så många anställda som möjligt ska ta influensavaccinet för att undvika att patienter smittas. I år har fler HNS-anställda än någonsin tidigare valt att vaccinera sig.

Sammanlagt har nästan 18 000 anställda fått influensavaccinet, vilket betyder att 92 procent av de anställda är vaccinerade. I fjol var motsvarande siffra 84 procent.

Av läkarna har 99 procent tagit influensavaccinet och också bland sjukvårdspersonalen är procenten hög, 96 procent.

Vaccinationstäckningen bland anställda vid HNS har stigit kraftigt under de senaste åren. Till exempel år 2003 var täckningen fjorton procent och år 2013 låg täckningen på 54 procent.

Jokerits slutspel i KHL är över efter endast fyra matcher. CSKA Moskva blev för tuffa i den första slutspelsomgången.

Jokerit var ordentligt pressat inför den fjärde slutspelsmatchen mot CSKA Moskva. Efter tre förluster var det vinna eller försvinna som gällde.

Det blev försvinna. CSKA vann den fjärde matchen med 1–0 efter förlängning och hela serien med 4–0 i matcher.

Geoff Platt avgjorde för CSKA 15 minuter in i förlängningen.

– Det känns tomt. Vi kämpade bra men det räckte inte. CSKA var lite bättre i de avgörande ögonblicken under hela matchserien, sa Jokerits tränare Jukka Jalonen till Viasat efter matchen.

Två bortdömda mål

CSKA hade två puckar i mål under ordinarie speltid men båda underkändes efter videogranskning. I den andra perioden sparkade Aleksandr Popov in pucken i mål och i början av den tredje perioden underkändes Geoff Platts mål då Jokerits målvakt Ryan Zapolski stördes av Jan Mursak.

Med undantag av den första matchen har slutspelsserien varit en jämn affär. Tre av matcherna har avgjorts i förlängning.

– Det är frustrerande med tre förlängningsförluster. Vi gjorde vår bästa match i serien idag. Vi hade problem med målskyttet och det avgjorde serien, sa Jokerits lagkapten Peter Regin.

Resultat:

Jokerit – CSKA Moskva 0–1 e.fö
CSKA går vidare efter 4–0 i matcher.

Kulturpersonligheten Jörn Donner ställer upp i kommunalvalet i Helsingfors som obunden för SFP. Han motiverar sin kandidatur med att citera en död påve.

Donner är född 1933 och har gjort en lång karriär som författare, filmregissör, filmproducent och politiker.

I ett pressmeddelande motiverar Donner sin kandidatur med att citera påven Johannes XXIII: "Män är som viner. Vissa blir ättika, de bästa blir med tiden bara bättre".

– Speciellt i dessa tider är det viktigt att personer som försvarar ett internationellt Finland kandiderar i valet. Donner har förstås andra meriter som gör honom till ett värdefullt tillskott till kandidatuppställningen: erfarenheten, allmänbildningen och Donners rättframma ton, för att nämna några, säger SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff i pressmeddelandet.

Donner har nyligen gett ut pamflettboken SuomiFinland och färdigställt en roman som beskriver händelserna vid Finlands östra gräns år 1918 och ska komma ut nästa år. Hans tv-dokumentär "Perkele II – Bilder från Finland" ska bli klar till sommaren.

Valdes till Helsingforsfullmäktige i slutet av 1960-talet

Under de senaste valen har Donner kandiderat för SFP, men tidigare har han också representerat SDP inom politiken.

I EU-valet 2014 ställde han upp för SFP men blev inte invald. Också i riksdagsvalet 2011 kandiderade han för SFP och slutade på suppleantplats efter Astrid Thors. När Thors valdes till minoritetsombud för OSSE, organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, i juli 2013 tog Donner plats i riksdagen och satt där till 2015.

Donner var riksdagsledamot för SFP 1987-1995 och i början av år 2007 då han ersatte Eva Biaudet som blev vald till OSSE:s särskilda representant för bekämpning av människohandel.

