På ett år har antalet arbetslösa i Finland minskat med 25 000. Speciellt tydligt syns trenden för byggarbetare och metallarbetare.

Totalt var 343 000 personer arbetslösa den sista januari, enligt uppgifter från Arbets- och näringsministeriet. Arbetslöshetsprocenten låg på 13, vilket är en procentenhet lägre än för samma period i fjol.

Med hjälp av vår interaktiva grafik kan du kolla närmare på hur arbetsmarknaden ser ut där du bor. Grafiken visar bland annat hur arbetslösheten har utvecklats, vilka yrken som är drabbade och hurdana jobb som finns lediga.

Artikeln fortsätter under grafiken.

Kolla läget där du bor

((vis:1174827))

3 000 färre arbetslösa byggarbetare

Mätt i absoluta tal minskade arbetslösheten mest bland byggarbetare. I januari hade 17 300 byggarbetare anmält sig arbetslösa, vilket är över 3 000 färre än för ett år sedan.

Näst mest föll arbetslösheten bland gjuteriarbetare, svetsare och plåtslagare. Inom de yrkesgrupperna fanns nu 6 400 arbetslösa mot 7 800 för ett år sedan. I procent är det en minskning på 18.

Arbetslösheten minskade i hela landet, men allra mest i Kajalaland. Där har antalet arbetslösa arbetssökande minskat med 16 procent på ett år.

För orter kan det vara riskabelt om merparten av arbetsplatserna finns inom samma bransch. Kolla hur läget ser ut i din kommun eller ditt postnummerområde!

Statistikcentralen delar in alla arbetsgivare i 22 branscher. För varje kommun har Svenska Yle sedan räknat ut hur stor procent av de anställda som jobbar i de olika branscherna och hur stor andel den största branschen står för. Denna siffra fungerar som en grov indikator på hur koncentrerat näringslivet i kommuner är.

Den högsta siffran står Pyhäntä i Norra Österbotten för. Bland arbetsgivarna i kommunen står tillverkningsbranschen för 38 procent av jobben. Pyhäntä har därför fått namnet Finlands mest industrialiserade kommun. Mest jobb kommer från flera husfabriker som verkar i kommunen.

Artikeln fortsätter under den interaktiva grafiken.

((vis:1176179))

Kumlinge toppar i Svenskfinland

Bland de svensk- och tvåspråkiga kommunerna är åländska Kumlinge i topp, följt av Larsmo. På Kumlinge är det transport och magasinering som sysselsätter flest och i Larsmo är det tillverkning.

En dominant bransch i kommunen behöver inte bara vara en dålig sak. Enligt regionforskare Timo Aro finns det två olika sidor.

- Om det finns en stark koncentration kring en bransch hämtar det mycket bra med sig så länge som det går bra för branschen. Å andra sidan kan sårbarheten vara stor, speciellt om det handlar om en mindre kommun. Kommunen är illa ute om den förlitar sig ett ett eller två större bolag och det blir problem, säger han.

Mest utspridd är branschfördelningen i Gustavs, i Enare och i huvudstadsregionen.

Viktig fråga i kommunalvalet

Merparten av partierna lyfter fram företagsamhet och sysselsättning som viktiga frågor inför kommunalvalet. På lokalplan kan det handla om att skapa lämplig infrastruktur, planlägga industritomter eller se till att invånare med lämplig utbildning flyttar till kommunen.

- Det pågår en hård konkurrens mellan kommunerna, speciellt gällande nya företagsetableringar och investeringar. För kommunernas framtidsutsikter är det otroligt viktigt att de får företag att etablera sig och att de befintliga företagen vill utvidga, säger han.

Att få tillräckligt blandade företag att etablera sig i kommunen kan till och med bli en ödesfråga.

- Ju mera utspridd företagsstruktur som finns i kommunen eller regionen, desto bättre är möjligheterna att klara av strukturförändringar, säger Timo Aro.

Inga resultat har nåtts trots att arbetsgivarna och Luftfartsunionen IAU har förhandlat hela natten under ledning av riksförlikningsman Minna Helle. Om parterna inte kommer överens fortsätter flygstrejken på onsdag, torsdag och fredag.

Striden som gäller arbetet vid Finavias dotterbolag Airpro saknar fortfarande en lösning. Förhandlingarna vid riksförlikningsmannens byrå på Boulevarden i Helsingfors har pågått genom hela natten och pågår fortfarande i skrivande stund på måndag morgon.

Luftfartsunionen IAU som representerar arbetstagarna och arbetsgivarsidan som representeras av Servicebranschens arbetsgivarförbund Palta, inledde den här etappen av förhandlingarna i söndags klockan 12:30.

Strejk igen mot slutet av veckan?

IAU:s förbundssekreterare Juha-Matti Koskinen beskriver förhandlingarna som sega. Också riksförlikningsman Minna Helle har tidigare bedömt att förhandlingarna är ovanligt svåra.

Om parterna inte når en lösning, kommer flygstrejken att fortsätta på onsdag, torsdag och fredag. De berörda arbetstagarna är bland annat personal som utför säkerhetskontroller samt personal som arrangerar bagage.

Tvisten mellan Luftfartsunionen IAU och Servicebranschens arbetsgivarförbund Palta handlar om vilket kollektivavtal som ska tillämpas för de anställda vid markservicebolaget Airpro. Enligt facket betalar Airpro betydligt lägre löner än privata konkurrenter inom branschen.

