Tappara har redan säkrat segern i grundserien medan SaiPa och Sport garanterat blir utanför slutspelet. Med 3-4 matcher kvar att spela har de flesta ligalagen fortfarande mycket att spela för.

Strid nummer 1: Vad blir ordningen efter överlägsna Tappara?

TPS, KalPa och JYP gör upp om placeringarna 2, 3 och 4 i Ligan. För tillfället är det fördel TPS som ligger tvåa i tabellen med 106 poäng på 56 matcher. KalPa har likväl fyra matcher kvar att spela men har 104 poäng. JYP har bara tre matcher kvar och ligger på 103 poäng.

TPS har tre bortamatcher – mot Pelicans, Kärpät och SaiPa – och avslutar hemma kommande måndag med match mot Ässät. KalPa har likväl tre bortamatcher och en hemmamatch. Motståndare: Sport, Ässät, Sport och Lukko. JYP möter i sina tre återstående matcher Jukurit borta, KooKoo hemma och HIFK borta.

Trots att JYP är ett formstarkt lag som samlat poäng i 12 av sina 13 senaste matcher tror undertecknad att JYP inte tar sig förbi sina motståndare från Åbo och Kuopio. TPS motstånd är inte alltför svårt medan KalPa har en förhållandevis lätt slutspurt med tre matcher mot lag som inte har något annat än ära att spela för.

Hur går det? KalPa tar poäng i alla fyra matcher – det kommer allt mellan en och tre poäng per match – och klättrar förbi TPS. Åboklubben faller ett pinnhål till trea med två segrar och två förluster. JYP tar ett par segrar men tiden tar slut: Jyväskyläklubben inleder slutspelet från fjärde plats.

Strid nummer 2: Vilket lag blir sexa och får en direkt plats till slutspelet?

Ässät, Pelicans, Kärpät och HIFK är inblandade i en fight om den sjätte och sista direkta slutspelsplatsen. För tillfället fördel Ässät som har 87 poäng på 57 matcher. Pelicans har dock allt i egna händer med 85 poäng på 56 matcher. Kärpät ligger på 84 poäng med tre matcher kvar att spela medan HIFK har 83 poäng med tre matcher kvar på programmet.

Ässät ligger bäst till men har det svåraste programmet: KalPa hemma, HIFK borta och TPS borta. Pelicans möter TPS hemma, Tappara borta, Kärpät hemma och Jukurit borta – ingen lätt slutspurt där heller. Kärpäts motståndare lystrar till namnen HPK borta, TPS hemma och Pelicans borta. Svårt där också. HIFK:s motstånd kanske det på förhand lättaste med Lukko borta, Ässät hemma och JYP hemma.

Hur går det? Väldigt svårt att säga men skulle sätta slantarna på Lahtisgänget Pelicans, som ror i land det hela tack vare en match mera på programmet. Trots att de övriga klubbarna enligt detta scenario blir utanför topp-6 tar det spännande inte slut där: lagen som slutar på placeringarna 7-10 möter varandra i slutspelets första omgång. HIFK-Ässät på lördag avgör mycket, eller eventuellt ingenting. Det här är ett riktigt getingbo vilket är enbart positivt. Tippar att Ässät klarar av att hålla sjundeplatsen medan HIFK går om Kärpät och slutar på åttonde plats. Kärpät blir nia.

Strid nummer 3: Vilket lag tar den sista slutspelsplatsen?

Ilves har gjort det mesta rätt på sistone och tagit poäng i sju av de åtta senaste matcherna. När andra klubbar, så som Sport och Lukko som ännu för några veckor sedan på allvar var inblandade i striden om de sista slutspelsbiljetterna, inte presterat lika bra, har Tammerforsklubben seglat upp på tionde plats och naglat sig fast vid den sista slutspelsplatsen. Marginalen ner till tabellelvan Jukurit är tre poäng när bägge lagen har tre matcher kvar att spela. Tabelltolvan Lukko har ännu teoretiska chanser att avancera men de är enbart teoretiska: Raumoklubben ligger nio poäng efter Ilves men har fyra matcher kvar på slutspurten.

Hur går det? Ilves möter KooKoo borta, Lukko hemma och Sport borta – bättre motståndare sett med tammerforsiska glasögon får man leta efter. 9 poäng är inte omöjligt, tvärtom är det rentav sannolikt. Liganykomlingen Jukurit faller med stövlarna på: JYP hemma, Lukko borta och Pelicans hemma renderar nog i några poäng med Ilves drar ifrån. Lukko spelar med kniven mot strupen men tvingas hela tiden följa med hur Ilves klarar sig. Lukko kan besegra HIFK på tisdagskvällen och Jukurit på torsdag men formstarka Ilves borta på lördag blir tungt (och med stor sannolikhet är det hela redan över i det skedet). KalPa hemma i grundseriens sista omgång kan komma att bli en riktigt tråkig tillställning för Raumoklubbens fans. Ilves spelar playoffs, för de övriga lagen startar sommarlovet på måndag kväll.

Hur går det sedan?

Enligt detta scenario inleds slutspelet med följande matchpar: Ässät-Ilves och HIFK-Kärpät. Av de två lag som avancerar till andra omgången möter det som placerade sig lägre i grundserien Tappara, medan det som låg högre i grundserien får ta sig an (enligt scenariot) KalPa. Tippning: Ilves överraskar Ässät och HIFK fäller Kärpät vilket skulle leda till att det "riktiga" slutspelet inleds med följande matchpar:

Tappara-Ilves
KalPa-HIFK
TPS-Pelicans
JYP-HPK

Men det här är som sagt bara spekulationer. Måndagen den 13 mars spelas Ligans sista omgång; då vet vi mera!

Vi smygstartar Mortified Finland #finlandssvensk och tar oss tillbaka till en tid när Anka var konstant olyckligt kär, bildade gäng och smygmätte penisar.

”Kära dagbok. Du skulle bara veta vad jag längtar efter honom, jag kan inte tänka på nån annan. HJÄLP!! Jag står inte ut. Jag begår självmord snart, nej inte riktigt, men nästan. Jag undrar om jag ska skriva till en tidning, du vet, t.ex. nån dikt eller nått, och så får vi hoppas att han ser det.”

Det där kan jag (Ann-Catrin "Anka" Granroth) läsa i en av mina gamla dagböcker. Jag uppfattades antagligen som en väldigt glad tjej, och mitt största problem genom hela tonåren var att jag alltid blev kär först efter att killen i fråga gjort slut. Jag minns hur det kändes när jag skrev det där och jag kan tycka synd om mitt tonårsjag, samtidigt som jag nu i vuxen ålder ju vet hur det gick (allt gick bra jag begick inte självmord på grund av att killen i 7C inte tyckte om mig) och därför kan skratta åt det.

Det är i princip det här som Mortified Finland #finlandssvensk går ut på.

- Det är roligt och underhållande att höra personer läsa upp sina gamla dagboksinlägg, säger Tommi Kotkamaa som tillsammans med sin syster Anni nu söker efter personer som är villiga att läsa upp sina innersta tonårstankar framför publik.

Tommi Kotkamaa och Anni Kotkamaa skrattar med, inte åt, de som delar med sig av sina innersta tonårskänslor. Tommi Kotkamaa och Anni Kotkamaa. Bild: YLE / Lucas Dahlström anni kotkamaa,mortfied finland,tommi kotkamaa

Hur går det till då? Jo, helt vanliga människor går upp på scen och berättar lite om sina tonår och läser sedan upp gamla dagboksanteckningar, brev eller låttexter. Konceptet kommer från USA och vill du ta en närmare titt kan du se dokumentären Mortified nation.

Själv har jag en hel låda med dagböcker att läsa igenom. Det mesta handlar om killar och det kan ibland kännas frustrerande - man tänkte väl också på andra saker? Men så igen ... logiken fanns kanske inte alltid där:

"Vet du vad? Nästa gång han är full ska jag tala med honom, då ska jag fråga vad Carina sa åt honom på Jakobsdagar, sen skulle jag fråga honom en massa saker, sen skulle jag hoppas att han skulle komma och sitta bredvid mej och tala, efter det skulle vi ... ja ... hångla lite, då skulle det bli likadant som på Jakobsdagar, sen skulle jag i smyg lägga en lapp i hans bakficka där det skulle stå: Det här skulle du aldrig gjort om du var nykter. Hälsn. Anka"

Alltså ... va?

Får hjälp med att välja ut texter

Anni och Tommi har redan ordnat Mortified Finland på finska, och de fick in många bidrag. Som tur är hjälper de till att hitta de texter som passar bäst för uppläsning. Att själv gå igenom hela den där skolådan med dagböcker kan vara svårt, så utomstående ögon behövs.

- Det är fint att se hur publiken kan skratta och identifiera sig med historierna. Publiken är på samma sida som läsaren, så jag tror det är ganska skönt att stå där på scenen och berätta de här historierna, säger Tommi.

Skönt är kanske inte det första ordet vi skulle tänka på. Mer pinsamt kanske?

- Du pratar om ditt favoritämne, det vill säga dig själv, och när folk sedan skrattar med dig så får du nog en kick av det, säger Tommi.

