Quantcast
Channel: Huvudstadsregionen | svenska.yle.fi
Viewing all 25275 articles
Browse latest View live

Partierna i Helsingfors nöjda med sina kandidatlistor

$
0
0

Kandidatnomineringen inför kommunalvalet i april avslutades på tisdagen. En rundringning som Yle Huvudstadsregionen har gjort visar att största delen av partierna i Helsingfors upplever att det har varit lätt att hitta och nominera kandidater.

Endast några av de mindre partierna i Helsingfors, så som Kristdemokraterna, Sannfinländarna och Centern, medger att det inte har varit särskilt lätt att locka bra kandidater.

Samlingspartiet, De gröna, SDP, Vänsterförbundet, Kristdemokraterna och Sannfinländarna har alla fulla kandidatlistor, det vill säga 127 kandidater. SFP ställer upp 83 kandidater och Centern 87.

Partierna kan ställa upp högst en och en halv gånger så många kandidater som antalet fullmäktigeledamöter som ska väljas.

Också i Esbo och Vanda går Samlingspartiet, De gröna och SDP till val med fulla listor. Sannfinländarna har fulla lista i Esbo, men inte i Vanda.

Största delen av partierna i Helsingfors har lyckats locka maximiantal kandidater i kommunalvalet. Olika partier Bild: Yle/Fia Doepel partier,raseborg,västnyland

De gröna: Samlingspartiet tappar till oss

Det som kanske inte är så överraskande är att nästan alla kampanjchefer eller kretsordförande som Yle Huvudstadsregionen har fått tag på uppger att just det egna partiet har en mångsidig och bra kandidatlista. De gröna, som sannolikt tillsammans med Samlingspartiet tävlar om att bli störst i Helsingfors, är inget undantag.

- Kandidatuppställningen har gått väldigt bra. Det som har varit kännetecknande för i år är att speciellt män i 50-års åldern har varit intresserade av att ställa upp för oss, säger Meeri Väänänen, verksamhetsledare för De gröna i Helsingfors.

Väänänen tror att intresset beror på att många är missnöjda med Samlingspartiets politik.

- I intervjuerna har det visat sig att många av de här männen har varit missnöjda med Samlingspartiet. Också i övrigt har Samlingspartiet tappat till vår fördel, säger Väänänen.

Samlingspartister söker sig till oss.― Meeri Väänänen, verksamhetsledare, De gröna i Hfors.

Det här påståendet skriver Samlingspartiet inte under.

- Jag känner inte till en sådan trend. Vi har många 50-åringar på vår kandidatlista och alla intresserade rymdes inte med, säger Sini Jokinen, som är verksamhetsledare för Samlingspartiet i Helsingfors.

Enligt opinionsundersökningar blir det en jämn kamp mellan De gröna och Samlingspartiet om att bli det största partiet i Helsingfors. Samlingspartiet anser att det har varit lätt att hitta bra kandidater.

- Vi hade kunnat fylla två kandidatlistor, men tyvärr ryms alla intresserade inte med. Styrkan med vår kandidatlista är att den är mångsidig och representerar många yrken och åldersgrupper, säger Jokinen.

Vi kunde ha fyllt två kandidatlistor.― Sini Jokinen, verksamhetsledare för Samlingspartiet i Hfors.

Könsfördelningen jämn

Många partier har strävat efter en jämn könsfördelning – och kandidatlistorna ger vid hand att de flesta har lyckats. Endast Sannfinländarna har betydligt fler män än kvinnor på sin lista.

Könsfördelningen bland kandidaterna i Helsingfors
PartiKvinnor (andel i procent)Män (andel i procent)
Saml5248
De gröna5842
SDP4852
Sannf2575
VFLite fler män
SFPJämn fördelning
C4456
KD5644

Lätt att fylla kandidatlistorna

Många partier uppger att de har tvingats gallra bland sina kandidater till följd av ett stort intresse att ställa upp i valet. SDP, som på sistone har klarat sig bra i riksomfattande opinionsundersökningar, har upplevt att det i år har varit lättare att hitta kandidater jämfört med kommunalvalet 2012.

- Det har varit lättare att fylla listan i Helsingfors den här gången. Vi har varit tvungna att säga nej till omkring 50 intresserade, säger Hanna Isbom, verksamhetsledare för Helsingfors Socialdemokrater.

- Vi har många nya kandidater med, men också en hel del erfarna kandidater. Endast en av de sittande fullmäktigeledamöterna ställer inte upp, det vill säga Osku Pajamäki, säger Isbom.

Svårare har det varit för Sannfinländarna. I förra kommunalvalet drog partiet ännu nytta av skrällen i riksdagsvalet 2011, men nu är utgångspunkterna svårare.

- Intresset var större år 2012, men vi lyckades fylla kandidatlistan också den här gången. Regeringsansvaret tycks ha en större inverkan på oss, eftersom vi sitter i regeringen för första gången, säger Markku Saarikangas, kretsordförande för Sannfinländarna i Helsingfors.

Också Kristdemokraterna och Centern uppger att de har haft vissa svårigheter med att hitta kandidater. Kristdemokraterna lyckades till slut fylla hela sin lista, medan Centern får nöja sig med 87 namn på sin lista.

Centern hoppas ändå på att kunna utöka antalet fullmäktigeledamöter med hjälp av namnstarka kandidater, så som till exempel jord- och skogsbruksminister Kimmo Tiilikainen.

Regeringsansvaret tycks ha en större inverkan på oss.― Markku Saarikangas, kretsordförande för Sannfinländarna i Hfors.

Svenska folkpartiet har 83 namn på sin lista i Helsingfors, vilket är något färre än i kommunalvalet 2012. Partiet hoppas ändå på ett bra valresultat.

- Vi har något färre kandidater, men å andra sidan har vi jättebra personer med. Vi har ett bra läge att göra ett bättre val än förra gången och vi ser fram emot att kavla upp ärmarna, säger Cecilia Ehrnrooth, kretsordförande för SFP i Helsingfors.

Kandidaterna tävlar om en plats i fullmäktigesalen. Fullmäktige väljs för mandatperioden 2017-2021. helsingfors stadsfullmäktige inför ett möte Bild: Yle/Helena von Alfthan helsingfors,helsingfors fullmäktige,helsingfors stadsfullmäktige

Många nya ansikten med – men majoriteten av de sittande ledamöterna ställer upp

I stora drag är det endast enstaka sittande fullmäktigeledamöter per parti som väljer att inte ställa upp i vårens kommunalval. Många partier uppger ändå att de också har lyckats locka unga kandidater.

- Över hälften av våra kandidater ställer upp för första gången för oss. Medelåldern är lite på 40 år, men största delen av våra kandidater är födda på 1980-talet. Tio är födda på 1990-talet, säger Hanna Mithiku, valkoordinator för Vänsterförbundet i Helsingfors.

Också SFP har lockat unga kandidater.

- Vi har glädjande mycket unga med, säger kretsordföranden Cecilia Ehrnrooth.

Kommunalvalet ordnas söndagen den 9 april.


Helsingfors växer också på höjden - husbolag uppmuntras att bygga till på taket

$
0
0

Husbolag kan få ett ordentligt tillägg i kassan genom att låta bygga fler bostäder på sin tomt - till exempel bredvid eller till och med ovanpå på sitt hus.

Helsingfors växer just nu med flera helt nya stadsdelar som Busholmen, Fiskehamnen och Kronbergsstranden. Men en ännu större aktivitet sker på tomter där det redan finns hus.

Över hälften av de bostäder som blev färdiga i Helsingfors förra året byggdes på tomter som redan har bebyggelse. Husbolagen uppmuntras att bygga till eftersom Helsingfors ser att både staden och husbolagen kan vinna på det.

Staden får en tätare stadsstruktur, och fler bostäder på värdefull tomtmark där det redan finns service för invånarna. Och husbolagen får inkomster när de säljer lägenheterna. Inkomster som kommer väl till pass inför stambyten och fasadrenoveringar.

Två våningar, sex bostäder till

På Drumsö i Helsingfors pågår nu tillbyggnadsplaner i flera av höghusen från 70- och 80-talet. Ett av dem finns på Hallonnäsvägen där Kari Pylkkänen bor. Han hoppas att husbolaget ska rösta för ett tillbygge på taket på sitt möte om en dryg vecka. Det skulle ge ett välkommet tillskott i kassan.

Kari Pylkkänen hoppas tillbygget kunde ge husbolaget extra inkomster för renoveringar. Kari Pylkkänen på ett tak på Drumsö. Bild: Marianne Sundholm / Yle kari pylkkänen

Husbolaget har gjort de utredningar som krävs och tanken är nu att husbolaget inte själv bygger, utan säljer byggrätten till något bolag. På det sättet slipper husbolaget ta lån.

Planen är att låta bygga två våningar till, för sammanlagt 1 000 kvadratmeter, på taken till de två höghus som husbolaget består av. Det skulle göras genom att färdiga elementbostäder helt enkelt lyfts upp på taken och installeras.

Skulle betala för halva stambytet

Sammanlagt sex nya bostäder per våning räknar husbolaget med att få plats med. Husbolaget räknar med att få in en miljon euro på affärerna.

