Det verkar inte ha uppstått några långa köer eller något större kaos på Helsingfors-Vanda flygplats trots fredagseftermiddagens strejk inom markservicen.

Förhandlingar för att undvika strejken fördes också i dag hos riksförlikningsmannen men man kom inte till något resultat och nästa gång förhandlar man på tisdag.

Det är alltså sannolikt att nya strejker och sympatistrejker bryter ut på måndag morgon. Under veckoslutet fungerar servicen på flygplatsen som normalt.

Det handlar om en tvist mellan luftfartsunionen IAU:s medlemmar i servicebolaget Airpro - motparten är Servicebranschens arbetsgivarförbund Palta.

En person skadades allvarligt i en lägenhetsbrand i Mattby i Esbo i närheten av köpcentret Iso Omena på fredagskvällen.

Räddningsverket i Esbo larmades om branden vid tiotiden på kvällen. Efter att rökdykarna kommit till platsen hittades en skadad person liggande på golvet i sovrummet.

I de preliminära undersökningarna ser brandorsaken ut att vara en tv-apparat. Lägenheten på tredje våningen förstördes helt i branden.

En del av de övriga boende i femvåningshuset har på grund av röken sökt sig annanstans över natten och lämnat sin lägenhet för att vädras.

En del av de boende återvände till sina hem efter att släckningsarbetet avslutats.

Rasmus Schüller fick spela 69 minuter i sin första match i MLS. Debuten blev inte speciellt lyckad då Minnesota United förlorade med hela 1–5 mot Portland Timbers.

I slutet av januari blev det klart att mittfältaren Rasmus Schüller lämnar BK Häcken och flyttar till MLS-klubben Minnesota United.

I natt spelade han sin första tävlingsmatch för klubben och fanns med i startelvan då MLS sparkade igång.

Någon speciellt rolig premiär blev det ändå inte för Schüller och Minnesota. Laget som gör sin första säsong i MLS förlorade med hela 1–5 mot Portland Timbers.

Schüller spelade 69 minuter på Minnesota mittfält och då han byttes ut låg laget under med 0–2. Christian Ramirez reducerade till 1–2 i den 79:e minuten men sedan kom det stora raset för Minnesota.

Under matchens sista tio minuter gjorde Portland tre mål.

Den svenska målvakten John Alvbåge som precis som Schüller är ny i klubben tvingades släppa in fem mål i sin första match i MLS.

Hoppa över Twitterpostning

Tänk på någonting jobbigt som hänt dig. Hur kan du formulera det som en serie i fyra rutor? Ingen lätt uppgift, men givande - både för den som tecknar och den som tar del av berättelsen.

15-åriga Hussains upplevelse. Han flydde från Afghanistan. 15-årig pojke från Afghanistan tecknat en serie om flykten till Finland. Bild: Hussain teckning,teckningskonst

Det här är en metod som den finländska föreningen Världens serier har erfarenhet av i bland annat olika biståndssammanhang.

Det så kallade gräsrotstecknandet har visat sig fungera bra i samband med upplysningsarbete och har praktiserats i länder som Indien och Mosambique.

Och nu har metoden testats på finländska flyktingmottagningar.

serietecknande Bild: Världens serier r.f. tecknad serie

Under 2016 och början av 2017 har man hållit serieverkstäder på två mottagningar i närheten av Joensuu samt i Helsingfors med deltagare även från mottagningar i Esbo, Karis, Sibbo, Åbo och Torneå.

Deltagarna har varit från länder som Irak, Afghanistan, Syrien, Somalien, Uganda, Kongo, Nigeria, Burundi, Iran, Gambia, Albanien, Kamerun, Ryssland och Guinea.

Verkstäderna har arrangerats gemensamt av Världens serier och kulturföreningen Hei Helsinki.

Teckningsverkstad. Bild: Suvi Ermilä teckningar

Berörande bilder

Heidi Leino på Världens serier som varit med och lett verkstäderna tycker att projektet lyckats väldigt väl.

- Folk har varit nyfikna och gärna velat vara med. Många har ritat svåra saker och gjort det med tårar i ögonen.

Trots att sessionerna rört om i deltagarnas kanske många gånger sorgsna öden och upplevelser så har stunderna samtidigt erbjudit ett tillfälle till bearbetning.

För Heidi Leino själv har den gemensamma upplevelsen likaså varit väldigt fin.

- Jag visste att fina och viktiga saker var på kommande. Det var sen lite som att vara en barnmorska, jag hjälpte och stödde dem i att få ut sina berättelser.

Serieverkstad. Bild: Världens serier r.f. tecknade serier

Metoden enkel

I de här sammanhangen är alla tillräckligt bra på att teckna. De som leder verkstäderna lär nämligen ut precis de grunder man behöver.

- Först visar vi streckgubbar med olika uttryck och i olika positioner. De som känner sig osäkra får rita av dessa bilder.

Så småningom går man vidare till att rita sin egen berättelse som små bilder. Till sist ritar man dem en sista gång i A3-format.

För många har både tecknandet och serieformatet i sig själv först känts väldigt främmande.

Musiker som flytt från Syrien tecknar sin story på fyra rutor. Bild: Refat teckningar

Refat är en 44-årig musiker som flydde från Syrien 2016. Vägen till Europa gick bland annat med gummibåt över medelhavet.

Under resan tog Refats violin stryk. Den blev våt och tappade sin forna klang.

Väl framme i Finland råkade en ny finländsk vän höra om violinens öde och lade ut en förfrågan på sociala medier om någon eventuellt kunde donera en violin?

Tre veckor senare fick han en värdefull violin som gåva av en anonym finländsk konsertmusiker. Violinen skickades hem den finländska vännen.

Idag är det den violinen Refat spelar på. Han har uppträtt i Helsingfors och ska inleda studierna vid Sibeliusakademin.

- Jag är väldigt tacksam och vill därför tacka den okända kvinnan som gav mig violinen, säger Refat i en intervju för Yle Kulttuuri.

Flyktingstatistik, flyktingar på Lesbos Bild: Jessica Stoltzmann/Yle flyktingar,grekland,lesos

Bilden av flyktingarna breddas

Det var flyktingvågen 2015 som blev startpunkten för serieverkstäderna.

- Vi kände att asylsökande i media sällan syntes som individer. Vi tänkte att om de själva kunde få rita och berätta så skulle bilden av dem bli mer mångsidig, säger Leino.

De första verkstäderna arrangerades sommaren 2016 och totalt har åtta sådana hållits fram tills nu.

Bilderna har blivit en utställning

Av alla tecknade serier som gjorts har 29 valts ut till en utställning som nu cirkulerar i Finland.

I februari kunde den ses i Borgå och 7.3 öppnas den i Helsingfors.

- Jag är stolt över serierna och över de människor som gjorde dem. Och glad över att deras synpunkter nu får synas mer i vårt samhälle, säger Heidi Leino.

Bilderna finns också på nätet, du hittar dem på nätsidan illustratingmecomics.com.

Forskning kring fenomenet

Ralf Kauranen, sociolog och forskare vid Åbo universitet, tycker att fenomenet serier och migration är väldigt intressant.

- Vi är fem forskare som just nu söker finansering för ett forskningsprojekt kring olika frågeställningar på temat.

Vissa aspekter forskar man redan i, men fastställs finansieringen enligt forskarnas önskemål kommer de att att i några år syssla med frågorna på heltid.

Kauranen själv har intresserat sig just för ovannämnda flyktingprojekt, men lyfter fram att seritecknarna i Finland på många håll engagerat sig i flyktingfrågan.

- Man har sen 2015 samlat in pengar till röda korset genom att på nätet sälja orginalteckningar. Man har också gett ut antirasistiska serier och en form av journalistiska serier som till exempel albumet 24 päivää, säger Kauranen.

Vill du själv delta i en serieverkstad? En sådan arrangeras i Helsingfors 8 och 13.3.17.

Projektets facebooksida hittar du här.

Intresserad av mer?
Hör de intervjuade själva berätta.

