Homosexualitet under vinterkriget, housewife-fenomenet i Finland, och stadsdelars namn. Bland annat det här föreslår ni publiken att finländare borde lära sig mer om! Många olika teman finns representerade, från nationalitet till utbildning och politik. Men de mer moderna teman - såsom design och teknologi - lyser med sin frånvaro. Ännu har ni chans att påverka innehållet på Svenska Yles och Svenska litteratursällskapets storsatsning!

Många av förslagen har en historisk koppling, medan det moderna, 2010-talets Finland inte är lika representerat. Finns det något från dagens läge som borde uppmärksammas - den alltmer exporterade finska musiken, finsk IT ute i världen eller skärgårdens hotade vardagsliv?

Bland era inskickade svar finns till exempel frågor om hur den amerikanska ungdomskulturen strandade i Finland, om hur barnuppfostran har förändrats under de senaste hundra åren och vilka fördomar det finns i Norden om Finland. Både akademiker och underhållare blev nominerade till talare, medan några humoristiska inslag efterlystes. Bland namnen hittas musikern Redrama, komikern Alfred Backa, författaren Kjell Westö och professor emerita Merete Mazzarella.

Klicka upp rutan för att läsa några av temaförslagen som kommit in - vad tycker du saknas från listan?

Vad borde Ulf och Ben veta?

Det är ofta lätt att tänka på vad alla andra borde veta om världen (man själv är ju naturligtvis felfri!). För att hjälpa till med idéerna presenterar vi här under två herrar som förhoppningsvis sätter igång tankeprocessen!

Ben och Ulf är båda drivna män, men på väldigt olika sätt. Unga Ben gör sina egna kläder, och ser med avsmak på dagens slit-och-släng-kultur. Ulf igen sitter i chefsposition, och brinner för att motionera utöver sina dagliga sysslor. Enligt honom kan inte människan funktionera korrekt utan gedigen motion varje dag.

Klicka upp rutan för att läsa några av namnförslagen som kommit in - vem tycker du saknas från listan?

Vad borde finländare lära sig om Finland?

Föredragsmaraton - 24 timmar live om Finland är ett projekt mellan Svenska Yle och Svenska Litteratursällskapet. Under ett helt dygn (8-9.9) kommer föredrag av olika slag under temat "Finland 100" att framföras på Svenska Teatern. Evenemanget är ett officiellt program för Finlands jubileumsår 2017.

Stadscykelstationerna har börjat dyka upp på gatorna i Helsingfors efter vinterpausen och i år är stationerna och cyklarna betydligt fler än i fjol. Nya stationer finns till exempel på Drumsö, i Kottby, i Fiskehamnen och i Böle. Cykelstationer finns också i Mattby och Olars i Esbo.

Stadscyklarna var populära i Helsingfors i fjol och antalet cyklar tredubblas i år. I Helsingfors kommer det att finnas 1400 cyklar på 140 stationer.

I Esbo finns tio cykelstationer med hundra cyklar i Mattby och Olars.

Åtminstone i år är det samma cyklar som används i Helsingfors och Esbo. Efter den kommande säsongen kommer Esbo att fatta ett beslut om staden kommer att köpa egna stadscyklar.

I fall Esbo vill ha stadscyklar måste staden göra en egen konkurrensutsättning, vilket kan leda till att Helsingfors och Esbo i framtiden har olika cykelsystem. Då kan det bli krångligare att cykla över stadsgränsen.

Efter fem timmar blir det böter

Stadscyklarna kan användas i högst fem timmar åt gången. Efter det blir användaren tvungen att betala en förseningsavgift på 80 euro.

Att använda en stadscykel kostar fem euro per dag, tio euro per vecka eller 25 euro per cykelsäsong. Cyklarna tas ur bruk den sista oktober. För priset kan en cyklist cykla avgiftsfritt i en halv timme.

Efter det kostar varje halv timme en euro, vilket betyder att till exempel fem timmar kostar nio euro.

För att använda en stadscykel krävs att man registrerar sig på HRT:s webbplats. Registreringen börjar i mitten av april.

HRT har till slut tagit till sig kritiken mot de nya kortläsarna och utreder nu hur de kunde bli lättare att använda.

Helsingforsregionens trafik HRT ska utveckla de nya resekortläsarna som fått så massivt med kritik.

Kund- och försäljningschef Mari Flink säger att läsarna oberoende ska uppdateras, och att HRT då samtidigt ser över om det finns något sätt att göra dem smidigare att använda.

Kortläsaren har fått kritik främst för att den kräver så många olika knapptryck när man ska betala för en resa.

Helt nya kortläsare kan det ändå inte bli fråga om.

Om vi hittar bättre lösningar än de vi har nu går det förstås att ändra på dem.
― Mari Flink, HRT

- Utveckling betyder att vi går igenom hurdan användarupplevelse kunderna har och hur vi kan utveckla den. Om vi hittar bättre lösningar än de vi har nu går det förstås att ändra på dem.

Flink berättar att framför allt OK-knappen har fått kritik. Den gamla modellens kortläsare hade ingen sådan, och de nya har den därför att det nya zonsystemet är mer komplicerat än tidigare.

- Vi vill vara säkra på att kunden inte gör felinköp.

Är det möjligt att minska på antalet knapptryck?

- Det är möjligt, men i de gamla kortläsarna var problemet det att det gjordes felinköp. Den hade ingen OK-knapp.

HRT utreder nu hur många felinköp som skulle göras om OK-knappen inte fanns.

Förnyelse under hösten?

Ännu i januari uppgav HRT att kortläsarna inte skulle förnyas och att passagerarna bara måste lära sig använda de nya modellerna.

Nu är tonen annorlunda. Mari Flink säger att HRT vill lyssna på kunderna och utveckla sina tjänster så de fyller kundernas behov.

Möjliga förbättringar utreds den här våren och Flink tror man är klokare redan till sommaren.

- Det kan hända att vi filar på dem lite under hösten. Det beror på kundtesten och resultaten i workshoparna.

Yle Uutiset

Företag har rätt att förbjuda religiösa och politiska symboler med hänvisning till företagets neutralitet, har Europeiska unionens domstol slagit fast. Den muslimska klädseln har diskuterats mycket i till exempel Frankrike och Nederländerna. I Finland har huvudduken ändå sällan gett upphov till större konflikter på arbetsplatserna.

I Vuosaaren lukio i östra Helsingfors är huvuddukar lika vanliga som kepsar.

- Det är ingen som tittar snett eller underligt på en. Många av mina kompisar bär också huvudduk, det är helt normalt. Jag har inte upplevt några problem med det, säger gymnasieeleven Hagi Ali Hamdi.

