Intresset för klasslärarstudier har minskat ordentligt i Svenskfinland, rapporterar tidningen Läraren.
Den svenskspråkiga lärarutbildningen vid Helsingfors universitet lockade 164 sökande i år, över hundra färre än i fjol då utbildningen hade 285 sökande. Klasslärarutbildningen i Helsingfors har 40 nybörjarplatser.
Vid Åbo Akademis klasslärarutbildning i Vasa minskade ansökningarna också i antal, men inte lika drastiskt som i Helsingfors. "Peffan" fick 213 ansökningar i år, jämfört med 256 i fjol. I Vasa är antalet nybörjarplatser 72.
Många lärarstuderande är oroade för att lärarjobben i Finland inte räcker till. En bidragande orsak är den nya klasslärarutbildningen i Helsingfors, enligt enkäten.
Klasslärarutbildningen i Helsingfors startade i fjol. En utredning som Yle Huvudstadsregionen gjorde i fjol våras visade att klasslärarutbildningarna i Helsingfors och Vasa inte verkar äta studerande av varandra.
"Antalet sökande till klasslärarutbildningen har normaliserats"
Vid Helsingfors universitet är dekanus Patrik Scheinin inte orolig över att antalet sökande till klasslärarutbildningen har sjunkit kraftigt. Scheinin tror att läget har normaliserats efter ett exceptionellt år i fjol då linjen startade.
- I första hand tar jag det här som ett tecken att det börjar normaliseras, säger Patrik Scheinin, dekanus vid beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.
I fjol gjordes mycket reklam för ubildningen och också medierna uppmärksammade att linjen skulle köra igång. Någon liknande kampanj fanns inte i år.
- I fjol var läget det att det inte hade funnits en motsvarande utbildning tidigare och det talades också mycket i medierna om utbildningen, säger Scheinin.
Antalet sökande i fjol överträffade universitetets egna förväntningar. I år är antalet sökande alltså 164 och Scheinin tycker att det är en tillfredsställande siffra.
- Det är en siffra som ger oss möjligheten att få duktiga studerande till utbildningen, säger Scheinin.
Artikeln uppdaterad 7.4 kl. 19.43: Kommentarer av dekanus Patrik Scheinin vid Helsingfors universitet.
Svensken Erik Thorell fortsätter att spela hockey i Finland, men flyttar bort från Åbo. Thorell, som stod för hela 47 poäng i TPS-tröjan under säsongen, har gjort klart med HIFK, skriver Iltalehti.
- Det går verkligen bra nu för Lovisa hamn. Jag har inte hamnspecifik statistik eftersom Lovisa hamn i praktiken är en del av bolaget Helsingfors hamn, men alla våra enheter har vind i seglen nu, säger hamndirektör Kimmo Mäki vid Helsingfors hamn.
Alla enheter går bra
Siffrorna för årets första kvartal publicerades på fredag. Enligt de siffrorna ökade frakttrafiken starkt i början av året. Under perioden januari-mars fraktades totalt 3,3 miljoner ton via hamnarna, vilket är 10,6% mera än under motsvarande period i fjol.
Förklaringen till att kurvan för frakttrafiken pekar uppåt, är att exporten skjutit i höjden.
- Exporten i Finland har ökat dramatiskt. Det är klart att det avspeglar sig i hamnarna. Man kan säga att hamnarnas siffror visar hur det går för Finland just nu, säger Mäki.
Det var för ganska exakt fyra månader sedan som Helsingfors hamn köpte aktiemajoriteten i Lovisa hamn och arbetet med att utveckla olika funktioner har redan kommit igång.
- Tanken är nog att tillsammans med de olika operatörerna i Lovisa hamn utveckla olika sektorer. Likaså har hamnenheterna i Helsingfors nu en gemensam marknadsföringsstrategi med Lovisa hamn, berättar Mäki.
Mycket på gång i Lovisa
Helsingfors hamn har en organisation med mycket know-how och kapacitet, vilket nu kommer också Lovisa hamn till del.
- Vi har en del förhandlingar på gång i Lovisa. Vi slipar på kundkontakter och så vidare, men eftersom förhandlingarna inte ännu är slutförda så är det för tidigt att uttala sig närmare om vad det gäller. Men det händer nog hela tiden saker som kommer att vara positiva för Lovisa hamn, intygar Mäki.
Lovisa hamn överrumplades för cirka två år sedan av att en konkurrerande hamnoperatör etablerade verksamhet i Fredrikshamn, där verksamhet och trafik sköt i höjden. Idag är situationen inte lika hotfull, menar hamndirektör Kimmo Mäki.
- Jag såg faktiskt delårsrapporten från Fredrikshamn idag och de facto pekar kurvan för årets första kvartal nedåt för deras räkning, så i jämförelse med det klarar sig Helsingfors hamn och Lovisa hamn riktigt bra just nu, konstaterar Mäki.
Hamnarna tar pulsen
Att det nu handlar om enbart årets tre första månader är föstås en sak att lägga på minnet. Mäki säger att tre lika långa perioder återstår och att mycket kan hända men att det åtminstone för stunden ser ljust ut.
- Hamnrapporterna är ju oftast de siffror som först visar riktningen och hur landet ligger. Senare kommer tullstatistik och statistiken för byteshandeln, men min bedömning är nog att det går rätt bra för Finland nu. Det visar våra siffror, säger Mäki.