- Samtidigt skulle vi göra en fasadrenovering, och den kommer att kosta två miljoner, säger Pylkkänen.

Han är intresserad av tillbyggnadsmöjligheterna också yrkesmässigt, eftersom han jobbar som disponent åt flera andra husbolag i Helsingfors.

Havsutsikt kan höja kvadratmeterpriset för nya våningar på huset. Vy från tak på Drumsö, mot västra hamnen Bild: Marianne Sundholm / Yle Drumsö

Kravet är förstås att man vet att tillbyggnaden kommer att ge kvadratmeter som är värda priset. Pylkkänen är säker på att just det här husets läge är sådant att ett tillbygge på taket lönar sig.

- Se nu, när vi står här har vi utsikt över Rönnskär och Västra hamnen, säger han om havsutsikten.

Staden uppmuntrar till tillbygge

Riikka Henriksson som leder projektet för tillbyggnad på existerande hus förklarar att tillbygge är något staden försöker uppmuntra och välkomna bara det är möjligt att genomföra.

- På Drumsö finns det stort intresse för det här för att bostädernas pris korrelerar med möjligheten. Det lönar sig för husbolagen att bygga.

Ett hus på Degerö höjdes med nya våningar år 2011. Tillbyggnad på taket på hus på Degerö 2011 Bild: Helsingfors stad / Simo Karisalo bostadsproduktion,degerö,helsingfors,takvåning,tillbyggnad

Staden har inga uppgifter på hur många hus som har byggts till genom just att öka på antalet våningar på taket. De flesta tillbyggen är de där husets vindsvåning byggs om till bostäder. Så är det också rätt vanligt att husbolaget låter bygga ett helt nytt hus på sin gård och på vissa områden där staden vill att det byggs mer kan också staden närma sig husbolagen med förslag om att bygga där.

Målet är att 40 procent av lägenheterna som byggs i Helsingfors ska byggas som tillbyggen på områden som redan är bebyggda. I fjol överskreds det målet: 54 procent av de nya bostäderna i Helsingfors uppfyllde de kriterierna.

Långa tillståndsprocesser

Att bygga till på huset påverkar förstås stadsmiljön och grannarna och därför kan tillståndsprocessen för tillbygget vara lång. Men det är ändå något staden försöker uppmuntra till.

- Staden har de senaste åren aktivt försökt uppmuntra husbolagen till antingen nybyggen eller tillbyggnader, säger Henriksson.

Ett sätt som staden rent konkret försöker uppmuntra husbolagen med är genom att erbjuda avgiftsrabatt när staden och husbolagen gör upp om markanvändningsrätten.

Det husbolag som är intresserat av att börja bygga till ska börja med att närma sig sin områdesarkitekt för att se vad detaljplanen för området kan tillåta.

- Processernas längd varierar mycket, kräver det bara ett undantagslov är det en snabbare process än en ändring i detaljplanen, säger Henriksson.

Två framträdande SFP:are i Esbo lämnar politiken

$
0
0

Varken Kurt Torsell (SFP) eller Mikael Eriksson (SFP) ställer upp i kommunalvalet i Esbo. Torsell har under den här valperioden varit ordförande för nämnden Svenska rum medan Eriksson har varit SFP:s gruppordförande i Esbofullmäktige.

SFP kan få det riktigt tufft i kommunalvalet i Esbo. Partiet knep sju mandat och gick framåt under valet 2012. Orsaken till framgången var då Carl Haglund som vid tiden för förra kommunalvalet ledde partiet. Haglund har redan tidigare lämnat Esbopolitiken. Den sista februari var sista dagen för kandidatnomineringar och det visar det sig att bara en, Christina Gestrin, av de sju SFP:are som valdes till Esbofullmäktige 2012 ställer upp för omval.

Stig Kankkonen har gett besked om sin pensionering tidigare, men inte heller Mikael Eriksson eller Kurt Torsell ställer upp. Det här uppger Monica Björkman, sekreterare för SFP i Esbo.

- Vi är mycket ledsna, säger Björkman.

- Men listan är ändå bra och jag är speciellt glad över att vi har många SU:are på vår lista. Det inger hopp för framtiden.

Vilka möjligheter har ni att klara er när flera kända namn inte ställer upp?

- Jag siktar på att SFP får sju platser. Vi har en rätt trogen väljarkår och jag hoppas att det politiska system vi har nu gör att människor röstar. Svenskan lider fruktansvärt och jag hoppas att folk röstar, säger Björkman.

Eriksson: Tidsbrist orsaken

Mikael Eriksson säger att tidsbrist är orsaken till att han inte kandiderar. Han är från och med nästa läsår rektor för det nya svenska gymnasiet i Raseborg.

- I de stora städerna innebär kommunalpolitiken mycket arbete. Det är utmanande att sköta det vid sidan om sitt arbete. Det är stora frågor och man har ansvar för många människors vardag, säger Eriksson.

Han utesluter ändå inte att i framtiden ställa upp i kommunalvalet. Eriksson fick 464 röster i kommunalvalet 2012.

Kurt Torsell valdes till bildningsdirektör i Sibbo i november 2014. Kurt Torsell. Bild: Yle/Carina Bruun kurt torsell,morgonöppet,sfp

Torsell: Det var ett svårt beslut

Kurt Torsell är bildningsdirektör i Sibbo. Han säger att det uppdraget gör att han inte har haft tid för politiken.

- Under måndagar och tisdagar sitter jag på många möten i Sibbo. I fjol var jag frånvarande under 9 av 14 fullmäktigemöten i Esbo. Jag tycker att om någon har röstat på mig för att jag ska bevaka deras intressen så borde jag vara på plats. Svenska rum-mötena har jag hunnit med, men tiden räcker inte till för att prata med kommuninvånare och röra sig på fältet, säger Torsell.

- Jag velade länge med beslutet om att inte ställa upp. För ett par veckor sedan fattade jag det slutliga beslutet, men sedan försökte man ännu övertala mig. Det var ett svårt beslut.

Torsell fick 246 röster i förra kommunalvalet.

I kommunalvalet 2012 valdes Carl Haglund, Christina Gestrin, Ulf Johansson, Mikael Eriksson, Stig Kankkonen, Kurt Torsell och Matilda Hemnell från SFP till Esbofullmäktige.

Kommunalvalet ordnas den 9 april.

Överraskande besked: Esbopolitikern Kurt Byman ställer inte upp i kommunalvalet

$
0
0

Kurt Byman, obunden fullmäktigeledamot i Esbo, lämnar politiken efter att ha varit med i kommunalpolitiken i Esbo sedan 1980. Det var tidningen Länsiväylä som var först ute med nyheten.

Under mandatperioden 2012-2017 har Byman suttit i Sannfinländarnas fullmäktigegrupp, nu senast som obunden ledamot. I förra kommunalvalet fick han 404 röster.

Byman, 67, är känd för sina färgstarka åsikter i olika frågor. Till exempel i höstas krävde han att fullmäktige i Esbo inför en klädkod. Han har också varit kritisk till västmetron under de senaste åren.

Yle Huvudstadsregionen har inte nått Kurt Byman för en kommentar.

Gratis preventivmedel ger resultat i Vanda: Antalet aborter sjunker för fjärde året i rad

$
0
0

Av de stora städerna i huvudstadsregionen är Vanda den enda staden som märkbart har lyckats minska på antalet aborter under de senaste åren. Ännu för några år sedan gjorde vandaborna proportionerligt sett betydligt fler aborter jämfört med siffran för hela landet.

Den största orsaken till att trenden har vänt är att Vanda sedan början av 2013 erbjuder gratis preventivmedel till kvinnor i alla åldrar. Enligt färska siffror har antalet aborter i Vanda sjunkit för fjärde året i rad. År 2016 gjordes enligt Vanda stads egen statistikföring 444 aborter, vilket är tre färre än 2015. Värt att komma ihåg är att invånarantalet i Vanda samtidigt har stigit med omkring 2500 per år.

- År 2013 började vi ge långtidsverkande preventivmedel till alla kvinnor. År 2012 gjordes ännu över 11 aborter per tusen kvinnor, men år 2015 var siffran endast 8,8, säger Tuire Saloranta, ansvarig läkare för Vandas rådgivning om preventivmedels- och familjeplanering.

Tuire Saloranta är ansvarig läkare för Vandas rådgivning om preventivmedels- och familjeplanering Ansvarig läkare på Myrbacka social- och hälsostation Bild: Yle/Helena von Alfthan myrbacka social- och hälsostation,tuire karjalainen

Aborter blir i längden dyrare än gratis preventivmedel

Vanda stad erbjuder olika slag av preventivmedel, så som kondomer och gratis p-piller i nio månader för under 20-åriga kvinnor. Staden tror ändå att det är tillgängligheten av långtidsverkande preventivmedel som har lett till att abortstatistiken ser bättre ut än tidigare.

- Vi erbjuder både hormon- och kopparspiraler och p-stavar. Den första spiralen eller p-staven är helt gratis, säger Saloranta.