Inspiration och kreativitet är centrala begrepp när vi pratar om ordkonst. Den här veckan firas den nationella ordkonstveckan över hela landet och temat för i år är Läsandets magi. Vi har besökt en lektion i ordkonst på Drumsö förskola i Helsingfors.

Avsikten med ordkonstveckan är att lyfta fram vikten av läskunnighet och läslust och att visa på olika möjligheter som finns att utöva ordkonst.

Ordkonstverkstäder av olika slag arrangeras runtom i Svenskfinland, och i södra Finland är det Sydkustens ordkonstskola som erbjuder barn i olika åldrar en möjlighet att leka med ord.

Grupperna leds av en ordkonstledare som inspirerar barn att göra allt från att skriva och berätta historier till att göra teaterpjäser och rita serier.

Att bli en bra berättare

Lotta Sanhaie har jobbat som ordkonstledare de senaste fem-sex åren och hon stortrivs. Arbetet är varierat och entusiasmerande:

- Det händer att skolor kontaktar oss kring ett visst projekt eller ett tema de har på gång i skolan och vill att vi hjälper till med att hitta intressanta inkörsportar till ämnet. Ofta handlar det om att motivera barnen att läsa på olika kreativa och roliga sätt. Min målsättning är att skapa upplevelser som eleverna kommer att minnas resten av sina liv. Via den roliga och lekfulla upplevelsen styr jag in dem på en uppgift som de ska utföra som baserar sig på det roliga vi gjort. Det ordkonstnärliga blir inkörsporten som ska få barnen att lära sig strukturera och vara kreativa.

Lotta Sanhaie jobbar som ordkonstledare i Helsingfors. Ordkonstledaren och författardeutanten Lotta Sanhaie. Bild: Lotta Sanhaie lotta sanhaie

Ordkonstverkstäder ordnas för barn i olika åldrar – från babypoesi med de allra minsta till sommarläger för barn i tonåren – och språkkompetensen i de olika åldrarna ser givetvis olika ut, så också själva arbetet med orden:

- Från tredje klass är barnen redan bra på att skriva själva, och med lite äldre barn skriver vi rätt mycket. Med yngre barn fokuserar jag i högre grad på fantasilekar och det muntliga berättandet. Min målsättning är att barnen ska bli bättre på att berätta, konstaterar Lotta Sanhaie.

- Barnen blir medvetna om de olika nyanserna i språket men också de stora berättarstrukturerna. Det är viktigt för mig att barnen alltid blir bättre på att berätta, att uttrycka sig och att fånga någons uppmärksamhet via berättelsen – vare sig det sker med penna och papper eller muntligt.

Ordens fysiska och sinnliga valörer

Enligt Lotta Sanhaie är det spännande och roligt att närma sig orden och språket via det kroppsliga – hur smakar ett ord, hur doftar någonting eller hur låter en ramsa?

- Vi kan stå i en ring och stampa takten till en diktrad eller sitta i ring och slå takten på låren. Rytmen i texten blir en stark upplevelse att bära med sig.

Lyssna på ett reportage från en lektion i ordkonst på Drumsö förskola i Helsingfors:

Hela intervjun med ordkonstledaren Lotta Sanhaie kan du lyssna på här:

Det ska inte finnas något tak för hur mycket pengar Esbo kan använda för att reparera mögelskolor. Det tycker över 80 procent av kommunalvalskandidaterna i Esbo.

Kommunalvalskandidaterna är rörande överens om att mögelskolorna i Esbo behöver repareras.

Yles valkompass innehåller för Esbos del påståendet "Esbo borde slopa investeringstaket för mögelskolornas del." Över hälften av kandidaterna uppger sig vara helt av samma åsikt, och över en fjärdedel delvis av samma åsikt.

Sammanlagt är över 80 procent av kandidaterna helt eller delvis för att slopa investeringstaket för att reparera mögelskolor.

Närmare 500 kommunalvalskandidater i Esbo har svarat på Yles valkompass.

Vänsterpartierna mest ivriga att slopa investeringstaket

Esbo har i stadens budget bestämt ett investeringstak för att reparera skolorna. År 2016 satsar staden tio miljoner euro på att åtgärda inomhusluftproblem i skolorna.

Särskilt inom vänstern tycker kandidaterna att investeringstaket borde slopas. Inom Vänsterförbundet är över 80 procent av kandidaterna av helt samma åsikt, och inom SDP över 75 procent.

- Absolut borde taket vara flexibelt. Socialdemokraterna drev det här i budgetförhandlingarna, men borgarfronten var av annan åsikt, skriver Martti Hellström som motivering i valkompassen.

Men han tillägger:
- Lika viktigt skulle vara att hitta orsakerna till varför det går så här för våra skolor.

Samlingspartiet och De gröna är delvis för att slopa

Också inom många andra partier är stödet för att slopa investeringstaket stort, men inte lika helhjärtat som inom vänsterpartierna.

Inom Esbos största parti Samlingspartiet är knappt 40 procent av helt samma åsikt om att investeringstaket borde slopas, och knappt 40 procent är delvis av samma åsikt.

- Vi kom överens om investeringstaket i budgetförhandlingarna redan några år sedan, och det har stigit från det ursprungliga, motiverar Pia Kauma, nuvarande gruppordförande för Samlingspartiet i Esbo.