I dagböckerna får vi leva ut

När Tommi och Anni samlade in finska tonårshistorier fick de in många dagboksanteckningar som handlade om kärlek – främst olycklig sådan.

- Man skriver väldigt fritt och då blir det ofta väldigt roligt. Man har en massa ideal om hur kärlek och sex ska vara, säger Tommi.

När man är 12 är kanske självförtroendet fortfarande på topp. En dagboksanteckning som handlar om att klä sig sexigt för att visa upp sin fotomodellskropp. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth dagbok

Våra dagböcker kan i vissa skeden av livet vara något av det viktigaste vi har. Vi får skriva av oss och vi kan till och med leva andra liv.

- Vi har haft många läsare som sagt att de egentligen inte haft så intressant liv, men i dagböckerna var de hjältar – allt handlade om dem, säger Anni.

Blir hooked på att vara dramatisk

Anni har själv också skrivit dagbok och där fick hon utlopp för sina tankar.

- Man går igenom känslor och när de kommer första gången är de okända och dramatiska och man blir kanske lite hooked på det. Man vill vara spännande, så dramatiken ger djup i det. Man var upprörd på lärare, föräldrar, syskon och allt möjligt, och det kunde man skriva om utan censur, säger Anni.

- Man känner sig viktig när tankarna är nerskrivna. Dagböckerna ger en känsla av att mina händelser är viktiga, de har betydelse i världen, säger Tommi.

Och ibland kunde man också skriva ner det som gjorde en viktig, till exempel när jag och en kompis skapade ett gäng för att anonymt bråka med stadens hiphop-gäng.

"Kära dagbok. Vårt gäng har fått ett namn. WNH = Want No Hunks. Linda och jag har sprayat det på olika ställen. Vi ska göra en graffittimålning nånstans också."

Det måste ha gått några år

För att det ska bli bra, och inte bara pinsamt, krävs det ett visst avstånd till det du skrivit, men det måste inte ha gått tjugo år sedan du var 15. Deltagarna i Mortified Finland har varit i 20- 30- och 40-års åldern, så det är verkligen en blandad grupp.

- Dagboksinläggen får ändå inte vara för nära de tankegångar du har i dag. Det måste nog ha gått mer än två år sedan du skrev. Idén är ju att ”så här tänkte jag då, men inte nu längre”, säger Tommi.

Som till exempel när man upptäckte det andra könet och jag förundrades över den manliga anatomin:

"Kära dagbok. Jag försökte "mäta" hur lång den var. 13 cm kollade jag sen. Linda säger att Hasses är 17 cm, wow! Big papa!"

Som att läsa om en person som påminner om dig själv

Att läsa igenom sina gamla dagböcker kan vara både ångestfyllt och roligt. Att se det dåliga självförtroendet kombineras med ett enormt stort bekräftelsebehov gör att du vill resa tillbaka i tiden och skaka om ditt gamla jag.

"Kära dagbok. Igår sa han att han inte har nåt personligt emot mig, men att jag ser för ung ut. Det betyder nog att jag ej har så stora "former", och att jag har tandställning. Han sa ej det men ville nog inte säga det heller. I LOVE HIM! Jag kan inte rå för det."

Du kastas tillbaka till en tid när mycket var svårt samtidigt som du hade hela världen att upptäcka. Själv hade jag svårt att somna efter att jag läst igenom mina dagböcker och hela natten drömde jag om allt det jag hade läst. Gamla minnen kom upp och jag fick också läsa om händelser jag inte längre kom ihåg.

- Det är som att läsa om en person som är väldigt lika en själv. Det är långt borta men man vet exakt vad den där personen går igenom, säger Anni.

Man kan också förundras över hur lättroad man varit. Nu krävs det nog mer för att en utekväll ska ha varit "rätt så kul".

"Kära dagbok. Det var ”rätt så kul” på vappen. Jag sov bort ungefär halva kvällen. Jag och Linda pissa på en öppen gräsplan, det var skitkul."

De flesta som får lyssna på andras dagboksanteckningar kan också känna igen sig. Man vet hur det känns att stirra på någon, att vara kär i någon eller dricka alkohol för första gången.

- Ingen skrattar åt en utan alla skrattar med en, för man vet exakt hur det känns, säger Anni.

Det var passion hela vägen. Ett dagboksinlägg där halvan sidan är fylld av namnet NIKO. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth Dagbok

Här under kan du höra Tommi läsa upp dagboksanteckningar av Heidi, 13 år, som skriver om när läkaren hittade en knöl i hennes bröst. Texten är översatt från finska till svenska.

Blev du intresserad? Här kan du läsa mer om evenemanget som hålls på Apolloscenen i Helsingfors i maj. Ifall du vill vara en av dem som uppträder kan du skicka in en ansökan till anni.kotkamaa@suomenkomediateatteri.fi senast den 31.3.2017.

P.S En del av namnen i dagboksinläggen är fingerade. D.S

Digitaliseringsprogrammet för skolorna i Helsingfors klubbades igenom i somras. Digitaliseringen kör igång samtidigt som det råder stor brist på bärbara datorer i många skolor – och det här beror delvis på korruptionshärvan som uppdagats vid utbildningsverket.

Liisa Pohjolainen, direktör vid utbildningsverket, säger till Yles finska nyheter att korruptionshärvan antagligen är en orsak till att det råder brist på bärbara datorer i många skolor i Helsingfors.

Niclas Grönholm, som är linjedirektör för svensk dagvård och utbildning vid utbildningsverket, säger att utgångsläget inför stadens digitaliseringsprogram antagligen är sämre till följd av korruptionsutredningen.

Den tidigare datachefen Hannu Suoniemi, som ansvarade för datoranskaffningar till skolorna under flera år, misstänks ha förtjänat flera miljoner med hjälp av bedrägeri.

- Tittar man på vår utrustningsnivå så kan det ha konsekvenser av korruptionshärvan. Härvan påverkar inte i sig digitaliseringsprogrammet som körde igång i höstas, åtminstone inte ännu, säger linjedirektör Grönholm.

Niclas Grönholm är linjedirektör vid utbildningsverket i Helsingfors. Niclas Grönholm, linjedirektör vid utbildningsverket i Helsingfors, november 2015 Bild: Yle/Helena von Alfthan niclas grönholm

Korruptionshärvan kan ha haft konsekvenser med tanke på antalet bärbara datorer.― Niclas Grönholm, linjedirektör för svensk dagvård och utbildning vid utbildningsverket.

I Kottby lågstadieskola utnyttjas teknologi i många ämnen

I Kottby svenskspråkiga lågstadieskola har digitaliseringen kommit bra igång. Teknologi används i så gott som alla läroämnen.

- Vi använder teknologi till exempel i samband med gymnastik och slöjd. I gymnastik kan vi filma olika prestationer. Man gör dokumentationer, programmerar och söker information, säger Sebastian Edén som är klassföreståndare för årskurs 6.

Också rektorn Pia Silvander är nöjd med hur digitaliseringen har kört igång. Till exempel nätuppkopplingen har förbättrats jämfört med i fjol, vilket också är ett av målen i Helsingfors stads digitaliseringsprogram just för år 2017.

- Vi har ganska bra apparatur. Vi har iPad, vi har bärbara datorer och stationära datorer. Några fler bärbara datorer skulle vi behöva, säger rektorn Pia Silvander.

Klassläraren Sebastian Edén och rektorn Pia Silvander i biblioteket i Kottby lågstadieskola. Klassläraren Sebastian Edén och rektorn Pia Silvander i Kottby lågstadieskola. Bild: Yle/Kristian Svensson kottby,kottby lågstadieskola,Rektor

Enligt stadens handlingsplan för digitalisering ska alla skolor få fler bärbara datorer under de kommande åren. I lågstadieskolorna ska två elever dela på en dator och i högstadiet ska det finnas en dator per elev år 2019.

- För tillfället ligger vi under målsättningen, men vi klarar oss ändå. Digitaliserinsprojektet sker från 2016 till 2019. Målen nås i sinom tid när det kommer pengar, säger Silvander.

Staden har nu också fått till pengar för att kunna köpa fler datorer.

Vi skulle behöva fler bärbara datorer, men vi klarar oss.― Pia Silvander, rektor vid Kottby lågstadieskola.

Elev i årskurs 5: "Hellre skriver jag med penna"

Oliver Ström och Linn Sievers är nöjda med hur teknologin utnyttjas i undervisningen. De står bredvid en 3D-printer som också används i skolan. Linn Sievers och Oliver Ström går i årskurs fem i Kottby lågstadieskola. Bild: Yle/Kristian Svensson kottby,kottby lågstadieskola,skolelever

Också eleverna i Kottby lågstadieskola är glada över att få använda olika teknologiska lösningar på lektionstid.

- Vi använder mest bärbara datorer och stationära datorer, säger Oliver Ström som går i årskurs fem.

- Vi har till exempel använt vår bok i historia på datorn. Då kan man i stället lyssna på den om man inte vill läsa, säger Linn Sievers, som också går i årskurs fem.

Vi kan titta på Youtube hur man gör saker rätt.― Oliver Ström, åk5 i Kottby lågstadieskola.