Gymnasieeleverna Nasteho Ali och Khadro Farah kan inte heller tänka sig att jobba utan sin huvudduk. Bägge drömmer om att bli läkare. Vännerna Nasteho Ali och Khadro Farah bär bägge huvudduk. Bild: Yle Huvudduk,khadro farah,nasteho ali,Slöja

- För mig är huvudduken väldigt viktig, den ger ett slags trygghet. Jag skulle på inga villkor ta ett jobb där jag inte fick använda huvudduk, säger Hamdi.

Ovanligt med konflikter om huvudbonader

Det är sällsynt att det uppstår konflikter kring religiösa symboler i skolorna eller på arbetsplatserna i Finland.

För några år sedan ville ändå ett bussbolag förbjuda en av sina chaufförer att använda turban på jobbet. Men chauffören stod på sig och fick rätt att använda turban. Enligt regionförvaltningsverket handlade bussbolagets klädkoder om indirekt diskriminering.

Ett annat exempel gäller en klädaffär som förbjöd en av sina tillfälliga arbetstagare att använda huvudduk. Företaget fick senare betala böter för händelsen.

Enligt Regionförvaltningsverket i Södra Finland är de här händelserna de enda som har varit så stora att de har kommit ut i offentligheten.

Neutral företagsbild kan vara argument för förbud

Religiösa huvudbonader har hittills kunnat förbjudas bara om de äventyrar arbetssäkerheten, till exempel så att det finns risk för att duken kan fastna i en maskin eller liknande. I och med EU-domstolens beslut tidigare i veckan förändras praxis.

- Det nya är att man speciellt fäste uppmärksamhet vid dem som jobbar med kundbetjäning. Att ge en neutral bild av företaget är ett nytt argument, säger Aki Eriksson, jurist vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

Aki Eriksson sköter fallen som gäller arbetsplatsdiskriminering vid Regionförvaltningsverket. Porträtt på Aki Eriksson, jurist på Regionförvaltningsverket i Södra Finland Bild: Yle aki eriksson,jurist,Regionförvaltningsverket i Södra Finland

- Det måste finnas en gemensam linje inom företaget för hur det är tänkt att den neutrala företagsbilden ska se ut. Att avsluta sådana här anställningar kan vara att gå för långt. Företaget måste istället fundera på ett alternativt jobb för den anställda, eller lösa situationen på ett annat sätt, säger Eriksson.

I domen från EU-domstolen görs en skillnad mellan indirekt diskriminering och direkt diskriminering. Direkt diskriminering är till exempel att ha klädkoder inom företaget som förbjuder muslimska huvuddukar. Indirekt diskriminering är att ha klädkoder där till exempel huvuddukar inte nämns, men där det ändå krävs att alla anställda ska ha likadana kläder.

I Finland är det bland de stora arbetsgivarna inom vårdbranschen vanligt att erbjuda huvuddukar som en del av arbetsklädseln. Också inom dagligvaruhandeln finns det huvuddukar som har designats för att passa den övriga arbetsklädseln.

Inom det muslimska samfundet har det funnits önskemål om att kvinnliga poliser ska kunna använda huvudduk, men tillsvidare är det inte möjligt. Polisen i Sverige godkände huvuddukar för några år sedan.

Artikeln korrigerad 16.3.2017 kl 20:28: Artikeln talade felaktigt om Europadomstolen i Luxemburg, det handlar givetvis om Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) i Luxemburg. Europadomstolen ligger i Strasbourg.

Bedragarna påstår sig samla in pengar för handikappade barn. Polisen uppmanar dem som råkar ut för den falska pengainsamlingen att ringa 112.

Helsingforspolisen varnar för falska pengainsamlingslistor som påträffats på stan. Polisen uppmanar dem som råkar ut för falska pengainsamlingar att ringa nödcentralen.

Polisen har fått flera anmälningar om falska pengainsamlingar de senaste dagarna. De senaste kom i går, onsdag. Polisen har nu gripit flera personer misstänkta för brott.

Flera gripna

- En av dem greps i går i Kampens köpcentrum. Säkerhetsvakterna avlägsnade personen från platsen tidigare, men han återvände för att tigga pengar. Så säkerhetsvakterna tog fast honom och ringde polisen, berättar förundersökningsledare Pekka Korhonen i ett pressmeddelande från Helsingforspolisen.

Personen som togs fast var minderårig. Polisen tog med honom till Böle och anmälde händelsen till socialjouren.

Polisen grep också två 20-åriga män i Gloet, misstänkta för pengainsamlingsbrott. Polisen grep dem efter att ett ögonvittne anmält till nödcentralen att de två männen samlade pengar i en bokhandel.

Flera har lurats att donera

Namninsamlingslistorna det rör sig om är skrivna på dålig finska.

Polisen utreder också vad de gripna har för villkor för att vistas i Finland.

- Tyvärr är det många välmenande människor som har lurats och donerat omkring 20 euro. De har trott att de donerat pengar till ett gott ändamål, uppger Korhonen.

- Jag tycker det är riktigt bra att vara svenskspråkig i Vanda, säger Ella Råstedt. Hon var den enda skoleleven med på invånarrådslaget som ordnades i Dickursby skola.

Under träffen fick de intresserade höra om hur digitaliseringen och robotiken kommer in i utbildningen, vilka föreningar som är verksamma på svenska i Vanda och vilka sociala medier som är populära bland de unga i staden.

- Det var ju nog ganska intressant det där med robotar och programmering i skolan, säger Kaj Råstedt, pappa till Ella. Framtiden är här och det är bra att våra unga i god tid får lära sig såna här saker.

- Vi har nog redan länge sysslat med olika program på läsplattor i skolan, berättar Ella Råstedt. Det är nog ganska roligt.

Ella och Kaj Råstedt deltog ivrigt i invånarrådslaget Ella och Kaj Råstedt från Vanda Bild: Yle/Mathias Gustafsson ella och kaj råstedt,ella råstedt,kaj råstedt

Under kvällen berättade Berndt-Johan Lindström, direktör för det svenskspråkiga resultatområdet, om olika projekt som Vandaskolorna har infört. Bland annat börjar programmering av robotar in i ett tidigt skede i undervisningen. Redan i årskurserna ett och två får barnen lära sig elementär programmering.

Skolorna i Vanda är knutpunkter för svenskarna Dickursby skola Bild: Yle/Mathias Gustafsson dickursby,dickursby skola,skola

Inte rädd för att tala svenska

En fråga som dryftades under invånarrådslaget var svenskans ställning i staden. Åhörarna visade oro för att inte få använda sitt modersmål i tillräckligt stor utsträckning till exempel inom hälsovården.

- Jag tycker också att bemötandet nog är ganska bra för oss svenskar här, bekräftar Kaj. Men det kunde vara lite bättre i de offentliga rummen. Till exempel i informationen på våra hälsostationer kunde det vara bra att få tala svenska med personen som tar emot en.