- Mögelskolorna behöver troligtvis mera pengar än det som planerats nu, men ännu mer är det fråga om att ändra på tillvägagångssätten. Vi måste förbereda oss på renoveringar mera planerat.

Endast sannfinländarna är tveksamma

Bland SFP:s kandidater är precis 50 procent helt av samma åsikt om att investeringstaket borde slopas, och drygt 27 procent delvis av samma åsikt.

Det enda partiet där kandidaterna ställer sig mer tveksamma till saken är Sannfinländarna.

Av de sannfinländska kandidaterna är nästan 40 procent av helt eller delvis motsatt åsikt som påståendet - det vill säga en stor del av dem vill inte slopa investeringstaket.

Läs mera:

Förslag: Esbo bygger på, men skär ner i skolor och daghem

Esbo växer, investerar och bygger och lyfter mera lån. Men budgetförslaget innebär större gruppstorlekar i daghem och skolor, samt en begränsad rätt till dagvård.

En man utsattes för en gasattack på Järnvägstorget i Helsingfors på söndag kväll. Helsingforspolisen bekräftar att offret var en asylsökande.

Gärningsmannen sprejade någon slags gas i ansiktet på den asylsökande utanför de allmänna toaletterna på Järnvägstorget, efter att ett gräl utbrutit mellan två asylsökande och finländare som hindrat dem att använda toaletten.

Enligt Helsingforspolisen var offret och hans kompis på väg till toaletten i hörnet av Järnvägstorget, då några finländska män hindrade dem. Toaletten ligger nära Suomi Ensin-gruppens demonstration.

- Enligt polisens uppgifter är offret en asylsökande. Polisen har videomaterial från händelsen, det verkar som att ett längre gräl och knuffar har förekommit händelsen, säger undersökningsledare kriminalkomissarie Petri Juvonen på Helsingforspolisen i ett pressmeddelande.

Gick till en restaurang för att skölja ansiktet

Polisen undersöker händelserna och hur de som syns i videon är delaktiga i dem. Polisen har uppgifter om gärningsmannens identitet.

Arkivbild, personerna på bilden har inte med händelsen att göra. Suomi Ensin demonstrerar på Järnvägstorget den 10.3. Bild: Yle/Helena von Alfthan Suomi Ensin

- Helsingforspolisen har fått uppgifter om att offret har sprejats med någotslags gas i ansiktet. Efter det här hade offret gått till en av restaurangerna vid torget för att skölja sitt ansikte, men männen hade följt efter offret och hans vän till restaurangen och hotat dem en stund där också. Efter det hade de som hotade de asylsökande lämnat platsen, säger undersökningsledare kriminalkomissarie Petri Juvonen.

Ringde till polisen flera gånger

Saara som inte vill ha sitt efternamn i offentligheten berättar för Yle Huvudstadsregionen att de frivilliga ringde till nödnumret när mannen som utsattes för gasattacken kom tillbaka till de asylsökandes demonstration.

- En av oss ringde till nödcentralen, efter en stund kom polis och ambulans. Vi bad sedan polisen komma på nytt efter att de farit eftersom vi inte var nöjda i det skedet ännu, men nu har saken förts vidare, säger Saara som är en av de frivilliga som hjälper till vid de asylsökandes demonstration.

Asylsökande har demonstrerat på Järnvägstorget i ungefär en månad. I andra ändan av torget demonstrerar en nationalistisk grupp mot de asylsökande.

Division 1-klubben FC Honka möter SJK i finska cupens semifinal. HJK och Ilves gör upp om den andra finalplatsen.

Herrarnas semifinalpar i Finlands cup:

Ilves – HJK
FC Honka – SJK

Semifinalernas matchdagar är 1 och 2 april. Exakta tidpunkterna för klarnar under början av veckan.

Finalen spelas 23 september i Seinäjoki.

Yrkesutbildaren Axxell tvingas göra ytterligare nedskärningar. Det handlar om utbildningar som läggs ner och rum som byts ut för eleverna. För personalen blir det permitteringar och nya arbetsavtal.

Att staten minskar på resurserna inom utbildningen märks tydligt för utbildaren Axxell. På grund av en nedskärning på 1,8 miljoner euro tvingades Axxells styrelse inleda samarbetsförhandlingar i januari. Nu är förhandlingarna klara och ändringarna ser stora ut.

Axxell har som mål att fortfarande erbjuda utbildning i alla kommuner där det hittills erbjudits. Däremot kommer förändringar att ske inom kommunerna, speciellt i Raseborg.

Tanken är att all utbildning i Raseborg i framtiden ska ske i Karis. Men den ändringen händer inte direkt. Till en början flyttas merkonomutbildningen eftersom det redan finns en vuxenutbildning i samma ämne i Karis.

I knipan med fastigheten i Knipnäs

Trots att verksamheten på lång sikt styrs mot Karis kommer internaten i Karis att flyttas helt och hållet till Ekenäs. Det beror på att Axxell har ett hyresavtal med Raseborgs stad om ett gammalt sjukhus i Knipnäs i Ekenäs.

- Avtalet är i kraft till år 2035, men får vi inte det uppsagt före det så går det nog på tok, säger Axxells rektor Lena Johansson.

Axxell betalar omkring en halv miljon euro per år för fastigheten som man nu vill bli av med.