Teknologin utnyttjas också i till exempel slöjdundervisningen.

- Om man vill kolla hur man filar eller gör en sak rätt så kan vi till exempel titta på en video på Youtube, säger Oliver Ström.

Än så länge skriver eleverna ändå till exempel prov med hjälp av penna och papper.

- Jag tycker mera om att skriva för hand än att skriva på tangentbord, telefon eller iPad. När man skriver för hand kan man bestämma om man vill ha till exempel ett kommatecken. Man behöver inte kolla var man får ut det på tangentbordet, säger Ström.

Många elever får samsas om samma dator

I och med att skolorna i Helsingfors digitaliseras ska antalet bärbara datorer öka i alla skolor. Än så länge ser läget ändå ganska dåligt ut i många skolor. Yles finska nyheter har sammanställt en lista över hur många bärbara datorer skolorna i Helsingfors har.

Här nedan kan du se en lista över hur det ser ut i de svenskspråkiga skolorna i Helsingfors.

Under flera år fakturerade en underleverantör byggbolaget YIT obefogade räkningar på sammanlagt 145 000 euro i samband med ett byggprojekt i Grankulla. En byggmästare vid YIT har nu dömts för grov förskingring och vd:n för underleverantören för medhjälp till grov förskingring.

Byggprojektet bestod av fyra husbolag och ett garage och förskingringen pågick mellan 2012 och 2014.

Byggmästaren vid YIT hade gjort upp en plan för byggprojektet som han sedan skickade till underleverantören. Underleverantören skickade räkningarna till YIT där byggmästaren hade godkänt dem.

Byggmästaren har berättat, enligt domen, att han inte har haft kontorättigheter utan att betalningarna sköttes på annat sätt. De kostnader som har uppstått varje månad har utretts och underleverantörens räkningar har då gåtts igenom.

Mannen har uppgett att byggprojektet blev färdigt i förtid och att det underskred budgeten. YIT hade varit nöjt med hans insats och han hade fått tillägg för det. I domen står att om YIT inte hade gjort ett avtal med underleverantören hade byggbolagets resultat varit sämre.

Dömdes till villkorligt fängelse

En arbetsledare vid YIT har vittnat om att den byggarbetare som utförde jobbet på bygget inte har gjort allting som fanns i byggmästarens plan. Enligt vittnet har snöarbetet på byggarbetsplatsen mestadels gjorts maskinellt men trots det har underleverantören fakturerat för stora mängder snöarbete som byggarbetaren påstås ha gjort.

Vittnesmålet bedöms som trovärdigt och Helsingfors tingsrätt konstaterar att underleverantören har gjort upp obefogade räkningar. Byggmästaren har för YIT:s del godkänt räkningar från underleverantören som baserar sig på de jobb han själv skrivit i planen. Underleverantörens vd har varit medveten om byggarbetarens verkliga arbetsmängd men har trots det fakturerat YIT utgående från byggmästarens plan.

Vd:n har skickat räkningar på sammanlagt 232 000 euro till YIT men den verkliga arbetsmängden torde ha kostat bara 87 000 euro.

Summan som byggmästaren olovligt kommit över uppgår därmed till 145 000 euro och tingsrätten anser att den är betydande. Brottet har pågått under en längre tid och har varit planerat.

Byggmästaren dömdes i tingsrätten till 1 år och sex månaders villkorligt fängelse för grov förskingring medan underleverantörens vd dömdes till 1 år villkorligt fängelse för medhjälp. Underleverantörsföretaget ska tillsammans med de dömda ersätta YIT med hundratusentals euro. Helsingfors hovrätt fastställde domen på tisdagen.

Räkningen för härvan kring de försvunna datorerna i Esbo landar på 2,8 miljoner euro och den betalas av Esbo stad till Danske Finance Ab. Esbo har leasat datorerna från Danske.

Det var i juni 2015 som Esbo stad informerade att omkring 9 600 bordsdatorer, bärbara datorer och printrar hade försvunnit. Polisen utredde härvan som grov förskingring men förundersökningen lades ner i december 2015.

Enligt polisen var antalet försvunna datorer mycket färre än vad man först misstänkte men förundersökningen visade att det fanns brister i registren och att staden och leverantörerna har haft olika register över datorerna.

Kräver tilläggsanslag i IT-budgeten

Enligt det avtal som nu har skrivits mellan Esbo stad och Danske Finance Oy ska staden betala ersättningar för IT-anskaffningarna till en summa på 2,8 miljoner euro. Avtalet gäller för åren 2010 till 2017. Staden löser ut de apparater som fortfarande är i bruk inom staden och de som inte återlämnas efter att hyresperioden löpt ut.

- Summan består av kostnader för försvunna datorer som inte har lämnats tillbaka till Danske och av datorer som är i bruk inom staden. Staden har inte betalat räkningar till Danske medan det har funnits oklarheter i registret och de räkningarna betalas nu, säger Esbos affärsdirektör Mauri Suuperko.

Suuperko säger att miljonkostnaden sannolikt kräver tilläggsanslag i budgeten för stadens IT-anskaffningar.

Mellan 1 500 och 1 600 datorer ännu försvunna

Suuperko säger att alla datorer som tidigare konstaterades vara försvunna inte har hittats.

- Mellan 1 500 och 1 600 datorer har inte hittats. En del av dem är enligt vår uppfattning "spökdatorer" och existerar kanske inte ens.

Hur tillförlitligt är ert register nu?

- Alla avtal har förnyats och i samband med det har vi sett till att något liknande inte kan ske. Hela processen har också förnyats med bättre kontroll som följd.

HIFK var en av kvällens stora förlorare i streckstriderna. Nu talar inget för att laget lyckas undvika den första slutspelsomgången.

Sex av sju lag i kampen för positioner till vårens hockeyslutspel var i elden i kväll. De flesta av lagen gjorde sitt – HIFK kammade noll.

Helsingforslaget kom till Raumo med fem segrar på de sex senaste matcherna. Mot Lukko, som också var piskat att ta poäng för att hålla slutspelsdrömmen vid liv, blev det stryk.

Efter två perioder stod det 1–1, men under de sista tjugo minuterna visade hemmalaget upp en stor effektivitet. Tre mål på sju skott säger det mesta. I andra änden knep Kaapo Kähkönen det mesta.

"Ingen koll"

Lukko vann med 4–2 och gick upp på 70 poäng. Trots det kommer sommarlovet tidigt till västkusten.

Tabelltian Ilves säkrade nämligen med all tänkbar sannolikhet den sista platsen till den första slutspelsrundan i kväll. Tammerforslaget tog sin femte raka seger när man slog KooKoo med 4–2.

Nu har Ilves sex poäng ner till Jukurit, som föll mot JYP i kväll, och nio poäng ner till Lukko. Ilves och Jukurit har två matcher kvar att spela, Lukko har tre.

– Jag har ingen koll på läget. Alla som kan räkna vet hur det ser ut. Det återstår två matcher och sex poäng att spela om. Vi koncentrerar oss på det, säger Ilvestränaren Karri Kivi till Nelonen Pro.

Kärpät hakade på

I striden runt det övre strecket var Pelicans en stor vinnare. Lahtislaget lyckades brotta ner topplaget TPS och klev upp på den sjätte och sista direktplatsen till kvartsfinalskedet.

Även Kärpät hakade på det tåget. Borta mot HPK föll alla mål i den första perioden – och Kärpät gjorde två av tre. Efter 2–1-segern är laget med på allvar.

Pelicans (88 poäng), Ässät (87 poäng), Kärpät (87 poäng) och HIFK (83 poäng) har alla chansen på en kvartsfinalplats fortfarande, men för HIFK:s del ser det säckmörkt ut efter kvällens kalldusch i Raumo.

Återstående program:

Pelicans: Tappara (b), Kärpät (h), Jukurit (b).
Ässät: KalPa (h), HIFK (b), TPS (b).
Kärpät: TPS (h), Pelicans (b).
HIFK: Ässät (h), JYP (h).

Se hela ligatabellen här.

Resultat:

HPK–Kärpät 1–2 (1–2, 0–0, 0–0)
Mål: 0–1 Mikko Lehtonen (Jesse Saarinen, Miska Humaloja), 0–2 Sami Anttila (Mikko Niemelä, Jari Sailio), 1–2 Otto Paajanen (Mathias Porseland, Oskari Manninen).

Jukurit–JYP 1–3 (1–1, 0–1, 0–1)
Mål: 1–0 Teemu Tallberg (Henrik Koivisto, Zach Budish), 1–1 Juha Uotila (Tuomas Pihlman, Mikko Kalteva), 1–2 Robert Rooba (Tuomas Pihlman, Niklas Friman), 1–3 Ossi Louhivaara (Anssi Löfman).

KooKoo–Ilves 2–4 (0–2, 0–0, 2–2)
Mål: 0–1 Teemu Rautiainen (Otto Koivula, Markku Flinck), 0–2 Santeri Vuoti (Eemeli Suomi, Olli Vainio), 1–2 Juha-Pekka Haataja (Mikko Virtanen, Oscar Eklund), 1–3 Santeri Vuoti (Jarkko Parikka, Teemu Aalto), 2–3 Eero Savilahti (Terry Broadhurst, Santeri Salmela), 2–4 Jerry D’Amigo.