Mellan 1996 och 1999 representerade han SDP i Europaparlamentet. Sitt första politiska uppdrag hade han i slutet på 1960-talet då han valdes in i stadsfullmäktige i Helsingfors för Demokratiska Förbundet för Finlands Folk (DFFF).

Kommunalvalskandidaterna ska vara utsedda senast den sista februari.

Esbo sticker ut vid en granskning av våld bland unga tjejer i huvudstadsregionen. Fall där offret är en flicka under 15 år har ökat drastiskt de senaste åren. Dessutom har det i januari i år varit rekordmånga fall där flickor misstänks för misshandel. Det här visar statistik från Polisyrkeshögskolan som Yle Huvudstadsregionen har tagit del av.

Enligt polisen beror januarisiffrorna på fallen i köpcentret Sello i Esbo där ungdomar, främst flickor kring 15 år, misshandlade andra unga och filmade det.

Polisyrkeshögskolans statistik visar på en kraftig ökning av flickor under 15 år som blir misshandlade i Esbo. I fjol var antalet fall 112 medan antalet året innan var 67. I antalet ingår också fall av lindrig och grov misshandel. De senaste fem åren har siffrorna ökat stadigt och i januari i år var antalet 12.

Polisen kan inte säga vad det här beror på.

- Det skulle kräva en analys av materialet som måste göras manuellt och det har vi inte resurser till nu, säger kriminalkommissarie Max Bock som ändå anser att siffrorna är oroväckande.

I januari redan nio misstänkta flickor

Även misshandelsfallen där den misstänkta är en flicka under 15 år har ökat i Esbo. I januari i år har polisen fått anmälningar om nio fall av misshandel där den misstänkta är en flicka under 15 år. Det är lika många som under hela fjolåret när det gäller misshandel som inte klassificeras som lindrig eller grov.

Enligt Bock har det att göra med misshandelsfallen i köpcentret Sello som uppdagades i januari.

Även lindriga misshandelsfall där minderåriga flickor är misstänkta har ökat i Esbo.

- Jag tror att det beror på att folk lättare anmäler misshandel nuförtiden, det vill säga knuffar och slag som skett på skolgården. Men antagligen ser det likadant ut som det alltid sett ut, säger Bock.

Sellofallen överraskar även polisen

Enligt kriminalöverkonstapel och undersökningsledare Vesa Nevala vid polisinrättningen i Västra Nyland är det ovanligt med tjejer som slåss och misshandlar och därför har misshandelsfallen i köpcentret Sello överraskat polisen.

Det är frågan om ungefär tio fall där det har använts både sparkar och knytnävar. Allt tyder på att en del av misshandelsfallen redan skett under hösten. Utredningen pågår ännu.

Nevala menar att misshandeln skett enligt samma mall. Det vill säga ett ungdomsgäng, där de flesta är flickor, har misshandlat en person, filmat våldet och spritt materialet främst via applikationen Whatsapp. Gärningsmännen och offret har varit kring 15 år.

Det verkar som att man vill förnedra offret extra mycket genom att sedan sprida materialet.― Kriminalöverkonstapel Vesa Nevala

Enligt Nevala verkar offren och gärningsmännen känna varandra eller ha haft med varandra att göra på något sätt.

- Orsaken verkar vara inbördes konflikter och rykten. Någon har sagt någonting och så vill man hämnas, säger Nevala.

Varför filmar ungdomarna?

- Det verkar som att man vill förnedra offret extra mycket genom att sedan sprida materialet, säger Nevala.

Enligt honom handlar det inte om ett ungdomsgäng som går omkring och misshandlar, utan det finns olika uppsättningar där en person i ett fall är gärningsman och i ett annat offer. Dessutom har misshandeln haft utomstående som publik.

Nevala säger att det inte har varit speciellt lätt att utreda fallen, eftersom de inblandade inte vågar berätta om dem.

- De som gjorde polisanmälan har blivit hotade och många är rädda, säger Nivala.

Har misshandeln fortsatt?