Att erbjuda gratis preventivmedel kostar ungefär 150 000 euro per år, men det är en summa som Vanda gladeligen betalar.

- Att göra en abort kostar omkring 1000 euro, så det lönar sig att i stället ge gratis preventivmedel, säger Saloranta.

I längden beräknas alltså kostnaderna för gratis preventivmedel bli mindre än kostnaderna för aborter. Det handlar inte heller endast om en kostnadsfråga, eftersom en abort i de flesta fallen är en tung process.

- Invånarna i Vanda har förhållit sig väldigt positiva till att vi erbjuder gratis preventivmedel. Vi har räknat att cirka sju procent av kvinnorna i Vanda utnyttjar möjligheten, säger Saloranta.

Vanda delar också ut gratis kondomer på olika håll i staden. kondomer Bild: Yle/Helena von Alfthan kondomer,Kondomer,myrbacka social- och hälsostation,Preventivmedel,Preventivmedel

Andra städer vill ta efter

Många andra städer har med intresse följt med hur antalet aborter har börjat sjunka i Vanda. Esbo har redan delvis hunnit ta efter Vanda.

- Esbo har fattat beslut om att ge gratis preventivmedel till under 20-åriga kvinnor, men i Vanda finns inga åldersgränser, säger Saloranta.

Enligt Saloranta har också till exempel Kuopio varit i kontakt och frågat om Vandas erfarenheter gällande gratis preventivmedel.

Statistiken över antalet aborter per tusen kvinnor visar att Vanda är den enda stora staden i huvudstadsregionen som har åstadkommit en starkt sjunkande kurva i abortstatistiken under de senaste åren. När det gäller Esbo och Helsingfors är det värt att notera att utgångsläget har varit bättre än i Vanda.

Antal aborter per tusen invånare 2012-2015, källa: THL
Antal aborter per tusen kvinnor 2012 201320142015
Helsingfors9,79,59,69,6
Esbo8,38,87,97,8
Vanda11,410,29,88,8
Hela landet8,88,78,58,2

Rättelse/uppdatering 2.3 kl. 13.20: Sju procent av kvinnorna i Vanda utnyttjar möjligheten att få gratis preventivmedel, inte tjugo så som det stod tidigare i artikeln.

Statistiken för antalet aborter år 2016 bygger på Vanda stads egen statistikföring. Övriga siffror är från institutet för hälsa och välfärd, THL.

HIFK spurt bet inte mot Dicken: ”Försmak av finalserie”

$
0
0

Toppmötet mellan HIFK och Dicken blev en dramatisk historia. Regerande mästaren vann med uddamålet.

Dicken och HIFK har redan spelat sig fram till semifinalskedet i vårens handbollsslutspel. I kväll var det dags för något av lagen att koppla grepp om förstaplatsen i den övre slutserien och samtidigt få hemmaplansfördel hela vägen i slutspelet.

De senaste årens mästare Dicken drog det längsta strået i kväll. Efter en tajt drabbning vann gästerna med 22–21 och har tre poäng ner till HIFK.

– Det är alltid svårt att komma hit. Det blev en jämn och spännande match, säger Dickens tränare Thomas Hivert.

"Mycket vilja"

Dicken hade en tvåmålsledning i paus och med blott 3,5 minut kvar att spela hade laget tre bollars ledning. HIFK reducerade två gånger om genom Johanna Hilli och Petra Friman, men spurten räckte in hela vägen.

– Förhoppningsvis var det en försmak av en finalserie. Det fanns mycket vilja, vilket ibland syntes för mycket, säger HIFK:s tränare Annette Tallqvist.

I kvällens andra dust i den övre slutserien vände Spart och slog SIF med uddamålet. De två lagen får rikta in sig på kvartsfinalspel mot ettan och tvåan i den nedre slutserien.

Resultat, övre slutserien:

HIFK–Dicken 21–22 (9–11)
HIFK: Linda Cainberg 6, Johanna Hilli 6, Petra Friman 4, Kathlen Ax 2, Silja Borgarsdottir Sandelin 1, Carolina Byman 1, Ida Väyrynen 1.
Dicken: Betina Lillqvist 5, Carolina Böckelman 5, Anna Lindholm 4, Jessika Gammals 2, Karolina Nylund 2, Alexandra Ahlroth 2, Tove Salokivi 1, Anna Lindahl 1.

Sparta–SIF 28–27 (12–14)
Sparta: Ella Holpainen 8, Anniina Nyholm 7, Inka Jäntti 4, Raita Heiskanen 3, Petra Gostowski 3, Anni Kaikko 1, Ani Riksman 1, Alexandra Ojala 1.
SIF: Madeleine Lindholm 9, Ellen Voutilainen 7, Sofie Lindholm 5, Elin Sjölund 3, Corinna Jensen 2, Emmi Koljonen 1.

Asylsökande har demonstrerat tre veckor i Helsingfors - får brett stöd av politiker

$
0
0

En majoritet i Helsingfors fullmäktige har skrivit under ett ställningstagande om att behandla asylsökande med respekt. Asylsökandenas demonstration mot utvisningar har nu fortsatt i tre veckor i Helsingfors. En del politiker vill ändå att både den demonstrationen och Suomi Ensins demonstration flyttar från Järnvägstorget.

Det är asylsökande från främst Irak och Afghanistan som demonstrerar, och det gäller de nekande asylbeskeden de har fått. Också invandringskritiska Suomi ensin-rörelsen har en demonstration på torget. På ena sidan skridskoplanen har asylsökandena satt upp ett par tält och banderoller, på andra sidan har Suomi ensin gjort det.

Asylsökande har satt upp ett par tält och banderoller på Järnvägstorget. Demonstrerande asylsökande på Järnvägstorget i Helsingfors har satt upp ett par tält och banderoller. Bild: Marianne Sundholm / Yle asylsökande,demonstrationer (samhälleliga händelser),Helsingfors,Järnvägstorget, Helsingfors stad

Båda demonstrationerna pågår dygnet runt. Man demonstrerar i skift, förklarar demonstranterna. Någon är alltid på plats och demonstranterna har förstärkning av finländska frivilligarbetare, även nattetid.

Vi fortsätter demonstrera. Flyttar de demonstrationen fortsätter vi demonstrera någon annanstans.― Noor, asylsökande från Irak

Noor från Irak är en av dem som demonstrerar. Han har fått nekande besked.

- Jag kom till Finland med min familj 2015. Vi fick vänta ett år och fyra månader på intervju hos Migri. Sedan fick halva min familj besked att de får stanna. Min syster och jag fick nej. Hur kan det vara så?

Demonstranterna har fått besök av både politiker och representanter från Migri. Migris chef sade under besöket att en del beslut kan ha blivit fel på grund av den stora rusning som uppstod när så många sökte asyl inom en kort period, men att besluten då ska rättas av förvaltningsdomstolen.

"Borde flytta till en mindre central plats"

Demonstrationen på Järnvägstorget diskuterades i tisdags bland Helsingforspolitiker i nämnden för allmänna arbeten. Tjänstemännen på Helsingfors stad ser inte någon orsak att ingripa i demonstrationen nu.

- Staden följer med läget tillsammans med polisen, säger biträdande stadsdirektör Pekka Sauri.

Vid 23-tiden på onsdagskvällen demonstrerade uppskattningsvis 30-40 personer på de asylsökandes sida. Asylsökande demonstrerar på Järnvägstorget i Helsingfors. Bild: Yle/Marianne Sundholm asylsökande (process),demonstration,demonstrationer (samhälleliga händelser),Helsingfors

Han förklarar att det är olagligt att sova i tält på Järnvägstorget, men det är inte olagligt att vara vaken och demonstrera nattetid. Demonstrationen har redan flyttat från Kiasma till Järnvägstorget och har gått lugnt till.

Demonstrationen stör omgivningen. Jag tycker den är en säkerhetsrisk.― Terhi Koulumies, Samlingspartiet

Men med en dryg månad kvar till kommunalval är politikerna ändå snabba med att ta ställning i frågan.

Terhi Koulumies (Saml), ordförande för nämnden för allmänna arbeten, tycker att demonstrationerna borde flyttas igen, till någon mindre central plats. Koulumies säger att hon blivit kontaktad av invånare i staden som tycker demonstrationen stör, att folksamlingen är för stor och upplevs orolig nattetid, och röken från lägereldarna är irriterande.

- Demonstrationen har dragit ut på tiden och stör omgivningen. Den verkar växa hela tiden. Jag tycker den är en säkerhetsrisk. Det är två demonstrationer alltså de asylsökande och så motdemonstrationen som är väldigt fientligt inställda till dem.

Också Dennis Pasterstein (Saml), som likaså sitter i nämnden för allmänna arbeten, har skrivit ett blogginlägg om att demonstrantlägren ska rivas.

Politiska beslutsfattare ska hålla sig långt borta från beslut om vilka demonstrationer som godkänns.― Hannu Oskala, De gröna

Hannu Oskala (Gröna) var med på nämndmötet som representant för stadsstyrelsen och är av helt motsatt åsikt.

- Alla har rätt att demonstrera i Finland, också utlänningar och de utan uppehållstillstånd. Politiska beslutsfattare ska hålla sig långt borta från beslut om vilka demonstrationer som godkänns.