Lukko–HIFK 4–2 (0–1, 1–0, 3–1)
Mål: 0–1 Klennart Petrell (Joe Finley, Matt Generous), 1–1 Jesse Virtanen (Steven Seigo), 2–1 Aleksi Saarela (Toni Koivisto, Jesse Virtanen), 3–1 Sami Lähteenmäki (Toni Suuronen, Jere Friberg), 4–1 Aleksi Saarela (Ville Vahalahti, Jesse Virtanen), 4–2 Joe Finley (Juhamatti Aaltonen).

Pelicans–TPS 2–1 (1–0, 1–1, 0–0)
Mål: 1–0 Miska Siikonen (Kimi Koivisto, Henri Heino), 2–0 Roni Rukajärvi (Marko Pöyhönen, Hannes Björninen), 2–1 Eric Perrin (Henrik Tallinder, Tomi Kallio).

Sport–KalPa 4–5 (2–0, 0–3, 2–2)
Mål: 1–0 Lassi Kokkala (Tommi Tikka, Robin Salo), 2–0 Olavi Vauhkonen (Markus Nordlund, Ville Viitaluoma), 1–2 Alexander Ruuttu (Jaakko Rissanen, Arttu Ilomäki), 2–2 Janne Keränen (Matias Myttynen, Juuso Riikola), 2–3 Mikael Seppälä (Eetu Luostarinen), 2–4 Joonas Lyytinen (Balazs Sebok, Mikko Nuutinen), 3–4 Jesse Paukku (Aleksi Ainali, Ville Saukko), 3–5 Matias Myttynen (Balazs Sebok, Mikko Nuutinen), 4–5 Joel Kiviranta (Aleksi Ainali, Jesse Paukku).

Med en månad kvar till kommunalvalet ser det ut att bli en riktig rysare om vilket parti som blir störst i Helsingfors. Yles färska opinionsundersökning visar att De Gröna har stärkt sin ställning som nummer ett i Helsingfors - det här jämfört med partimätningen som gjordes i december.

Jan Vapaavuori (Saml) är ändå den klart populäraste borgmästarkandidaten med ett stöd på nästan 38 procent. Han leder med femton procentenheter före tvåan, De grönas Anni Sinnemäki.

Det är stadsfullmäktige som väljer borgmästaren efter kommunalvalet.

Felmarginalen är +/- 3,5 procentenheter. Nästan 1000 Helsingforsbor deltog i mätningen som Taloustutkimus gjorde mellan den 20 februari och den 2 mars. Av de tillfrågade berättade 72,4 procent vilket parti de tänker rösta på.

Vad betyder resultatet?

På basis av resultatet ser det ut att bli en jämn kamp mellan Samlingspartiet och De gröna om att bli det största partiet i Helsingfors. Det ser ljust ut för De gröna i och med att Yles färska mätning är den tredje opinionsundersökningen inom en kort tid som visar att partiet kommer att bli störst i Helsingfors. Gröna var på första plats i Yles undersökning i december och i Iltalehtis undersökning i början av mars. Skillnaden mellan De gröna och Samlingspartiet ryms ändå i samtliga undersökningar i felmarginalen.

En faktor som påverkar är hur partierna lockas engagera sina väljare i förhandsröstningen och på valdagen. Tidigare har Samlingspartiets anhängare varit lite aktivare väljare jämfört med De grönas anhängare.

Jan Vapaavuori (Saml) får det största stödet bland borgmästarkandidaterna i Yles partimätning. Jan Vapaavuori 17.3.2016 Bild: Petteri Paalasmaa All Over Press Jan Vapaavuori,Samlingspartiet

Varför drar De gröna och Samlingspartiet ifrån de andra?

SDP har sagt att partiet siktar på att bli störst i Helsingfors, men åtminstone nu ser det ut som att socialdemokraterna får nöja sig med en tredje plats. Skillnaden till tvåan Samlingspartiet är över tio procentenheter. Det som ser ut att vara en orsak till att Gröna och Saml drar ifrån de övriga partierna är borgmästarvalet.

Framför allt Samlingspartiets borgmästarkandidat Jan Vapaavuori får stöd över partigränserna. Bland sina egna får han ett stöd på nästan 90 procent, men också omkring en fjärdedel av SDP:s, Sannfinländarnas, Centerns och Kristdemokraternas anhängare ger i Yles mätning sitt understöd till Vapaavuori.

Intressant är att nästan hälften av SFP:s anhängare stöder Vapaavuori, medan partiets egen kandidat Eva Biaudet får nöja sig med knappa 13 procent.

Hur ser det ut för de övriga partierna?

I partimätningen ser SDP ut att vara på en ganska säker tredje plats, men jämfört med partimätningen i december pekar understödet nedåt. SDP:s borgmästarkandidat Tuula Haatainen tycks inte heller ge det lyft som partiet önskat.

Sannfinländarna fortsätter att backa, vilket innebär att stödet i partimätningen nu är på ungefär samma nivå som understödet för SFP.

Kommunalvalet äger rum den 9 april. Förhandsröstningen pågår från den 29 mars till den 4 april.

Det har igen blivit dags för Yle Vega att ta sig ur studion – den här veckan är vi i Vanda!

Kom och hälsa på oss i köpcentret i Myyrmanni, med start på torsdag 9 mars klockan 6.30. Bland annat bjuder vi på valdebatt med Patrik Karlsson (SFP), Calle Träskman (Centern), Jouko Jääskeläinen (KD) och Pirkko Kotila (VF). Valdebatten börjar efter nyheterna klockan sju.

Det vi nu ber om hjälp med är att hitta en intressant Vandabo att intervjua. Du kan nominera den du skulle vilja höra här i kommentarsfältet under artikeln.

Vem vill du höra när Yle Vega kommer till Vanda? Ansiktslös kvinna Bild: Creative Commons / Gerd Altmann anonym,hemlig,kvinna

Artikeln uppdaterad 8.3 kl 9.55: Pirkko Kotila lagd till listan över kandidater i valdebatten.

Under det kommande läsåret kommer nyanställda svenskspråkiga lärare i Esbo att gå miste om en veckas lön jämfört med sina finskspråkiga kolleger. Orsaken är att de nyanställda lärarna inleder sitt jobb på höstterminens planeringsdag som i år infaller olika dagar i svenska och finska skolor.

I de svenskspråkiga skolorna ordnas planeringsdagen den 14 augusti och i de finskspråkiga skolorna en vecka tidigare. Höstlovet är längre i de finska skolorna medan sommarlovet är längre i de svenska skolorna, vilket betyder att antalet arbetsdagar är lika många. Finlands Svenska Lärarförbund riktar skarp kritik mot Esbo.

- Det här är ohållbart och oacceptabelt. Det här är inte god arbetsgivarpolitik, säger Christer Holmlund, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL.

Christer Holmlund är ordförande för Finlands svenska lärarförbund. Bild: Yle/Alexander Uggla christer holmlund

Handlar om en miss

Barbro Högström, direktör för svenska bildningstjänster i Esbo, säger att löneskillnaden mellan nyanställda lärare i finskspråkiga och svenskspråkiga skolor handlar om en olycklig miss.

- Jag beklagar verkligen situationen. Det är olyckliga omständigheter. Ingen har med vett och vilja försökt sätta oss i den här situationen. Vi har definitivt diskuterat frågan inom sektorn och inom staden. Vi måste ta lärdom inför nästa år. Det här kan inte ske på nytt, säger direktör Barbro Högström.

När insåg ni att det uppstår en löneskillnad mellan nyanställda lärare i svenska och finska skolor?

- Det var under rekryteringsprocessen och den processen är ju ännu igång, säger Högström.

Enligt Högström handlar det just nu om fem nyanställda lärare som kommer att få mindre betalt jämfört med sina finska kolleger.

Det är olyckliga omständigheter. Ingen har med vett och vilja försökt sätta oss i den här situationen.― Barbro Högström, direktör för svenska bildningstjänster i Esbo.

Barbro Högström, direktör för svenska bildningstjänster i Esbo, beklagar situationen. Barbro Högström, direktör för Svenska bildningstjänster i Esbo, gästade Yle Vegas utesändning. Bild: Yle / Karin Filén barbro högström,direktör för svenska bildningstjänster i esbo,Esbo,Helsingfors centralstation,svenska bildningstjänster i esbo,utbildning,yle utesändning

Facket kritiserar anställningsförfarandet

Helsingfors, Esbo och Vanda gick för några år sedan in för att anställa höstens nya lärare från och med höstterminens planeringsdag. På det här sättet räknar Esbo med att spara 400 000 euro per år jämfört med om de nya lärarna skulle anställas den första augusti.

Till exempel lärarfacket har kritiserat anställningsförfarandet. Till följd av protesterna har Helsingfors och Kyrkslätt i år valt att igen anställa sina nya lärare från och med den första augusti. Esbo håller fast vid att anställa sina nya lärare från och med planeringsdagen.