Att vi stannar hemma och hasar omkring i morgonrock och klickar på vår skärm, hotar den urbana livsstil som vi har lyckats bygga upp under i 150 år, säger Anna Kortelainen, författare till boken "En dag i kvinnornas paradis"

1889, på världsutställningen i Paris, spelade varuhuset Au Bon Marché en central roll. Varuhuset signalerar samma känsla som en järnvägsstation, en beredskap att ta de förbipasserande på en oförglömlig resa ― “Päivä naisten paratiisissa”
Anna Kortelainen

Anna Kortelainen i Rivet ur arkivet studion, närbild Bild: Rivet ur arkivet Anna Kortelainen,författare,varuhus

Anna Kortelainen, vad fick dig att bli så fascinerad av varuhuset?

- Under mina resor som ung märkte jag snabbt att det fanns två trygga ställen i en främmande stad, det ena var Konstmuseet och det andra varuhuset. Där kände jag mig som fisken i vattnet.

I den här byggnaden var kvinnan nummer ett

- Ursprungligen var varuhuset en parisisk uppfinning, som föddes i samma atmosfär, i samma miljö som de stora världsutställningarna . Tanken var ett offentligt utrymme speciellt för kvinnan. Det är verkligen världshistoriens allra första byggnad explicit för kvinnan, inte för mannen. Det är kvinnan som är normen, klingade som en oskriven lag.

Stockmannsmuseets arkiv Stockmannreklam 1939, teckning av dam med hatt Bild: Stockmannsmuseets arkiv reklam (marknadsföring),Stockmann,teckningar

- I varuhuset behöver hon inte förklara vem hon är, vad hon gör där. Hon behöver inget sällskap, inget förkläde. Hon är alltid välkommen. Det är en känsla som än idag kan vara ganska ovanlig på offentliga platser. Ingen självklarhet.

Paris 1915 Varuhuset Aux Elegants på Avenue de Maine i Paris, gatuförsäljning, 1915 1915,gatuförsäljning,Paris,varuhus

- Revolutionerande för de nya varuhuset var att det riktade sig till en bred publik, också till kvinnor i arbetarklassen. Damerna i överklassen blev tvungna att blanda sig med olika samhällsklasser, med kreti och pleti. De här damerna ville ibland betona att de nog var lite för mer än de andra.

“Lilla fröken, jag är inte konsulinna, jag är generalkonsulinna” ― Det stora varuhuset, Anna Finnilä

Här skedde det samma som i samhället i stort.

- Revolutionerande var också rollen som den första kvinnodominerade arbetsplatsen, där kvinnorna i alla fall i princip hade möjlighet att avancera till företagets ledning. En utfattig, ung kvinna från landsbygden kunde få jobb i varuhuset och kanske en vacker dag ha en hög position. Det här var en revolution.

Tänk att Stockmann ännu på 60-talet hade hissflickor som styrde hissarna, en hisnande tanke när vi antagligen inom kort har självstyrande bilar. Teknikens stormsteg! Vilken roll spelade hissflickan?

Stockmannsmuseets arkiv Stockmanns hissflickor Bild: Stockmannsmuseets arkiv arbetsuniform,personal,Stockmann

- På Stockmann var hissflickan en viktig del av glamouren. Man kom långa vägar för att titta på henne, framför allt kvinnor såg henne som en förebild. Det fanns något modigt och häftigt över henne, nästan som en slags flygvärdinna i varuhuset.

Man tänkte också i lite viktorianska tankebanor, att det var en arbetsplats där man kanske hittar en äktenskapspartner.

Men för de flesta kvinnor som jobbade på Stockmann var det allra viktigaste att de hade en trygg arbetsplats, en månadslön, en egen lya, semester. Det var en arbetsplats många kunde avundas. Att jobba på Stockmann var ett nytt sätt att vara urban, en ny livsstil, något många skulle ha gjort vad som helst för att få.

Stockamann 1930 Stockmanns varuhus blir färdigt 1930 Bild: Stockamannsmuseets arkiv 1930,Alexandersgatan,Huvudstadsregionen (Helsingforsregionen),Stockmann,varuhus

Varuhuset var nyckeln till ett urbant liv

- Också i Helsingfors betydde varuhuset en samlingsplats där man kunde visa upp sig, titta på människor. Vart skulle man annars gå? Restaurangerna var männens domän dit kvinnor inte fick gå utan manligt sällskap. Kafeerna var färre och alla ställen som serverade starka drycker ansågs olämpliga för kvinnor.

Därför var ett offentligt rum, där man kunde röra sig fritt, lite uppklädd, med pärlor kring halsen och hakan i vädret, otroligt viktigt, en slags fristad.

Den farliga kvinnan

“detta magasin.., detta i hennes ögon ofantliga hus kom hennes hjärta att klappa fortare, höll henne qvar, upplivad, intresserad, glömmande allt annat” ― “Damernas paradis” Émile Zola

Kvinnor som ekonomisk varelse har inte alltid tagits på allvar när man planerade staden, hur såg man på den konsumerande kvinnan?

- När man planerade staden tänkte man ofta på medelklassen eller överklassen. Att tänka på kvinnan i kommersiella sammanhang har alltid varit konfliktfyllt. Kvinnor och pengar har varit en problematisk kombination, det var till och med smått olämpligt att kvinnor har pengar, konsumerar pengar och gör ekonomiska beslut. Kvinnor som konsumerar har ofta blivit hånade för det. Trots att kvinnor bevisligen ofta är mer eftertänksamma både när det gäller ekonomi på mikro- och på makronivå. Kvinnor har ofta blivit vana vid att man lite småler åt dem som ekonomiska varelser. Man uppfattar att kvinnans konsumtion är väldigt känslomässig. Kvinnorna går nu på rea och fyndar.

På 1960-talet kom konsumtionskritiken

Efter kriget gjorde varje framsteg på konsumtionsfronten människorna överlyckliga. Alla var svältfödda på lite lyx och saknade en guldkant i tillvaron. Ett varuhus som bågnade av lockande varor var precis vad man önskade sig, då. Men när tillgången på varor rusar iväg kommer småningom en motreaktion. På 60 talet kom konsumtionskritiken in i bilden. Hur lever den kvar?

- Jag tror att vi på många sätt har ärvt 60-talets konsumtionskritik. Medvetenheten om miljön, konsumtionskritik och det faktum att jordens resurser är ändliga - allt det här är ju sant. Samtidigt kritiseras kvinnor för att det finns en plikt i att konsumera i hushållet. Det är en konfliktfylld roll. Å ena sidan borde vi spara, å andra sidan konsumera.

Elanto 1950 Det nyöppnade Elanto varuhuset på Alexandersgatan 1950 1950,Alexandersgatan,elanto,varuhus

Elanto är ett gott exempel på hur varuhuset strävade till att uppfostra praktiskt tänkande och förnuftigt konsumerande kvinnor.

- Kvinnor har i årtionden kritiserats, bland annat för att de använder sin mans pengar. Ändå har finländska kvinnor väldigt länge tjänat sina egna pengar och har faktiskt samma rätt att konsumera som mannen.

skoavdelning på Stockmann 1930-tal Skoavdelningen på Stockmann på 1930-talet Bild: Stockmannsmuseets arkiv 1930,kvinnor,skoavdelning,Stockmann (Helsingfors centrum)

Varuhuset har gått igenom många skeden av popularitet. Nyhetens behag består inte i evighet, småningom bleknar varuhusets glamour. Hur har varuhuset förändrats genom åren?

- För tio år sedan skulle jag aldrig ha anat att varuhusen skulle råka in i en djup kris, ett krig mellan näthandel och det traditionella varuhuset.

- I mitten av 1800-talet skrev Emile Zola hur det kända, första varuhuset i Paris, Au Bon Marché, körde över mindre affärer. Och nu är storstädernas varuhus i kris på grund av brist på kunder!

Har varuhuset förlorat sin själ?

Bara digitalt är fattigt

- Nu håller kvinnornas liv på att återgå till den privata sfären. Vi söker oss inte längre till det offentliga rummet, vilket är synd. Jag tycker att vi skall gå hemifrån, lämna tillvaron vid datorskärmen, för att söka oss till platser med människor, precis som tidigare, för att visa upp oss, för att säga: Här är vi! För att titta på andra människor, konsumera med andra, göra ekonomiska beslut tillsammans, diskutera , flirta i det offentliga utrymmet. Fortfarande tycker jag att det är en viktig och väsentlig del av det urban livet.