61 av 85 fullmäktigeledamöter stöder asylsökande

Stadens tjänstemän ser inte någon orsak till åtgärder gällande demonstrationerna på Järnvägstorget. Polisen har också hittills förhållit sig positiv.

De asylsökande på demonstrationen upplever själva att de har fått stöd från flera håll, både från förbipasserande och politiker. Och på tisdagen gick över 100 akademiker ut med ett ställningstagandesom kritiserade Finlands asylpolitik.

Samtidigt hände något exceptionellt i fullmäktige på onsdagen: Pilvi Torsti (SDP) samlade namn för ett ställningstagande till de asylsökandes stöd. 61 ledamöter, alltså en klar majoritet av de 85 som sitter i fullmäktige, skrev under ställningstagandet som säger att Helsingfors måste fortsätta behandla asylsökande på ett humant och respektfullt sätt.

När nu både församlingar och akademiker visat sitt stöd för asylsökande ville vi Helsingforspolitiker också göra det. Jag hoppas det här är en inställning som kan sprida sig också till andra städer i Finland.― Pilvi Torsti, SDP

Ställningstagandet har inte direkt några konkreta följder, men i valtider understryker det förstås en del värdefrågor. Ställningstagandet poängterar att asylsökandena måste fortsätta få hälsovård i Helsingfors, och att Helsingfors ska visa vägen för ett mer humant bemötande av asylsökande.

- När nu både församlingar och akademiker visat sitt stöd för asylsökande ville vi Helsingforspolitiker också göra det. Jag hoppas det här är en inställning som kan sprida sig också till andra städer i Finland, säger Pilvi Torsti.

Så gott som alla som kommer förbi och stannar och pratar med oss stöder oss.― Noor, asylsökande från Irak

Ställningstagandet samlade underskrifter från så gott som alla partier.

På Järnvägstorget är irakiska Noor glad för stödet.

- Så gott som alla som kommer förbi och stannar och pratar med oss stöder oss. Vi fortsätter demonstrera. Flyttar de demonstrationen fortsätter vi demonstrera någon annanstans.

Läs mera:

Migrationsverket förnekar inkompetens

Migrationsverkets överdirektör försvarar sin myndighet. I en intervju för A-studio tillbakavisar överdirektör Jaana Vuorio kritiken som har riktats mot myndigheten från asylsökande och civilsamhället.

Valdebatt och musikartist då Yle Vegas morgon gästar Grankulla

$
0
0

Det har igen blivit dags för Yle Vega att ta sig ur studion – och vi börjar i Grankulla!

Kom och hälsa på oss i köpcentret i Grankulla, med start på fredag 3 mars klockan 6.30.

Jannike Sandström släpper en ny singel. Jannike Sandström Bild: Cata Portin jannike,jannike sandström

Så här ser morgonens tidtabell ut:

7.15 Intervju med artisten Jannike Sandström.

7.40 Vad ska hända med stadshuset? Kom och säg din åsikt!

8.20 Valdebatt med kommunalvalskandidaterna Veronica Rehn-Kivi (SFP), Virva Wahlstedt (Saml) och Kristian von Essen (De Gröna).

Före kommunalvalet den 9 april sänder vi även från Vanda (9.3), Esbo (16.3), Kyrkslätt (23.3) och Helsingfors (6.4).


Katedralskolans pojkar tog silver i skolhandboll

$
0
0

Katedralskolans pojkar lyckades ta silver i skolhandboll på torsdagen. Laget förlorade i guldmatchen mot gymnasiet från Grankulla som korades till finska mästare.

Katedralskolans pojkar föll med siffrorna 22-26 trots att man ledde med 15-13 i halvtid.

Grankullas gymnasiepojkar uppställda efter FM-guldet i skolhandboll 2017. Grankullas gymnasiepojkar uppställda efter FM-guldet i skolhandboll 2017. Bild: Yle/Linus Hoffman Gymnasiet Grankulla samskola,handboll,Skolidrott

Mattlidens gymnasium tog brons.

I semifinalen vann Kattan över Riihimäen lukio med 16-12. Matcherna spelades i Samppalinna bollhall.

i Katedralskolans och Kerttulin lukios gemensamma lag spelade Eddie Lundin, Melker Engblom, Kalle Kankaanpää, Isak Lehvonen, Eemeli Maijala, Santeri Maijala, Christian Nieminen, Henrik Nieminen, Sebastian Peltola och Thomas Untovuori.

Isak Lehvonen, Henrik Nieminen, Thomas Untovuori, Christian Nieminen, Eemeli Maijala, Santeri Maijala och Eddie Lundin i Katedralskolans lag. Isak Lehvonen, Henrik Nieminen, Thomas Untovuori, Christian Nieminen, Eemeli Maijala, Santeri Maijala och Eddie Lundin i Katedralskolans lag. Bild: Yle/Linus Hoffman christian nieminen,eddie lundin,eemeli maijala,handboll,henrik nieminen,isak lehvonen,Katedralskolan i Åbo,santeri maijala,Skolidrott,thomas untovuori

Resultatservice för skolhandbollen

HS: Den misstänkta miljonbedragaren vid Helsingfors utbildningsverk frisläppt

$
0
0

Den misstänkta miljonbedragaren vid Helsingfors utbildningsverk har släppts från häktet, skriver Helsingin Sanomat. Den före detta datachefen Hannu Suoniemi misstänks för grovt bedrägeri och grovt missbruk av tjänsteställning.

Enligt Helsingin Sanomat släpptes Hannu Suoniemi från häktet den 24 februari. Polisinspektör Ismo Siltamäki kommenterar inte uppgifterna till HS. Till Yle säger Siltamäki att han varken bekräftar eller förnekar uppgifterna om frisläppningen.

Enligt Siltamäki tar polisen inte ställning till enskilda uppgifter i det här skedet av utredningen.

Suoniemi har varit häktad sedan mitten av januari. Han misstänks för grovt bedrägeri och grovt missbruk av tjänsteställning.

Helsingin Sanomat skriver också att två andra män som möjligtvis har med fallet att göra har släppts från häktet tidigare i februari. Enligt Helsingin Sanomat missänks också andra anställda eller tidigare aställda vid Helsingfors utbildningsverk för brott.

Siltamäki bekräftar inte uppgifterna för Yle.

Esa Koivuranta / Yle Uutiset

Kvinnokliniken har öppnat – så här ser det ut

$
0
0

De som tar sig till Kvinnokliniken på Haartmansgatan i Helsingfors möts av en bekant byggnad och ingång. Men på förlossningsavdelningen inne i byggnaden finns det inte mycket gammalt kvar. Sjukhuset har till exempel satsat på vattenförlossningar och på att göra intensivvården mer tillgänglig.

Innan renoveringen av Kvinnokliniken körde i gång för snart fyra år sedan klagade både familjer och personal på dålig inomhusluft och sunkiga förlossningssalar.

Yle Huvudstadsregionen fick delta i en rundvandring i den nya förlossningsavdelningen som har öppnat den här veckan.

Det finns sex badkar för vattenförlossning. Tidigare fanns det bara ett badkar, säger överavdelningsläkare Mika Nuutila. Ett badkar för vattenförlossning på Kvinnokliniken. Bild: Yle/Carina Bruun badkar,förlossning,förlossningssjukhus,kvinnokliniken,Vattenförlossning

- Vi har 16 alldeles nya salar som är fullt utrustade . Tidigare hade vi badkar i bara en sal. Nu har vi badkarsmöjlighet i sex salar. Vi har mycket erfarenhet och kunskap i att sköta både medicinska förlossningar, men det nya är att vi har bättre möjlighet till naturlig smärtlindring, säger Henrika von Schantz-Enokssen, som är barnmorska på Kvinnokliniken.

- Det finns till exempel krokar i taken i alla förlossningssalar som gör det möjligt för mammor att med hjälp av linor och rep lindra på smärtan i öppningsfasen, säger von Shantz-Enokssen.

Barnmorskan Henrika von Schantz-Enokssen är stolt över den nyrenoverade förlossningsavdelningen. Henrika von Schantz-Enokssen är barnmorska på Kvinnokliniken. Bild: Yle/Carina Bruun barnmorska,henrika von shantz-enokssen,kvinnokliniken

Nytt efter renoveringen är också att förlossningssjukhuset är bättre förberett för förlossningar som inte går som planerat. Intensivvårdsavdelningen för nyfödda har flyttat från Barnkliniken till Kvinnokliniken, vilket gör avstånden kortare. Också kejsarsnitssalarna ligger intill de vanliga förlossningssalarna.

- Tryggheten har förbättrats både för mammor och bebisar, säger överavdelningsläkaren Mika Nuutila.

Här vaknar mamman efter kejsarsnitt. Bebisen är med hela tiden och mamman och bebisen är i hudkontakt. Här vaknar mamman efter kejsarsnitt. Säng på Kvinnokliniken i Helsingfors. Bild: Yle/Carina Bruun förlossningssjukhus,kvinnokliniken

En av tyngdpunkterna i renoveringen har varit att göra sjukhuset mer familjevänligt. Det här innebär till exempel att också den födande mammans partner har tillgång till en säng i förlossningssalen.