- Man måste bara alltid komma ihåg att tala svenska med alla, säger Ella. Om det inte går får man byta. Det går nog oftast riktigt bra, jag försöker alltid tala svenska när jag handlar i butiken.

De svenskspråkigas andel i Vanda är rätt liten. 2,7 procent eller knappa 6000 personer har svenska som modersmål i staden.

Invånarrådslag i Vanda Invånarkväll i Dickursby Bild: Yle/Mathias Gustafsson dickursby skola,dickursbys skola,invånarkväll

Bättre social- och hälsovård

Vanda stad har fått ett arv på dryga 21 000 euro för att utveckla den svenskspråkiga servicen inom social- och hälsovårdsområdet. Nu har staden inlett ett för Vanda unikt projekt där svenskarna får säga sitt om hur pengarna ska användas. Det är första gången Vanda tar sig an en dylik medborgarbudget.

- Vi hoppas nu att så många svenskar i Vanda som möjligt skulle fylla i blanketten och lämna in den till kommunkontoret, säger Eeva Honkanummi, utvecklingschef i Vanda. Vi ska jobba med det här hela våren och på hösten förverkligas sedan projektet i praktiken.

- Jag vet inte så här på rak arm hur man bäst kunde använda pengarna, säger Kaj Råstedt. Det sades ju här att pengarna inte får gå till sådant som ligger inom stadens lagstadgade uppgifter.

Luftfartsunionen IAU inleder i morgon fredag en fyra timmar lång strejk klockan tre på eftermiddagen. Den får omfattande följder för flygtrafiken i Finland, eftersom de inhiberade flygen berör ungefär 6 500 passagerare.

Finnair meddelade på onsdagen att närmare hundra flyg kommer att ställas in på fredag. Enligt Finavias kommunikationschef Mikko Saariaho bör passagerarna vara förberedda på förseningar under strejken och komma till flygplatsen i god tid.

- Det lönar sig att utrusta sig med sig tålamod och att noggrant följa med vad det egna flygbolaget informerar. Det finns också skäl att reservera lite mer tid för resandet, tipsar Saariaho.

- Om det egna flyget kommer i väg så bör man vara förberedd på att det kan förekomma avvikelser i serveringen i planet och därför lönar det sig att ta med eget mellanmål.

Strejken påverkar enligt Saariaho också de mindre flygplatserna i Finland.

- Volymerna på de övriga flygplatserna i Finland är såklart mycket mindre än på Helsingfors-Vanda, så också strejkens inverkan är mindre. Men det är klart att om en stor del av de här nästan hundra inhiberade flygen är inrikesflyg så påverkar det också de övriga flygplatserna.

Säkerhetskontrollen kan vara långsam

Strejken kan inverka på passagerarna också på många andra sätt. Till exempel säkerhetskontrollerna kan fungera långsammare än normalt.

- Men antalet inhiberade är flyg är så pass stort att det kommer att vara mindre folk i rörelse. Jag tror alltså att vi för säkerhetskontrollernas del kommer att klara oss relativt bra i morgon, säger Saariaho.

- I bagagehanteringen och check-in blir det säkert förseningar.

Utöver strejken som gäller markservicebolaget Airpro ordnas också stödstrejker på fredagen som inverkar på kund- och ramptjänsterna, säkerhetskontrollerna, måltidsservicen och fraktverksamheten.

Luftfartsunionen IAU förkastade riksförlikningsman Minna Helles medlingsbud. på onsdagen. Airpro och dess företrädare – arbetsgivarförbundet Palta – skulle ha godkänt budet.

Enligt Minna Helle är situationen svår, eftersom parternas åsikter ligger så långt från varandra.

Ursprunglig text: Mikael Mikkonen, Yle uutiset

Kärpät forcerade förlängning efter ett sent kvitteringsmål men till slut var det HIFK som firade. Ilves mosade i sin tur Ässät och kvitterade serien.

Det var en jämn match från början till slut. Med Juuso Puustinens 3–2-mål i början av tredje perioden såg det ändå länge ut som om HIFK skulle ta hand om segern under ordinarie speltid.

Men då under tre minuter återstod kvitterade Miska Humaloja till 3–3 och förlängningsperiod väntade.

Bara tre och en halv minut in i extraperioden smällde Jasse Ikonen till på passning av Tomi Tuomisto och Corey Elkins.

HIFK firade avancemang till kvartsfinal framför hemmapublik medan Kärpät får inleda semestern. I kvartsfinal möter HIFK antingen Tappara eller TPS.

Kärpät som spelade med kniven mot strupen låg risigt till men kvitterade i slutminuterna för att forcera förlängning.

Ilves krossade Ässät

I den andra matchen hade Ässät matchboll mot Ilves. Något avancemang blev det ändå inte för björneborgarna, inte ens nära.

Ilves var det bättre laget ända från start och ledde med 3–0 efter öppningsperioden. Andra perioden var mållös och matchen såg avgjord ut då Ässät inte fick igång målskyttet.

Senast efter ett par magiska minuter i tredje perioden hade Ilves avgjort matchen. Med två powerplaymål av Ville Meskanen och ett av Michael Keränen ledde hemmalaget redan med 6–0.

Matti Kuparinen reducerade ännu för Ässät men slutresultatet 6–1 betyder att serien avgörs på lördagen i Björneborg

Daniel Grillfors gjorde sitt andra mål för säsongen i ett rätt så viktigt läge. Härnäst väntar antingen Tappara eller TPS.

I den första matchen mot Kärpät avgjorde HIFK tre minuter och 49 sekunder in i förlängningen. I den andra matchen var helsingforsarna 24 sekunder snabbare och nu klara för kvartsfinal.

Jasse Ikonen stod för segermålet men också Daniel Grillfors fick sitt namn i målprotokollet då han utjämnade till 1–1 i andra perioden.

– Jag har inte gjort så många mål och det här var ett viktigt ett så det är ju kul. Det var skönt, säger Grillfors till Yle Sporten.

– Alltid en speciell känsla att vinna i övertid, det är häftigt.

Annan inställning

Det har varit mycket snack om att HIFK:s säsong varit en enorm besvikelse. I slutspelet kan laget som inledde säsongen som storfavorit ändå skriva om den historien.

– Vi har en annan inställning och känsla nu när slutspelet drog igång. Vad som helst kan hända så det är ju väldigt bra att vara i kvartsfinal.

– Det började kännas bättre redan före slutspelet började. Det kom tillbaka killar och vi började göra mål och göra det lite enklare för oss. Redan där började man känna att vi närmar oss slutspelet. Man går liksom in i en annan bubbla.

Ännu är det inte klart vem som står för motståndet i nästa slutspelsomgång. Antingen blir det grundserievinnaren Tappara eller -tvåan TPS.