Axxells rektor Lena Johansson. Axxells rektor Lena Johansson vid sitt skrivbord. Bild: Yle/Anna Hellberg Axxell,ekonomi,Ekonomiska nedskärningar,Raseborg,Rektor,utbildning,Västnyland

Andra sparåtgärder innebär att hyresavtalet för fastigheten på Stabsgatan vid Pumpviken i Karis sägs upp. All verksamhet flyttas till den nybyggda lokalen på Bangatan, utom fordonsmekanikutbildningen, som man vill stannar på Stabsgatan.

Nytt arbetsavtal för 22, uppsägning för tre

- Förändringarna är jobbiga för personalen. De anställda får aldrig arbetsro. Antingen är det sparåtgärder från statens håll eller nya läroplaner och lagar, säger Johansson.

Beslutet efter samarbetsförhandlingarna innebär förändringar för 25 personer i personalen. Tre personer blir uppsagda medan 22 får någon slags förändring i sitt arbetsavtal.

- I stället för att göra oss av med personal försöker vi ordna det så att de till exempel kan göra samma sak på två orter, berättar Johansson.

Hela personalen kommer också att permitteras för en vecka i samband med höstlovet. Då kommer studerandena att ha tre undervisningsfria dagar i stället för fem.

Avtalet om fordonsmekanikerutbildningen på Stabsgatan öppet

Det är Kustregionens utbildningsfastigheter som äger området vid Stabsgatan där den tidigare yrkesskolan i Karis verkade.

Axxell säger nu upp hyresavtalet för all den verksamhet som finns vid Stabsgatan i Karis.

Det innebär internaten och en del utbildning som har funnits på området.

Joakim von Bergmann. Joakim von Bergmann Bild: YLE/Marga Sandström axxell,bergmann,joakim von bergmann,von bergmann joakim,västnyland

Därför har bolaget låtit göra en ny detaljplan för området. Den nya planen gör det möjligt att använda internatbyggnaderna som bostäder som kan hyras ut eller säljas.

De rum internaten förfogar över i olika byggnader motsvarar nio större bostäder.

- Vi har i dagsläget inte funderat desto närmare på saken, men just beträffande internaten är det värdefullt för oss att den nya detaljplanen möjliggör annan användning, säger von Bergmann.

I ett pressmeddelande från Axxell sägs att hyresavtalet för Stabsgatan i Karis sägs upp med undantag för fordonsmekanikerutbildningen. Också rektor Lena Johansson vid Axxell säger samma sak.

Enligt von Bergmann stämmer det här inte utan alla hyresavtal för Stabsgatan har sagts upp.

Nu förhandlar parterna om ett nytt hyresavtal för fordonsmekanikerlinjen.

Billinjen finns kvar vid tidigare yrkesskolan i Karis. Nu förhandlas om ett fortsatt hyresavtal. Garage vid den tillfälliga brandstationen vid Pumpviken Bild: YLE/Pia Santonen brandbil,garage,västnyland,yrkis

Då merkonomlinjen flyttar till Karis från Ekenäs blir en del rum tomma, säger von Bergmann.

- Här försöker vi tillsammans med yrkeshögskolan Novia hitta nya användare eller alternativa användningsändamål för att motverka vakans i de aktuella utrymmena.

Lappfjärd klarar sig

På Axxell i Lappfjärd utbildas musiker, ljudtekniker och musikproducenter. Skolan har sju anställda i Lappfjärd, och dessa klarar sig undan nedskärningarna förutom att sju kalenderdagar kommer att permitteras.

- De kan bytas ut mot semesterpremie också, säger rektor Lena Johansson.

Texten har skrivits av Anna Hellberg, praktikant från Social- och kommunalhögskolan i Helsingfors, samt Yle Västnylands redaktör Petra Thilman. Stycket om Lappfjärd skrevs av Axel Brink, redaktör i Österbotten

17-åringarna Jesper Baijars och Oscar Westerholm har grundat ett företag som ger service för skidåkare i Grankulla. Uppgifter från Statistikcentralen visar att företagsamheten ökar i hela huvudstadsregionen och särskilt i Grankulla. Artikeln är en del av Svenska Yles serie Valfrågor inför kommunalvalet.

Under de senaste åren har antalet nya företag i huvudstadsregionen varit fler än antalet som har slutat. Det här visar uppgifter från Statistikcentralen för åren 2013 till 2015. I alla städer i huvudstadsregionen är antalet företag större 2015 än 2013. I Grankulla är antalet 20 fler 2013 än det var 2015.

Jesper Baijars och Oscar Westerholms företag syns inte ännu i statistiken eftersom det grundades i fjol. Baijars berättar att idén kom från honom.

- Jag satt med min kusin i ett kafé och pratade att det skulle vara skojigt att grunda ett företag och tänkte att jag har mycket erfarenhet av slalomåkning, säger Baijars.

- Vi är båda två före detta alpinåkare som har tävlat i slalom. Under våren och sommaren utvecklade vi idén och företaget grundades i höstas, säger Westerholm.

Bland annat vässer killarna kanterna på slalomskidorna. Jesper Baijers slipar skidor. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn Grankulla,jesper baijers

"Vissa perioder har varit intensiva"

Baijars och Westerholm är båda 17 år gamla och går andra året i gymnasiet i Grankulla.

- Det var lite krångligt när vi båda är minderåriga och vi hamnade söka olika lov för att grunda företaget, säger Baijars.