I förlossningsrummen finns också en säng för partnern. I förlossningsrummen på Kvinnokliniken finns också en säng för partnern Bild: Yle/Carina Bruun förlossningsrum,förlossningssal,kvinnokliniken

Det finns också så kallade familjerum där familjerna kan tillbringa tid efter förlossningen.

- Familjeavdelningen på sjätte våningen är renoverad. Vi kan inte erbjuda familjerum till alla, men vi har blivit liberalare med hur vi delar ut rummen, säger barnmorskan von Schantz-Enokssen.

Tidigare har till exempel förstföderskor prioriterats högt när det gäller att dela ut familjerummen.

Det finns två magnetbildsapparater på Kvinnokliniken. En magnetbildsapparat på Kvinnokliniken. Bild: Yle/Carina Bruun förlossningssjukhus,kvinnokliniken

Nedläggning av Barnmorskeinstitutet inte aktuell

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har under de senaste åren med jämna mellanrum lyft fram tanken om att stänga Barnmorskeinstitutet på Sofielundsgatan i Helsingfors. Den planen eller idén är inte längre aktuell.

- Jag måste ärligt talat säga att vi inte planerar att stänga Barnmorskeinstitutet. Om det stängs sker det kanske om 10 eller 15 år. Det ska bli renovering på Jorvs sjukhus om några år och därför kan Barnmorskeinstitutet inte stängas, säger överavdelningsläkaren Mika Nuutila.

Renoveringen av Kvinnokliniken

Renoveringen inleddes våren 2013.

Entreprenören Rakennustuote gick i konkurs år 2014, vilket ledde till att renoveringen blev klar över ett år senare än planerat.

Prislappen för renoveringen landade på 48 miljoner euro.

Efter renoveringen klarar Kvinnokliniken av 6500 förlossingar per år, jämfört med 5500 före renoveringen.

Bättre möjligheter för vattenförlossning: Nu finns sex badkar, innan renoveringen fanns det bara ett.

Intensivvårdsavdelningen för nyfödda har flyttats från Barnkliniken till Kvinnokliniken.

Viktig seger för GrIFK i kvartsfinaljakten

$
0
0

GrIFK tog en nödvändig seger i kampen för att nå en kvartsfinalplats. Atlas kunde inta rubba Grankullalaget.

GrIFK har greppet om en av de två kvartsfinalplatserna i den nedre slutserien. Borta mot avhängda Atlas blev det en fyramålsseger i kväll.

– Det blev knepigt, men vi lyckades ro hem full pott. Det är viktiga poäng om vi vill gå vidare, men mycket kan förbättras spelmässigt, säger GrIFK:s tränare Sebastian Aarnio.

Gästerna hade en tremålsledning i paus och vann till slut med 23–19. Sophia Böckelman stod för åtta av Grankullalagets mål.

I kampen om de två första platserna, som berättigar till kvartsfinalspel, har ÅIFK sitt på det torra. Laget har skrapat ihop sexton poäng och kan inte missa kvartsfinalspel.

För GrIFK:s del blir det en kamp mot BK-46 om den andra platsen. Med tre matcher kvar att spela ligger man två poäng före BK-46. På söndag drabbar lagen samman i Karis.

Resultat:

Atlas–GrIFK 19–23 (6–9)
Atlas: Carla Olenius 8, Anna Jauhiainen 4, Erica Gustafsson 3, Emmi Högbacka 1, Tiina Ahovaara 1, Julia Lampinen 1, Sanni Kurki 1.
GrIFK: Sophia Böckelman 8, Carolina Rehnberg 5, Karolina Kaivola 2, Annina Nyström 2, Felicia Grönholm 1, Alisa Kankainen 1, Alexandra Karsten 1, Nea Heerman 1, Emelie Berglund 1, Annika Andersson 1.

Flygstrejk sannolik på fredag - ett sista försök görs för att avvärja den

$
0
0

I dag på förmiddagen fortsätter förhandlingarna för att lösa den hotande flygkonflikten. Förhandlingarna återupptas klockan 11.

Det är luftfartsunionen IAU och arbetsgivarförbundet Palta som förhandlar.

Riksförlikningsman Minna Helle sade i går kväll att det verkar allt mer sannolikt att strejker bryter ut.

- Det återstår mycket arbete för att lösa konflikten. Läget är mycket, mycket svårt, sa Helle.

IAU:s medlemmar i servicebolaget Airpro hotar med punktstrejker om förhandlingarna inte ger resultat.

Stödstrejker på måndag

Den första strejken är utlyst till i dag fredag mellan klockan 14 och 19. Om den blir av väntas störningar vid säkerhetskontroller och bagagehantering vid Helsingfors-Vanda flygplats, bedömer arbetsgivarparten Paltas vice vd Tuomas Aarto.

Om förhandlingsläget fortsättningsvis är låst på måndag morgon bryter stödstrejker ut vid flygplatserna i Åbo, Tammerfors, Vasa och Uleåborg. Flera andra företags anställda som hör till luftfartsunionen har nämligen varslat om solidaritetsyttringar.

IAU:s ordförande Juhani Haapasaari säger att de anställda vid Airpro behöver bättre villkor än vad de nu har. Han hoppas att parterna kan enas innan strejken bryter ut.

Suomi ensin-aktiva kandiderar för Kristdemokraterna

$
0
0

Personer inom den invandrarfientliga Suomi ensin-rörelsen har ställt upp som kommunalvalskandidater för Kristdemokraterna i Helsingfors och Åbo. Partiet beklagar det skedda, men det är för sent att ta bort kandidater från listan nu.

I Helsingfors har två aktiva personer inom Suomi ensin-rörelsen kommit med på Kristdemokraternas lista via rörelsen Terve Helsinki, som Paavo Väyrynen leder. Terve Helsinki-rörelsens kandidater ställer upp i kommunalvalet som obundna kandidater på Kristdemokraternas lista.

En av kandidaterna i Helsingfors, Karoliina Topelius, har delat judefientliga länkar från Magneettimedia i sociala medier. Hon har också skrivit kommentarer som förringar förintelsen.

Brister i bakgrundskontrollen

Kristdemokraternas partisekreterare Asmo Maanselkä beklagar det skedda och säger att kandidaterna kom med i sista sekund. Bakgrundskollen har inte varit vad den borde.

- Vi har över 2000 kandidater i Finland. Det har kommit fram att några kandidater inte har berättat allt om sig själva i rekryteringsskedet.

Maanselkä understryker att Topelius åsikter inte motsvarar kristdemokratiska värderingar.

- Vi godkänner under inga omständigheter antisemitistiska uttalanden. Vi är ledsna för det här.

Suomi ensin fick inte ihop eget parti

Också i Åbo har Suomi ensin-rörelsen kandidater som skrivit invandrarfientliga utlåtanden på sociala medier.

Meningen var att Suomi ensin skulle ställa upp kandidater i valet med eget parti. Rörelsen lyckades inte registrera sig som parti inom utsatt tid.

Yle Uutiset

Rubanovitsch råa sanningar om varuhuset

$
0
0

Först var varuhuset ett ställe där man samlades, ett ställe som erbjöd upplevelser och nu är det ett ställe där man visar upp nya brand. Idag bestämmer kunden själv var man skaffar produkten.

- Så ser jag på varuhusets 150-åriga historia, säger Mika D Rubanovitsch, företagskonsult.

Mika D Rubanowitsch i tv-studion för Rivet ur arkivet Bild: Mika D Rubanowitsch intervjusituation,mika d rubanowitsch,rivet ur arkivet,TV-studio
Mika D Rubanowitsch i Rivet ur arkivets tv-studio Bild: Mika D Rubanowitsch intervjusituation,Konsult,mika d rubanowitsch,rivet ur arkivet,TV-studio

Han fick själv redan i tidig ålder smak för att sälja. Han jobbade i familjens klädaffär Nicole, där han livligt minns hur hans pappa hade näsa för speciella klädmärken och fick de större varuhusen att hitta nya märken och trender. Det lade grunden för hans eget engagemang i ekonomi och senare i Facebookgruppen “Rädda Stockmann”.

Håller varuhuset på att tappa sin själ?

- Jag minns en mycket personlig kille på Akademiska bokhandeln, som beställde böcker på basis av det han kände på sig att kunderna ville ha. Han var intresserad av sina kunder och det gjorde att människor talade positivt om Akademen. Om man gör sig av med den här typen av försäljare då går själen förlorad.

När man tittar på gamla bilder på varuhus dräller det ofta av försäljare. Vad är det som har hänt?

- Det är ju paradoxalt att man säger att man förbättrar kundservicen och samtidigt minskar man på personal och ersätter dem med digitala verktyg. Klart man inte kan ha lika mycket personal som en gång i tiden men förbättras kundservicen om man hela tiden minskar på personalen?