– Vi har haft väldigt tuffa matcher mot båda lagen. Det handlar väl om pest eller kolera, två väldigt bra lag.

HIFK:s kvartsfinalsmotstånd beror på hur det går mellan Ässät och Ilves vars åttondelsfinalserie står 1–1. Ifall Ässät vinner på lördagen kommer HIFK att möta Tappara, men om Ilves tar sig vidare möter HIFK TPS.

Högholmen har fått ett nytt tillskott. Visentflocken utökas med en hona, en visentko, från djurparken i Bratislava. Visentkon är 2,5 år gammal och förhoppningarna är nu höga för att visentflocken ska föröka sig.

Introduktionen gick ändå försiktigt till. Först fick visentkon bekanta sig med sin nya flock från andra sidan av staketet, men snart välkomnades hon genom att en äldre hona och visentoxe på 800 kilogram kom och betade av samma hö.

Under våren ska flocken ytterligare få två nya visentkor från Kolmården i Sverige.

Flocken behöver tillskott

Det har inte fötts nya visentkalvar på Högholmen på tio år, eftersom honorna är till åren komna och inte längre fruktsamma.

Flockens visentoxe är sju år gammal och i bra ålder med tanke på förökningschanserna.

Visenten är det största och tyngsta landlevande däggdjuret i Europa. Könsmogna hannar är betydligt större än honor. Visenten är ett flockdjur som äter örter, gräs och kvistar.

Se videoklipp och bildgalleri!

Visenter på Högholmen

Högholmen får tillskott av visentkor för att stammen ska öka

De som väntar på beslut för grundläggande utkomststöd vänder sig allt oftare till församlingarna för att få hjälp.

Vid årsskiftet flyttades ansvaret för utkomststödet från kommunerna till FPA. Det har resulterat i rusning hos FPA och beslut om stöd har försenats med upp till flera veckor.

Rusningen märks hos församlingarna när personer vänder sig till dem för att få stöd i väntan på beslut av FPA.

Det som är allra viktigast är att det alltid finns någon som lyssnar. Med det kommer man långt.― Karin Salenius

Karin Salenius är diakonissa vid Johannes församling i Helsingfors. Hon har sett en stor förändring sedan FPA tog över utkomststödet.

– Rusningen märks väldigt bra, för folk har det väldigt illa när de inte i tid får de bidrag de behöver för att ha råd med utgifterna.

Små resurser

Enligt Salenius räcker församlingens resurser tillsvidare till, men framtiden kan bli utmanande.

Församlingen erbjuder också luncher så att de som väntar på besked från FPA inte behöver gå hungriga

– Vi är nu tre diakoniarbetare i vår församling och det räcker nog tillsvidare. Men framtiden ser inte ljus ut, och jag tror att behovet kommer att växa sig större än resurserna.

Församlingarna kan hjälpa till på olika sätt.

– Vi försöker tillsammans med våra klienter fundera ut eventuella lösningar. Vid Johannes församling hjälper vi också till med att få mat på bordet i form av betalningsförbindelser till butiker, säger Salenius.

Församlingen erbjuder också luncher som man kan bjuda in till så att de som väntar på besked från FPA inte behöver gå hungriga.

Salenius lyfter fram vikten av närvaro.

– Det som är allra viktigast är att det alltid finns någon som lyssnar. Med det kommer man långt.

Märks också i resten av landet

Rusningen vid församlingarna syns runtom i Finland. Bland annat i Åbo och Uleåborg har problemet blivit stort.

I Borgå svenska församling har rusningen inte ännu blivit lika stor som på andra orter.

– Vi har nog märkt av FPA:s rusning eftersom nästan alla våra kunder har haft bekymmer med att deras ansökning har fördröjts. Men vi har nog inte sett någon betydlig ökning, säger Åsa Eriksson, ledande diakoniarbetare vid Borgå svenska församling.

Också deras resurser räcker tillsvidare bra till.

– Om problemet blir större kommer vår budget nog emot.

Eriksson ser ändå positivt på framtiden.

– Jag tror att FPA gör allt för att förbättra situationen och med tiden blir det nog bra.

Det har spekulerats i en comeback till FM-ligan, men det kommer inte att hända. Jokerit meddelar att klubben är klar för fem år till i KHL.

Jokerit är i KHL för att stanna. Det bekräftar klubben på sin webbplats på fredag.

– Till vår glädje kan vi meddela att Jokerits matcher i KHL fortsätter de kommande fem åren. Den tuffaste hockeyn i Europa kommer att synas i Helsingfors och Finland också i framtiden, säger Jokerits ordförande Harry Harkimo på klubbens webbplats.

Jokerit avslutade precis sin tredje säsong i KHL med fyra raka slutspelsförluster mot CSKA Moskva.

Helsingforslaget har tagit sig till slutspel tre år på raken.

– Under dessa år har vi sett spelare i Helsingfors som den finländska publiken aldrig annars hade sett i klubbsammanhang, säger Harkimo.

Idag kördes kortprogrammet för flickor i junior-VM i konståkning i Taipei City. Finlands representant gjorde väl ifrån sig då hon graciöst dansade in på tionde plats.

Lindfors lyckades väl i sina utföranden, och belönades med 55,50 poäng, vilket alltså räckte till en placering i topp-10. Lindfors var glad efter utförandet:

– Det känns väldigt bra. För första gången på länge njuter jag av att skrinna på tävling. Det fria programmet kommer jag att åka med samma attityd som idag, sade en nöjd och glad Lindfors efter tävlingen.

Rysslands Alina Zagitova leder tävlingen med 70,58 poäng.

Flygbranschens strejk har försvårat många passagerares resa under fredagen. Markservicebolaget Airpro inledde sin strejk klockan 15 i eftermiddags. Strejken avslutades klockan 19.

Yles reporter Antti Pilke som befann sig på Helsingfors-Vanda flygplats under strejken, säger att stämningen på flygplatsen till och med varit lugnare är normalt.

Pilke frågade under eftermiddagens lopp vad passagerarna tyckte om strejken. Största delen sade att strejken inte inverkat på deras resande. Många hade också förståelse för de strejkande, och de flesta var inte hemskt arga över situationen.

- Det som påverkat mest är att flyg har inhiberats. Det har trasslat till reseplanerna, säger Pilke.

Finnair inhiberade närmare hundra flyg, vilket drabbade ungefär 6 500 passagerare.

Svår förhandlingssituation

Flygbranschens förhandlingar är i en svår sits. Luftfartsunionen IAU förkastade riksförlikningsman Minna Helles medlingsbud på onsdagen. Airpro och dess företrädare – arbetsgivarförbundet Palta – skulle ha godkänt budet.

Enligt Minna Helle är situationen svår, eftersom parternas åsikter ligger så långt från varandra. Förhandlingarna har pågått i flera veckor.