Tongåvans insamling går i april till människor i olika åldrar. Det hänger ju inte på åldern när man insjuknar i astma eller i diabetes, när man är synskadad eller har problem med hjärtat.
I anslutning till kommunalvalet ordnas insamlingen En liten gest för att stöda handikapp- och hälsoarbete i Finland. Bössinsamlingen har pågått under hela förhandsröstningen och kommer att synas den 9.4.2017 vid röstningsställena. Målet är att samla in 1,5 miljoner euro.
I insamlingen En liten gest har 17 olika handikapp- och hälsoorganisationer slagit sig ihop, och samarbetet är omfattande dels mellan organisationerna men också till kommunerna. Omkostnaderna för insamlingen är relativt små: cirka tio procent går till produktionskostnader för insamlingsmaterialet, distributionskostnader och marknadsföring.
Femtio procent av insamlingsvinsten från respektive kommun blir kvar på lokalnivå för att delas mellan de deltagande föreningarna. Resten delas jämt på riksnivå på de olika organisationerna.
Jämställdhet är målet
Då man är handikappad – det må då vara frågan om reuma, hörselskada eller utvecklingsstörning - är vardagen besvärligare än för friska mänskor. Man behöver hjälpmedel som kostar, man behöver rehabilitering och information och kanske någon att prata med som är i liknande situation. Då känns det skönt att inte helt och hållet vara tvungen att ta pengarna ur egen ficka, utan få hjälp av organisationer som hjälper både ekonomiskt, psykosocialt och kan komma med den senaste informationen från forskningshåll.
Jämställdhet bland de olika sjukdomsgrupperna och de handikappade är det viktigaste som man vill arbeta för i de olika organisationerna.
En hand lägger en fem eruso sedel i insamlingslådainsamling,insamlingen en liten gest,tongåvan
Insamlingen har 110 år på nacken
Insamlingen En liten gest har en rätt så lång historia. Den startade år 1907 och kallades då Valinsamlingen och ordnades som bössinsamling i samband med riksdagsvalet. Då gick pengarna till att bekämpa tuberkulos. I sin nuvarande form har insamlingen fungerat sedan 1991, och fortfarande sker insamlingen i samband med olika val, nu i samband med kommunalvalet.
Det bästa resultatet i Europarlamentsval är 1 miljon euro och det bästa resultatet i presidentval är 2,6 miljoner euro.
Bössinsamlingen på röstningsplatserna har över 10 000 frivilliga insamlare. En stor del av dem har en skada eller kronisk sjukdom.
Organisationerna som är med i insamlingen:
Allergi- och Astmaförbundet, Andningsförbundet, Centralförbund för Mental Hälsa, De Utvecklingsstördas Stödförbund, Diabetesförbundet i Finland, Epilepsiförbundet, Finlands Dövas förbund, Finlands Hjärtförbund, Finlands Neuroförbund, Finska Hörselförbundet, Förbundet De Utvecklingsstördas Väl, Förbundet Utvecklingsstörning, Invalidförbundet, Njur- ja leverförbundet, Synskadades förbund, Psoriasisförbundet, Reumaförbundet i Finland.
Delta i insamlingen
- Via nätdonation insamlingens webbplats
- Betala in på konto FI98 5541 2820 0220 11
- På Otto-kontantautomaterna (16.3.-15.5.2017): Välj Uttag&Bidrag, donationssumman är 3 €
- Genom att skicka ett textmeddelande ”LAHJOITA 5” till nummer 16301. Donationssumman är 5 €.
- Genom att ringa donationstelefonen 0600 550 146. Donationssumman är 5 € (+ lna).
Insamlingen startar i Tongåvan fredagen den 7 april kl 19.22
På Kiasma i Helsingfors pågår ARS17, utställningen för samtidskonst, med den digitala nutiden vi lever i som tema. Bland konstverken är det förståeligt nog videoinstallationer, -spel och interaktiva verk med mängder av sladdhärvor, kablar, flimmer och surr som dominerar.
Som jag också noterade i min första rapport från pressvisningen av ARS17, kan den här typen av konst vid en första anblick ge ett lite svåröverskådligt intryck.
Samtida digital (video)konst kräver ofta att åskådaren verkligen ger sig lite tid att titta på och bergrunda konstverket. Men alltid förmår inte det rent visuella intrycket locka till att närmare försöka komma underfund med verkets koncept eller konstnärens avsikt.
Juha van Ingens verk AS Long As PossibleJuha van Ingens verk AS Long As PossibleBild: aslongaspossible.comanimationsfilmer,Ars,kiasma,nutidskonst,utställningar,videokonst
Ta till exempel ett verk som i all enkelhet kan beskrivas som en ruta där en siffra i vitt byts ut med ungefär tio minuters mellanrum. Låter kanske inte så värst häftigt? Men i själva verket är Juha van Ingens AS Long As Possible (ASLAP) ett alldeles unikt konstverk. Och ”långt”, som namnet antyder.
SÅ Länge Som Möjligt
Ibland är det bara så att det krävs en bra programförklaring eller lite guidning. För när jag något förbryllad står invid nämnda konstverk och funderar vad som kan vara meningen med detta, kommer konstnären fram till mig och frågar om han får berätta lite om sitt verk. Och då öppnar sig ASLAP i hela sin oanade vidd.