Stockmanns skoavdelning 1930-1935, 2 kvinnor köper skor, expedit Bild: Stockmanns museum 1930-talet,Kund,kvinnor,skoavdelning,Stockmann (Helsingfors centrum),varuhus

Bollen är hos kunden

- Man har redan länge talat om att kunden är i centrum, att kunden är kung men på sista tiden har kunden på riktigt blivit den som har makt och den makten bara ökar, firmorna måste anpassa sig.

- Det skall vara lätt att köpa, det är kriterium nr 1 idag, mycket viktigare än till exempel priset. Det digitala gör det otroligt enkelt.

Hur ser du på varuhusets digitala framtid?

- Konkurrensen är hård. Man kan ju titta på Zalando som har en omsättning i miljardklass. Vissa digitala firmor har startat varuhus och de som har haft starka butikskedjor tycker att de skall jobba mera digitalt. Båda skall fungera. Man talar om omnichannel, det vill säga att kunden står i centrum, att ge en bra kundupplevelse oberoende av kanal. Idag kan leveranserna ske väldigt snabbt. Om du beställer en produkt kl. 14 kan du få den redan kl. 20, så visst är näthandel en konkurrent att beakta.

En ypperlig kundupplevelse


- Om man ser tillbaka på historien skall varuhuset vara ett ställe där man får en ypperlig kundupplevelse. Varje kund, aktiv eller passiv, skall få den här fantastiska kundupplevelsen. Den saknar jag idag.

- Dessutom skall ett varuhus ha massor med brand. Tidigare räckte det att man hade vissa stora brand och man profilerade varuhuset på basen av det. Idag har det ändrats totalt. Vi har massor med olika målgrupper och segment som skall servas.

Hur möter man de unga som vill ha små personliga företag eller second hand-produkter?

- Varuhusen har inte alltid beaktat de nya trenderna men i framtiden, alltså redan idag, måste ett varuhus ha produkter och tjänster som är alternativa. Ett varuhus skall inte profilera sig med enbart dyra produkter. Varför kan inte varuhuset ha second hand-varor? Det här är ju en utmaning, det är det enda sättet att överleva.

Begagnade kläder på loppmarknad Bild: Mikael Crawford/Yle loppmarknader & basarer,lopptorg

Hur ser framtidens varuhus ut?

- Framtidens varuhus är en blandning av det gamla och något sådant vi ännu inte ens vet om. Det finns kanske en spegel som automatiskt börjar modifiera dina kläder på basen av dina profiler och tidigare inköp, föreslår kläder, som du kan printa ut direkt. Produkterna finns redan färdigt, lite i Ikea-stil. Som en framtidsvision tänker jag mig en blandning av kafeer, upplevelser, konserter, ett ställe dit man kommer för att uppleva sådant som man inte kan få digitalt, då människorna saknar den här mänskliga kontakten. Men vilket varuhus kan vara allt det här? Det är en utmaning.

En kampanj på Facebook

Du startade kampanjen Rädda Stockmann på Facebook, hur gick den?

- Första fasen gick trögt. Förändringarna skedde alldeles för långsamt. Man tänkte i gamla banor. Man var dålig på att kommunicera med personalen. Men nu har det skett förändringar i ledningsgruppen och man vidtar snabbare åtgärder. Kampanjen satte nog i gång saker.

Idag är det ju lättare att ta del av kundernas åsikter än tidigare när de utgjorde en mer obestämd och stum massa?

- Man måste bredda sin syn på kunden och attrahera nya typer av konsumenter som kan se varuhuset som ett ställe att träffas på och handla. Men kan inte bara tänka på det fysiska varuhuset utan då måste man också tänka på att samlas digitalt. Båda kanalerna är lika viktiga, den ena äter inte upp den andra utan man ser det som en helhet.

Hur tycker du att dagens varuhus fungerar?

- Jag tycker faktiskt att de nya varuhusen är tråkiga, samma koncept, samma butiker. De borde våga profilera sig. Butikerna ser ganska lika ut och de vet inte vart de är på väg. Det finns ju vissa brand som satsar på en doft, eller ngn speciell musik. Men det borde i så fall vara hela varuhusets koncept.

Jag kommer att tänka på vissa så kallade kolonialvaruaffärer i min barndom som hade en väldigt stark doft av kaffe, frukt och godis, känns som ett gott minne av en svunnen tid. En doftvärld många skulle falla för.

- Man borde våga vara lite annorlunda och hitta en egen karaktär som sticker ut bland alla de andra.

sociala medier Bild: EPA Facebook,Twitter

Sigfrid Siwertz skrev redan 1949 i sin roman "Det stora varuhuset" om något som låter som Facebook.

...vad han kallade den indirekta annonseringen. Varuhuset måste jämt vara på folkets läppar” ― Det stora varuhuset Sigfrid Siwertz 1949

- Det låter faktiskt som Facebook, man måste hela tiden kommunicera och vara på alerten vad gäller de senaste trenderna. Det sägs att man borde uppdatera något nytt var femtonde minut om företaget. När vi startade “Pelastakaa Stocka” och gick ut med konceptet och uppdaterade var femtonde minut så fick vi 10 000 tals kommentarer på några veckor. Då var det på människors läppar, ett företag måste vara något folk vill tala om. Människor vill kunna känna sig som en del, det skall väcka känslor.

Bild: EPA/ADI WEDA dator,facebook,fb,internet,kommunikation,media,medier,sociala medier,sociala nätverk,tangentbord,webben

Social delaktighet

Det är väl lite som med barnuppfostran, man skall få barnen att känna sig socialt delaktiga, få dem att känna att de hör till ett större sammanhang.

- Ja, det finns just en risk att en firma eller ett brand plötsligt blir utanför eller anser sig vara ovanför den här diskussionen. Vi har ju exempel som Nokia. Man blir så stor att man blir överlägsen. Det sker just när du får en marknadsandel som är 40-50 %. I S-gruppen och K- gruppen ser vi just den här trenden. Just då finns det en stor risk att något radikalt händer med firman. Därför måste du vara ytterst kritisk när du uppnår den marknadsandel som du har strävat efter. Då måste du vara som ödmjukast.

Det där gäller säkert människor också. Högmod går före fall.

Man kan separera kyrka och stat men inte finlandssvenskarna och Stockmann. Den navelsträngen går inte att klippa av. Förtvinar den ena går det inte heller bra för den andra ― Stockmann Yard: myymäläetsivän muistelmat
Antto Terras, 2015

- Finlandssvenskarna är inte en tillräckligt stor målgrupp, man kan inte bygga upp ett koncept på att vi har finlandssvenska kunder, överhuvudtaget kan en image att vi är här för finlandssvenskarna bli en börda. Man kan säga att den stora massan förhöll sig kritiskt till Stockmann för att det var för mycket finlandssvenskt.

Vart tar svenskan vägen?

- Svenska språket skall förstås synas på Stockmann som på alla andra varuhus, det är klart att du skall få service på svenska men om vi tittar framåt så kommer det ryska språket att vara en större målgrupp än de svenska. Det kommer att svänga ungefär år 2035.

En historisk ikon måste kunna förnya sig

- Men Stockmann är ju ett enormt speciellt företag. Om du tittar på företag globalt, i 100 års perspektiv, hur många firmor finns kvar? Grundat 1862 finns det fortfarande kvar med samma namn och det är en otrolig del av Finlands historia. Men det här betyder inte precis samma koncept utan man måste hela tiden kunna förnya sig.

Kundbetjäning på hattavdelningen år 1930. Man köper hatt av kassabiträde i Stockmann. Bild: CC hatt,kassa,kassörska,kundbetjäning,stockmann

Det går runt i huvudet och vi tro, att vi kommit till ett främmande land, till någon storstad ute i världen och icke till vårt eget Helsingfors
― Stockmann 1862 - 1962 Birger Damsten

Människor var oerhört fascinerade av det nya Stockmann. Hur skall man kunna erbjuda samma upplevelse idag?

- Människorna har ju upplevt allt! Det är nästan omöjligt att tillfredsställa dem. Det kan man se på firmatillställningar, till slut vet ingen vad man skall bjuda på? Hur skall man få in människors fritid i varuhuset? Det är medierna bra på, de har tillgång till sin publik 24 / 7, du börjar på morgonen, tittar på nyheter, lyssnar på radio, när du kör bil till exempel. Media har ständig kontroll medan varuhuset på något sätt tappat den här kontakten till människans fritid. Den måste de hitta igen.

På 60-talet fanns det framför allt en stark konsumtionskritik, hur är det idag?

- Idag skall man inte konsumera för mycket, det är inte så populärt att byta bil, man söker alternativa sätt, man återanvänder kläder. Samhället har förändrats. Om man jämför med 80-talet, ju flera julklappar desto bättre. Det var ett sätt att kommunicera framgång. Nu är det populärt att säga att vi köper bara en gåva i år. Det sker en stor förändring och varuhuset måste tackla det nya tankesättet.

Varuhuset möter en ny verklighet och behöver nya visioner

- Det var en revolution när Pukeva införde kreditkortet på 60-70-talet, att betala med kredit var något fullständigt nytt. Man borde hitta på något motsvarande som skulle revolutionera hela köpbeteendet.