- Det är inte så vanligt att företagare är minderåriga och vi måste ha lov av våra föräldrar att öppna bankkonto och skaffa kreditkort, säger Westerholm.

Båda två intygar ändå att föräldrarna har stött dem genom projektet.

- Speciellt min pappa har stött mig mycket, säger Baijars.

Har er skolgång lidit på grund av företaget?

- Man måste bara prioritera sin tid, säger Baijars

- Jag tycker vi sköter skolan relativt bra. Vissa perioder har ändå varit intensiva och vi har haft långa skift, säger Westerholm.

Ibland går ändå gymnasiet före företaget. Killarna höll stängt en fredag i februari och gav som orsak på företagets Facebooksida att de ska dansa gammeldans.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln var Jespers efternamn fel. Baijars ska det vara.

Spänningarna som vuxit mellan demonstranter på Järnvägstorget i Helsingfors spetsades till på söndagen då en asylsökande utsattes för en gasattack. Enligt forskaren Katariina Petterson är det dags för politikerna att ingripa i det polariserade samhällsklimatet.

- Sådana här incidenter måste absolut tas på allvar. De måste också tas på allvar av våra makthavare, de har en stor roll i hurdant samhällsklimat vi har, säger Pettersson.

Asylsökande har demonstrerat mot Finlands asylpolitik på Järnvägstorget i ungefär en månad. Lika länge har den nationalistiska gruppen Suomi Ensin drivit en motdemonstration på andra sidan torget.

Många tycker gränsen borde dras innan vi har nynazistiska organisationer som marscherar på gatorna.

Stämningen på torget har varit spänd och det har skett flera, främst verbala sammandrabbningar. Polisen har också utrett ordningsvakternas agerande på den nationalistiska demonstrationen. På söndagen tillspetsades situationen till då en asylsökande blev sprejad i ansiktet med någon slags gas.

- I grund och botten är det frågan om hur mycket intolerans ett demokratiskt samhälle ska tolerera. Rätten att demonstrera ska värnas om men samtidigt så är det ju en fråga om var gränsen går, säger Petterson.

På många håll har det saknats en politisk vilja att riktigt kraftigt säga ifrån.

Petterson är forskare i socialpsykologi vid Helsingfors universitet och har forskat ibland annat hatretorik och politik. Enligt henne är det i nuläget otydligt var man drar gränsen mellan yttrandefrihet och hatretorik.

- Många tycker den borde dras innan vi har nynazistiska organisationer som marscherar på gatorna.

Makthavarna tystlåtna

Makthavarna i Finland har varit tystlåtna gällande spänningarna mellan asylsökande och främlingsfientliga grupperingar. Pettersson anser att de ledande politikerna borde ta ställning och bära sitt ansvar i det rådande samhällsklimatet.

- På många håll har det saknats en politiskt vilja att riktigt kraftigt säga ifrån. I och med denna incident ska vi hoppas att det sker en förändring. Framför allt hoppas jag att våra regeringspartier ska ta starkare ställning, säger hon.

Om vi blickar tillbaks i historien så kan vi påminna oss om att starka klyftor i samhället kan ha väldigt allvarliga följder.

Om makthavarna fortsätter tiga kan konsekvenserna enligt Pettersson bli grava.

- Om vi tittar på läget i Europa nu och om vi blickar tillbaka i historien kan vi nog påminna oss om att väldigt starka klyftor i samhället mellan ”oss” och ”dem” kan ha väldigt allvarliga följder.

Hon säger att små, stegvisa ändringar i attitydklimatet kan vara speciellt farliga eftersom man inte lika lätt märker dem i vardagen.

- Vi måste ta tag i situationen innan den går mot ett ännu obehagligare håll.

Tänk dig dans på hal is, bokstavligen. Tillsätt skridskor och multiplicera antalet människor som ska göra rätta rörelser i rätt tid. Ungefär då har du synkroniserad konståkning.

Nanne Vaihinen från Ekenäs öppnar konståkningens fascinerande värld. Hon berättar att musiken är en mycket viktig faktor i konståkning. För den här säsongen har laget inspirerats av Kungen av rock'n'roll.

- Vi har ett program inspirerat av femtiotalet och vi åker till musik av Elvis, säger Vaihinen som representerar laget Elegantit i Kyrkslätts konståkningsklubb.

I synkroniserad konståkning är musikvalet fritt. Allt beror på vilken känsla och stämning konståkarna i laget vill leverera.

- Det behöver inte vara klassisk musik. Det får också vara popmusik med sång, säger Ekenäsbon Vaihinen.

Ansiktet får lysa som en sol

I laget Elegantit finns både hobbydansare och mera seriösa åkare. Under ett tävlingsåk ska 12 till 16 personer delta. Under tävlingen sitter domarna med en lång checklista och följer uppvisningen med ett hököga.

- De kollar på hur unisona vi är tillsammans och med musiken. Förstås kollar de också på vår skridskoteknik. Utöver det här finns sex olika obligatoriska moment, till exempel passering. Just nu har vi åkt med ryggarna mot varandra, så det är utmanande.

Nanne Vaihinen har nytta av sin gedigna bakgrund inom dans, teater och musik. Porträttbild på Nanne Vaihinen. Bild: Yle/ Christoffer Westerlund Ekenäs,elegantit,ice stars,konståkning,Kyrkslätt,nanne vaihinen,synkro,synkroniserad konståkning,teamåkning,Västnyland

- Vi får främst freestyla med ansiktet och olika uttryck. Där får vi se ut precis så glada vi vill.