As Long as Possible är alltså en 1000 år lång GIF-animations loop som gick igång tisdagen den 28 mars kl. 12 på dagen i samband med presstillställningen inför ARS 17.
- Efter att själva utställningen har tagit slut, berättar Juha van Ingen kommer verket att fortsätta snurra i Statens konstmuseums samlingar till år 3017 – för att sedan starta på nytt!
Vad blir kvar av vår tid?
Som van Ingen beskriver ASLAP är principen mycket enkel:
- Verket visar en ruta i taget med en siffra i vitt åt gången i ungefär tio minuters tid, börjande från 1, och om tusen år är vi alltså uppe i 48 140 228, varefter verket börjar snurra på nytt från 1.
Sista rutan av AS Long As PossibleSista rutan i As Long As PossibleBild: aslongaspossible.comanimationsfilmer,Ars,kiasma,konstutställningar,nutidskonst,videokonst
Enkelt, eller hur? Men vad är syftet med verket, kan man fråga sig?
Ja, om det hela så här långt väcker en del skeptiska reaktioner; att hur ska det här kunna fungera, så är det fullt förståeligt och delvis Juha van Ingens uttryckliga avsikt. För konstnären är ute efter att ifrågasätta den överdrivna tilltro till teknik, som vissa framtidsoptimister brukar ge uttryck för.
ASLAP är nämligen en GIF-animation, den enklaste formen av digital animationsteknik, som funnits i mer än trettio år. Och om det då känns omöjligt att hålla igång den, så hur ska det gå med allt annat i vår digitala kultur; alla filmer, musiken, fotografier, dokumentärer o.s.v.
Vad blir kvar av vår digitala era, vad kommer att bevaras för kommande generationer? är frågan Juha van Ingen vill ställa med sitt konstverk.
Möjligast enkelt och transparent
Vad anser då konstnären om utsikterna för det egna konstverket? Tror han själv, trots en i grunden kritiskt frågeställande inställning, att det verkligen kommer att snurra i tusen år?
- Jo, jag är nog förvissad om att allt kommer att gå bra. Här har jag med mig Janne Särkelä, säger Juha van Ingen och presenterar mig för sin samarbetspartner som har hjälpt till med att laga animationen.
Han nämner också de två andra medarbetarna, Jouni Miikki och Jani Lindqvist. Tillsammans har de utvecklat ett så enkelt och transparent system som möjligt; en datafil, som kopieras för att samtidigt snurra på 5-6 ställen runt om i världen.
Om någon förstörs, så kan man rehabilitera den med hjälp av de andra apparaterna.― Juha van Ingen
Dessutom har man som ytterligare säkerhet, dokumenterat alla uppgifter om verket och de digitala filerna i en tidskapsel, av vilka den första precis i veckan (innan presstillställningen) levererades till statens konstmuseum i Estland, Kumu, berättar van Ingen vidare.
Tidskapseln i Kumu, statens konstmuseum i EstlandTidskapseln i Kumu, statens konstmuseum i EstlandBild: aslongaspossible.comArs,konstverk,Kumu,nutidskonst,tidskapsel
- Så nog har vi planerat ordentligt och vår fasta avsikt är ju att verkligen kunna hålla igång verket. Men det krävs en viss optimism och tillit till att människorna i framtiden också inser värdet av det hela.
- Just nu kanske det här kan förefalla ganska trivialt, medger van Ingen.
Men om 200 år – om allt fortsätter snurra – så börjar verket ha en allt större betydelse som en länk till vår tid.― Juha van Ingen
Berömmelse om 200 år?
Så kan man då med andra ord se ASLAP som ett slags försök att eventuellt nå framtida berömmelse? Liksom att, om inte idag, så om 200 år kommer folk att inse vilken betydelsefull konstnär Juha van Ingen var.
Juha van Ingen, konstnärJuha van Ingen, konstnärBild: Juha van IngenArs,juhan van ingen,Kiasma,konstnärer,nutidskonst,självporträtt
- Nå, så pass mycket Darwinist är jag, säger Juha van Ingen, att för mig har det knappast någon betydelse om jag blir berömd om 200 år.
Han ser det hela snarare som en intressant utmaning, som också är riktad mot framtidens konst- och kulturförvaltare. van Ingen starka förvissning är att de som i framtiden har som uppgift att bevara och upprätthålla ASLAP, kommer att inse dess värde som en länk till en gången tid. Om inte Kiasma kommer att bestå, så kommer åtminstone Statens konstmuseums samlingar att bevaras, det är van Ingen förvissad om.
Därför är jag övertygad om att, ifall vi (han och jag) skulle träffas igen om 1000 år här på samma ställe, så skulle verket fortfarande snurra på.― Juha van Ingen
På Kiasma snurrar ASLAP hur som helst på till den 10 september 2017. För att sedan placeras i förvar i Statens konstmuseums samlingar.
Polisen i Helsingfors effektiverar bevakningen i Helsingfors. Skyddspolisen har hittills inte justerat den nuvarande hotbedömningen med anledningen av händelserna i Stockholm.
Ett fordon har mejat ner flera människor i centrala Stockholm. Flera personer har bekräftats döda och skadade. Sveriges statsminister Stefan Löfvén betecknar händelsen som ett terrordåd.
Skyddspolisen har hittills inte justerat den nuvarande hotbedömningen.