- Att vi stannar hemma och hasar omkring i morgonrock och klickar på vår skärm, är inte den urbana livsstil som vi har lyckats få till stånd med hårt arbete i 150 års tid . Vi skall vara måna om rätten att få tillbringa tid med andra vuxna människor i det offentliga rummet.

- Vi skall inte heller gå miste om att drömma och tillbringa tid i fantasins värld. Precis som när man satt i den mörka filmsalongen och glömde vem man var. Först när ljuset tändes i salongen blev man medveten om vardagen. Den drömvärlden behöver vi. Varuhuset representerar något liknande. Om allting enbart finns på nätet i en digital värld blir våra liv otroligt torftiga.

Rivet ur arkivet : Varuhuset sänds fredagen den 3.3. kl. 18.30 med repris måndagen den 6.3 kl. 22.00 på Yle Fem och Arenan

Flera klipp kring varuhus hittar du på Arkivet

Renoveringen av riksdagen inleddes år 2015 och enligt planerna ska ledamöterna inleda sitt arbete i den anrika byggnaden i september.

Under renoveringen har byggnaden täckts av en presenning och det är meningen att den ska avlägsnas helt och hållet i mars. Inne i fastigheten är mycket ännu halvfärdigt, men till exempel plenisalen börjar vara färdig.

Yle Huvudstadsregionen kan här presentera bilder på det massiva renoveringsprojektet. Bilderna är tagna av riksdagens fotograf Hanne Salonen.

Plenisalen ser ofärdig ut, men är i själva verket det rum där renoveringen kommit längst. Pulpeter, väggar och pelare är intäckta i ett skyddande emballage och snart kan installeringen av teknik börja. I sommar bänkar sig beväringar i salen för att testa tekniken i salen. Plenisalen ser ofärdig ut, eft Bild: Hanne Salonen/Riksdagen Riksdagshuset (Finland),riksdagshusets renovering

Möbelkonservator Mikael Holma jobbar med pulpeterna i plenisalen. Möbelkonservator Mikael Holma konserverar plenisalens pulpeter. Bild: Hanne Salonen/Riksdagen Riksdagshuset (Finland),riksdagshusets renovering

Möbelkonservatorn Mikael Holma fick i uppdrag att konservera pulpeterna i plenisalen. De flera meter långa pulpeterna är omöjliga att lyfta, så Holma jobbade i plenisalen i över sex månader.

I sommar kommer Holma att kontrollera pulpeterna och göra en sista polering innan riksdagsledamöterna bänkar sig vid dem.

Elektriker förbereder installering av datorskärmar och voteringsteknik i riksdagsledamöternas pulpeter. Ny teknik installeras under pulpeterna i plenisalen. Bild: Hanne Salonen/Riksdagen Riksdagshuset (Finland),riksdagshusets renovering

Med hjälp av byggställningar kunde konservatorer komma åt att rengöra och lappa kupolens tak i pressad sockerrörsmassa. Byggställningar ända upp till taket i plenisalen. Bild: Hanne Salonen/Riksdagen Riksdagshuset (Finland),riksdagshusets renovering

I höstas var pulpeterna i plenisalen ännu täckta av fanerskivor. Plenisalen täcktes av byggställningar hösten 2016. Bild: Hanne Salonen/Riksdagen Riksdagshuset (Finland),riksdagshusets renovering

Riksdagens café får sina nyrenoverade fönster. I början av renoveringen försågs varje fönster med en id-bricka i metall för att man skulle kunna installera samtliga fönsterbågar i sina ursprunglia karmar. Riksdagshusets café under renoveringen. Bild: Hanne Salonen/Riksdagen Riksdagshuset (Finland),riksdagshusets café,riksdagshusets renovering

I samband med konserveringen av de stiliserade korintiska kapitälen i plenisalen upptäcktes att de var förgyllda ursprungligen, men förgyllningen hade senare ersatts med guldfärgad målning. Det räckte med en rengöring så man beslöt att inte förgylla kapitälen igen. Korintiska kapitäl i plenisalen. Bild: Hanne Salonen/Riksdagen Riksdagshuset (Finland),riksdagshusets renovering

En av skulpturerna i Wäinö Aaltonens skulptursvit "Arbete och framtid" blickar för sista gången ut mot plenisalen. I samband med renoveringen återförs de ursprungliga skulpturerna i förgylld gips till plenisalen medan de senare kopiorna placeras i publikentrén. En av skulpturerna i plenisalen flyttas bort. Bild: Hanne Salonen/Riksdagen Riksdagshuset (Finland),riksdagshusets renovering

Omkring 370 byggarbetare jobbar med renoveringen av riksdagen. Skyddspolisen har utrett och kontrollerat alla byggarbetares bakgrund. Det här har lett till att inga utländska byggarbetare arbetar i fastigheten. Att kontrollera en utländsk byggarbetares bakgrund skulle kräva mycket tid och byråkrati.

Ny parkett installeras i caféet. Trots att man försöker bevara originalytor så var parketten i de flesta rummen slipad så många gånger att den måste bytas ut helt och hållet. Ny parkett installeras i riksdagshusets café. Bild: Hanne Salonen/Riksdagen Riksdagshuset (Finland),riksdagshusets renovering

Golvet i ett av utskottsrummen: golvkonstruktionen har rengjorts från allt organiskt material före man lagt in ny isolering och täckt över golvet. Golvet i ett av utskottsrummen under riksdagshusets renovering. Bild: Hanne Salonen/Riksdagen Riksdagshuset (Finland),riksdagshusets renovering

Hela riksdagshuset täcktes med en presenning för att skydda fastigheten från väder och vind under två vintrar. Det har varit viktigt att hålla inomhusklimatet jämt även under renoveringen. Stora skiftningar i temperatur och luftfuktighet hade kunnat skada ömtåliga ytor och inredningselement i den skyddade fastigheten. Riksdagshuset täcktes med en presenning för att skydda ömtåliga ytor. Bild: Hanne Salonen/Riksdagen Riksdagshuset (Finland),riksdagshusets renovering

Dicken och HIFK visade varför lagen dominerar klart i handboll. Landets två i särklass bästa lag vann enkelt.

Allt annat än en finalrepris mellan HIFK och Dicken vore en stor skräll i vår. Lagen är så pass överlägsna att det krävs något utöver det vanliga för att en rad Helsingforsderbyn inte ska avgöra handbollssäsongen.

Den övre slutserien har blivit en demonstration av styrkan i de två lagen. I dag kom en ny ”visa var skåpet ska stå”-omgång.

HIFK körde över SIF med 39–25 och Dicken slog Sparta med klara 26–15.

– Det är svårt att kommentera matchen, den var enkel. Eller bättre sagt en dålig träning. Det viktigaste var att ta full pott, men det var dålig handboll i dag, säger Dickens tränare Thomas Hivert.

– Vi hade bra fart i vårt spel och många spelare lyckades. Attityden var helt rätt, säger HIFK:s veteran Linda Cainberg.

Två omgångar återstår i den övre slutserien. Dicken och HIFK är klara för semifinal, SIF och Sparta får sikta in sig på kvartsfinalspel.

Resultat:

HIFK–SIF 39–25 (19–14)
HIFK: Johanna Hilli 10, Hanna Salo 7, Petra Friman 6, Ida Väyrynen 5, Victoria Berg 3, Linda Cainberg 3, Carolina Byman 2, Kathlen Ax 2, Mari Paukku 1.
SIF: Ellen Voutilainen 6, Sofie Lindholm 5, Madeleine Lindholm 4, Aino Pietiläinen 3, Elin Sjölund 2, Corinna Jensen 2, Linda Ratilainen 1, Emmi Koljonen 1, Anna-Mi Weurlander 1.

Dicken–Sparta 26–15 (15–7)
Dicken: Carolina Böckelman 6, Annika Näräkkä 5, Tove Salokivi 5, Anna Lindahl 3, Kiira Kankainen 2, Karolina Nylund 2, Anna Lindholm 1, Jessika Gammals 1, Betina Lillqvist 1.
Sparta: Ella Holopainen 6, Inka Jäntti 6, Anniina Nyholm 3.