Tränaren lockar med choklad

Tränaren Piia Murto får mycket beröm av Nanne Vaihinen.

- Hon är jättebra på att ge olika direktiv åt olika människor. Vi har olika nivåer och hon kan hjälpa till just där vi behöver hjälp.

Förutom det här är Murto otroligt bra på att hålla lagandan på topp. Det gäller att peppa laget på rätt sätt. Murto tar också till mindre konventionella trick.

- Hon bjuder på choklad före uppvisningarna.

Vägen till just synkroniserad konståkning har varit lång. Nanne Vaihinen har provat på det mesta. Bland annat har hon dansat balett och övat cirkuskonst.

- Jag är också dramainstruktör och har gjort teater. Allt det här hjälper mig i konståkningen. Om stegen blir fel vet jag åtminstone att le och ha bra hållning, skojar Vaihinen.

Via den här länken kan du se på Elegantits julföreställning.

Luftfartsunionen IAU och servicearbetsgivarnas förbund Palta har godkänt medlingsbudet som riksförlikningsman Minna Helle lade fram på måndagen.

Det här sätter stopp för en lång och besvärlig konflikt, skrev Helle på Twitter.Hoppa över Twitterpostning

I och med att medlingsbudet godkändes inhiberas de strejker som har utlysts till onsdag, torsdag och fredag.

- Ända fram till den sista metern var det fullt med vändningar, men nu fick vi faktiskt till en lösning och arbetsron kan återvända till flygtrafiken, säger Helle.

Enligt Helle var det svårt att nå en lösning eftersom parternas förhandlingsförhållande inte var särskilt bra.

- Dessutom är den här konflikten till sin karaktär väldigt principmässig, en ja- eller nej-fråga. Det gör det svårt att nå en kompromiss.

Palta: Nöjaktig kompromiss

Palta meddelar att de är nöjda över att strejkerna inhiberas. Palta anser att lösningen är en nöjaktig kompromiss på en långt utdragen konflikt.

Lösningen innebär att de anställda vid Helsingfors-Vanda flygplats och Uleåborgs flygplats kommer att lyda under ett kollektivavtal som inte gäller andra flygplatser. I nuläget följer de IAU:s arbetsvillkor. Det nya avtalet gäller i tre år.

Det nu godkända förslaget är redan det andra medlingsbudet i konflikten. Det första förkastade Luftfartsunionen IAU förra veckan.

Konflikten har gällt villkoren för de anställda vid Airpro.

I Esbo vill föräldrarna behålla det nuvarande systemet med skolvisa elevupptagningsområden. Barbro Högström, direktör för Svenska bildningstjänster i Esbo, säger att föräldrarnas oro är obefogad.

- Skolvägen är en viktig sak i många barnfamiljers vardag. Många vill säkert undvika de här alternativen med skolskjutsar. Man vill gärna bo så nära skolan att barnet kan ta sig dit med kollektivtrafik eller gående, säger Sara Illman, vice ordförande för direktionen för Smedsbys skola i Esbo.

En invånarenkät med 921 svar visar att 78 procent vill ha skolvisa elevupptagningsområden vilket är fallet i dagsläget. Enligt den modellen har varje skola ett eget område baserat på hemadress.

Också skolornas direktioner anser att den nuvarande modellen är bra och vill inte gå in för ett enda elevupptagningsområde för hela Esbo.

- Familjer kan inte veta var deras barn kommer att börja i skolan om de flyttar till ett visst område i Esbo. Man kan anta att de kan kanske få börja i den närmaste skolan. Men när beslutet kommer får man se att hur det ser ut i år, fick man plats här eller blev det något annat, säger Sara Illman.

Bemböle skola Bemböle skola i Esbo den 3 juni 2016 Bild: Tino Oksanen Bemböle,bemböle skola,Esbo,Grundskolor och gymnasier,skolan (fenomen),tegelbyggnader

Barbro Högström, direktör för Svenska bildningstjänster i Esbo, tillbakavisar kritiken. Målet med det gemensamma elevupptaningsområdet är att skapa en kontinuitet i barnens skolgång.

- Jag är väldigt ledsen om det är otydligt det här arbetet vi gör för att barn ska känna trygghet och ha kontinuitet på sin lärstig, säger Barbro Högström.

Tjänstemännen i Esbo skriver i sitt utlåtande att det råder fel uppfattningar om begrepp i diskussionen, och att den flexibilitet invånarna efterlyser bäst kunde tillgodoses med ett elevupptagningsområde. Det skulle vara fråga om ytterst sällsynta undantag om ett barn inte skulle få plats i den närmast belägna skolan.

- Jag tror det är klokt att vara i kontakt med beredarna till det här ärendet och få fakta, så att man sedan kan få oron att lugna sig via det att man vet mera, säger Barbro Högström, direktör för Svenska bildningstjänster i Esbo.

Helsingfors utbildningsverk säger upp sin säkerhetschef Hannu Suoniemi.

Suoniemi, som tidigare jobbat som utbildningsverkets datachef, har brutit allvarligt mot sitt arbetsavtal och försummat sina uppdrag. Det berättar Helsingfors utbildningsverk i ett pressmeddelande.