Myndigheterna i Finland följer med händelserna i Stockholm. Enligt den nuvarande hotbedömningen är risken för terrorrelaterat våld förhöjd också i Finland.
Sipilä kallade till krismöte
Statsminister Juha Sipilä (C) kallade på fredagen till ett krismöte på grund av attentatet i Stockholm.
I mötet deltar inrikesminister Paula Risikko (Saml), utrikesminister Timo Soini (Sannf) och finansminister Petteri Orpo (Saml).
Statsminister Juha Sipilä har uttryckt sin bestörtning över händelserna. Han säger i ett pressmeddelande: Jag beklagar sorgen som drabbat de anhöriga och närstående till offren. En attack i vårt grannskap och i Sveriges huvudstad berör oss alla djupt. Regeringen och de finländska myndigheterna följer hela tiden läget aktivt. På Finlands regerings vägnar beklagar Sipilä sorgen i ett meddelande till Sveriges statsminister Stefan Löfven.
Inrikesminister Paula Risikko är chockad.
- Händelserna i Stockholm känns nära för många finländare, eftersom det är en plats som är bekant och många av oss har vänner och släktingar i Sverige. Jag är chockad och deltar i offrens och de anhörigas sorg och förtvivlan.
HIFK är klart för final i damernas FM-serie i handboll. Helsingforslaget vann över SIF med 28–18 i hemmahallen efter en kollektivt urstark uppvisning. Hela tolv HIFK-spelare gjorde mål i matchen.
Efter dryga tre minuter stod det redan 3–0 till HIFK. Carolina Byman stod bakom den flygande starten med två snabba mål.
Men SIF är gjort av segt virke och vände underläget till ledning i den första halvleken. Madeleine Lindholm satte in 10–9 till SIF efter 23 minuter.
HIFK ryckte efter pausvilan
Det var den enda gången som SIF ledde matchen.
Efter pausvilan handlade det mesta om HIFK. Senast då hemmalaget växlade upp och gick från 17–13 till 20–13 var matchen avgjord.
Det var en stark laginsats som bäddade för segern: Hela tolv spelare gjorde mål i matchen (i jämförelse: sex spelare gjorde mål för SIF). Linda Cainberg satte in fem mål och Johanna Hilli nätade fyra gånger.
HIFK vann med 28–18 och är klart för final för tredje året i rad efter 3–0 i matcher mot SIF.
På söndag kan Dicken göra HIFK sällskap. Dicken leder över ÅIFK med 2–0 i segrar och spelar i hemma i Britas på söndag.
Resultat:
HIFK–SIF 28–18 (13–11)
HIFK: Linda Cainberg 5 mål, Johanna Hilli 4 mål, Alexandra Olsson räddade 6 skott
SIF: Ellen Voutilainen 5 mål, Madeleine Lindholm 4 mål, Roosa Penttinen räddade 11 skott
I Grankulla väckte stadshusets öde debatt. I Esbo diskuterades den höga akademiska arbetslösheten, i Vanda den svenska servicen och i Kyrkslätt mögelskolor. Och i Gårdsbacka i Helsingfors väckte narkotikamissbrukare på gatan oro. Yle Huvudstadsregionens turné inför kommunalvalet bjöd på intressanta diskussioner!
På söndagen den 9 april är det kommunalval. Inför valet åkte Yle Huvudstadsregionen på valturné och bjöd på en valdebatt i varje kommun. Här kan du lyssna på hur det lät just i din kommun!
Den analys som vi låtit göra visar att man kan dela in politiska åsikter på andra sätt än längs den traditionella vänster-höger axeln.
Inom politiken brukar man traditionellt dela in politiska åsikter någonstans på axeln konservativ-liberal och vänster-höger.
Den faktoranalys vi har låtit göra på basis kandidaternas svar i Yles valkompass visar att man kan göra fördelningen också på andra sätt.
Kandidaternas alla svar på de 80 påståendena i Yles valkompass har tagits i beaktande och genom faktoranalys har fyra nya dimensioner tagit form.
- Folk har en tendens att svara på samma sätt på samma sorts frågor. De som håller med ett påstående är troligtvis av samma åsikt också då det gäller de övriga frågorna inom samma kategori, säger Markku Niemivirta, professor i pedagogik, som har gjort analysen. Han har gjort liknande analyser också tidigare.
Så gjordes analysen
Med hjälp av statistisk data-analys har vi definierat alla de påståenden i valkompassen som påverkar varandra. På så sätt trädde fyra dimensioner fram.
((vis: 1181717))
I de fyra fälten ovan positioneras kandidaternas svar på en axel beroende på de poäng svaret fått. Det här poängtalet beror på hur mycket kandidaten varit av samma eller olika åsikt om liknande frågor.
- I många partier blir bilden rätt splittrad. Det visar att man kan vara av väldigt olika åsikt inom samma parti. Det intressanta är att det inom partierna finns kandidater som åsiktsmässigt står längre ifrån sina partikamrater än andra partiers kandidater, säger professor Markku Niemivirta.
Dimensionernas namn är riktgivande och fungerar som generaliseringar av de påståenden de beskriver.
“Konservativ vänster”
Till dimensionen "Konservativ vänster" sorterades påståenden som handlade om att bevara arbetsplatser inom den offentliga sektorn (kommunen), kollektivtrafik och platser på servicehem för äldre.