Mikael Mikkonen, Yle uutiset / Linn Karlsson

Pojkarna orkade jobba på bra trots att matchen saknade betydelse, berömmer Dickens tränare sina spelare efter storsegern över Atlas. Även Grankulla IFK inleder slutspelet med vinst i ryggen.

Dagens två matcher i herrarnas handbollsliga påverkade inte tabelläget. De fyra lagen som fortsätter säsongen i kvartsfinal var redan klara och avslutade sin grundserie i kväll.

I den övre slutserien drygade tabelltrean Dicken ut avståndet till fyran Atlas till sju poäng. Dicken vann med 29-16 hemma i Britas bollhall i Helsingfors.

– Pojkarna orkade jobba på bra trots att matchen saknade betydelse. Vi fick en lyckad generalrepetition inför slutspelet, säger Dickens tränare Björn Monnberg i ett pressmeddelande.

Björn Monnberg ledde Dicken till tredjeplats i grundserien. Dickens tränare Björn Monnberg. Bild: Yle/Janne Karinkanta Björn Monnberg,Dicken,handboll

Dicken vann även det förra mötet mot Atlas med tretton måls marginal (27-14) i Vanda för några veckor sedan.

Sexmålsskytten Benny Broman var vassast framåt i dag, medan målvakten Mikael Mäkelä (16 räddningar) valdes till matchens lirare.

– Försvaret var för passivt i första halvlek. Vi gav dem alltför enkelt utrymme och lätta mål. Det blev ingen ordentlig match i dag, Dicken var bättre, medger Atlaslotsen Johan Nyberg.

Attitydskillnad i Grankulla

I den nedre slutserien hade Grankulla IFK redan säkrat förstaplatsen före Sjundeå IF. I kväll var IFK bättre med siffrorna 35-25 i hemmagrottan efter bland annat nio mål av Alexander von Numers.

– En imponerande insats, trots att vi inte hade bästa manskap på plats. En bra attityd och lyckade prestationer på bred front. Jag väntar på kvartsfinalerna med iver, säger GrIFK-tränaren Mikko Koskue.

– Vi prövade på ett par nya saker och fick svar på ett par frågor. Vi borde ändå gå in med bättre inställning, konstaterar SIF-kollegan Kaj Hagman.

Kaj Hagmans SIF möter Dicken i kvartsfinal. Dicken-SIF, 23.3.2016 Bild: Yle/Kristian Karlsson handboll,kaj hagman,sjundeå if,yle sporten

Cocks och BK-46, som avancerar direkt till semifinalskedet, sätter punkt för grundserien i Riihimäki på onsdag. Efter det tar kvartsfinalerna vid, där Dicken får emot sig SIF medan Atlas möter GrIFK.

Resultat, övre slutserien:

Dicken - Atlas 29-16 (16-11)
Bästa målskyttar, Dicken: Benny Broman 6, Robin Granlund 4, Anton Rémy 4.
Bästa målskyttar, Atlas: Artturi Laaksonen 5, Sebastian Säkkinen 3, Heikki Laitinen 2, Milos Maksimovic 2, Anthony Hellakoski 2.

Resultat, nedre slutserien:

GrIFK - SIF 35-25 (15-11)
Bästa målskyttar, GrIFK: Alexander von Numers 9, Miro Koljonen 7, Wilhelm Hammarberg 6.
Bästa målskyttar, SIF: Theo Westerlund 6, Ian Martin 5, Jan Hagman 4, Albert Rehnberg 4.

När vi provade att fylla i valkompassen med borgmästarkandidaternas egna svar fick flera av dem träffar hos helt andra partier än sina egna.

Jan Vapaavuori (Saml) får många träffar bland De gröna, Anni Sinnemäki (Grön) bland Vänsterförbundet och Eva Biaudet (SFP) bland Feministiska partiet.

Så ser det ut när vi fyller i Yles valkompass med de svar borgmästarkandidaterna själva fyllt den med. De får förstås sig själva på första plats, med 100 procents likhet i svaren, men på platserna efter det är det många av dem som får förslag från helt andra partier än dem de ställer upp i val för. Vi har valt att titta på de 20 första kandidaterna som kommer upp i kompassen.

Jan Vapaavuori: Grön samlingspartist med krydda av SDP och SFP

På de 20 första kandidatförslag för Jan Vapaavuori att rösta på finns 6 av träffarna hos hans största konkurrerande parti, De gröna. Fem förslag är hos hans eget parti Samlingspartiet.

Jan Vapaavuori 17.3.2016 Bild: Petteri Paalasmaa All Over Press Jan Vapaavuori,Samlingspartiet

Av de egna partikamraterna stämmer Vapaavuoris svar till 86 procent överens med Laura Rissanens och till 82 procent med Risto Rautavas.

Hos andra partier matchar Vapaavuoris svar bra med till exempel De grönas Jasmin Hamid (81 procent), SDP:s Kaarin Taipale (81 procent) och SFP:s Silja Borgarsdóttir-Sandelin (81 procent).

Anni Sinnemäki: Grön och vänster

En klar majoritet av top 20-matcherna för Sinnemäki är från hennes egna parti. Hon matchar till exempel till 90 procent med De grönas Laura Nordström, och till 86 procent med De grönas Tuuli Kousa.

Anni Sinnemäki. Bild: Yle anni sinnemäki,pryl

Resten är nästan alla hos Vänsterpartiet, bland annat med Mia Haglund (87 procent). Även Sinnemäki får förslaget att rösta på SDP:s Kaarin Taipale (86 procent).

Tuula Haatainen: Aningen grön vänsterpolitiker

Haatainens top 20-träffar fördelar sig rätt jämnt mellan SDP, Vänsterförbundet och De gröna, med knapp majoritet för det egna partiet.

tuula haatainen Bild: yle/Kjell Lindroos Riksdagsledamot,sdp,Social- och hälsovårdsreformen (Sote),Tuula Haatainen

Bäst matchar hon med De grönas Suvi-Maria Junni (93 procent) och på delad andra plats med SDP:s Niilo Toivonen och Antti Vuorela (92 procent för båda).

Med både SDP:s Eero Heinäluoma och SFP:s Björn Månsson matchar Haatainen till 89 procent.

Paavo Arhinmäki: Klart vänster, men också lite grön

Största delen av Paavo Arhinmäkis träffar kommer från Vänsterpartiet, men många träffar finns också hos De gröna och SDP.

Paavo Arhinmäki Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press Paavo Arhinmäki

Till exempel med partikamraterna Kirsi Pihlaja matchar Arhinmäki till 86 procent och med Veronika Honkasalo till 83 procent.

Också Arhinmäki matchar med SDP:s Kaarin Taipale (86 procent). Han får också De grönas Leo Stranius högt på sin lista (86 procent).