På Malms flygplats landar fortfarande flygplanen trots att verksamheten skulle upphöra vid årsskiftet. En förening driver nu flygplatsen, och sköter allt med frivilliga krafter.

Vid årsskiftet lämnade Finavia Malms flygplats, och Malms flygfältsförening tog över verksamheten. Helsingfors stad har planerat att bostäder ska byggas på flygplatsen från och mer år 2020, så arrangemanget är tillfälligt.

- Föreningen har hyrt ungefär hälften av flygplatsområdet av staden. Det betyder att vi har bara en bana. Den kortare banan är tagen ur bruk och staden har det området var största delen av den banan ligger, säger Gun Gustavsson som nyss tillrätt som flygplatschef på Malm.

Gun Gustavsson har tänkt möblera om i sitt nya kontor. Den förra flygplatschefen tömde rummet på sina saker den sista februari. Gun Gustavsson sitter bakom ett stort tomt kontorsbord - hon ska snart flytta in i flygplatschefens rum Bild: Yle/Helena von Alfthan gun gustavsson,Helsingfors-Malms flygplats,malms flygplats

Gun Gustavsson ska fortsätta som Vd på BF-Lento och också vara flygplatschef. I praktiken innebär det att hon flyttar från ena ändan av den tredje våningen till den andra. Hennes lilla kontor kommer i annan användning och själv ska hon sitta i flygplatschefens rymliga rum.

Klaus Sundman och Timo Kasurinen och övervakar trafiken. De får inte betalt. Övervakare i kontrolltornet på Malms flygplats - Klaus Sundman och Timo Kasurinen Bild: Yle/Helena von Alfthan flygledning,Helsingfors-Malms flygplats

- Här sitter våra övervakare som jobbar i tre turer, fem timmar åt gången ända från sju på morgon till tio på kvällen. Ingen är anställd, alla jobbar frivilligt, jag med. Endast den som kör plogbilen får betalt, säger Gun Gustavsson.

Terminalbyggnaden från 1938 ska bevaras också om det byggs bostäder på flygfältet. flygplan och flygplatsbyggnad Bild: Yle/Helena von Alfthan Helsingfors-Malms flygplats,malms flygplats

Snärtig utsikt, konstaterar Timo Kasurinen som övervakar trafiken på Malms flygplats. Timo Kasurinen sitter i flygledningstornet på Malms flygfält och övervakar trafiken Bild: Yle/Helena von Alfthan Helsingfors-Malm flygplats,timo kasurinen

Timo Kasurinen berättar att han bor nära Malms flygplats och själv flyger. Han sitter i kontrolltornet en eller två gånger i veckan.

- Idag har det inte varit så mycket att göra eftersom vädret har varit dåligt. Nu är ett ultra light-flygplan där uppe. Om det händer någonting kan jag varna andra flygplan att ett flygplan är på banan och jag kan sätta ljusen på. Jag tar emot förhandstillstånd och om det finns flygare som inte tidigare har flugit här så ger jag dem information, säger Timo Kasurinen.

Många plan som förvarats här flögs bort ifjol eftersom det först sent i december klarnade att verksamheten kunde fortsätta år 2017. flygplan i hangar Bild: Yle/Helena von Alfthan Helsingfors-Malm flygplats,malms flygplats

Malms flygfältsföreningen betalar 93 000 euro i året till staden. Dessutom går ungefär 20 000 euro till underhåll. Pengarna kommer in från medlemsavgifter, säsongkort för flygplanens landningsavgifter och försäljningen av elplatser ute på gården där planen kan parkera och få en värmare. Föreningen hoppas också på att få understöd.

Tanken på vad som händer om Malms flygplats verkligen stänger gör Gun Gustavsson allvarlig. Gun vid ett flygplan i hangar på malms flygplats Bild: Yle/Helena von Alfthan gun gustavsson,Helsingfors-Malm flygplats

Gun Gustavsson är Vd för en flygskola som verkar på Malms flygplats. När hon får frågan om hur det går med flygskolan om Malms flygplats stänger för gott är hon tyst en god stund.

- Det är en svår fråga. Om det finns elever som inte ännu har slutfört sin skolning och det stängs då slutför vi det i Åbo. Kanske ser vi efter om vi kan fungera där. Men jag misstänker att det kommer att vara väldigt svårt eftersom kunderna finns här i Helsingforstrakten.

Den aviserade flygstrejken är riktad mot den statliga flygplatsoperatören Finavias dotterbolag Airpro. Enligt facket betalar Airpro betydligt lägre löner än privata konkurrenter inom branschen.

Airpro hyr ut kabinpersonal, säkerhetskontrollörer och markpersonal till TUI, Tjäreborg och Norwegian.

Luftfartsunionen IAU, som företräder olika branscher bland flygplatsanställda, kräver att Airpro betalar samma löner som privata företag inom branschen.

- Airpro konkurrerar dessutom med de andra företagen. Det skulle ju vara rimligt att kostnadsnivån för lönerna skulle vara samma. Det angår inte oss vem som vinner konkurrensutsättningen, men det kan inte göras på lönernas bekostnad, säger IAU:s ordförande Juhani Haapasaari.

Airpro har inget gällande kollektivavtal, och arbetsvillkoren fastställs lokalt. I februari trädde ett nytt avtal, som baserar sig på konkurrenskraftsavtalet, i kraft. Enligt Haapasaari har detta bland annat inneburit längre arbetsdagar för personalen.

Arbetsgivaren: Lönerna på rimlig nivå - Arbetstagarna: Det sämsta avtal som finns

Airpros vd Janne Hattula tycker att avtalet är rimligt.

- Jämfört med servicebranschen är våra löner på en väldigt bra nivå. Flygbranschen i dag omfattar många nya tjänster och därför tillämpar vi en ganska ny verksamhetsmodell, säger han.

Haapasaari förhåller sig kritisk till Hattulas kommentar.

- Det är det sämsta avtalet som finns. Om avtalet skulle vara så bra som Airpro själv påstår skulle denna situation ju inte finnas, säger Haapasaari.

Det är ännu oklart om strejken ska fortsätta efter måndagen. Haapasaari är försiktigt optimistisk.

- Nog kommer vi till ett samförstånd i något skede. Nu gäller det att fokusera på förlikningen och att arbeta för att lösa tvisten.

Läs mera:

Finnair ställer in fler flyg på grund av strejken

Den överhängande flygstrejken skapar problem för Finnairs flyg på söndag och måndag. Flera flyg är inhiberade och många tjänster vid terminalerna löper långsammare eller stannar helt upp.

Kim Rosenberg valde yrkesinstitut i stället för gymnasium. Han tillbringar skoldagen i skogen och stortrivs. Frågan är om nästa årskull inom yrkesutbildningen får samma möjligheter.
Yrkesutbildningen ska reformeras. Så gott som allt från linjeval till finansiering ska läggas om.

Kims intresse för arbete i skogen vaknade när han gick i årskurs åtta.

- Jag var på prao på åttan med en skogsingenjör och sedan blev jag intresserad av ämnet och att komma hit, säger han.

Yrkesinstitutet Axxells naturbruksenhet finns i Brusaby på Kimitoön. Här blir ungdomar, som studerar på andra stadiet utbildning, allt från djurskötare och lantbrukssföretagare till skogshuggare och skogsserviceproducenter.

Dessutom finns här olika långa utbildningar för vuxenstuderande.

Ungdomsutbildningarna är normalt treåriga och ger eleverna yrkeskompetens.

Kim studerar till skogstekniker vilket betyder att han lär sig fälla ett träd, plantera träd och röja i skogen.

Största delen av skoldagen tillbringas i skogen. Skoldagarna är långa. Ungdomarna får tidigt smaka på hur det på riktigt är att arbeta i skogen. Mat- och kaffepauserna hålls också i skogen.

- Vi stiger nu upp på internatet klockan åtta. En halv timme senare ska vi vara i maskinhallen för att plocka ihop utrustningen. Sen bär det av till skogen där vi jobbar till klockan sexton.

Att fälla de stora träden är mest spännande.― Kim Rosenberg

Efter avslutade studier vid Axxell, har Kim siktet inställt på fortsatta studier vid yrkeshögskolan Novia.