- I den här dimensionen ser vi åsikter som liknar Sannfinländarnas föregångare Finska landsbygdspartiets. De är också i linje med vänsterns tankar om välgörenhet. Dimensionerna är är ändå inte helt entydiga säger Niemivirta.
“Grön liberalism”
I dimensionen "Grön liberalism" vägde påståenden som handlade om att ta emot asylsökande till kommunerna, vegetariska dagar i skolorna och privatbilism tyngst.
- I den här dimensionen handlar det om entydigt gröna och liberala värderingar, säger Markku Niemivirta.
“Ekonomisk höger”
Till dimensionen "Ekonomisk höger" sorterades påståenden som behandlade privatisering av vården, byggrestriktioner och till exempel avgifter på biblioteken.
- Den mer traditionella högern brukar man tillskriva konservativa värderingar, men i de här påståendena syns de egentligen inte alls, säger Niemivirta,
“Kommunaktivism”
Till dimensionen "Kommunaktivism" hör bara två påståenden. I dem betonas kommunens inställning till investeringar. Frågorna berörde tomtpolitik och finansiering av idrottsplatser.
- Här betonar man en stark och aktiv kommun. Man kan inte säga att något enskilt parti skulle förespråka de här påståendena, säger Niemivirta.
Artikeln är skriven på finska av Johan Jaakkola och översatt av Malin Ekholm. Statistisk analys: professor Markku Niemivirta, Universitetet i Oslo. Teknik: Linus Lång och Peter Sjöholm,
Efter två plattmatcher gör Antti Törmänen ett sista försök att väcka laget. Bland annat blir det Niklas Bäckström som vaktar kassen i semifinal tre mot Tappara.
Tappara står med ena foten i en ny uppgörelse om FM-guldet efter två solklara segrar mot HIFK. Regerande mästaren har visat varför laget anses vara den stora guldfavoriten i semifinalserien.
Samtidigt har HIFK spelat håglöst. Inte ens framför hemmapubliken i torsdags lyckades Antti Törmänen få sitt manskap att leverera. Efter drygt två perioder i Ishallen stod det 5–0 till gästerna.
Med 2–0 i matcher till Tappara spelar Törmänen ut nya kort. HIFK-tränarens krisdrag: Vaska om i tre av anfallskedjorna och bänka Kevin Lankinen.
Det blir veteranen Niklas Bäckström som står i målet i Hakametsähallen i kväll. Det blir första gången på en månad som Bäckström vaktar kassen. Senast var i den sista grundseriematchen mot JYP.
På anfallssidan behåller HIFK bara fjärdekedjan med Micke-Max Åsten, Robert Leino och Kai Kantola. I övrigt bänkas lagkaptenen Arttu Luttinen och Mikael Johansson. Juha Jääskä och Mika Partanen kommer in i jämförelse med torsdagens 5–2-förlust i Helsingfors.
Tappara har ingen anledning att justera i sin uppställning. Jussi Tapola gör inte enda förändring från torsdagens match.
Vad är det vi röstar om på söndag riktigt? Vi har plockat bland de viktigaste valfrågorna i huvudstadsregionen, här kan du läsa mera om de frågor som intresserar just dig!
Här kommer ett plock från Yle Huvudstadsregionens valbevakning de senaste veckorna för att visa vilka som varit de största diskussionsämnena under kampanjerna. Och glöm inte att fylla i Yles valkompass som också kan hjälpa dig hitta en kandidat!
Många för kampanj om skolfrågor
Smedsby skola hör till de nedläggningshotade i Esbo.Klocka på skolvägg i rödtegel.Bild: Yle Victoria Wirénesbo,smedsby skola
Utbildning och dagvård kommer att vara kommunernas största uppgift och utgift efter att social- och hälsovårdsreformen flyttar över till landskapen om två år. Därför är det naturligt att skolfrågorna varit mycket på tapeten under kampanjerna och valdebatterna. Också i Yles valkompass finns flera frågor om skolvärlden.
Gratis småbarnspedagogik - se upp när du väljer kandidat!
Gratis småbarnspedagogik skulle kunna innebära att hälften av daghemsdagen är gratis också för yngre barn, precis som förskolan.daghemmet lyan i GrankullaBild: Marianne Sundholmdaghem,daghemsbarn,dagis,pyssel
Frågan om gratis småbarnspedagogik delar flera partier. Till exempel bland Samlingspartiets och SFP:s finns det både kandidater som är för och som är emot avgiftsfri småbarnspedagogik, medan SDP har med frågan i sina valprogram i Helsingfors och Esbo men inte i Vanda. Vänsterförbundet och De gröna driver avgiftsfri småbarnspedagogik i hela landet och i alla kommuner i huvudstadsregionen.
Kampen om förstaplatsen i kommunalvalet ser ut att bli en verklig nagelbitare. Samlingspartiet toppar Yles sista partimätning inför valet med knapp marginal till Centern och SDP.
HIFK har haft problem i numerärt överläge under nästan hela säsongen – men inte på lördag i Tammerfors. HIFK satte in tre mål i powerplay och reducerade matchserien mot Tappara.
Förlusttippade HIFK och JYP fick upprättning på bortais på lördag. Matchen mellan Tappara och HIFK blev en intensiv historia.