Barbro Högström tar inte ställning till om Esbo borde anställa de nya lärarna från början av augusti. I fortsättningen ska hon ändå se till att anställningarna sker på lika grunder på svenska och finska.

- Bemötandet måste absolut vara jämlikt. Den enda möjligheten jag ser är att vi har samma arbets- och lovtider som på den finska sidan, säger Barbro Högström.

Polisen ser allvarligt på hoten mot asylsökande med anledning av evenemanget "Rensning" på lördagseftermiddagen på Järnvägstorget i Helsingfors. En motdemonstration i form av en stödkonsert ordnas samtidigt.

En gruppering som kallar sig "Finlands nationalister" står som arrangör för evenemanget men också nynazistiska Nordiska motståndsrörelsen marknadsför evenemanget på sin webbplats. Grupperingen skriver på evenemangets Facebooksida att om demonstrationslägret med asylsökande inte är borta från Järnvägstorget på fredag kommer man att ta sig till torget på lördag och berätta vad man tycker om personer som vistas olagligt i landet. Evenemanget kallas för "Puhdistus", på svenska "Rensning".

I över tre veckor har asylsökande, främst från Irak och Afghanistan demonstrerat i centrum av Helsingfors mot Finlands flyktingpolitik och mot att de inte får stanna i landet. Först var demonstrantlägret en knapp vecka vid Kiasma och efter det har demonstranterna funnits på Järnvägstorget. Samtidigt har invandringskritiska Suomi ensin-rörelsen haft en motdemonstration.

Polisen: Vi finns på plats i större utsträckning än normalt

Överkommissarie Jari Taponen vid Helsingforspolisen säger att polisen ser allvarligt på hoten på nätet mot asylsökande.

- När hot framförs tar vi dem på allvar. Vi kommer att finnas på plats på lördag i större utsträckning än normalt, säger Taponen till Yle Uutiset.

Polisen gör en bedömning av hotbilden under slutet av veckan men vill inte avslöja vad man förbereder sig på. Taponen säger inte om polisen förbereder sig på en stor grupp människor, på att det kommer personer från utlandet eller på hot om våld.

- Det är onödigt att bedöma närmare i det här skedet. Vi följer med situationen men jag berättar inte vad vi baserar vår uppskattning om hotnivån på, säger Taponen.

Enligt evenemangets Facebooksida är över 280 personer på väg.

Över 400 på väg på stödkonserten

Arrangörerna till rensningsevenemanget tycker alltså att lägret ska försvinna från Järnvägstorget senaste på fredag men polisen har inte några planer på att avsluta asylsökandenas demonstration.

- Vi talar om en demonstration, inte om ett läger. Det är en demonstration och vi behandlar det som ett allmänt möte i enlighet med möteslagen. I lagen finns inget omnämnt om hur länge en demonstration får pågå. Polisen blandar sig inte i om inte den allmänna ordningen och säkerheten störs på ett orimligt sätt. Nu har båda demonstrationerna förlöpt inom rimlighetens gränser, säger Taponen.

En motdemonstration och stödkonsert, "Rätt att leva", ordnas samtidigt på Järnvägstorget. Enligt evenemangets Facebooksida är över 420 personer på väg.

Stödkonserten ordnas av privatpersoner och av Järnvägstorgets Ispark. Konserten ordnas för asylsökande och för mänsklighet och tanken är inte att skapa motsättningar.

På herrsidan tuffar Cocks segertåg tuffar vidare. På damsidan gjorde HIFK processen kort med Sparta.

Cocks tog ännu en seger i kvällens enda dust i den övre slutserien i herrarnas handbollsliga. Dicken bjöd på ordentligt motstånd, men Cocks vann till slut med 36–32.

Speciellt i början av matchen hade Dicken knepigt att hänga med i svängarna.

– Vi startade matchen bra, men sedan hände något, säger Cocks tränare Gintaras Savukynas.

– Vi kom inte i matchen direkt. Successivt tog vi oss in i det, men det räckte inte, säger Dickens tränare Björn Monnberg.

Dicken har fortfarande chansen att ta den andra direktplatsen till semifinalerna. Just nu ligger Dicken en poäng bakom tvåan BK-46. Två matcher återstår. Dicken avslutar med två duster på hemmaplan, BK-46 med två bortamatcher.

"Hade behövt större mål"

På damsidan är det med stor sannolikhet helt klart hur den övre slutserien slutar. Sparta missade sista chansen att kunna pressa SIF i kväll.

Jumbon hade ingen chans mot HIFK, som körde över hemmalaget med 29–17. I morgon kan Dicken säkra förstaplatsen om man motsvarar förväntningarna och slår SIF.

– Vi hittade fram till lägen, men målen hade behövt vara större i dag. Deras målvakter gjorde det svårt för oss, säger Spartas tränare Jani Vaskola.

– Vårt försvarsspel var bra och stundtals spelade vi bra framåt också, säger HIFK:s tränare Anette Tallqvist.

Resultat, herrarnas övre slutserie:

Cocks–Dicken 36–32 (20–16)
Cocks: Nico Rönnberg 8, Teemu Tamminen 6, Andrei Sovoselov 6, Vitalie Nenita 5, Juri Lukiantjuk 3, Viktor Kovalenko 2, Aliaksandr Batjko 2, Vitalii Sjitsko 1, Robin Sjöman 1, Roni Syrjälä 1, Jani Tuominen 1.
Dicken: Benny Broman 8, Max Granlund 7, Filip Söderlund 4, Johan Gripenberg 3, Oskar Monnberg 3, Jukka Kamula 2, Nicolas Ljunglin 2, Anton Rémy 2, Valdar Noodla 1.

Resultat, damernas övre slutserie:

Sparta–HIFK 17–29 (6–12)
Sparta: Inka Jäntti 4, Anni Kaikko 3, Raita Heiskanen 3, Ella Holopainen 3, Anniina Nyholm 2, Liisa Holopianen 1, Ann-Victoria Vuorinen 1.
HIFK: Johanna Hilli 7, Hanna Salo 6, Kathlen Ax 5, Victoria Berg 4, Ida Väyrynen 4, Annamari Jääskeläinen 2, Petra Friman 1.

Det ser ut att bli back för de borgerliga partierna och framgång för vänstern i kommunalvalet 2017 i Vanda. Det visar Yles färska partimätning.

Nu är det exakt en månad kvar till kommunalvalet. Enligt en ny partimätning som Yle låtit göra kommer det att ske förändringar i Vanda fullmäktige efter valet.

SFP håller ställningarna

Enligt mätningen ser SFP ut att vara det enda borgerliga partiet som håller sin position i Vanda. Partiet går till och med snäppet framåt. Största fallet gör Samlingspartiet och Sannfinnländarna med cirka fem procentenheter per parti.

De Gröna och SDP går mest framåt i partimätningen.

Felmarginalen är +/- 3,5 procentenheter. 980 Vandabor deltog i mätningen som Taloustutkimus gjorde mellan den 20 februari och den 2 mars. Av de tillfrågade berättade 63 procent vilket parti de tänker rösta på.

Läs mera:

Yles partimätning: Gröna störst i Helsingfors – Vapaavuori borgmästarfavorit

Yles färska partimätning visar att De gröna går framåt i Helsingfors. Samlingspartiets Jan Vapaavuori är ändå klart den populäraste borgmästarkandidaten.

En asylsökande försökte i går kväll hänga sig i ett träd på Järnvägstorget i Helsingfors. Mannen överlevde, men händelsen har väckt en våg av rasistiska kommentarer på webben.

Självmordförsöket skedde nära platsen där asylsökande de tre senaste veckorna har protesterat mot Finlands flyktingpolitik. Demonstranterna kommer främst från Afghanistan och Irak.

Enligt Helsingforspolisen fördes mannen till sjukhus efter självmordsförsöket. Polisen utreder fallet.

Svenska Yle har tidigare rapporterat om att allt fler asylsökande tar livet av sig på grund av den hopplöshet många känner.

Gruvliga kommentarer

Webbplatsen MV-lehti publicerade igår en video som påstås dokumentera händelsen. Polisen är medveten om videon men kan inte ännu bekräfta om videon visar det aktuella fallet eller inte.

Kommentarsfältet till videon dryper av rasism och flera kommentatorer uttrycker sin besvikelse över att självmordsförsöket misslyckades.

Demonstration mot asylsökande

En grupp som kallar sig "Suomi Ensin", Finland först, har i flera veckor hållit en motdemonstration nära de asylsökandes demonstration.

På lördagen kommer en till grupp, "Finlands nationalister", att ordna ett evenemang på järnvägstorget – också som en reaktion mot de asylsökandes protester.

Evenemanget kallas för "Rensning" och i evenemangsbeskrivningen på Facebook säger administratörerna att det är dags att göra sig av med det förfulande lägret med asylsökande.

Det är oklart vilka personerna som kallar sig för "Finland nationalister" egentligen är. Nynazistiska finska motståndsrörelsen har också delat evenemanget på sin webbplats.

Helsingforspolisen säger att man ser allvarligt på evenemanget och att det kommer finnas mer poliser än vanligt på plats. På lördagen ordnas också en motdemonstration mot "Rensning".