Mera om varuhusets spännande historia i Rivet ur arkivet: Varuhuset, fredagen den 3.3 kl. 18.30 med repris måndagen den 6.3 kl. 22.00 på Yle Fem och Arenan


Joseph Beuys ville förändra samhället med konst

$
0
0

På konstmuseet Emma i Esbo pågår som bäst utställningen Outside the Box, som presenterar den tyska nutidskonstnären Joseph Beuys. Han räknas som en av de centrala gestalterna inom efterkrigstida så kallad konceptuell konst och var bland annat med om att grunda Fluxus-rörelsen, en konströrelse som syftade till att förändra konstbegreppet i grunden.

Till Beuys agenda hörde ett starkt samhällsengagemang, han ville rent av förändra samhället genom konsten. Men hur gick han till väga och vad står den konceptuella konsten egentligen för? Och vilken är Beuys insats inom den konceptuella konstens sfärer? Det här är frågor som Pernilla Wiik kan besvara. Hon är museilektor på Emma och har varit med om att framställa Outside the Box-utställningen.

En annan fråga av mer personligt intresse som jag också ville ha svar på när jag besökte utställningen, har att göra med Joseph Beuys eventuella koppling till den moderna tyska elektroniska och experimentella musikscenen, som växte fram in på 1970-talet.

Ett kusligt fotografi

Det hände sig nämligen så, att jag i ett samlingsalbum, som presenterar artister inom nämnda stil, för några år sedan stötte på ett fotografi av en - för mig då obekant - Joseph Beuys med en hare i famnen och något slags ansiktsmålning (ser ut som silverfärg på det svartvita fotot, men är egentligen guld och fotot härstammar från en performans, How to Explain Pictures ta a Dead Hare).

Kuslig och lite skrämmande rent av, tyckte jag han såg ut, men likväl fascinerande och mitt intresse väcktes.

Joseph Beuys med död hare i famnen Bild: Ralf Sandell Harar,Joseph Beuys,Konceptkonst,konstperformans

När jag nu på utställningen sedan närmare får bekanta mig med Beuys och hans konst, betrakta, läsa på och lära mig, inser jag att djuren i själva verket innehar en alldeles central ställning i Beuys konst och han hade själv en hare, som han matade och kärleksfullt tog hand om på bakgården till sin ateljé. Så med den här informationen kommer också ovan nämnda fotografi att framstå i en ny, mindre kuslig och snarare mild dager.

Och med den här bakgrunden låter jag museilektor Pernilla Wiik ta vid och fortsätta att berätta om Beuys förhållande till djuren:

- Jo, som du själv sa, så är djurmotiven ett av de viktigaste bildmotiven för Beuys och han använder dem som symboler för olika samhällsfrågor, som politik, ekonomi och diverse ekologiska utmaningar.

Och speciellt haren är väldigt viktig för honom, han ser haren som ett rörligt aktivt, oheroiskt djur, som besitter en stor kreativitetspotential.― Pernilla Wiik
För att använda lite Beuysk terminologi.

För Beuys är djuren nämligen intressanta för att de har kvar i sig ett intuitivt, primitivt beteende och det här – det intuitiva, primitiva – är just det som kan skapa kreativitet. Vilket är ett centralt tema för Beuys.

En vägg med djurmotiv

Så finns det en också stor mängd djurmålningar och teckningar, affischer och dylikt med djurmotiv på en av väggarna som direkt möter besökaren på utställningen. Och här kan det påpekas att, trots att vi har att göra med till stor del konceptuell konst, så finns här alltså också tavlor, målningar i mer traditionell bemärkelse.

Djurmålningar av Joseph Beuys Bild: Ralf Sandell djur,Esbo moderna konstmuseum (Emma),Joseph Beuys,konceptkonst,utställningar

Men om begreppet konceptuell konst, som jag har varit inne på här, är det som Beuys främst brukar kopplas ihop med, är det ju på sin plats att så småningom reda ut vad det egentligen står för. Först vill jag emellertid ännu ha svar på den andra frågan som fick mig att fatta intresse för Outside the Box-utställningen - vid sidan om fotografiet med haren - nämligen Beuys koppling till den moderna tyska elektroniska och experimentella musikscenen.

Två musikkonstverk

Då finns det på utställningen två musikkonstverk – eller kanske snarare ljudkonstverk? - skapade av Beuys. Pernilla Wiik får berätta:

- Det ena är gjort för en performans som han utförde på ICA i London kallad Albrecht D. där han använder sig av vardagliga redskap för att skapa ljud, eller musik om man så vill. Det andra är den så kallade Skotska symfonin, Die Schottische Symphonie där han stämmer ett piano i 44 minuters tid.

"Die Schottische Symphonie", skivomslag Skivomslag till Skotsk symfoni Bild: Ralf Sandell Esbo moderna konstmuseum (Emma),Joseph Beuys,nutida musik,Skivomslag,utställningar

Till saken hör att Joseph Beuys ingick i Fluxus-rörelsen och var en av grundarna till denna rörelse som ville förnya konsten. Medlemmarna kom från olika konstområden och där ingick också flera musiker, bl.a. John Cage och Karl-Heinz Stockhausen.

Så det är via den här kontakten genom Fluxus-rörelsen, som kopplingen till den tyska avantgarde-musikscenen finns att hittas. Och just Die Schottische Symphonie är att verk som Beuys skapade för Fluxus-rörelsen.

- Här kan man ju fråga som om vi talar om musik eller om det är bara ljud, påpekar Pernilla Wiik, och det är också det som var Fluxus-rörelsens och tyska avantgarde-musikernas mål: att skapa ny musik som bröt med de borgerliga och klassiska idealen.

Därför införde man atonalisk musik och använde sig av till synes slumpmässiga ljud och andra sorters ljudkällor än traditionella instrument.

Och det kan tilläggas att då Beuys i den Skotska symfonin stämmer ett piano i 44 minuters tid, så uppstår det faktiskt tidvis vackra melodier och intressanta ljud – om man ids lyssna.

Vad står den konceptuella konsten för?

Och nu, efter att jag i flera repriser gått som katten kring het gröt, har det blivit dags för en utredning av själva begreppet konceptuell konst. Därför ger jag igen ordet åt Pernilla Wiik:

- Den konceptuella konsten handlar om det att man frångår den materiella eller estetiska slutprodukten, som tidigare var själva konstverket. Det viktiga och centrala är i stället idén, tanken som föregår slutprodukten, det vill säga konceptet.

Därav alltså termen ”konceptuell konst” och Beuys hörde till de verkligt stora inom området, som verkligen vidgade begreppet konst.

Han tyckte inte att vad som helst för föremål kunde vara konst, så som tidigare t.ex. Marcel Duchamp, som ställde ut en pissoar och kallade det konst. Men Beuys ansåg att alla tillsammans kan skapa konst, och konsten är det samhället som vi kan omforma.

Joseph Beuys tecknar i sanden Joseph Beuys tecknar i sanden Bild: MUZEUM SZTUKI badstränder,Esbo moderna konstmuseum (Emma),Joseph Beuys,konstverk,teckningar,utställningar

Och det är just i den här samhälleligt omdanande bemärkelsen som Beuys utvecklade den konceptuella konsten och gjorde sin egen insats. Han gjorde alltså inte ”konst för konstens skull”, utan strävade verkligen till att förändra samhället genom konst.

- Hans konstverk kallas för sociala skulpturer, fortsätter Pernilla Wiik, vilket innebär att genom att göra en konsthandling, en performans, kan man vara med och förändra samhället.

Hur ställer man ut konceptuell konst?

När man talar om sådana här begrepp som konceptuell konst, Fluxus-rörelse, sociala skulpturer och dylikt, så får man lätt en uppfattning om att det handlar om någonting abstrakt, för att inte säga ”svår” konst. Så hur kan man ”ställa ut” sånt här? Och hur ter sig Beuys idéer på utställningen?

Dels finns här på utställningen, som jag nämnde också tavlor och målningar i mer konventionell mening. Eller fotografier, affischer och artefakter som hör ihop med de aktioner, performanser som Beuys har medverkat i. Pernilla Wiik berättar mera:

- I och med att det inom den konceptuella konsten och för Beuys inte var viktigt med det slutliga, så är allting på utställningen inte ens de egentliga konstverken, utan det kan vara frågan om reproduktioner eller affischer som han har signerat och därmed blir de konstverk.

Museilektor Pernilla Wiik framför Beuys-affischer Bild: Ralf Sandell affischer,Esbo moderna konstmuseum (Emma),Joseph Beuys,konstverk,museilektor,utställningar

Då handlar det till exempel om affischer som framställts i syfte att uppmärksamma någon performans som Beuys har utfört, där alltså performansen är handlingen, konstverket, som leder till ett förbättrat samhälle.

Utställning lyfter fram fyra aktuella teman

Bland de mer kända av Beuys enskilda konstverk på utställningen kan sedan nämnas till exempel en svart griffeltavla med den kritade texten i rött: ”Kunst=Kapital”. Som sådant inte något enastående, men här är det förstås igen tanken bakom som är det väsentliga:

Kunst = Kapital, Josehp Beuys griffeltavla Bild: Ari Karttunen/EMMA Esbo moderna konstmuseum (Emma),griffeltavla,Joseph Beuys,konstverk,slogan,utställningar

- Beuys tänkte sig att konsten innehåller det kreativa och genom kreativiteten kan vi förnya samhället, och vidare kan det fungera som kapital, förklarar Pernilla Wiik.