Tappara ledde två gånger – men klarade inte av att jobba upp ett avgörande försprång. I stället lyckades HIFK, som haft stora problem att få in puckar i powerplay under säsongen.
Malinen avgjorde
Plötsligt stämde allting. Ryan O’Connor kvitterade till 1–1 i numerärt överläge i den första perioden och Jarkko Malinens två mål kom i också i powerplay.
Malinens 3–2-mål kom med sex minuter kvar att spela. Juuso Puustinen skickade in en puck framför mål och Malinen styrde snärtigt in den i krysset. Det blev matchens sista fullträff.
– I dag fungerade allting, säger Malinen i Nelonens tv-sändning.
Roope Hintz hade chansen att göra 4–2 i matchens slutskede, men Tappara räddades av stolpen.
Anssi Löfman avgjorde för JYP.Anssi Löfman firar sitt mål mot KalPa.Bild: LehtikuvaAnssi Löfman,JYP
Uddamålsseger för JYP
Matchen mellan KalPa och JYP blev målfattig. Anssi Löfman satte in 1–0 till gästerna från Jyväskylä med tre minuter på klockan. Det blev matchens enda mål.
Efter tre semifinaler står det 2–1 till KalPa i serien mot JYP och 2–1 till Tappara i serien mot HIFK.
På måndag spelas det slutspelshockey igen, då i Helsingfors och i Jyväskylä.
Espoo United säkrade segern i basketens division 1 genom att vinna över Lahti Basketball på lördag. United vann matchen med 88–85 och tog därmed sin tredje seger över Lahtislaget.
Omar Calhoun och Jeb Evey var Esbolagets seger på lördag. Calhoun satte in 32 poäng och Ivey 27. Duon svarade alltså för två tredjedelar av Uniteds poäng i matchen.
I och med segern får United ansöka om ligalicens för säsongen 2017–2018.
Finlands utrikesministerium på Skatudden i Helsingfors är upplyst i Sveriges färger hela natten för att uppmärksamma offren i attacken i Stockholm i fredags.
Fyra människor dog och 15 skadades då en lastbil mejade ner flera personer på Drottninggatan. Bilen kördes sedan i Åhlens varuhus.
Genom illuminationen vill man också hedra offren i attacken mot metron i S:t Petersburg i måndags och offren i attacken i London i mars.
Vem ska ta över i kommunerna? Det får vi veta snart. Svenska Yle ger dig både resultat och analys via tv, webb och radio hela söndag kväll.
Yle Fems kommunalvalvaka har resultatsservice och analys med fokus på både rikspolitiken och de finlandssvenska regionerna.
Valvakan har en bas i Böle men också lokala nedslag. I studion i Vasa analyseras resultatet ur österbottniskt perspektiv under ledning av Filip Stén, medan Ville Hupa med gäster diskuterar i studion i Åbo. I Helsingfors håller Ted Urho i den nyländska delen av valkvällen.
Forskaren Siv Sandberg och programledarna Antonia Berg och Peik Österholm analyserar för sin del resultatet i riksstudion.
Bland kvällens gäster finns Torbjörn Kevin, Ulla-Maj Wideroos, Claus Stolpe, Rolf Gabrielsson och Maarit Feldt-Ranta.
Du kan följa med valvakan via Yle Fem, Arenan eller Yle Vega från och med klockan 19.50 till cirka 23.
Webben erbjuder snabb resultattjänst för din kommun
På svenska.yle.fi kommer du att hitta resultattjänsten där du hela kvällen kan följa med läget i både din egen kommun och på nationell nivå. Redaktionerna i regionerna har full bevakning söndag kväll och bevakningen fortsätter förstås under måndag morgon både i Yle Vega och på webben på svenska.yle.fi.
Svenska.yle.fi erbjuder också livebevakning och analys både från regionerna och partiernas centrala valvakor. I år erbjuder vi också en service för att lätt kombinera tv-valvakan med informationen på webben: i tv-skärmen kommer en QR-kod att visas, så du med hjälp av en QR-kodläsare i mobilen lätt kan dirigeras till mera information i resultattjänsten.
Följ också våra konton på sociala medier! Hashtaggen för valet är #kommunalval.
Yle Huvudstadsregionen gick ett varv på stan för att ta reda på hur folk firar valdagen.
Ville Ritala bor i Kampen i Helsingfors. Han berättar att han inte har några speciella traditioner på valdagen.
- Nej, jag brukar nog alltid rösta, men annars gör jag inget särskilt.
Han minns från barndomen att föräldrarna brukade rösta, men de gjorde inget nummer av det.
"Pappa klädde sig i mörk kostym"
Någon som däremot gjorde ett litet nummer av valdagen var Timo Mäcklins föräldrar.
- När jag var liten brukade min pappa klä upp sig i mörk kostym, vit skjorta och slips när han skulle rösta. Det gör nog inte jag, berättar Mäcklin.
Han berättar att hans mamma också brukade klä upp sig, och så gick föräldrarna tillsammans för att rösta. Det var högtidligt och festligt, tycker han.
- Efter att de hade röstat brukade min mamma koka valkaffe, och så åt vi alla gräddtårta. Idag gör folk nog tyvärr inte längre så, unga idag är nog för lata.