Läs mera:

Helsingforspolisen ser allvarligt på planerad "rensning" av asylsökande

Polisen ser allvarligt på hoten mot asylsökande med anledning av evenemanget "Rensning" på lördagseftermiddagen på Järnvägstorget i Helsingfors. En motdemonstration i form av en stödkonsert ordnas samtidigt.

Från och med i dag kan du söka fram en kommunalvalskandidat med hjälp av Yles valkompass som i år också innehåller kandidaternas videor. Med en månad kvar till val kör nu Yles valbevakning igång på allvar.

Över 17 000 kandidater från hela Finland har börjat fylla i Yles valkompass inför kommunalvalet. Alla har inte ännu godkänt sina svar, så valkompassen kommer att utökas med många fler kandidater.

Frågorna i kandidattestet innehåller dels kommunala frågor som är gemensamma för alla kommuner, men också fem värdefrågor och fem kommunala frågor som är olika för varje enskild kommun i Finland. Dessutom finns det frågor som andra nyhetsredaktioner bidragit med: Yles valkompass är i år ett unikt samarbete med flera tidningshus i Finland, bland annat KSF Media.

Du kan fylla i valkompassen och hitta din kandidat från och med i dag. Dessutom kan du titta på kandidaternas videopresentationer: Flera tusen kandidater har också utnyttjat möjligheten att göra en egen kandidatvideo i valkompassens videogalleri.

Kandidater är ute på torg och gator

Med en månad kvar till kommunalvalet den 9.4 kör nu både valbevakningen och valkampanjerna igång på allvar.

- Det börjar märkas på alla fronter nu, kandidater är ute på torg o gator, vi har haft de första valdebatterna, säger Pia Johansson, valkoordinator på Svenska Yle.

- Jag tror att människor faktiskt börjar fundera på vem man kunde rösta på och säkert också om man ska rösta, när så mycket ändras i kommunerna i och med vård- och landskapsreformen.

Stor aktivitet på regionernas redaktioner

På Svenska Yle har kommunalvalsplaneringen pågått länge och satsningarna har redan kört igång. I regionerna är redaktionerna redan i full gång med kommunvisa debatter om de viktigaste frågorna i den egna regionen.

- Vårt främsta uppdrag är att visa dels på varför det är viktigt att rösta, vad man kan påverka i sin egen närmiljö när man röstar, säger Johansson.

Valdebatter i tv och ny resultatstjänst

Inför kommunalvalet i år satsar Svenska Yle bland annat på valdebatter i olika regioner och kring olika teman: fyra i Yle Fem och en i X3M:s webbstudio.

Både de regionala nyheterna och riksnyheterna kommer temavis att belysa olika viktiga ämnen, och också partierna ska granskas. Valbevakningen pågår i både radio, webb och tv och också enskilda avsnitt av Närbild och Spotlight behandlar kommunalvalet.

- Själva valvakan under valkvällen 9.4 i Yle Fem och Arenan, och sedan resultattjänsten, analyserna och stämningarna på vår webb svenska.yle.fi är stora satsningar som vi är stolta över, redan på förhand.

Är det några särskilda ämnen som känns viktiga inför det här kommunalvalet?

- Vården är en stor fråga, trots att tanken är att nya fullmäktige har hand om social- och hälsovården bara under en övergångsperiod. Det finns fortfarande så många frågetecken kring vårdreformen att den trots allt tycks vara ett ämne som dyker upp i kampanjerna nu, säger Johansson.

Hon lyfter upp också skola och dagvård som ämnen som berör väldigt många väljare, likaså kultur och fritid: allt från biblioteken till idrottsanläggningar är sådant fullmäktige tar hand om. Också bostadsproduktion och näringsliv i kommunerna är viktiga ämnen.

Eldprov för regeringen

Kommunalvalet är intressant också ur ett annat perspektiv än hur det går för den egna kommunen:

- På riksplan talar man nog också om att kommunalvalet skulle visa vad folk tänker om regeringens politik. Visst finns den aspekten också, säger Johansson.

Läs mera:

Yles valkompass kommer - nu i unikt samarbete med andra mediehus

Inför kommunalvalet i april lanserar Yle för första gången en valkompass i samarbete med kommersiella mediehus.

KSF Media, Uusi Suomi, Suomen Kuvalehti och Maaseudun Tulevaisuus har egna frågor i Yles valkompass. Dessutom kommer bolagen att kunna utnyttja all data som samlas in via kompassen.

Helsingforspolisen är beredd på nya oroligheter vid Järnvägstorget i Helsingfors under lördagens demonstrationer för och emot asylsökande. Polisen påminner om att man får ordna möten på allmänna platser, men att polisen får ingripa om det blir oroligt.

Det har varit oroligt på Järnvägstorget den senaste tiden.

Asylsökande som demonstrerar mot Finlands flyktingpolitik och den invandringskritiska Suomi ensin-rörelsen har båda haft tältläger på Järnvägstorget i flera veckor.

På onsdag kväll försökte en asylsökande hänga sig i ett träd på Järnvägstorget. Mannen överlevde men händelsen har lett till en våg av rasistiska kommentarer på nätet.

På lördagen väntas läget bli ännu mer spänt. En gruppering som kallar sig ”Finlands nationalister”, som har nynazistiska kopplingar, ska hålla ett evenemang som de kallar för ”Utrensning” på Järnvägstorget. Samtidigt ordnas också en motdemonstration i form av en stödkonsert.

"Folk har vädjat till både polisen och Inrikesministeriet"

Allt det här har fått Helsingforspolisen att skicka ut ett ovanligt pressmeddelande för att klargöra vem och vilken instans som ansvarar för ordningen vid demonstrationer.

Enligt polisen har både Inrikesministeriet och myndigheterna fått frågor om demonstrationerna vid Järnvägstorget och vädjanden om att polisen ska lösa upp demonstrationerna.

Polisen påminner ändå om att allmänna möten får ordnas på allmänna platser. Det är arrangören som är ansvarig för att hålla ordning vid mötet och om säkerheten är hotad måste arrangören avbryta det. Polisen kan ingripa om arrangören inte klarar av att trygga säkerheten, men kan inte stoppa ett allmänt möte på förhand.

"Polisen ska trygga mötesfriheten"

Polisen påminner också om att dess uppgift är att trygga mötesfriheten. I möteslagen finns ingen begränsning för hur länge ett allmänt möte får pågå.

- För att skingra ett möte eller en demonstration måste polisen ha speciellt starka argument, skriver Helsingforspolisen i pressmeddelandet.

Det är Helsingfors stad som äger marken där demonstrationerna vid Järnvägstorget pågår, påpekar polisen. Därför är det stadens uppgift att avgöra om markområdet används för sitt ursprungliga ändamål. Helsingfors stad har inte bett polisen ingripa, men staden och polisen har förhandlat om situationen.

Helsingforspolisen försäkrar att helgens demonstrationer kommer att bevakas noggrant. Området bevakas hela tiden både med hjälp av kameror och polispatruller, och till lördagen tar man in extra resurser.

En bättre informationsgång inom Helsingforspolisen hade kunnat förhindra att en motdemonstrant misshandlade en nazist i en polisbil på självständighetsdagen i fjol. Det här konstaterar riksdagens biträdande justitieombudsman Jussi Pajuoja i ett färskt beslut.

Det var i samband med nynazistiska Nordiska motståndsrörelsens marsch i Helsingfors på självständighetsdagen i fjol som en svensk nazist misshandlades inne i en polisbil. JO fick två klagomål om misshandeln.

Nazistmarschen gick från Hagnäs torg till Kajsaniemiparken. Samtidigt pågick en motdemonstration som gick från Järnvägsstationen till Kajsaniemi. Den arrangerades av Vänsterunga, nätverket Varisverkosto och den anarkistiska gruppen A-ryhmä.

Infiltrerade sig i nazistmarschen

En motdemonstrant hade infiltrerat sig i nazisternas marsch och attackerade dem och slog en av nazisterna i huvudet. Nazisterna reagerade och började misshandla motdemonstranten. En polispatrull ingrep och tog hand om motdemonstranten.

Samtidigt hade poliser från en annan grupp anlänt till platsen och gripit en av nazisterna. Patrullen lämnade därefter mannen som hade attackerat nazisterna till den andra gruppen poliser som i sin tur hade överlämnat honom till en polisbil. Bilpatrullen bestämde sig för att placera båda männen i samma bil eftersom de vill spara kapacitet då demonstrationen nyss hade inletts.

Hade lovat hämnas för dödsmisshandeln i september

Polisen i bilpatrullen hade frågat av poliserna som tagit hand om männen om de båda varit del av samma demonstration vilket poliserna hade försäkrat för bilpatrullen.

En koordinator för bilpatrullen hade frågat motdemonstranten varför han hade gripits och han berättade då att han hade slagit en annan demonstrant eftersom polisen inte sköter sitt jobb. Motdemonstranten hade också fått frågan om han kan placeras i samma bil som en annan gripen person. Han hade då svarat "om där inte finns annat än nazister går det bra".

Om där inte finns annat än nazister går det bra.