Det var hans tanke, det nya kapitalet, i stället för pengar.― Pernilla Wiik

Den här griffeltavlan hänger för övrigt på en vägg bredvid några Andy Warholska porträtt av Beuys och en symboliskt laddad Coca-Cola-flaska, som Beuys tömt på sitt innehåll och fyllt med örtte i stället. Ett ikoniskt föremål redan i sig, Coca-Cola-flaskan, blir här ytterligare en referens till just Andy Warhol, en annan av vår tids stora konceptuell konstnärer.

Joseph Beuys av Andy Warhol Bild: Ralf Sandell Andy Warhol,Esbo moderna konstmuseum (Emma),Joseph Beuys,konstverk,utställningar

Avslutningsvis kan det tilläggas att Beuys dog år 1986 och hann alltså inte uppleva, eller åtminstone inte uppleva så mycket av den förändring som han eftersträvade i samhället. Men många av de ämnen som han tog upp i sin konst är högrelevanta än idag och det här gör att hans namn igen upplever ett uppsving.

Till hans konstsyn hörde också ett ekologiskt engagemang och han var ´med om att grunda Det gröna partiet i Tyskland, och ekonomiskt motsatte han sig den ständiga tillväxtens mantra, som tutas ut av marknadsliberaler ännu idag – eller idag mer än någonsin förr.

- Det är just det som gör honom så aktuell, att de frågor han tog upp på 1960-, 70- och 80-talen fortfarande är aktuella.

Och det är också det som vi lyfter fram här på Emma via fyra teman: politik, ekonomi, ekologi och det marginella.― Pernilla Wiik

Förhoppningen är att med utgångspunkt i de här fyra frågorna få igång en diskussion om hur samhället ska byggas upp genom demokrati och hållbar utveckling helt i Joseph Beuys anda.

Grankulla simhalls skick utreds - invånarna får gärna säga sitt

$
0
0

- Vi har en gammal simhall, byggd 1973, det är klart att det finns en hel del att fixa på den med jämna mellanrum, säger Anders Lindholm-Ahlefelt, kultur och fritidschef i Grankulla. Vi vill ju att den betjänar oss ännu i många år framöver.

Under sitt förra möte beslöt stadsstyrelsen i Grankulla att reda ut vilket renoveringsbehovet är av simhallen. Utredningen ska göras under nästa år.

Inga visslor eller magiska effekter i Grankulla simhall Grankulla simhall Bild: Yle/Mathias Gustafsson grankulla,grankulla simhall,grankulla simhall vintertid,simhall

Flerårigt projekt

- Tanken är att börja själva arbetena år 2019, berättar Lindholm-Ahlefelt. En gammal hall har det lite svårt att hålla takt med alla dagens tekniska lösningar så vi måste först utreda exakt vad som måste göras och i vilken takt. Men det hela kommer att sträcka sig ut över ett flertal år, tills vi fått hallen i det skick den bör vara i modern tid.

Grankulla simhall är byggd 1973 Grankulla simhall Bild: Yle/Mathias Gustafsson grankulla,grankulla simhall,grankulla simhall vintertid,simhall

En helt vanlig simhall

- Vår simhall är ju just precis det, en simhall där folk simmar, påpekar Lindholm-Ahlefelt. Några visslor och magiska effekter finns inte i hallen. Det är tydligen vad Grankullaborna vill ha åtminstone kan man läsa det av besluten.

Anders Lihdholm-Ahlefelt vill att Graniborna säger sitt om simhallen Anders Lindholm-Ahlefelt, grankulla ungdomsgård, Kultur - och fritidschef i Grankulla Bild: Yle/Helena von Alfthan anders lindholm-ahlefelt,grankulla ungdomsgård,kultur - och fritidschef i grankulla

Viktig hall för Grankullaborna

- Simhallen är nog viktig för våra invånare, åtminstone har vi besökare från morgon till kväll, säger Anders Lindholm-Ahlefelt. Vi har ju kunder som hållit till där i trettio års tid. Därför önskar jag också att Graniborna ska delta i den här processen genom att komma med sina synpunkter om vad de vill ha av sin simhall.

Kom i tid till flygplatsen - det blir flygstrejk

$
0
0

Flygstrejken påverkar trafiken vid främst Helsingfors-Vanda flygplats åtminstone i dag. Strejken börjar kl. 14. Passagerare uppmanas hålla koll på Finavias och flygbolagens information.

Riksförlikningsman Minna Helle meddelar att förhandlingarna fortsätter, men att en lösning inte är möjlig i dag. Det blir alltså strejk åtminstone i dag.

Strejken gäller markservicen och säkerhetskontrollerna. Så här påverkar strejken dig:

I dag 3.3 kl. 14-19:

Störst inverkan på säkerhetskontrollerna vid Helsingfors-Vanda flygplats och på Norwegians flyg. Resenärer uppmanas komma i tid till flygplatsen och att förbereda sig på köer och långsam service. Flygen kan också vara försenade.

Om strejken fortsätter kan du vänta dig följande:

Måndag 6.3 kl. 03-09:

De flesta flygplatser och flygbolag drabbas. Mer störningar än på fredagen.

Fredag 10.3. kl. 15–19 och tisdag 14.3. kl. 03–09:

Flera flygplatser drabbas.

Mer information kommer efter hand. Finavia uppmanar resenärer att hålla koll på information både från Finavia och från det egna flygbolaget.

Finavias webbplats hittar du här. Helsingfors-Vanda flygplats webbsidor hittar du här.

Det är luftfartsunionen IAU:s medlemmar i servicebolaget Airpro som strejkar. Förhandlingarna mellan IAU och arbetsgivarförbundet Palta under ledning av riksförlikningsman Minna Helle har alltså ännu inte lett till resultat, men fortsätter.

Långa fängelsestraff för rån hos äldre kvinnor

$
0
0

Fyra män har dömts till långa fängelsestraff för två grova rån och ett rånförsök hos äldre kvinnor i Raseborg, Salo och Kyrkslätt. Brotten ägde rum under två dagar i december 2015.

De fyra rumänska männen anlände till Helsingfors med färja från Tallinn den 18 december.

Tre timmar senare trängde de sig in hos en 76-årig kvinna som bodde ensam i ett småhus i Kyrkslätt. De fällde kvinnan till golvet, men hon lyckades kalla på hjälp via trygghetslarmet som hon hade på armen och männen flydde från platsen.

Band händer och fötter

Samma kväll slog de till på nytt mot en 85-årig kvinna som bodde ensam i ett avsides beläget hus i Karis. De hade först spanat in huset och efter det trängt sig in genom dörren.

Kvinnan befann sig i sovrummet då de fyra männen tog fast hennes händer och band dem bakom hennes rygg. De lade ett tygstycke över hennes huvud så att hon inte kunde se någonting. De band både hennes händer och fötter.

Innan de begav sig i väg lösgjorde de kvinnans fötter och skar av sladden till kvinnans trådtelefon. Kvinna låg bunden på golvet i drygt fyra timmar innan hon lyckades lösgöra sig och hämta hjälp hos grannen.

Männen stal smyckena och armbandsuret som kvinnan bar. De stal också andra smycken, kontanter, en mobiltelefon, livsmedel samt nyckeln till ytterdörren.

Rullade in kvinnan i en matta

Följande dag gjorde de ett liknande inbrott hos en 77-årig kvinna i Salo. De tog sig in i hennes hus och överföll henne. Männen lade strumpbyxor i hennes mun och rullade in henne i en matta och lämnade henne liggande på köksgolvet.

I samband med inbrottet stal männen en personbil, smycken och en plånbok. Bilen hittades i Helsingfors tre dagar senare.

Efter de tre brotten lämnade de fyra männen Finland. De greps under hösten och vintern på olika håll i Europa.

Västra Nylands tingsrätts dom gavs i dag (3.3). Alla fyra män dömdes till fängelse i fyra år och nio månader. De dömdes också att gemensamt betala ersättningar på drygt 12 000 euro till offren och ett försäkringsbolag.

Männens och offrens rättegångskostnader ska enligt domen betalas av staten.

Årets Ekonomiguru kommer från Lärkan

$
0
0

Årets Ekonomiguru-tävling har vunnits av abiturient Jooa Mustonen från Gymnasiet Lärkan i Helsingfors.

Finalen i tävlingen ordnades i dag på Gamla studenthuset i Helsingfors.

Av tusen deltagande gymnasister tog sig fjorton till finalen.

I Ekonomiguru-tävlingen mäts gymnasie-elevers kunskaper om ekonomi.

I år fick finalisterna bland annat diskutera om pensionsfonderna ska användas till att balansera statens ekonomi, och om Finland ska införa hyresreglering.

Tävlingen ordnas av Finansbranschens centralförbund och av Förbundet för lärarna i historia och samhällslära FLHS.

Tävlingen ordnades nu för tjugonde gången.

Viewing all 25275 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>