Timo Mäcklin minns barndomens valdagar då pappa hade kostym och man fick gräddtårta.Timo Mäcklin sitter på en bänk i Helsingfors Centralstation.Bild: Yle/ Karin Filéntimo mäcklin
"Borde kanske göra något kul för barnen"
Tiina Haapanen från Träskända berättar att hennes familj inte brukar göra något speciellt på valdagen.
- Att rösta känns mest som en plikt, något man bara gör för att få det undanstökat.
Hon har tre barn, och med tanke på dem har hon ändå tänkt att hon kanske borde göra något speciellt av valdagen.
- Jag har tänkt att det låter fint med valkaffe. Det är en tradition jag kanske borde införa, så att barnen också upplever att det är något extra med just den dagen och lär sig att det är viktigt att rösta.
Tiina HaapanenTiina Haapanen i Helsingfors Centralstation. I bakgrunden folk.Bild: Yle/ Karin Filéntiina haapanen
"Förhandsröstning är praktiskt"
Airi och Pekka Kilpiäinen brukade i många år rösta på själva valdagen hemma i Kyrkslätt, men de senaste åren har det i stället blivit förhandsröstning som har gällt.
- Det blir så krångligt att rösta på valdagen i och med att jag arbetar i skift, berättar Airi Kilpiäinen.
Paret har inga speciella traditioner på valdagen.
- Vi har nu bara brukat rösta, sätta lite pengar till välgörenhetsinsamlingarna och så var det med det. Men röstar, det gör vi alltid.
Airi och Pekka KilpiäinenAiri och Pekka Kilpiäinen står i Helsingfors Centralstation.Bild: Yle/ Karin Filénairi och pekka kilpiäinen
Det slutliga resultatet i kommunalvalet väntas inte vara klart förrän i natt. I Helsingfors och andra större kommuner kommer resultaten troligtvis först efter midnatt eftersom det finns så många kandidater och röster att räkna.
- Bara i Helsingfors finns det ett tusental kandidater, och då blir det i teorin tusen buntar med valsedlar i varje vallokal. Det är något helt annat än i en liten kommun med bara några tiotal kandidater, säger Justitieministeriets valdirektör Arto Jääskeläinen.
I de första små kommunerna är resultatet snabbt klart. Resultatet av förhandsrösterna offentliggörs klockan åtta i kväll, och en del kommuner kan ha sina valresultat klara vid halvniotiden, tror Jääskeläinen.
- Mycket beror på hur många som röstar i dag, säger han.
Han har några råd till den som ska rösta.
- Modellsiffror finns både i vallokalerna och på rösträttskortet som kommit hem i posten. Om man använder dem som modell kan det inte gå fel.
Väljarna ska också kontrollera på röstkortet med anmälan om rösträtt som kommit med posten för att se i vilken vallokal de ska rösta. På valdagen kan man bara rösta i den egna vallokalen.
Vanligtvis kasseras högst en procent av rösterna, oftast mindre, säger Jääskeläinen.
Många förhandsröstade i Kaskö
Väljarna har tid på sig att rösta fram till klockan åtta i kväll, då vallokalerna stängs.
Cirka 26 procent av de röstberättigade röstade på förhand. Flitigast på att förhandsrösta var man i Kaskö och Lestijärvi i Vasa valkrets och i Savukoski i Lappland, där mer än hälften av de röstberättigade röstade på förhand.
I de stora städerna var man däremot lite mindre ivrig att rösta i förväg. I Helsingfors och Uleåborg förhandsröstade kring en fjärdedel medan lite fler gjorde det i Tammerfors och Åbo.
I det föregående kommunalvalet röstade 58,3 procent av de röstberättigade.
GrIFK förlorade de två första mötena mot Atlas – men det gjorde ingenting. Grankullalaget är klart för semifinal efter en stark andra halvlek på söndag. Samtidigt krossade Dicken ÅIFK och tog sig till damfinal.
Atlas vann de två första mötena mot GrIFK med knappa siffror och det mesta pekade på att Vandalaget skulle få göra upp om en finalplats med BK-46 i semifinal.
Men GrIFK gav sig inte.
Den oerhört jämna kvartsfinalserien nådde sin kulmen på söndag med en femte och avgörande match.
Låg under i paus
GrIFK låg under i pausvilan – men om man klarar av att vända 0–2 i matcher till 2–2 är ett halvtidsunderläge inte hela världen.
GrIFK gick från 18–20 till 26–22 efter pausvilan och jobbade upp ett försprång som hemmalaget Atlas inte kunde rå på. Atlas kom farligt nära i slutet av andra halvlek – men GrIFK höll undan och vann med 31–28.
Sten Toomla och Sami Silfver låg bakom det mesta i GrIFK:s anfall. Bägge två satte in åtta bollar i matchen.
Sami Silfver var på spelhumör.Sami Silfver med bollen.Bild: Yle/Christian VuojärviGrankulla IFK,sami silfver
Sundberg med självförtroendet på topp
GrIFK:s Richard Sundberg var hela tiden övertygad om att det kommer att lösa sig.
– Jag är jättestolt över laget. Jag har inte haft så här bra självförtroende inför en kvartsfinal tidigare. Jag låg hemma i feber de två första matcherna och efter första förlusten tänkte jag fan, nu måste vi avgöra i den fjärde matchen och spela en extra. Efter att vi förlorade den andra tänkte jag just så, det går ända till den femte matchen. Så gick det också, säger Sundberg till Yle Sporten.
