Runda huset i Hagnäs i Helsingfors evakuerades efter ett brandlarm på måndagsförmiddagen.

I huset finns bland annat en S-butik som var öppen när larmet gick. Enligt Kimmo Nikula, chef för butikskedjan, kunde kunder och personal ta sig ut ur butiken i lugn och ro.

Det var en transformator i källarvåningen som orsakade larmet. Det brann inte, men det kom rök från transformatorn. Brandmännen vädrade ut röken.

I fastigheten finns bland annat ett apotek och Mehiläinens läkarmottagning, men de var båda stängda på grund av påskehelgen.

FNB

BK-46 är nära sin första finalplats i handbollsligan på elva år. BK kopplade grepp om semifinalserien mot Grankulla IFK genom att vinna den andra matchen med 33–31 på bortaplan.

Matchen i Grankulla böljade länge fram och tillbaka. BK-46 gick först i den 43:e minuten för första gången upp i en tremålsledning.

Matchbilden påminde med andra ord om den första semifinalen lagen emellan. Också då avgjorde BK i andra halvleken.

– Grankulla IFK har en lång kvartsfinalserie mot Atlas i benen, så de är slitna. Annars tror jag att lagen är lika bra tränade, säger Oscar Kihlstedt som var en av BK:s segerarkitekter.

Pirriga slutsekunder

BK-46 gav inte upp den ledningen man ryckte upp under första halvan av andra halvleken. Men hemmalaget kom nära. Sten Toomla reducerade till 30–32 då dryga två minuter återstod och Sami Silfver till 31–32 i slutminuten, men närmare än så kom IFK inte.

– Det var alltför pirrigt. Speciellt då jag blev punktmarkerad. I framtiden måste vi ha mer is i magen, säger Kihlstedt.

Albert Lindholm fastställde slutresultatet 31–33 i matchens sista anfall. BK-46 leder därmed serien med 2–0 i matcher. Kihlstedt håller emellertid inte med om att BK nu har ena foten i finalen.

– Ingenting är i finalen förrän vi har tre segrar. Men vi ska avgöra på fredagen i Karis, säger han.

Oscar Kihlstedt var en av BK:s nyckelspelare. Oscar Kihlstedt, BK-46 Bild: Yle / Kristian Karlsson BK-46,oscar kihlstedt

IFK-tränaren inte helt nöjd med försvarsspelet

Kihlstedt var jämte Andreas Rönnberg BK:s stora offensiva stjärna för kvällen. Rönnberg stod för nio och Kilhlstedt för åtta fullträffar.

Hemmalagets tränare Mikko Koskue var inte alls nöjd med hur hans adepter försvarade sig mot BK-duon.

– De fick göra enkla mål innanför nio meter. Vi hade kommit överens om att vi stiger upp i försvaret och stör dem, men vi tillät dem att avfyra sina skott för nära vårt mål, säger han.

Sundberg orkade inte hela matchen

I hemmalaget kretsade en stor del av offensiven kring åttamålsskytten Richard Sundberg. Under slutskedet av matchen var han bänkad, vilket förvånande många i publiken.

– Han var helt slut efter att ha varit borta i en månad på grund av sjukdom. Alexander von Numers som ersatte honom gjorde det bra, säger Koskue.

Den tredje och eventuellt avgörande matchen i serien spelas på fredagen i Karis.

– Jag tror vi kan vända serien. Jag har trott på oss sedan serien sparkade i gång. Grabbarna måste också tro på det, men det är knappast tron som avgör till slut, filosoferar Koskue.

Handbollsligan, semifinal 2/5:

Grankulla IFK–BK-46 31–33 (15–15)

Grankulla IFK: Richard Sundberg 8, Sami Silfver 6, Miro Koljonen 4, Fredrik Forss 3, Peik Sjöblom 3, Alexander von Numers 3, Sten Toomla 2, Benjamin Olsson 1, Erik Åkermarck 1.

BK-46: Andreas Rönnberg 9, Oscar Kihlstedt 8, Ben Weber 6, Victor Westerlund 3, Linus Sjöman 3, Jasper Hellberg 2, Albert Lindholm 2.

Nämndemännen i tingsrätterna i huvudstadsregionen ser ut att bli färre under nästa valperiod. Nya nämndemän ska väljas efter kommunalvalet. En som varit med länge är Ulf Ljung, som har varit nämndeman sedan 1993. Han är utsedd av SFP.

Nämndeman är en lekman som är med och dömer i brottsmål som kan ge strängare straff än två års fängelse. Domen i liknande fall ges av två nämndemän och en yrkesdomare.