- Jag skulle helst bli skogsingenjör, säger han

Framgångarna i arbetslivet styr penningströmmarna

Yrkesutbildningen är ett av regeringens spetsprojekt och utbildningen ska reformeras. Bland annat vill man få in flera elever i yrkesutbildningen.

I reformarbetet ses också lagstiftningen över. Samtidigt ändras reglerna för hur staten betalar stöd till yrkesinstituten.

Den röda tråden i reformen är att man vill rikta in yrkesutbildningen på kompetens. Man tittar inte längre på vad undervisningen innehåller utan på vilket konkret kunnande den studerande har när hen är färdig med sin utbildning.

Henrik Wik, som är prorektor för yrkesinstitutet Prakticum, välkomnar reformerna vad innehållet beträffar, men oroar sig för hur pengarna ska räcka till.

- För vår del betyder det att vi måste se över våra strukturer och noggrant gå igenom allt. Frågan är om vi kan ha kvar alla utbildningar i fortsättningen. Klarar vi av det med de gruppstorlekar vi har för tillfället? Var kan vi spara, vad kan vi ge avkall på?

Hittills har skolorna fått pengar enligt mängden studerande. Förslaget är att finansieringen i framtiden baseras på hur eleverna presterar.

I framtiden påverkar också tiden efter studierna hur mycket pengar yrkesinstituten får. tabell över förslaget till hur statsstödet till yrkesskolorna ska fördelas Bild: Yle Närbild statsstöd,yrkesinriktade läroanstalter

50 procent av summan ges på basis av antalet elever, 35 procent bestäms av antalet som avlägger examen och 15 procent för hur eleverna klarar sig på arbetsmarknaden.

Självstudier är ledordet

Vad gäller innehållet i undervisningen ska individuella utbildningsplaner göras upp för varje elev. Årskurserna försvinner och ersätts med bland annat självstudier.

Digitaliseringen öppnar upp för nya undervisningsmöjligheter, men även här finns utmaningar.

- Det där med självstudier måste man ta med en nypa salt, säger prorektorn Henrik Wik. Vi har allt från 15-åringar som kommer direkt från grundskolan till sådana som redan är på slutrakan av yrkeskarriären.

Han understryker att självstudier lämpar sig för dem som är självgående och ambitiösa och som vet var målet är.

- De som inte är självgående måste man handleda intensivt, säger han.

Klassrummet byts mot praktik

En annan storförändring är att undervisningen i klassrum till stora delar försvinner och inlärningen i huvudsak ges på arbetsplatser av företagarna. Den här utvecklingen har redan inletts.

Josefine Lågas i Vasa blev frisör för tre år sedan.

Klart man kan se på och lära sig, men man måste nog ha egna kunder också.― Josefin Lågas, frisör

Under hennes tid gjordes praktiken främst först under det tredje studieåret. I dagens läge börjar praktiken redan under hösten det första året.

Josefin Lågas drömmer om att kunna öppna egen frisörsalong i framtiden. Kvinna småler mot kameran i frisörsalong Bild: Yle/Jyrki Karjalainen frisör,josefin lågas,vasa

Hon är kritisk till det nya systemet. Enligt henne borde man först få grunden i skolan och först sedan kan man ge sig ut i arbetslivet.

- Det är svårt att vara på praktik i en salong när man ingenting kan, säger hon. Inte är det så kul att bara städa. Klart man kan se på och lära sig, men man måste nog ha egna kunder också.

Josefin jobbar på så kallad hyrstol i Anna Wiiks salong. Också Anna är kritisk till att hon och andra företagare förväntas sköta yrkesutbildningen.

- Inte får vi betalt från skolan för att vi undervisar de här eleverna utan vi gör det helt gratis. Det är bara på egen frivillig bas som vi har dem.

Inte får vi betalt från skolan för att vi undervisar de här eleverna utan vi gör det helt gratis.― Anna Wiik, salonägare

För en liten salong som Anna Wiiks betyder en praktikant att någon av de ordinarie frisörerna inte kan jobba de dagar praktikanten har kunder.

- De kan inte göra så mycket på ettan, mest städa och följa med, säger hon. Tredje årskursens elever kan ju mera, men det beror på kunderna om de går med på att praktikanterna får göra håret på dem. Det är inte alla som vill det.

Prissättningen påverkas också av om det är en utbildad frisör eller praktikant som klipper. Hyra, vätskor, färger och utrustningen kostar ändå företagaren lika mycket oberoende av vem som utför tjänsten.

Utbildarna oroar sig för framtiden

En stor del av den svenska yrkesutbildningen i Österbotten lyder under Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur. Här har de senaste åren betytt att Yrkesakademin i Österbotten redan har tvingats spara hårt.

Vi vet ingenting om finansieringen, vilka studerandevolymer vi kan räkna med eller hur vårt tillstånd att ordna utbildning ser ut.― Ulrica Karp, direktör på SÖFUK

Finansieringen av yrkesutbildningen inom SÖKUF har minskat med 17 procent de senaste fem åren. Personalstyrkan har krympt med 100 personer.

Den nya lagen om yrkesutbildningen och dess finansiering ska enligt planerna träda i kraft redan nästa år. Inför läsåret 2018-2019 är ändå mycket ännu öppet.

Om några månader börjar budgetarbetet i yrkesinstituten. Tills dess hoppas de budgetansvariga på konkreta beslut av staten.

- Vi vet ingenting om finansieringen, vilka studerandevolymer vi kan räkna med eller hur vårt tillstånd att ordna utbildning ser ut. Allt är i det blå, konstaterar direktören Ulrica Karp på SÖFUK .

Näringslivet har varit med och funderat på hur yrkesutbildningen ska se ut. Att många företagare ändå skyggar för att ta på sig utbildningsansvaret tycker Karp är anmärkningsvärt.

- Både Finlands näringsliv EK och företagarna är med i gruppen som arbetar fram det här så jag antar att det är okej för dem att ta emot studerande utan att få betalt för det. Jag betvivlar att så är fallet, men så kan det tolkas.

Löftet till eleverna håller trots ovissa tider

Det är alltså mycket som är öppet ännu med tanke på reformerna. Frågan är vad utbildarna kan lova dem som nu söker till någon yrkesutbildning via den gemensamma elevantagningen.

Henrik Wik på Prakticum i Helsingfors lovar att skolan satsar på de linjer man börjar med i höst.

- En yrkesutbildning tar i regel tre år. Under de tre åren ska vi göra det bästa för den studerande, säger han. Det är kundfokuserat nu. Vi måste beakta varje elev som en enskild kund och tillsammans nå målet, det är vårt uppdrag.

Hur går det då för den svenska yrkesutbildningen i framtiden? Henrik Wik tror i alla fall på den.

- Jag tror fortfarande på finlandssvensk yrkesutbildning, men det blir helt säkert kärvare tider. Vi måst se över vårt hus som alla andra. Vi måste planera tillsammans, men med kunnig personal går vi framåt.

Jag tror fortfarande på finlandssvensk yrkesutbildning, men det blir helt säkert kärvare tider.

Den gemensamma elevantagningen pågår till den 14 mars.
Antalet nyantagna till de svenska yrkeinstituten rör sig omkring 2000 årligen.
Omkring 8000 personer studerar i detta nu inom den svenska grundläggande yrkesutbildningen.

Se hela programmet här:

Närbild sänds också i Yle Fem, måndag 6.3.2017 kl 20.00 samt på tisdag 7.3.2017 kl 17.25

Flygstrejken fortsätter - strejken började klockan tre i natt och fortsätter till klockan nio på morgonen. På Helsingfors-Vanda flygplats är läget ändå lugnt.

Strejken påverkar säkerhetskontroller och markservice och innebär att flygen är försenade hela dagen. Finnair meddelar på sin webbplats att bolaget ställer in 13 flyg i dag, de flesta inrikesflyg.

På måndagsmorgonen är det ändå lugnt på flygplatsen, rapporterar vår reporter Mikaela Remes.

- Det ser ut som en ganska vanlig måndag. Säkerhetskontrollerna verkar dra bra och det är inga köer till Finnairs diskar.

Finavias kommunikationschef bekräftar att morgonen förlöpt bättre än väntat.