En kort stund senare utbröt ett slagsmål i polisbilen och när polisen frågade motdemonstranten varför han slogs hade han svarat att han hade lovat hämnas för misshandeln på Stationsplatsen den 10 september som ledde till att en person dog. Nynazisten Jesse Eppu Oskari Torniainen dömdes i december för grov misshandel till två års fängelse för den händelsen.

Enligt polisen hade mannen genom att lura dem kunnat uppfylla sitt löfte.

"Polisen borde ha låtit bli att placera dem i samma bil"

Justitieombudsmannen konstaterar att en polisbil kan jämställas med en cell och enligt lagen ska en frihetsberövad inte placeras i samma cell som en annan frihetsberövad, om detta äventyrar hans eller hennes säkerhet. JO anser att den polis som placerade motdemonstranten i bilen bättre borde ha utrett vad som ledde till att mannen hade gripits och om den informationen inte gick att få borde polisen ha låtit bli att placera dem i samma bil.

Enligt JO kunde bättre information mellan polispatrullerna ha lett till att händelsen undvikits eller till att risken för våld hade varit klart mindre. JO vill därför fästa Helsingforspolisens uppmärksamhet vid vikten av att informationen löper vid speciella situationer.

Misshandeln bedömdes inte ha varit allvarlig, men offret fördes ändå till hälsocentralen för kontroll efteråt.

Placeringarna i den övre slutserien i damernas FM-serie i handboll är klara efter Dickens bortaseger över Sjundeå IF.

Dicken behövde en seger i Sjundeå för att spika förstaplatsen i grundserien före den avslutande matchen mot tabelltvåan Helsingfors IFK på lördag.

Det blev det – trots en trevande första halvlek.

SIF ledde som mest med 10-7, men under öppningshalvlekens sista dryga fyra minuter kravlade sig Dicken ikapp – och efter paus ryckte gästerna ifrån.

”Helt ok försvar”

11-11 i halvtid blev 11-16 under den andra halvlekens första sex minuter och slutsiffrorna skrevs 21-26.

– En jämn första halvlek. Sjundeå har seriens bästa försvar. Vi hade en bra start i andra halvlek och kunde därmed säkra grundseriesegern, säger Dickentränaren Thomas Hivert i ett pressmeddelande.

Dickens mål fördelades jämnt med åtta damer på minst två fullträffar. Matchens effektivaste spelare var SIF:s Sofie Lindholm med sju mål.

– Vi hade helt ok försvar och nu har vi några veckor på oss att jobba på vårt anfall så att vi får det i skick till semifinalerna, konstaterar Dickens Betina Lillqvist.

GrIFK eller BK-46?

I och med resultatet är den övre slutseriens placeringar klara redan före helgens avslutande omgång. Den regerande mästaren Dicken vinner och skuggas närmast av HIFK.

De två senaste årens finalmotståndare går därmed direkt till semifinal, medan trean SIF:s och fyran Spartas säsong fortsätter med kvartsfinaler.

Där får Sparta emot sig den övre slutseriens etta Åbo IFK, som i kväll vände och vann borta mot Grankulla IFK med 20-19 efter att ha legat under med tre bollar i paus.

Samtidigt vann BK-46 hemma över redan avsågade Atlas, vilket innebär att Karislaget ligger på samma poäng som GrIFK inför helgens sista omgång.

GrIFK får på lördag besök av Atlas, medan BK-46 på söndag gästar ÅIFK. Slutar lagen på samma poäng går GrIFK till kvartsfinal mot SIF tack vare bättre saldo i inbördes möten.

Övre slutserien:

SIF - Dicken 21-26 (11-11)
Bästa målskyttar, SIF: Sofie Lindholm 7, Ellen Voutilainen 5, Madeleine Lindholm 3.
Bästa målskyttar, Dicken: Annika Näräkkä 4, Martina Genberg 4, Betina Lillqvist 4.

Nedre slutserien:

Atlas - BK-46 27-33 (15-16)
Bästa målskyttar, Atlas: Anna Jauhiainen 9, Adriana Jakimova 7, Erica Gustafsson 5.
Bästa målskyttar, BK-46: Sirja Lassinharju 12, Emilia Holmberg 9, Jannica Kullberg 5.

GrIFK - ÅIFK 19-20 (10-7)
Bästa målskyttar, GrIFK: Karolina Kaivola 5, Sophia Böckelman 5, Felicia Grönholm 2, Annina Nyström 2.
Bästa målskyttar, ÅIFK: Ingrid Lindbom 4, Emilia Skön 4, Sara Pettersson 3, Emilia Dahl.

De gröna går framåt och Sannfinländarna backar ordentligt - det är de största förskjutningarna i Esbo, både jämfört med Yles partimätning i december i fjol och kommunalvalet 2012. De övriga förändringarna är rätt små och ryms i felmarginalen.

De gröna har vind i seglen i Esbo, men ingen ser ändå ut att kunna utmana Samlingspartiet som har varit det största partiet i Esbo sedan 1976. Av regeringspartierna har Centern lyckats gå framåt jämfört med partimätningen som gjordes i december i fjol.

Sannfinländarna går mot brakförlust

Den största förändringen i Yles partimätning för Esbos del är att Sannfinländarna backar. På endast ett par månader har stödet för partiet gått nedåt med över fem procentenheter. Jämfört med kommunalvalet 2012 har Sannfinländarna backat med nästan sju procentenheter. Det är i Esbo partiets nuvarande ordförande Timo Soini ställer upp som kommunalvalskandidat.

980 Esbobor deltog i Yles partimätning som gjordes av Taloustutkimus 20.2-2.3.2017. Av de tillfrågade berättade 67,7 procent vilket parti de tänker rösta på. Felmarginalen är +/- 3,5 procentenheter.

Yle publicerade siffrorna för Helsingfors och Vandas del tidigare i veckan.

Läs mera:

Rödgröna partierna framåt - Sannfinländarna rasar i huvudstadsregionen

De gröna, SDP och Vänsterförbundet ser ut att klara sig bra i vårens kommunalval i huvudstadsregionen. Däremot ser Samlingspartiet och i synnerhet Sannfinländarna ut att gå mot valförlust. Stödet för SFP ser ut att vara rätt oförändrat. Det här visar Yles partimätning.

Det råder ingen tvekan om att Joan Miró hör till de riktigt stora 1900-tals konstnärerna. Likt Picasso, Dalí och eventuellt några till räknas han in bland de fåtal som ”alla” känner till, åtminstone till namnet.

Som en av föregångarna inom surrealismen ses han också som en representant för det som fortfarande brukar kallas ”modern konst”, trots att det är gott och väl hundra år sedan den här stilen slog igenom.

Att man också kan beskriva Mirós stil som naivistisk, eller rent av barnslig – i rent positiv bemärkelse, märk väl – är inte heller svårt att finna belägg för i hans konst. Kännetecknande för hans mer eller mindre nonfigurativa målningar är stora, kluddiga streck och plumpar i starka färger, såväl svart som klara, men också tunna och spretiga streck och små bollar.

"Gestalter, fåglar" Gestalter, fåglar Bild: Foto: Lars Engelhardt, Prins Eugens Waldemarsudde 2017 Joan Miró,konstutställningar,målningar,Waldemarsudde

Ibland förekommer också figurer som påminner om huvuden, fåglar eller andra levande varelser. Men bara påminner om, just så mycket att en association väcks, fantasin sätts i rörelse.

”Är det här konst?”

Ja, kanske det här lekfullt naivistiska uttrycket i själva verket har bidragit till att provocera fram den förklenande repliken som man ibland kan höra fällas om dylik ”modern konst”:

så här skulle en femåring kunna måla.

Så när jag nyligen hade tillfälle att besöka en aktuell Miró-utställning på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm, Joan Miro – Vardagslivets poesi, tillsammans med ungdomarna Alfons och Ian Fellman 15 och 12 år, ville jag utföra ett litet test med ovanstående resonemang som utgångspunkt.

En annan fråga som brukar ställas i samband med ”modern konst” (i synnerhet ännu modernare konst än Miró och Picasso) av både tonåringar och äldre är: ”ska det här föreställa konst?”. Också det här fick vi anledning att ta ställning till, skulle det visa sig.

En barnslig ”Målning”

När vi då stegar in på utställningen fastnar blicken genast i första avdelningens korridor på väg in mot de större utställningslokalerna, på en målning som faktiskt med viss rätt - och utan att förringa - kan beskrivas som lite barnslig. Den heter helt enkelt ”Målning” och är utförd i olja och vaxkrita på papp, från år 1976.

"Målning" av Joan Miró "Målning" av Joan Miró Bild: Ralf Sandell Joan Miró,konstnärer,konstutställningar,målningar,Waldemarsudde

- Jo, den ser ju på sitt sätt väldigt barnslig ut och i synnerhet vaxkritan gör att den ser ut som ritad av ett barn. Man kan se ett ansikte ungefär, som kan vara både ledset och glatt, beroende på hur man väljer att titta på det.

Det visar sig också att vi har valt att se det lite olika faktiskt. Medan Ian såg de svarta prickarna som ögon, tolkade jag de större röda bollarna som ögonen i ”ansiktet” (se bilden och gör din egen tolkning).