Utbildningsverket säger också upp tre anställda och ger skriftliga varningar till ytterligare tre anställda.

Hannu Suoniemi häktades i januari som misstänkt för grovt bedrägeri och grovt missbruk av tjänsteställning. Han misstänks ha fått ekonomisk vinning på flera miljoner euro i samband med it-anskaffningar.

Personal har använt TV:n och kameror som inte behövdes i arbetet

Genom att dela upp anskaffningar i små delar och göra ett otal köp på under 30 000 euro som inte konkurrensutsatts har Hannu Suoniemi handlat i strid med lagen om offentlig upphandling och stadens anvisningar. Suoniemi har hörts före uppsägningen.

- I denna allvarliga och utmanande situation har vi sett över it-administrationens inköpsrutiner. Vi kommer att fortsätta reformen av vår it-administration. Det är tråkigt att hela utbildningsverket får lida av de här förseelserna. Vi litar fortfarande på vår personal och det arbete som görs här, säger utbildningsverkets direktör Liisa Pohjalainen i ett pressmeddelande.

Personalen på utbildningsverket har haft tillgång till apparater som de inte behöver i arbetet, som till exempel TV-apparater och kameror. Det kom fram i utbildningsverkets utredning och inventering av it-utrustningen.

21.3.kl. 10:51: artikeln uppdaterades med stycket efter mellanrubriken.

Den man som under söndagskvällen utsattes för en gasattack på Järnvägstorget i Helsingfors misstänks nu för försök till misshandel. Det här uppger Helsingforspolisen.

Det var på söndag kväll som det uppstod ett bråk på Järnvägstorget i Helsingfors där asylsökande och motdemonstranter demonstrerat i flera veckor. En man sprejade då något slags gas i ansiktet på en asylsökande utanför de allmänna toaletterna på Järnvägstorget. Finländare hade förhindrat två asylsökande att använda toaletten. Toaletten ligger nära Suomi Ensin-gruppens demonstration.

- Mannen som fick gas sprejat i ansiktet misstänks för försök till misshandel. Vi utreder nu om mannen försökte misshandla en kvinna på torget. Kvinnan var tillsammans med mannen som utförde gasattacken, säger kriminalkommissarie Mika Helminen som leder förundersökningen.

Tog mannen som fick gas i ansiktet initiativ till bråket?

- Jag vill inte svara på den frågan eftersom han inte har hörts i förundersökningen ännu, säger Helminen.

Mannen som sprejade gas har erkänt

Mannen som sprejade gas i ansiktet på den asylsökande har erkänt dådet. Han misstänks för misshandel.

Kvinnan som var tillsammans med honom misstänks inte för något brott utan är offer för misshandelsförsöket.

Asylsökande har demonstrerat på Järnvägstorget i ungefär en månad. I andra ändan av torget demonstrerar en nationalistisk grupp mot de asylsökande.

Ön Skatakobben med tillhörande stuga ett stenkast från Skatudden i Helsingfors säljs nu till högst bjudande. Öns ägare Mika Norring tvingas sälja ön för att kunna betala sina skulder till skattmasen.

Det var på måndag kväll som ön sattes ut till försäljning på nätet och annonsen har väckt uppmärksamhet. Potentiella köpare måste lägga ut åtminstone en miljon euro för att kunna delta i förhandlingarna.

- Så mycket begärs för att en diskussionen om en försäljning ens kan inledas, säger fastighetsförmedlare Mira Kasslin till Yle Uutiset.

- Om man har drömt om en egen ö på en sådan här plats behöver man inte fundera över när nästa chans dyker upp, säger Kasslin för att understryka det unika med objektet.

För några år sedan fanns en ö till salu i Esbo.

Finns inte mer byggrätt

På Skatakobben finns ett bostadshus, en lotsstuga byggd 1876, ett förråd och ett uthus. Huvudbyggnaden är 51 kvadratmeter stor, och enligt annonsen renoverades den 2011. Lotsstugan har ritats av arkitekt Konstantin Kiseleff och är en av få, om inte den enda, som har bevarats till våra dagar. Ön är planlagd för fritidsbruk.

- Öns lotsstuga är en del av ett pärlband av byggnader som finns utanför Helsingfors och som har haft i uppgift att trygga sjöfarten, säger avdelningschef Mikko Härö på Museiverket.

Ön har inte mer byggrätt men öns nuvarande ägare har trots det gjort upp ritningar för fler byggnader på ön. Museiverket är öppen för fler byggnader på ön.

- Där har tidigare funnits ett kolförråd och ett annat förråd som har brunnit ner. Ön håller alltså för fler byggnader, säger Mikko Härö på Museiverket.

Skulder tvingar ägaren sälja

Skatakobben ägs av Mika Norring som inte gärna skulle sälja sin ögonsten. Han säger ändå att han måste på grund av skatteskulder. Skattemyndigheterna kräver honom på 1,1 miljoner euro som hänger samman med Norrings byggnadsaffärer.

Helsingfors stad kan också träda in med förköpsrätt och lösa in ön till ett värde som ägaren begär.

Under början av 2000-talet försökte staden lösa in ön för eget bruk, men då drog Norring det längre strået.

Mikko Rita/ Yle Uutiset

TPS fick en smakstart på slutspelet. Över 6000 åskådare i Åbohallen fick se TPS besegra HIFK med klara 4–1

Inför slutspelet sa veteranen Tomi Kallio till Yle Sporten att TPS inte ska vara något losergäng. Det var man inte heller i den första kvartsfinalen mot HIFK och det var lagkaptenen Kallio som visade vägen.