Hellakoski: Ingen bra match av oss
Atlas Anthony Hellakoski var inte nöjd med lagets insats i den avgörande matchen.
– Det var inte en bra match av oss. I andra halvlek hade vi jättesvårt i anfallet. Vi hade ingen rörelse där. Jag vet inte riktigt vad problemet var, om vi var överladdade eller inte.
Anthony Hellakoski.Atlas Anthony Hellakoski.Bild: Yle/Janne Karinkantaanthony hellakoski,Atlas (Handboll),handboll
Hur kunde Atlas tappa 2–0 i matcher?
– Kanske Grani gjorde sin läxa bättre än vi gjorde. Våra två första matcher var också mycket bättre. Vi ha spelade bra första halvlekar, men de andra halvlekarna har varit jävligt dåliga.
GrIFK ställs mot BK-46 i semifinal medan Cocks möter Sjundeå IF.
Dicken till damfinal
Betina Lillqvist gjorde sex mål mot ÅIFK.Betina Lillqvist i handbollslfinalerna 2016.Bild: Yle/Marin Lundbergbetina lillqvist,damhandboll,Dicken,dicken damer,handboll,yle sporten
Det är inget snack om vilka två lag som är bäst på damsidan i Finland: Dicken och HIFK radade upp tre raka semifinalsegrar var och är klara för final för tredje året i rad.
Dicken formligen körde över ÅIFK med siffrorna 37–16 på söndag och vann därmed över Åbolaget för tredje gången. HIFK tog sig till final på fredag.
De två senaste åren har Dicken tagit guld. HIFK vann tre guld på raken åren 2012–2014.
Resultat:
Atlas–GrIFK 28–31 (19–18)
Atlas: Sebastian Säkkinen 7, Nikko Kinos 6, Jani Kivinen 5, Tuomas Laitinen räddade 16 skott
GrIFK: Sami Silfver och Sten Toomla 8, Alexander von Numers 4, Stefan Thilman räddade 9 skott, Atte Pakarinen räddade 5 skott
Dicken–ÅIFK 37–16 (22–7)
Dicken: Betina Lillqvist och Jessika Gammals 6 mål, Anna Lindahl och Carolina Böckelman 5 mål, Sonja Koskinen räddade 21 skott
ÅIFK: Ellen Norrgran 6 mål, Elin Symes 5 mål, Anne Nieminen 3 mål, Linnéa Back räddade 14 skott
De tidigare slutspelsmatcherna mellan Atlas och GrIFK:
Resultatet från förhandsröstningen visar att Socialdemokraterna går starkast med 20,7 procent, tätt följt av Centern på 19,9 procent och Samlingspartiet på 19,8 procent.
De gröna får 10,3 procent och Vänsterförbundet 9,5 procent. Sannfinländarna tappar från senaste kommunalval med över fyra procentenheter och får 8,2 procent av förhandsrösterna.
Kristdemokraterna får 4,2 procent och Svenska folkpartiet 4,2.
När förhandsrösterna publicerades klockan 20 var fortfarande runt 200 000 förhandsröster oräknade. Flest oräknade röster är från de nyländska kommunerna.
Förhandsröstningen ger ändå ingen klar indikation på hur det slutliga valresultatet blir. Partier som är starka i mindre kommuner kan tappa mark efter resultatet från förhandsröstningen eftersom rösträkningen i de små kommunerna blir klara först. Rösträkningen i de större städerna tar längre tid.
Över 1,1 miljoner förhandsröster
Att rösta på förhand har blivit ett populärare alternativ för många väljare. I årets kommunalval valde över 1 157 000 personer att förhandsrösta. Det är 26,3 procent av alla röstberättigade och något högre än motsvarande andel vid tidigare kommunalval. 2012 valde 24,7 procent att rösta före själva valdagen.
Förhandsröster räknas i Berghäll i Helsingfors.Förhandsröster räknas i Berghäll i Helsingfors. Bild: Lehtikuva/Roni Rekomaaförhandsröstning,Kommunalval,Kommunalvalet 2017,Rösträknare,rösträkning,valsystem
Ett aktivt förhandsröstande betyder ändå inte automatiskt att det allmänna valdeltagande blir högt. Det finns stora lokala variationer och förhandsröstningen är mer populär i vissa kommuner än andra.
Förhandsröstningen pågick mellan den 29 mars och 4 april.
Hela valresultatet väntas bli klart senare ikväll runt klockan 23. I de större valområdena kan resultatet komma först efter midnatt.
Samlingspartiet får nästan 30 procent av förhandsrösterna i Helsingfors. De gröna landar när förhandsrösterna är räknade på 21,9 procent.
Med nuvarande fördelning skulle Samlingspartiet få 27 platser i fullmäktiga, mot 23 i valet 2012. De gröna ser ut att behålla sina 19 procent.
Samlingspartiets borgmästarkandidat Jan Vapaavuori har fått överlägset mest röster - över 13 000 röster. Anni Sinnemäki (Gröna) som har näst flest röster har ungefär 2 800 röster.
Också SFP går lite framåt och ser ut att behålla sina fem mandat.
Sannfinländarna ser ut att backa, baserat på förhandsrösterna, och förlora tre mandat – från åtta i valet 2012 till fem.
Alla förhandsröster är inte ännu räknade. På riksnivå är under 20 procent av förhandsrösterna inte räknade.