Mika Raatikainen: Sannfinländare

Ingen fråga om saken, Mika Raatikainen ska rösta på Sannfinländarna. 13 av hans 20 bästa träffar är kandidater från Sannfinländarna. Resten är från Samlingspartiet, förutom en centerpartist.

Sannfinländaren Mika Raatikainen Bild: Yle Mika Raatikainen

Eva Biaudet: Rätt grön, lite vänster och feminist

De mindre partierna i Helsingfors har inte lika många kandidater som de stora, och därför har de förstås svårare att få upp kandidater ur sitt eget parti som förslag i valkompassen.

Eva Biaudet i riksdagen Bild: Jarno Kuusinen / AOP Eva Biaudet,riksdagen

Bland Biaudets top 20 finns det flest träffar från De gröna, SDP och det nya Feministiska partiet.

Bästa matchar hon med De grönas Niklas Kaskeala (89 procent). Från det egna partiet matchar hon med Tove Ørsted (86 procent). Också Vänsterpartiets Mia Haglund (86 procent) matchar bra med Biaudet.

Laura Kolbe: Centerpartist med preferenser åt alla olika håll

Sex stycken av Kolbes top 20-matchar är från Centern, och resten är från en lång rad olika partier med aningen starkare fokus på De gröna.

Mika Ebeling: Kristdemokrat som tycker som regeringen

Ebeling matchar bäst med kandidater från Kristdemokraterna och Centern. Också Samlingspartiet, Sannfinländarna och några SDP:are ryms med i hans 20 bästa träffar.

Yrjö Hakanen: Vänster i själ och hjärta

Hakanen verkar ha valt rätt parti, hans träffar finns hos Finlands kommunistiska parti och Vänsterförbundet. Någon enstaka kandidat från De gröna ryms också med i hans top 20.

Harri Lindell: Svårt att hitta parti

Harri Lindell lämnade Sannfinländarna i vintras och uppgav partiets främlingsfientlighet som orsak. Sedan såg han sig om efter nytt parti och landade till slut på Paavo Väyrynens lista Terve Helsinki - i valförbund med Kristdemokraterna.
Det märks i Lindells svar och kandidatförslag i valkompassen att han lutar mot alla möjliga håll: han matchas med kandidater från Kristdemokraterna, SFP, Samlingspartiet, Sannfinländarna, Vänsterförbundet och SDP.

Kim Sjöström: Liberal med liten SFP-lutning

Kim Sjöström seglade upp som elfte borgmästarkandidat nyligen, för Liberalpartiet. Hans toppträffar bland andra kandidater är främst från De gröna men också SFP, där han till 82 procent matchar med Martina Harms-Aalto.

Läs mera:

Vaddå borgmästare? Fem frågor om Helsingforschefen du väljer

I år får Helsingfors en borgmästare för första gången någonsin, och det är just du som är med och väljer vem det blir.

I takt med att nya stadsdelar växer fram i Helsingfors, växer också behovet av svenska tjänster. Medan politiker och invånare högljutt debatterat om skola och förskola på Busholmen, har det varit knäpptyst om Fiskehamnen. Nu efterlyser invånare mera diskussion och information om de svenska tjänsterna även i Fiskehamnen.

Anna-Christina Martin och hennes familj har bott de tre senaste åren i Fiskehamnen och stortrivs. Men i och med att familjen blir större, växer behovet av svenska tjänster.

- Här finns två daghem och skolklasser med ettor och tvåor, men de är alla på finska. Vi har inte hört ett knyst om stadens planer för oss som är två- eller svenskspråkiga i Fiskehamnen, säger Martin.

Farfarsbron tar dig snabbt och enkelt till Blåbärslandet och vidare till Brändö. Farfarsbron tar dig till Blåbärslandet. Bild: Yle/Carina Bruun farfarsbron,fiskehamnen

Brändö ligger närmare än Åshöjden

För tillfället går Martins dotter i daghem i Berghäll och det andra barnet föds i april.

- Det är några kilometer till daghemmet, alltså inte jättelångt. Men det är klart att det är andra rutiner för oss än för våra finskspråkiga bekanta som har ett daghem precis bakom knuten, säger hon.

Var kommer barnen att gå i skola?

- För tillfället är det Åshöjden som gäller. Och så vitt jag vet går distriktsgränsen precis vid Brändö bro. Skolfrågan är inte helt aktuell för oss ännu, men visst känns det lite tokigt att åka till Åshöjden när Brändö ligger närmare. I och med Farfarsbron är vägen dit betydligt tryggare än till Åshöjden.

”Vi har inte hört någonting”

Anna-Christina Martin efterlyser främst en diskussion kring de svenska frågorna.

- Dels känner vi oss lite bortglömda, men jag tycker också att man förbiser Fiskehamnens potential som ett område för svensk- och tvåspråkiga familjer. Det är ett jättetrevligt område som växer. Varför skulle inte finlandssvenskar vara intresserade av att flytta hit, säger hon.

Anna-Christina Martin och hennes familj har bott tre år i Fiskehamnen. Anna-Christina Martin Bild: Yle/Carina Bruun anna-christina martin

- Vi trivs här och vill fortsätta leva här, men vi måste förstås fundera på vad den bästa lösningen blir för vår familj sedan när det blir aktuellt med skola och så vidare.

Vilka risker finns det i att man inte diskuterat svenskspråkiga tjänster i Fiskehamnen?

- I och med att man inte marknadsfört Fiskehamnen som ett svenskspråkigt område på samma sätt som Busholmen, finns inte samma attraktionskraft här som på Busholmen. Samtidigt kan det hända att tvåspråkiga familjer som väljer att flytta hit känner sig attraherade av att anlita finskspråkiga tjänster. De ligger nära till hands och de utvecklas ständigt.

”Ett daghem eller en svenskspråkig daghemsgrupp borde inte vara omöjligt att fixa”

Martin anser inte att det är realistiskt med en skola i Fiskehamnen, men ett daghem på svenska tycker hon att man kunde fundera på.

- Jag efterlyser den allmänna diskussionen och mera information, så att man som invånare och tvåspråkig i Helsingfors blir beaktad. Då skulle man kunna samplanera och varför inte komma på innovativa lösningar. Som till exempel tvåspråkiga daghemsgrupper eller svenskspråkiga grupper i samband med det större finskspråkiga dagiset.

Synd att informationen varit bristfällig

På staden anser dagvårdschefen Nina Fabricius att det är synd att informationen och diskussionerna uteblivit.

- Jag ansvarar inte för stadens invånarkvällar. Det är stadskansliet som kallar med oss när vi ska berätta om svenskspråkig service. Det är bara att beklaga ifall det funnits svenskspråkiga som inte fått ta del av informationen. Det är något jag ska lägga bakom örat, föra fram i vår egen organisation och utanför den, säger dagvårdschefen Nina Fabricius.