Också Alfons håller med om ”det barnsliga” och tar fasta på de stora formerna och streck som egentligen inte föreställer någonting. Man kan helt enkelt säga, att det påminner om då ett barn har försökt rita ett ansikte.

Men skulle pojkarna se det som en kritik mot Mirós målning om man så här fräckt skulle jämföra med ett barns sätt att rita?

Inte egentligen, det där är hans stil och han gör det snyggt, och för att det är hans stil blir det naturligt.― Ian Fellman

En ”Vindklocka” av kartong och en träslev

Bredvid ”Målning” står en skojig skulptur som heter ”Vindklocka”. Också den har någonting onekligen – och oemotståndligt – barnsligt över sig, hopsatt som den är av diverse bortslängt skräp mer eller mindre, som Miró har tagit till vara; i huvudsak en lite tilltufsad, vindig pappkartong med en rund burk i mitten från vilken sticker upp en träslev i klockan ett.

Ian föreställer sig att om en pysselgrupp med skolbarn i ungefär 8-årsåldern, fått i uppdrag att bygga ihop en klocka, kunde resultatet se ut så här. Men å andra sidan, flikar Alfons in:

- Även om ett barn visserligen sku kunna få ihop en sån här klocka, så tror jag inte att ett barn sku få idén att sticka en träslev genom en papplåda. I varje fall skulle ett barn inte kalla det ”konst”.

”Konst” blir det då i och med att man ställer ut det på ett galleri, eller?

- Ja, eller så är det för att Miró är en professionell konstnär.

Det också, och därför kan man sedan i förlängningen sälja hans verk för ofantliga summor pengar:

bara för att han kommit på idén att bygga ihop en klocka av en bortslängd pappkartong och en träslev och kalla det konst.

Sådana här frågor om konstens väsen och (nya) sätt att se på konst, kom in i konstdiskursen i och med genombrottet för de moderna strömningarna – kubism, expressionism, surrealism och dylik abstrakt konst – för hundra år sedan. Och väcker tydligen fortfarande diskussion.

Vardagliga objekt

Utställningens underrubrik är alltså ”Vardagslivets poesi” och här syftar man dels konkret på just de vardagliga föremål som Miró använde sig av i sin konst. Som exempelvis i den skulpturen vi var inne på, Vindklockan från 1967.

I en monter mittemot i samma rum finns sedan faktiskt utställt sådana här kasserade, upphittade objekt, som Miró samlade på sig: näsdukar/servetter, ett glas med ett hål i, en Ajax-flaska i plast, en hopknycklad Kodak-filmask, en tratt och så vidare.

Vardagliga objekt i en monter Vardagliga objekt i en monter Bild: Ralf Sandell föremål,Joan Miró,konstutställningar,Monter,Waldemarsudde

De här vardagliga, till synes slumpmässiga objekten är alltså uttryckligen material som Miró använt sig av, eller haft för avsikt att använda i sina skulpturer. Och det som gör dem intressanta är främst då att de handlar om Mirós objekt; att han fascinerades och inspirerades av det vardagliga, vilket i sin tur sätter fantasin i rörelse hos betraktaren.

Fåglar - ett återkommande motiv

Just fantasin spelar en central roll i Miros konst; för honom själv så väl som för betraktaren, som en självklar utgångspunkt när man talar om och försöker tolka den.

Sedan lär han också ha sagt att det är fritt fram för var och en att själv tolka vad det är frågan om i hans målningar, han kan inte bestämma vad någon annan ser. Med tanke på det märker vi också, när vi fortsätter rundvandringen, att det inte går att dra helt entydiga slutsatser om konstverken utgående från t.ex. vissa återkommande likheter i titlarna.

”Gestalt med fågel”, en annan skulptur som vi stannar inför väcker fantasifulla associationer: gestalten för tankarna i riktning mot något slags robot, medan fågeln(?) liknar en gurka, enligt Ian. Men helt klart år fågeln ett återkommande motiv hos Miró, får vi märka.

"Gestalt med fågel", skulptur av Miró Bild: Ralf Sandell Joan Miró,konstnärer,konstutställningar,skulpturer (konstverk),Waldemarsudde

Men var är, eller vad är det i målningarna som ska föreställa fågeln?

Förbryllande ”Kvinnor” och en överraskande handske

Vid sidan om fågeln är ”kvinna” ett annat ord som ofta går igen i titlarna, vilket Alfons också konstaterar till följande. Men inte heller här är det helt lätt att enas om vad som är kvinnan i målningarna.

Eller som då vi står inför en skulptur med titeln ”Kvinna”:

Är det den här lådan? undrar vi.

”Lådan” är alltså en bronsskulptur från 1967 som faktiskt ser ut som en trälåda; knappa metern hög, en halv meter bred och med en utstickande rund mun, ett slags tratt precis i mitten och ett litet ägg i brons ovanpå.

"Kvinna", bronsskulptur av Joan Miró Bild: Ralf Sandell Joan Miró,konstutställningar,konstverk,skulpturer (konstverk),Waldemarsudde

Det här är en stor duk, vit till grunden, med en svart figur nertill och till höger en röd fläck, som från mitten rinner och droppar nedåt. Men som den mest iögonenfallande detaljen syns i centrum, hängande från en krok, ett par gummihandskar. Och målningen heter alltså bara ”Fågel”.

"Fågel", målning med handske av Miró Joan Miró,konstnärer,konstutställningar,målningar,Waldemarsudde

Ian tolkar den röda färgfläcken i målningen som något skrämmande och ser den som blod, bloddroppar.

I efterhand läser jag i den praktfulla utställningspublikationen en essä av Terasa Montaner från Fundació Miró-museet i Barcelona att handsken ska ses som ”en hand som sträcker sig efter en fågel”. Alltså inte fågeln, så som vi tänkte oss.

Fast enligt Miró är ju varje tolkning lika god som en annan.

Mirós sena konst i fokus

Essän har för övrigt samma titel som utställningens underrubrik, ”Vardagslivets poesi”. Så här kan man notera att Miró inte bara i sina skulpturer, utan senare också i sina målningar, använde sig av vardagliga objekt.

Tilläggas kan också att den här utställningen koncentrerar sig på den senare delen av Mirós konst, från slutet av 1960-talet framåt, och en viktig ställning har också affischkonsten.

Affisch för FC Barcelona av Miró Affisch för FC Barcelona av Joan Miró Bild: Ralf Sandell affischkonst,FC Barcelona,Joan Miró,konstutställningar,Waldemarsudde

Joan Miró dog år 1983 på juldagen den 25 december, 90 år gammal.

Slutsats om Mirós konstnärskap

Men om det inte är vi som här kan bidra med de djupgående analyserna om fågelmotivet eller kvinnobilden hos Miró, så försöker jag i alla fall locka fram något slags slutomdöme av pojkarna.

Då är det till exempel stilen (penselföringen) som pojkarna tar fasta på, den som kan ses som till och med barnslig, men i själva verket tyder på en intention att måla just så. Sedan är det vissa återkommande, igenkännbara former och i synnerhet färgerna, som Ian nämner. Och Alfons hakar på:

- De (Mirós målningar) är jättespeciella, han har ett helt unikt sett att måla, påpekar han och jag ber honom utveckla sitt resonemang, för att jag anar att han är ute efter någonting viktigt.

- Ja, alltså han… eller om många andra målare försöker måla en realistisk (av)bild av någonting, så har Miró valt att inte göra det och skapar i stället ett helt eget sätt att göra konst på.

Jämfört med Picasso, till exempel, som också representerar de här moderna 1900-tals inriktningarna, men prövade på ännu fler stilar, verkar Miró hålla sig till en mer genomtänkt intention:

- Från början målade Picasso helt realistiskt, fortsätter Alfons, innan han sedan slog igenom med sitt fyrkantiga måleri (den mer abstrakta kubismen, min anm.).
- Miró igen har aldrig haft det där realistiska momentet, eller i varje fall är han inte alls känd för det.

I stället har han har hittat en speciell och egen stil, som han följer genom alla tider och det gör att han är en så fin konstnär.― Alfons Fellman

En 19-årig man som brutalt mördade sin mamma i hemmet i Helsingfors förra sommaren bedöms som otillräknelig och får inget straff. Helsingfors tingsrätt gav sin dom i fallet på fredagen.

Det var i juni 2016 som han dödade sin mamma med en kniv i deras hem på Lönnrotsgatan i Kampen. Han erkände dådet, men ansåg att det varit fråga om dråp och inte mord.

Tingsrätten ansåg att dådet var rått och dömde mannen för mord.

Ska betala skadestånd till systern

Mannen ansågs ändå enligt den rättspsykiatriska undersökningen vara otillräknelig under mordet och är i behov av vård. Han får därför inget straff för sina brott utan ska istället vårdas i det psykiatriska sjukhuset Niuvanniemi.

Han ska också betala över 10 000 euro i skadestånd till sin syster. Systern är några år äldre och bodde hemma med sin mamma och med sin bror när dådet skedde.

Mannen dömdes också för narkotikabrott. Han innehade LSD och psykedeliska svampar.

Han har under flera år använt cannabis och under de senaste åren också LSD.