- Vi har ställt in flyg, men annars har allt förlöpt smidigt. Säkerhetskontrollerna har fungerat bra, incheckningen har fungerat bra och passagerarna har varit lugna, säger Mikko Saariaho.

Informationen har nått passagerarna

Finavia har förberett sig på dagens strejk, vilket också syns på flygplatsen.

- Vi har samarbetat med flygbolagen och andra aktörer på flygplatsen. Det tycks ha burit frukt. Dessutom har alla parter satsat på information som helt tydligt har nått passagerarna.

Det är luftfartsunionen IAU:s medlemmar i servicebolaget Airpro som strejkar.

Förhandlingarna mellan IAU och arbetsgivarförbundet Palta fortsätter i morgon under ledning av riksförlikningsman Minna Helle. I fredags betecknade Helle läget som allvarligt.

Flygstrejken började klockan tre i natt och pågick till klockan nio på morgonen. På Helsingfors-Vanda flygplats var läget ändå lugnt under måndagsmorgonen.

Strejken påverkade säkerhetskontrollerna och markservicen och innebär att flygen är försenade hela dagen. Finnair har ställt in 13 flyg i dag, de flesta inrikesflyg.

Det var ändå lugnt på flygplatsen under morgonen, rapporterade Yle Nyheters reporter Mikaela Remes.

- Det såg ut som en ganska vanlig måndag. Säkerhetskontrollerna verkade dra bra och det var inga köer till Finnairs diskar.

Finavias kommunikationschef bekräftar att morgonen förlöpte bättre än väntat.

- Vi har ställt in flyg, men annars har allt förlöpt smidigt. Säkerhetskontrollerna har fungerat bra, incheckningen har fungerat bra och passagerarna har varit lugna, säger Mikko Saariaho.

Informationen nådde passagerarna

Finavia förberedde sig inför dagens strejk, vilket också märktes på flygplatsen.

- Vi har samarbetat med flygbolagen och andra aktörer på flygplatsen. Det tycks ha burit frukt. Dessutom har alla parter satsat på information som helt tydligt har nått passagerarna.

Det är luftfartsunionen IAU:s medlemmar i servicebolaget Airpro som strejkar.

Förhandlingarna mellan IAU och arbetsgivarförbundet Palta fortsätter i morgon under ledning av riksförlikningsman Minna Helle. I fredags betecknade Helle läget som allvarligt.

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt rapporterar om en alldeles exceptionellt bråd dag i slutet av februari - då man under en och samma dag skötte rekordmånga människor som hade råkat ut för halkolyckor.

Måndagen den 20 februari har visat sig vara en av de brådaste dagarna någonsin på HNS: jour-kliniker - med över 500 patienter som behövde kirurgisk expertis. En vanlig dag brukar det komma omkring 150 patienter.

Också följande dag var patientmängden större än en genomsnittsdag, eller 260 stycken. En följd var att väntetiderna för operation drog ut.

Jouren vid Tölö sjukhus, Jorv i Esbo och Pejas i Vanda var mycket överbelastede under dagen, allra mest ökade patientmängderna vid jourerna i Lojo och Hyvinge.

Mer vårdpersonal kallades in, och tack vare att personalen var flexibel och jobbade övertid klarade sjukvårdsdistriktet av rusningen, uppger sjukhusledningen.

Det är inte lätt att hålla finanserna i balans i den finländska fotbollsligan. Helsingfors IFK:s VD René Österman medger att den ekonomiska biten är utmanande.

HIFK inleder sin tredje säsong i den inhemska fotbollens finrum i april. Österman sticker inte under stol med att intäktsströmmarna är begränsade.

– Det är utmanande. Fotbollen är inte en enkel businessmodell. Strömmarna är två. Intäkter från publiken och tillräckligt många samarbetspartner. Spelarförsäljningen är en väldigt liten del av inkomsterna, säger han.

Ingen mecenat i bakgrunden

Enligt Österman skulle den enklaste lösningen vara att hitta några starka finansiärer som vill stöda verksamheten och utveckla klubben på lång sikt. I motsats till flera andra inhemska klubbar så har IFK ingen mecenat som stöder föreningen.

– Alla tror att vi simmar i pengar för att vi är ett finlandssvenskt lag. Det stämmer inte. Allt vad vi gör och får i dag är tack vare vårt eget arbete, säger han.

Österman påpekar att IFK:s tillväxt har varit stark. På tre år har omsättningen vuxit femfaldigt.

– Jag har alltid pratat om att vi borde komma upp till en budget på 1,5 miljoner euro – då skulle vi vara bland de fyra till fem största klubbarna i Finland. Då skulle vi ha en spelarbudget som skulle föra med sig snabbare framgångar.

Sponsorerna står inte på kö

Helsingfors IFK:s fjolårssäsong var tung. Man säkrade ligaplatsen först i slutskedet av säsongen och Österman antyder att det slitsamma året lett till att det är svårare att hitta samarbetspartner.

– De står inte precis på kö. Då man har framgångar är det en annan sak. Då det går sämre är det tuffare. Man måste komma ihåg att den finländska fotbollen som produkt är väldigt liten. Den har vuxit till sig, ligan har blivit bättre, så det är positivt. Men jämför vi sponsormarknaden med Norge och Sverige så är vi på dagisnivå. Tyvärr, säger han.

Ingen har lyckats bryta HJK:S dominans

Många klubbar i huvudstadsregionen har under de senaste årtiondena försökt utmana HJK. Men främst på grund av ekonomiska problem finns varken Honka, PK-35, Allianssi eller Jokerit kvar på ligakartan.

Helsingfors IFK:s ledning har haft som motto att rätta munnen efter magsäcken. Det innebär att en del av IFK:s spelare inte kan satsa helhjärtat på fotbollen.

– Vissa spelare hinner inte komma på träningar under dagtid. Många i laget tvingas göra något vid sidan om och kan inte satsa 100 procent på fotbollen vilket är en självklarhet i HJK, säger mittfältaren Fredrik Lassas.

Tuffa kontraktsförhandlingar

Lassas representerade tidigare HJK och han säger att IFK:s knappa resurser märks främst då spelarna förhandlar om kontrakt.

– Såklart finns det spelare som har en såpass bra lön att de kan lugnt satsa på fotbollen, men det finns också spelare som inte kan räkna med enbart fotboll. Så finns det spelare som inte har kontrakt för att klubbens finanser inte är i skick. Det är såklart en nackdel att vi inte får ihop laget i december och att det fortfarande förhandlas med vissa spelare. Det är vår vardag, säger han.

Fredrik Lassas representerade HJK 2012-2014. Fredrik Lassas, HIFK fotboll Bild: Yle / Christian Vuojärvi Fredrik Lassas,HIFK Fotboll

Den 20-årige Lassas studerar själv juridik vid Helsingfors Universitet vid sidan om fotbollen. Han påpekar att det är skäl att minnas IFK:s bakgrund. Ännu för tre år sedan höll klubben till i division två.

– Om vi når framgångar så kommer också pengarna att hitta klubben. Framgångar föder framgångar. Jag tror starkt på IFK:s grej.

Spelarna brinner för klubben

Lassas hävdar att IFK:s trupp kompenserar för resursbristen genom att brinna för klubben.

– I derbyna har vi sett att det inte är kvaliteten som avgör utan ofta är det hjärtat som är det viktiga. Det måste vi satsa på i år också. Att vi är det lag som har mest hjärta. Med hjälp av ligans särklass bästa fans så kommer det att bära oss långt.

Helsingfors IFK går en tung fotbollsligasäsong till mötes om resultaten under försäsongen är en indikation på vad som komma skall. IFK har vunnit endast en av sina sju matcher sedan årsskiftet.

Kritiken mot Helsingforslaget har stundvis varit frän. Man har bland annat hävdat att truppen är för tunn och att det saknas en röd tråd i spelet.

– Om man ser på våra resultat så är det lätt att ge kritik och säga att våra insatser inte hållit måttet. Det är sant. Vi saknar spetskompetens jämfört med i fjol. Då hade vi 25 spelare som vid något skede hade spelat i ligan, säger HIFK:s kapten Mika Väyrynen.

Mognar HIFK:s talanger?