Hon säger att det inte är aktuellt med ett daghem i Fiskehamnen.

- Det har tydligen inte varit ett område dit svenskspråkiga familjer i första hand har flyttat till. Inte i en så stor utsträckning som vi hade trott. Sen kan det hända att man inte flyttar dit för att det inte finns svenskspråkig service. I Arabiastranden däremot, som ligger bredvid, har vi en stor inflyttning.

Svenskt daghem på Nätholmen

Fabricius vill inte spekulera i ett framtida daghem i Fiskehamnen och hon ogillar idén med svenskspråkiga grupper i finska enheter.

- Vi ska ha större svenska enheter så att de inte ska vara så sårbara. Det att man skulle ha en svensk grupp i ett större finskt daghem är inget jag förespråkar, säger hon.

Enligt Fabricius finns det en tomtreservation för ett svenskspråkig daghem på Nätholmen som ligger invid Fiskehamnen, men på andra sidan bron. För tillfället ser det ut som att man börjar bygga daghemmet år 2020

HJK är som fjärde och sista lag klart för semifinal i finska cupen. HJK besegrade IFK Mariehamn i kvartsfinalen med 3–0.

I går gick Ilves, Honka och SJK vidare till semifinal i finska cupen. I dag fick de sällskap av HJK som slog ut IFK Mariehamn.

IFK Mariehamn var piggt inledningsvis men det var HJK som gjorde matchens första mål. Moshtagh Yaghoubi som i fredags togs ut till VM-kvaltruppen mot Turkiet satte in 1–0 i den 17:e minuten.

Tio minuter senare slog Yaghoubi en hörna som IFK:s nya målvakt Andreas Vaikla tappade in i eget mål.

Några minuter före pausvilan fullbordade Akseli Pelvsa en fin halvlek för HJK när han satte 3–0 på straff som också blev slutresultatet.

Semifinalerna i finska cupen lottas på måndag och matcherna kommer att spelas i början av april.

Resultat:

IFK Mariehamn – HJK 0–3

Finlandssvensk filmproduktion kämpar för sin överlevnad. Det finns både teknik och utbildning för att göra film på svenska i Finland, men kampen om pengarna är hård.

Jan-Olof Svarvar har 25 års erfarenhet av filmbranschen. Karriären började som lärare i TV-produktion.

Jan-Olof Svarvar har gjort sig ett namn inom filmbranschen världen över. Man sitter i länstol. Bild: Yle/Kati Enkvist jan-olof svarvar,österbotten

I början av 1990-talet kom vändpunkten som gjorde Jan-Olof till producent. Det var Jörn Donners tv-serie Småstadsberättelser som tog honom vidare i karriären. Först bar vägarna till Stockholm. Sedan något år är han tillbaka i Österbotten igen.

- Det är utmanande att jobba med film på svenska i Finland, säger han.

Med penna och sax som arbetsredskap

Antonia Ringbom har gjort animationsfilmer sedan 1969 både för barn och vuxna. Just nu har hon två stora produktioner på gång.

Animation betyder rita, klippa, klistra och fotografera. Det är ett långsamt arbete, som Antonia gör i sin studio i den åboländska skärgården.

- För mig har det handlat om att jag antingen har haft något på hjärtat eller så har jag varit jättearg, ledsen eller upprörd på nånting, säger hon.

Antonia Ringbom vid arbetsbordet i studion. Animationsfilmaren Antonia Ringbom sitter vid ett arbetsbord i sin ateljé Bild: Yle/Maud Stolpe nb antonia ringbom

Antonia halkade in på animation tack vare sina illustrationer i Nya Pressen. Hon jobbade också många år som freelance på barnredaktionen på Svenska Yle, där hon gjorde allt möjligt.

Nog levde jag ju på något sätt, men väldigt skröpligt.― Antonia Ringbom

Utkomsten var på den tiden osäker och ersättningarna för animationer pytteliten.

- Nog levde jag ju på något sätt, men väldigt skröpligt, minns hon.

Efter några år som freelance grundade Ringbom en egen firma. Då blev det lättare att jobba för produktionsbolag.

- Den ena saken har gett den andra och jag har skuttat från ett isflak till ett annat, säger hon.

Antonia Ringbom är en prisbelönt filmskapare med många utmärkelser och priser i bagaget. Stipendieansökningarna har blivit många under åren.

- Nu har jag så mycket jobb som jag aldrig har haft, säger hon.

Trots tiotals år i branschen är den stora utmaningen fortfarande marknadsföringen.

- Det är jättejobbigt att sälja sig och marknadsföra sig. Därför är det bra att jobba med andra produktionsbolag som kan sköta den saken.

Stöd i början och slutet är avgörande

De stora filmstöden i Finland kommer från Finlands filmstiftelse och Centret för stöd för audiovisuell kultur, AVEK. På finlandssvenskt håll bidrar också Svenska Kulturfonden och Svenska Yle.

Dessutom finns det nordiska stödformer där de nationella tv-bolagen har en gemensam pool i Nordiska film och tv-fonden.

Alla fick lite, men alla fick för lite.― Marianne Möller

Dramaturgen Marianne Möller har länge varit med i branschen och har bland annat varit VD för Finlands filmstiftelse.
För ett år sedan gjorde hon en kartläggning över hur Svenska kulturfondens filmstöd har delats ut och fungerat.

- Det som slog mig var att det var väldigt välvilligt, säger hon. Alla fick lite, men alla fick för lite.

Marianne Möller säger att det är viktigt att det finns fiktion om finlandssvenskar för finlandssvenskar. Marianne Möller är dramaturg. Bild: Yle/Carina Bruun Marianne Möller,Närbild

Marianne Möllers rekommendation var att fonden skulle satsa mera på produktionsplanering. Det är i början och slutet av produktion hjälpinsatsen borde sättas in.

- Då kunde en film som görs på svenska få bättre möjligheter att få stöd från Finlands filmstiftelse och mycket bättre villkor i ett avtal med Yle, motiverar hon.

Risken finns ändå att man ibland litar för mycket på de finlandssvenska fonderna. Både Marianne Möller, Jan-Olof Svarvar och många filmskapare med dem har snappat upp mellan raderna i diskussioner med Finlands filmstiftelse att de finlandssvenska fonderna kan ta hand om produktionen av svensk film i Finland.

På filmstiftelsen avvisar man att det skulle vara så, men medger att man är medveten om att finlandssvensk film i Finland har möjlighet till penningkällor som finska sidan inte har tillgång till.

Nya kortfilmer av unga filmskapare

Den 23 mars har fyra nya kortfilmer premiär i Helsingfors.
Filmerna är resultatet av tävlingarna Novellfilm och Kortfilm 2017.