- Vi har tagit itu med saken och satt in extra övervakning. Det har förekommit misshandel i Alberga och vi letar efter likheter med fallen i Sello. Men det verkar som att vårt jobb gett resultat och att våldet minskat, säger Nevala.

"Hur kan man göra så?"

Petronella Nordman, 13 år, från Grankulla besöker köpcentret Sello ungefär en gång i månaden.

- Jo, jag har hört om misshandelsfallen. Mina föräldrar har berättat om dem och i skolan har man varnat oss för att gå i mörkare gränder och hörn i köpcentret och i Esbo, säger Nordman.

Petronella Nordman, 13 år, har hört om händelserna i köpcentret Sello och också om andra fall där flickor varit inblandade i misshandel. Petronella Nordman Bild: Yle/Carina Bruun petronella nordman,Sello

Hon tycker att det är konstigt att så unga personer slåss.

- Jag förstår inte det. De som misshandlar borde prata med någon. Och så borde man avbryta en misshandel och inte bara se på, säger Nordman.

De som gjorde polisanmälan har blivit hotade och många är rädda.― Kriminalöverkonstapel Vesa Nevala

Det är inte bara Sello-fallen som Petronella hört om.

- Jag har hört om misshandel i Helsingfors och i Esbo centrum.

Har det varit flickor eller pojkar som varit inblandade?

- Mest flickor.

Saga Nevanlinna och Laura Hiltunen, båda 13 år, kan inte förstå att någon med flit skadar en annan. Saga Nevanlinna och Saga Hiltunen Bild: Yle/Carina Bruun laura hiltunen,saga nevanlinna

Laura Hiltunen och Saga Nevanlinna, båda 13 år, brukar vara i köpcentret ganska ofta. Hiltunen har hört om misshandeln i Sello.

- Det är ganska hemskt att någon misshandlar. Själv skulle jag inte kunna tänka mig att göra något liknande, säger Hiltunen.

- Jag kan inte förstå att någon misshandlar en annan med flit. Det är hemskt, säger Nevanlinna.

Janina Eriksson, 16 år, har inte hört om Sello-händelserna eller om flickor som blivit misshandlade. Janina Eriksson Bild: Yle/Carina Bruun janina eriksson

Janina Eriksson, 16 år, har inte hört om flickor som blivit misshandlade eller misshandlar.

- Det är helt klart fel. Oftast hör man att pojkar håller på med sådant, inte flickor, säger hon.

Programledaren Axl Smith dömdes på tisdagen till 1 år och 2 månader villkorligt fängelse i Helsingfors tingsrätt. Tingsrätten beaktade den negativa publicitet som Smith fått i samband med fallet och dömde honom till ett lindrigare straff än åklagaren hade yrkat på.

Smith dömdes för 30 fall av olovlig observation, 4 fall av ärekränkning och 2 fall av spridande av information som kränker privatlivet efter att ha filmat sina sexpartners under flera år. Han dömdes för att ha filmat 29 kvinnor som han har haft sex med från mars 2014 till februari 2016. Han dömdes också till att betala skadestånd på 100 000 euro till offren samt att betala deras rättegångskostnader på över 50 000 euro.

Enligt tingsrätten döms Smith till villkorligt fängelse istället för böter eftersom brotten har pågått under en så lång tid och varit så många.

Åklagaren yrkade på 1 år och 6 månader villkorligt fängelse och 100 dagsböter. Tingsrätten gick ändå in för ett lindrigare straff eftersom Smith när brottsmisstankarna uppdagades förlorade sitt jobb och har fått utså mycket negativ publicitet. Enligt tingsrätten har Smith förlorat möjligheten att i framtiden få jobb inom media i Finland.

Delade sexfilmer på Whatsapp

I tre fall har Smith delat sexfilmer i en fem personers grupp på Whatsapp och därför dömdes han för spridande av information som kränker privatlivet. Fallen av ärekränkning handlar om att Smith under en turné med ett band har visat filmer för andra där han har sex med olika kvinnor. Bara i ett fall kunde kvinnan ändå identifieras.