Enligt Väyrynen har rutinen bytts ut mot ungdomlig iver. IFK har värvat ett flertal unga talanger, bland annat från lokalkonkurrenten HJK

– Vi har många talanger, som eventuellt är redo att ta följande steg i karriären. Och vi vill att de ska ta det steget. Men det är främst helheten som vi måste finslipa, poängterar Väyrynen.

HJK besegrade HIFK med 3-0 förra veckan. HIFK förlorade mot HJK med 0-3 i Finlands Cup. Bild: Lehtikuva HIFK Fotboll,HJK Helsingfors

Försvarsklippor har lämnat IFK

Det kretsar frågetecken framför allt kring IFK:s backlinje. Tuomas Aho avslutade sin långa karriär efter fjolårssäsongen medan hans mittbackskollega Juho Pirttijoki flyttade till GIF Sundsvall.

Hoppa över Twitterpostning

– Vi kanske inte har samma bredd som tidigare men i stället har vi riktigt bra topp 15-18. Dessutom har vi Väykkä (red. anm Mika Väyrynen) nu, vilket vi inte hade i fjol. Väykkä är ligans bästa spelare. Han tillför så mycket att vårt lag ser starkt ut, säger Fredrik Lassas och hänvisar till att Väyrynen anslöt sig till IFK:s trupp först på sensommaren.

Muurinen ger spelarna ett stort ansvar

IFK inleder den 8 april sin tredje ligasäsong med en bortamatch mot PS Kemi. Under debutsäsongen 2015 lyckades man förhållandevis väl då man slutade på en sjunde plats.

Under fjolåret hopade sig däremot problemen. Efter en jobbig första halva av säsongen fick den mångårige chefstränaren Jani Honkavaara sparken. Under Antti Muurinens ledning lyckades man med nöd och näppe undvika kvalspel.

– Inte kan jag sticka under stol med att det fanns vissa slitningar i fjol. Nu prövades ju stämningen där. Om man tänker på IFK:s historia de senaste fem åren med Honkavaara så nu börjar ju den historian vara lite all. Det som Muurinen gör bra är att spelarna får ett stort ansvar. Det är upp till oss att ta det ansvaret och bära det, säger Fredrik Lassas.

Fredrik Lassas betonar att IFK:s spelare har ett stor hjärta för klubben. Fredrik Lassas, HIFK fotboll Bild: Yle / Christian Vuojärvi Fredrik Lassas,HIFK Fotboll

Lassas tro på Europaspel

Lassas betonar att det skulle vara oerhört viktigt att få en bra start på säsongen. Problemen eskalerade i fjol då förlusterna avlöste varandra under våren och sommaren.

– Jag tycker att vi ska vara på övre halvan. Topp fem har jag sagt inför varje säsong. I fjol hade vi en kämpig sommar men på hösten spelade vi på vår egen nivå och tog många poäng. Bara vi får en bra start kan vi kämpa om Europacupplatserna. Det är målet, säger han.

Mika Väyrynen är en aning återhållsammare då IFK:s mål för säsongen kommer till tals.

– Vi vill vara bättre än i fjol. Det är helt klart. Vi vill inte spela för liv och död under de sista omgångarna. Vi skall vara åtminstone bland de åtta främsta, säger lagkaptenen.

Idag lottades kvartsfinalerna i finska cupen i fotboll och förra årets ligamästare IFK Mariehamn kommer att ställas mot HJK. I kvalet till kvartsfinalerna möter VPS Åbolaget FC Inter.

Gruppspelet i cupen är så när färdigspelat och idag lottades kvartsfinalerna och kvalet till kvartsfinalerna. Fyra gruppsegrare är redan klara för kvartsfinal medan vinnaren av grupp E kommer att avgöras på tisdag.

IFK Mariehamn vann sin grupp och lottades mot HJK i kvartsfinal. Matchen kommer att spelas mellan den 17 och 19 mars.

Jaro som vann sin grupp kommer att möta antingen tvåan i grupp E som är Ilves eller KuPS eller så Honka. Ilves och KuPS möts i gruppfinal på tisdag.

Vasalaget VPS kommer att spela kval till kvartsfinal och i den matchen väntar FC Inter från Åbo.

Förra årets cupmästare SJK möter RoPS i kvalet till kvartsfinalerna.

Kval till kvartsfinal 10–12.3

RoPS – SJK
FC Inter – VPS
KuPS/Ilves – Honka

Kvartsfinaler 17–19.3

IFK Mariehamn – HJK
Jaro – Ilves/KuPS/Honka
RoPS/SJK – FC Inter/VPS
KuPS/Ilves – KPV

Två läkare i Helsingfors behöver inte ha de formella kunskaperna i svenska. Det här beslöt stadsstyrelsen på måndagen. I slutet av november fattades ett liknande beslut. SFP:s Marcus Rantala vill inte att det blir en automatik gällande de här besluten och önskar nu att hälsovårdspersonalen får utbildning i svenska.

Enligt social- och hälsovårdsverkets anvisningar ska en hälsocentralläkare ha goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska och tillfredsställande muntliga kunskaper i svenska. Men stadsstyrelsen kan godkänna att staden frångår det här om läkare inte kan svenska.

I slutet av november fattade stadsstyrelsen beslut om att frångå språkkravet när det gäller en läkare vid hälsostationen i Kvarnbäcken och en läkare vid hälsostationen i Sockenbacka. Tjänsterna hade sökts av utlänningar som inte kan svenska.

På måndagen fattade stadsstyrelsen ett liknande beslut. Den här gången gällde det en hälsocentralläkare och en tjänst som biträdande överläkare vid Dals sjukhus. Båda har redan jobbat vid staden i flera år men enligt ett beslut från biträdande justitiekanslern i fjol måste stadsstyrelsen besluta om staden frångår språkkraven.

Social- och hälsovårdsverkets chef vill tumma på språkkraven

Enligt chefen för social- och hälsovårdsverket i Helsingfors, Juha Jolkkonen, borde språkanvisningarna uppdateras.

- Vårdenheterna i huvudstadsregionen är så stora att den svenskspråkiga servicen kan garanteras fastän inte alla tjänstemän kan svenska, säger Jolkkonen till Yle Uutiset.

Jolkkonen lyfter fram att en läkares formella kompetens när det gäller kunskaper i svenska inte garanterar att läkare behärskar språket i vardagen.

- Vi vill också trygga den svenska servicen i framtiden. Men det görs inte genom att för alla tjänster ha formella krav om kunskaper i svenska. Det bör tryggas på annat sätt, säger Jolkkonen.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska en tvåspråkig kommun se till att patienten kan välja om denne får vård på finska eller svenska. Enligt språklagen har var och en i en tvåspråkig kommun rätt att med myndigheterna använda finska eller svenska.

"Ingen motsättning mellan jobb för invandrare och svensk service"

Stadsstyrelseledamot Marcus Rantala (SFP) gillar inte Jolkkonens förslag om att lätta på språkkraven.

- Vi borde snarare fundera på åtgärder som stärker möjligheten att få svensk service och inte åtgärder som gör det svårare. Stadsstyrelsen krävde i samband med beslutet på måndagen att social- och hälsovårdsverket utbildar sin personal i svenska. De dispenser från språkkraven som nu har beviljats handlar om hälsovårdspersonal med utländsk härkomst. Och för SFP är det särskilt viktigt att de svenska teamen i hälsostationerna i Femkanten, Kvarnbäcken och Munksnäs består. Vi är inte redo att tumma på språkkraven, säger Rantala.

Är det inte bra att staden anställer invandrare? Måste de kunna svenska?

- Det är mycket bra att man anställer invandrare, men det är också bra att man kan erbjuda språkundervisningen för dem. Men stadsstyrelsen ska inte bli en dispensautomat utan ska ta ställning till att frångå språkkraven från fall till fall.

Vad är viktigare för SFP; att invandrare snabbt fås ut på arbetsmarknaden eller att den svenska servicen garanteras?

- Jag ser det inte som ett motsatsförhållande. Vi har jobbat för att kunna integreras på svenska. Jag tror att många invandrare på arbetsmarknaden vill lära sig svenska.

Men ansökningarna om dispens från språkkraven visar ju att invandrarna inte kan svenska.