Tävlingen arrangeras som ett samarbete mellan Svenska Yle, Svenska kulturfonden och Filmstiftelsen. Finlandssvenskt filmcentrum ordnar filmvisningarna.

Filmerna som visas är:
DANS PÅ TUNN IS (manus: Jan Nåls, regi: PV Lehtinen)
En drömliknande berättelse där två för varandra obekanta unga, en pojke och en flyktingflicka, träffas under ovanliga omständigheter. Tillsammans gör de det omöjliga.

GLASPÄRLAN (manus och regi: Tommi Seitajoki)
En 12-årig pojke plundrar soptunnor i förorten Myrbacka. Han söker efter något i strävan av en belöning.

SPRÅKFRÅGAN (manus: John Lundsten, regi: Niklas Lindgren)
En politisk bajskomedi.

VÅRFESTEN (manus: Eva-Maria Koskinen, regi: Salla Sorri)
Berättelsen om en flicka som drömmer om hela världens blickar och om hennes mamma som helst av allt vill gömma sig. Filmen handlar om att bli kvinna. Det är både svårt och underbart.

De nya kortfilmerna visas på biograf Andorra i Helsingfors. Neonskylt med texten Andorra Bild: Yle / Berislav Jurisic andorra,biograf,Helsingfors

Intresset för att göra kortfilmer är glädjande, men det skulle behövas något mer för att synliggöra finlandssvensk film bättre

- Inte kan man säga att det går riktigt bra för den finlandssvenska filmen, slår filmcentrets verksamhetsledare Dag Andersson fast.

Han pekar på att faktum att det görs för lite svensk film för att den skulle nå ut till en bredare publik. Det som görs är dessutom oftast kortfilm.

- Den filmgenren får inte heller i allmänhet så mycket uppmärksamhet, säger Andersson. Långfilmer görs beklagligt nog ganska sällan.

Finlandssvenskt filmcentrum finansierar inte film utan har som uppgift att sprida information om att det nog görs lite film på svenska också i vårt land.

Utbildning och utrustning finns, men ändå är det alltså något som fattas för att finlandssvensk film ska få luft under vingarna.

Vi väntar på den finlandssvenska filmens Kaurismäki.― Dag Andersson

Andersson väntar på en filmmessias som skulle göra det stora genombrottet och rikta inte bara Finlands och Nordens utan hela världens uppmärksamhet på finlandssvensk film.

- Vi väntar på den finlandssvenska filmens Kaurismäki, säger Andersson. Skulle vi få ett lokomotiv så skulle vi säkert få några andra vagnar i rörelse också.

Film för barn och unga ger klirr i kassan

Kulturfonden har en reservation på drygt en miljon euro årligen för stöd för film och medieproduktion. Svenska Yle satsar ungefär lika mycket. Stora dramasatsningar görs ungefär vart tredje eller vart fjärde år.

- För det första tänker vi kvalité, säger Charlotte Sundström som är ansvarig producent för kultur, drama och dokumentärer på Svenska Yle. Det ska också fungera för en finlandssvensk publik och vara en berättelse som bara går att göra här i Svenskfinland. Annan slags film kan man se via andra distributionskanaler.

Svenska Yle stöder hellre tv-serier än långfilm, säger Charlotte Sundström. Charlotte Sundström är Svenska Yles ansvariga producent för kultur, drama och dokumentärer. Bild: Yle/Carina Bruun charlotte sundström,Närbild,puvusto

För filmproducenterna och produktionsbolagen har Svenska Yle en viktig roll.

- Just nu är Yle den part som måste vara med om man ska göra en större tv-produktion, säger Jan-Olof Svarvar. Oberoende av om det är en film eller en tv-serie måste Svenska Yle vara med

Svenska kulturfonden är en liten aktör när det kommer till svenskspråkiga långfilmer och stöder gärna processer i ett tidigt skede. Det handlar om manusskrivande och förberedande arbete inför filmprojekt.

- De söker olika saker beroende på vad trenden är och hur utbudet ser ut annars, säger Jan-Olof Svarvar. Om man bara är ute efter produktionspengar och det inte spelar så stor roll vad man gör, kan man göra ett pussel där man producerar det finansiärerna ger pengar för.

Inriktningen nu är film för barn och ungdomar.

- Just nu, år 2017, ska man göra barnfilm om man vill få ihop till en bra produktionsbudget, säger Svarvar.

Programmet sänds också i Yle Fem, måndag 20.3.2017 kl 2017, samt på tisdag 21.3.2017 kl 17.25.

En asylsökande har blivit utsatt för en gasattack i Helsingfors centrum på Järnvägstorget där asylsökande har demonstrerat mot Finlands asylpolitik. Attacken skedde på söndagskvällen strax efter klockan nio.

Gärningsmannen sprejade någon slags gas i ansiktet på den asylsökande vid demonstrationen på Järnvägstorget.

Enligt ögonvittnen på plats började incidenten då några asylsökande försökte använda den allmänna toaletten som finns på norra ändan av Järnvägstorget, nära Suomi Ensin-gruppens demonstration.

Saara som inte vill ha sitt efternamn i offentligheten berättar att de ringde till nödnumret när mannen som utsattes för gas-attacken kom tillbaka till de asylsökandes demonstration.

- En av oss ringde till nödcentralen, efter en stund kom polis och ambulans. Vi bad sedan polisen komma på nytt efter att de farit eftersom vi inte var nöjda i det skedet ännu, men nu har saken förts vidare, säger Saara.

En man från Suomi Ensin-gruppen som ville vara anonym uppgav för Yle Huvudstadsregionens reporter att han inte vet om gärningsmannen hör till Suomi Ensin-gruppen.

Gärningsmannen har inte hittats

Orsaken till attacken är tillsvidare okänd, uppger polisen till Yle Huvudstadsregionen.

Den asylsökande fick första hjälp på plats och fördes till sjukhus.

Attacken är brottsanmäld och polisen håller på att utreda fallet. Gärningsmannen misstänks för misshandel.

Efter attacken avlägsnade sig gärningsmannen från platsen och var fortfarande på fri fot tidigt på måndag morgon.

Asylsökande har demonstrerat på Järnvägstorget i ungefär en månad. I andra ändan av torget demonstrerar en annan nationalistisk grupp mot de asylsökande.
Tidigare samma månad försökte en asylsökande hänga sig i ett träd utanför Ateneum vid torget.

En främlingsfientlig hatsida publicerade videon som fick flera rasistiska kommentarer.

Tidningen Helsingin Sanomat var först ute med nyheten.
Artikeln uppdaterad 20.3.2017 kl 8:40 med uppgifter av ögonvittnen.
Artikeln uppdaterad 20.3.2017 kl 6:15 Yle Nyheter har själv talat med polisen och fått tidningen Helsingin Sanomats uppgifter bekräftade. Gärningsmannen fortfarande inte gripen.