Tingsrätten förkastade tre av åtalen eftersom det i de fallen inte fanns videoklipp som styrkte Smiths skuld. Åtal hade väckts bara på basis av offrens berättelse.

Polisen tog sammanlagt emot 60 brottsanmälningar om Smith och 43 gick till åtalsprövning. Åklagaren lät bli att väcka åtal i tio fall eftersom det i åtta fall saknades bevis och för att två av fallen hade preskriberats.

Hölls bakom stängda dörrar

Rättegången mot Smith hölls bakom stängda dörrar och Smith har inte kommenterat åtalen på något sätt. Han svarade inte på reportrarnas frågor i tingsrätten när rättegången inleddes i mitten av januari.

Smith berättade själv i en Youtube-video i mars i fjol att han misstänks för olovlig observation och att det handlar om sexfilmer.

I videon berättade Smith att han satt upp övervakningskameror i sitt hem för att han på det viset kan försvara sig om någon beskyller honom för våldtäkt. Det här började han göra efter att hans kompis beskylldes för våldtäkt av sin ex-flickvän.

Han sade också i videon att han inte har känt till att han inte får ha övervakningskameror i sitt eget hem utan att berätta om det för sina gäster.

Har lämnat sina uppdrag

Smith, född 1984, blev våren 2004 programvärd för MTV och som 23-åring blev han musikansvarig vid MTV Finland.

2006 blev han ambassadör för Unicef. 2010 gav han ut ett soul- och funkalbum och valdes till programvärd för Fyrans danstävling Dance. I början av 2015 grundade Smith en medieverkstad för att han vill ge unga en möjlighet att komma fram, på samma sätt som han själv fick en chans under gymnasietiden. Jook Joint Movement erbjuder unga en plattform för att förverkliga sig själva.

Smith har efter att brottsmisstankarna uppdagades lämnat alla sina uppdrag och är utan jobb.

Domen mot honom har inte vunnit laga kraft utan kan överklagas till hovrätten.

Läs mera:

Får man ha en övervakningskamera i sovrummet?

Axl Smiths smygfilmande väcker frågor. Tänk dig att du filmar din hund i lägenheten för att kolla om den skäller när du är borta. En dag fastnar dina kaffegäster på filmen. Kan du dömas för det?

Då en grundskoleelev börjar lära sig ett nytt språk vill hen lära sig praktiska meningar och några fräckisar. Det samma gäller också i latinet, berättar Robert Luther.

Efter 30 år i tjänsten som lärare i latin i grundskolan Norsen i Helsingfors är det nu dags för Robert Luther att bli på sommarlov en sista gång.

- Jag kommer att sakna skolan, kollegerna och förstås eleverna, säger han, lite som man förväntar sig av en lärare med en lång och trogen tjänst bakom sig.

- Den dagliga kontakten med eleverna kommer jag att sakna alldeles fruktansvärt. Det kommer att lämna ett stort hål efter sig, men i något skede ska det ändå ske, säger Robert Luther med emfas.

Om det här med yoghurt och mysli

Inför en radiointervju är det inte helt ovanligt att reportern ställer en fråga om vad intervjuobjektet åt till frukost, för att få ett ljudprov. Då en grundskoleelev ska lära sig ett nytt språk är det inte ovanligt att hen ber läraren översätta både det ena och det andra.

Hemma hos Robert Luther möttes dessa två världar då reportern försökte få latinläraren att säga meningen om frukosten, på latin.

- Non possum dicere, svarade Robert Luther. Att översätta en mening om, yoghurt, flingor och blåbärssoppa låter sig inte göras så bara.

I helsingforsfamiljen Luther har man i flere generationer läst latin. Och jo, någonstans långt bak i leden finns ett släktskap med Martin Luther. Robert Luther poserar framför järnvägen mellan Helsingfors och Böle. Bild: Yle / Ted Urho latinist,robert luther

Skillnaden till övrig språkundervisning

Före man börjar i sjuan ska man veta om man vill läsa latin eller inte. Då terminen börjar brukar Robert Luther gå igenom vad eleverna har för förväntningar på de kommande tre åren av latin.