Drygt tre minuter in i den andra perioden förde han upp TPS i ledning. HIFK:s center Roope Hintz styrde in Kallios skott i eget mål.

I mitten av perioden fick Hintz sedan en personlig revansch. Han kvitterade då till 1–1 men TPS skulle ändå få gå till paus i ledning.

När fyra och en halv minut återstod av den andra perioden åkte Saku Salmela på en två minuters utvisning och då slog TPS till och Patrik Virta gav TPS ledningen igen.

Tomi Kallio och Roope Hintz gjorde sina lags första mål Tomi Kallio och Roope Hintz i duell Bild: Lehtikuva ishockey,Roope Hintz,sport,Tomi Kallio

Thorell avgjorde i tom kasse

I början av den sista perioden drog målskytten Virta på sig en utvisning men trots numerärt underläge gick TPS upp i ledning med 3–1. Teemu Väyrynen gjorde målet då Virta suttit på utvisningsbänken i endast 16 sekunder.

I slutet av matchen plockade HIFK ut målvakten Kevin Lankinen och laget jagade en reducering med sex utespelare på isen. Det gick inte vägen och Erik Thorell kunde fastställa slutresultatet till 4–1 i tom kasse.

Lagen möts nästa gång på torsdag i Helsingfors.

Resultat:

TPS – HIFK 4–1

TPS leder med 1–0 i matcher

Läs mera:

Mäktig vändning – Ilves besegrade Tappara

Ilves gjorde fyra mål på fem minuter i den andra perioden och vände underläge till seger mot Tappara. Matias Sointu gjorde två mål när Ilves besegrade Tappara i den första kvartsfinalen med 6–3.

Tågtrafiken mellan Åbo och Helsingfors hade stora problem på onsdagen. Alla tåg mellan Karis och Salo ersattes under morgonen med bussar. Från klockan 10 körs alla tåg igen, meddelade VR klockan 10:30 på onsdag.

Passagerarna bör ändå vara beredda på att förseningar förekommer, eftersom tågen fortfarande har sänkt hastighetsbegränsning på vissa sträckor. Orsaken till förseningarna är ett tekniskt fel på banan.

Morgontågen har som mest varit försenade nästan två timmar på grund av fel i järnvägssystemet, passagerarna transporterades med buss mellan Karis och Salo, och IC 948-tåget från Åbo hamn till Helsingfors klockan 8:10 ersattes helt med bussar.

En del passagerare på väg till morgonbåten från Åbo skjutsades med taxi från Karis.

Det är oklart hur länge reparationerna tar.

Artikeln har uppdaterats 22.3.2017 kl.10:39.

Att betala för parkering i Helsingfors med textmeddelande har blivit dyrare. Dessutom går det bara att köpa en timmes parkering åt gången med sms-tjänsten.

Sms-tjänsten som provkörts i ett år kostar från och med den här veckan 0,42 euro utöver själva parkeringsavgiften. Dessutom går det bara att köpa en timmes parkering åt gången. Det betyder att parkering inom zon 1 kostar minst 4,42 euro om bilisten använder SMS-tjänsten.

- När sms-tjänsten testkördes konstaterade vi att det vanligaste var att användarna köpte en timmes parkering, säger projektchef Oskari Rantanen på Helsingfors stads byggnadskontor.

En sak mindre att skriva in i textmeddelandet

Tidigare kunde bilisten betala för en halvtimmes parkering med sms-tjänsten. I det nya systemet räcker det med att skriva in registernummer och parkeringszon.

- När systemet provkördes var det lite krångligt att använda. Man måste skriva in både registernummer, parkeringsområdets kod och hur länge man vill parkera. Det var mycket att knappa in på telefonen när man står där på parkeringsplatsen.

Det ska alltid finnas ett sätt att betala för parkering

Oskari Rantanen påpekar att sms-tjänsten inte är tänkt att vara den huvudsakliga betalningsformen.

- Tjänsten har utvecklats för de fall då bilisten står vid gathörnet utan mynt, utan kort, utan en betalapparat och inte heller har en smarttelefon med vilken man kan använda mobiltjänsterna, säger Rantanen.

Avgiften på 0,42 euro går till tjänsteleverantören, som sedan ger en andel till teleoperatörerna. Före prishöjningen var tjänsteleveratörens avgift 0,32 euro.

I fjol kom 2,2 procent av stadens parkeringsinkomster från sms-betalningar. Det är bolaget Easypark som sköter sms-tjänsten. Bolaget valdes genom konkurrensutsättning.

Huvudstadsregionen upplevde kraftiga regnskurar och byig vind i natt.

Men i åtminstone Esbo, Vanda och Kyrkslätt kunde man se blixtar och höra åskmuller vid tretiden i natt.

Det är ovanligt med åska så här års, men inte exceptionellt. Till exempel i januari förekom åskmuller och åtminstone en blixt i Esbo.

I natt kunde man räkna till åtminstone två blixtar i Esbo och Kyrkslätt, kan två Yle-redaktörer intyga.

Yle meteorolog Toni Hellinen säger att åskväder och blixtar är svagare på vintern eftersom det inte finns lika mycket värmeenergi som under sommaren.