- Det visar det bara för de här fallen, men jag är ganska säker på att de inte ens har erbjudits möjligheten att lära sig svenska. Språkundervisningen har inte varit tillräckligt bra organiserad på social- och hälsovårdsverket.

- För 2017 planeras två kurser inom hälsovården där 28 personer får plats. För det stora social- och hälsovårdsverket är det en droppe i havet. Undervisningen kan ordnas med en större volym, säger Rantala.

Ett tiotal församlingar tänker läsa upp migrationsverkets nekande asylbeslut under fastan. På det sättet vill man visa allmänheten på vilka grunder besluten fattas och öka medmänskligheten i samhället.

- Vi läser upp helt riktiga asylbeslut för att berätta om den motstridighet de innehåller. Å ena sidan ser man människornas nöd och behovet av skydd, å andra sidan beviljar man ändå inte asyl, säger Juha Rintamäki, kyrkoherde i Drumsö församling.

Drumsö är en av de tiotal församlingar runtom i landet som bestämt att man tänker läsa upp besluten i samband med gudstjänster.

Drumsö församlings kyrkoherde Juha Rintamäki vill att man inte blundar för andras nöd. Juha Rintamäki är kyrkoherde i Drumsö finska församling. Bild: Yle/Helena von Alfthan juha rintamäki,nödinkvartering

- Det är viktigt att märka att det är människor som påverkas av besluten och som är i nöd, säger Rintamäki.

Han tycker att det är naturligt att just kyrkan tar stark ställning i frågan.

- Kyrkan har alltid tagit de svagas parti. För tillfället är det asylsökande som behöver det stödet, säger Rintamäki.

De svenskspråkiga församlingarna inte ännu med

Tills vidare har inga av de svenskspråkiga församlingarna gått med i kampanjen, men inställningarna är positiva.

- Jag tycker det är jätte bra att vi börjar försvara asylsökanden. Vi måste vara modiga och jobba för dem som har det svårt, säger församlingspastor Elina Koivisto i Petrus församling i Helsingfors.

Kyrkoherde Stina Lindgård i Lappträsks svenska församling skulle också kunna tänka sig att vara med. Hon tycker det är viktigt att kyrkan deltar i samhällsdebatten.

- Kyrkan har en viktig roll som påverkare i samhälleliga frågor, speciellt då det handlar om utsatta människor, säger Lindgård.

Katastrofal flyktingpolitik

På Johannes församling i Helsingfors överväger kyrkoherde Johan Westerlund att delta i kampanjen. Enligt honom har utvecklingen av Finlands asylpolitik varit katastrofal.

- Jag tycker att kyrkans roll och uppdrag är att visa att alla människor är lika mycket värda, alla har rätt att leva och få grundbehov tillgodosedda. Kyrkan måste vara en väckarklocka i ett samhälle som glömmer bort det här, säger Westerlund.

Inom domkapitlet i Borgå stift förhåller man sig också kritisk till Migrationsverkets förfarande. Tomas Ray, som är stiftssekreterare för mission och internationellt arbete, säger att det hör till kyrkans uppgift att ta ställning i människorättsliga frågor.

- Saken är ganska klar, kyrkan ska alltid stå på de förtrycktas sida. I kampanjen har det framkommit att Migri har kunnat konstatera att människor blivit förföljda och utsatta för våld i sina hemländer men sedan avvisar man dem ändå. Det är ett brott mot mänskligheten. Kyrkan ska ta ställning för de förtryckta och de utslagna, säger han.

Ett fjärrvärmerör sprack i Östra centrum i Helsingfors och störde väg- och metrotrafiken under måndagskvällen.

Enligt räddningsverket har vattnet svämmat till Åbohusvägen. En fil stängdes av på grund av översvämningen.

Vatten och ånga har också tagit sig till metrotunneln och metrotrafiken avbröts för en stund. Vattnet i ett fjärrvärmerör är hett och bildade därför ånga.

Vid sjutiden på måndagskvällen gick metron bara på ett spår vilket ledde till förseningar. På grund av ångan var sikten i metrotunneln dålig och trafiken avbröts också för att räddningsverket skulle kunna ta sig till tunneln för att täppa igen läckaget.

Efter klockan åtta på måndagskvällen började metron igen gå som normalt.

Frågan om avgiftsfri småbarnspedagogik splittrar partierna. Bara De gröna och Vänsterförbundet tar tydligt ställning till frågan i sina nationella valprogram. SDP i Helsingfors och Esbo stöder avgiftsfri dagvård, men driver inte frågan på nationell nivå. Flera partier har både kandidater som är för och de som är emot.

Du som önskar att en del av dagvården skulle bli gratis ska vara uppmärksam när du väljer kommunalvalskandidat.

Frågan om avgiftsfri småbarnspedagogik splittrar flera partier i kommunerna i huvudstadsregionen.

De gröna och Vänsterförbundet har avgiftsfri småbarnspedagogik i sina nationella valprogram och driver dem också lokalt. Enligt De gröna i Helsingfors skulle gratis småbarnspedagogik inte behöva kosta mycket: Dagvårdsavgiften som familjerna betalar täcker redan i dag väldigt lite av dagvårdens utgifter. Enligt De grönas beräkningar i Helsingfors skulle gratis småbarnspedagogik för alla 5-åringar kosta staden bara 3 miljoner euro till.

Samlingspartiet driver "på lång sikt"

Om Vänsterförbundet och De gröna är tydliga i frågan är de andra partierna inte det.

Samlingspartiet säger i sitt valprogram att gratis småbarnspedagogik är ett mål på lång sikt. Partiet har både kandidater som är för och kandidater som är emot avgiftsfri småbarnspedagogik.

Pia Kauma, gruppordförande för Samlingspartiet i Esbo, stöder inte avgiftsfri småbarnspedagogik. Om Samlingspartiets nationella valprogram säger hon att det handlar om ett annat läge än dagens.

- Det är en långtidsvision, säger hon. Då skulle vi ha ett läge där den subjektiva rätten till dagvård är begränsad så att de minsta barnen har bara halvdag, och då kan också avgiftsfri småbarnspedagogik gälla halva dagen.

- Men med social- och hälsovårdsreformen på kommande vet vi inte vilka resurser som blir kvar för kommunerna att använda. Just nu ser jag det inte som realistiskt att genomföra avgiftsfri småbarnspedagogik, säger Kauma.

SDP delat i frågan

Socialdemokraterna tar inte ställning till gratis småbarnspedagogik i sitt nationella valprogram, men SDP driver frågan i de lokala valprogrammen i både Helsingfors och Esbo.

Däremot gör SDP i Vanda inte det.

- SDP i Vanda vill återinföra den subjektiva rätten till dagvård, säger Jukka Hako, gruppordförande för SDP i Vanda.

Men han säger precis som Kauma i Esbo att det är så oklart vad social- och hälsovårdsreformen innebär för kommunens ekonomi att man inte ännu kan tala om avgiftsfri småbarnspedagogik.

- Inte om den kommunala ekonomin försvagas ytterligare.

SFP:s kandidater av olika åsikt

SFP var med och röstade för att frågan om gratis småbarnspedagogik ska utredas i Helsingfors, men kandidaterna hos SFP har olika åsikter i den här frågan i hela huvudstadsregionen.

SFP:s gruppordförande i Helsingfors fullmäktige, Björn Månsson, säger att behovet i huvudstaden är ett annat än i resten av landet.

- Det här är en typisk sådan sak där vi i Helsingfors försöker erbjuda en liten guldkant, nånting mer än i resten av landet. Vi har så höga boende- och levnadskostnader i Helsingfors att vi måste försöka erbjuda någonting annat i stället.

Centern, Sannfinländarna och Kristdemokraterna lyfter fram hemvård

Centern, Sannfinländarna och Kristdemokraterna nämner inte gratis småbarnspedagogik i sina valprogram, utan lyfter fram hemmets och föräldrarnas roll i barnens vård.

Läs mera:

Analys: Gratis dagis kan bli kommunalvalsfråga i hela landet

Frågan om gratis småbarnspedagogik har ett brett stöd över partigränserna, trots att det inte är länge sedan regeringen skar i rätten till dagvård. Nu lyfts frågan stort i Helsingfors - ett halvt år före kommunalvalet.