- Det blir ofta ett lite oklart samtal, medger Luther.

Läroboken i latin börjar med en supvisa från 1200-talet. Foto på en lärobok i latin, med en penna. Bild: Yle / Ted Urho bibit hera,in media res,latin,läromedel i latin

- Och så upptar skillnaderna mellan subjekt och objekt ganska mycket tid, det vill säga vem som gör vad till vem.

Till skillnad från annan språkundervisning så sker undervisningen främst på svenska.

- Det finns elever som efter tre år säger att de inte ens lärt sig att säga vad de heter, men det stämmer nog inte. Vi går också igenom praktiska meningar om namn och väder, och också några svordomar, tillägger Luther.

Ödet avgjorde karriären

I den lutherska klanen har det varit kutym att läsa latin i skolan, så det var ett helt naturligt val även för den lille Luther.

- Redan i folkskolan läste jag allt jag kom åt om antikens mytologi och historia, så det sade sig självt att jag skulle börja läsa latin i Norsen. Sen fick min lärare Åke Groundstroem mig att också läsa grekiska i gymnasiet.

Den unge Robert Luther siktade in sig på en karriär inom det akademiska, men en tråkig händelse satte stopp för det.

Hur framtiden för latinet i Norsen ser ut vet Robert Luther inte. Han har inget namn på lut för vem som kunde efterträda honom.

- Det finns nog flere som jag utsett till mina efterträdare under årens lopp, men de har alla andra karriärer, så det kommer nog inte på fråga, konkluderar Luther intervjun.

Grundskolan Norsen i Helsingfors är känd för sin latinlinje - men framtiden för linjen är minst sagt osäker. För närvarande finns det ingen latingrupp i årskurs sju och inte heller i höst kommer det att finnas tillräckligt med elever för att det ska bli en ny grupp. Dessutom går långvarige latinläraren Robert Luther i pension efter pågående läsår.

- Latin finns med i den nya läroplanen och timmarna ska lediganslås, men eleverna väljer inte latin. Det blev inte en grupp i år i sjuan och nu när elever har anmält sig till årskurs sju så är det igen för få som har anmält ett intresse. I nuläget är det en elev som har valt latin och då blir det ingen grupp, säger rektorn Ann-Britt Bonns.

Ännu för 10-15 år sedan kunde grupperna i latin bestå av till och med tjugo elever, men under de senaste åren har det skett en dramatisk förändring.

- Eleverna vill kanske hellre läsa franska eller tyska som de tycker att de har mera nytta av, vilket man ju kan förstå, säger Bonns.

Eleverna i åk 8 kan ta det lugnt – latin erbjuds åtminstone ännu i höst

Rektorn Ann-Britt Bonns förutspår att latinundervisningen i sin nuvarande form kan komma att upphöra under de närmaste åren på grund av det svaga intresset bland eleverna. Men de som nu går i årskurs åtta och har latin som valbart språk ska kunna fortsätta språkstudierna i höst.

- Jag tror att det finns behöriga lärare, eftersom vi i fjol till och med hade en auskultant i latin, i och för sig den första som jag kommer ihåg. Vi kommer absolut att försöka hitta en lärare till den grupp som har latin i årskurs åtta, säger Bonns.

En längre intervju med Robert Luther som går i pension kan du läsa här.

Framtiden ser dyster ut

Grundskolan Norsen är en av få grundskolor som erbjuder latinundervisning i Finland, men rektorn Ann-Britt Bonns befarar att traditionen snart kan vara ett minne blott.

- Eftersom det inte finns en efterfrågan så kan man inte hålla upp något som ingen eller väldigt få önskar. Det har varit roligt att ha fått ha latin som ett valbart språk, eftersom det inte är så många skolor som har latin på sitt schema, säger Bonns.