Ulf Ljung har varit nämndeman sedan 1990-talet. I början hade Ljung ingen annan juridisk utbildning än att han studerat förvaltningsrätt vid Svenska social- och kommunalhögskolan. Senare har han ändå tagit en rättsnotarieexamen vid Åbo Akademi.

- I Helsingfors tingsrätt som uppstod 1993, efter rådstuvurätten, behövdes nämndemän, som utsågs av de politiska partierna. Jag tillfrågades av SFP och har sedan 1993 varit nämndeman i Helsingfors tingsrätt, säger Ljung.

Vilken typ av brott är svårast att döma?

- Dels de ekonomiska brotten där det kan finnas komplicerade transaktioner och det fordras en del ekonomisk kunskap. Och dels sexualbrott, alltså våldtäkter och sexuellt utnyttjande av barn. De är obehagliga. Jag har varit med och dömt i en del våldtäktsmål och en del pedofilmål.

Finns det något fall som du särskilt minns under de här åren?

- Det finns flera fall jag kommer i håg. I princip är det ändå så att när jag stiger ut ur tingsrätten glömmer jag fallen. När fallet är avslutat kommer jag inte i håg det desto mer, men naturligtvis finns det sådana fall jag har minnen av på ett eller annat sätt.

Det finns alltid risken att man dömer felaktigt. Men i fall man tvekar ska man säga sin åsikt.― Ulf Ljung, nämndeman

Vad tänker du om att du är med och dömer människor? Tänk om du har dömt en oskyldig?

- Det finns alltid risken att man dömer felaktigt. Men i fall man tvekar ska man säga sin åsikt. Om man är av annan åsikt än majoriteten kan man lämna avvikande åsikt i domen.

Dömde förr också lindrigare brott

Under den här valperioden har antalet nämndemän i Helsingfors tingsrätt varit 300, i Esbo tingsrätt 62 och i Vanda tingsrätt 65.

Antalet kommer att bli färre under kommande valperiod. Helsingfors tingsrätt vill minska antalet till 270. Esbo tingsrätt till 50, varav 48 utses från Esbo och två från Grankulla medan Vanda tingsrätt vill minska antalet till 60. Det här visar utlåtanden från tingsrätterna till Justitieministeriet. I sista hand är det ministeriet som slår fast antalet, men ministeriet brukar följa tingsrätternas förslag.

Orsaken till det minskade behovet är en lag, som trädde i kraft 2014, och som har minskat på antalet nämndemän under ett brottsmål från tre till två.

Helsingfors tingsrätt påpekar i sitt utlåtande att under ett år inhiberar nämndemän sin medverkan i brottsmål i omkring 400 fall, vilket enligt tingsrätten bör tas i beaktande när antalet nämndemän slås fast. Under 2016 ordnades omkring 950 rättegångar i Helsingfors med en nämndemannasammansättning med en domare som ordförande och två nämndemän.

Antalet nämndemän har minskat kraftigt sedan början av 1990-talet då nämndemännen också dömde i lindrigare brott, som stölder och rattfylleri.

Partierna utser nämndemännen utgående från styrkeförhållandena i fullmäktige. Under den här valperioden har Samlingspartiet utsett 81 nämndemän, De gröna 67 och SDP 52 till Helsingfors tingsrätt. SFP har utsett 17.

De nyvalda fullmäktigena väljer nämndemän i juni.

Största delen av de nuvarande nämndemännen i Helsingfors tingsrätt har utsetts av Samlingspartiet. Så kommer det också vara under följande valperiod. Helsingfors tingsrätt. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn Helsingfors,helsingfors tingsrätt,Helsingfors tingsrätt,Tingsrätt

"Nämndemännen behövs för att ge en bild av hur man fungerar i samhället"

Ulf Ljung gillar inte planerna på att minska på antalet.

- Att antalet minskar hela tiden är i linje med vad Justitieministeriets tjänstemän och politikerna tycker, det vill säga att nämndemännen inte behövs. Det här är ett led i att antalet hela tiden minskar och till sist kan man konstatera att nämndemännen inte behövs.

- Men nämndemännen behövs för att ge en bild av hur man fungerar ute i samhället. De kan ge sin syn på ärenden utgående från sitt arbetsfält och sin erfarenhet. De kan ge praktiska synpunkter på saker och ting medan yrkesdomare ger de juridiska synpunkterna, säger Ljung.

Vilka nämndemän som dömer i ett mål utses av tingsrätten. Det går alltså inte att välja vilka fall man dömer i.

"Jag är inte en politisk förtroendevald i tingsrätten"

Ljung har utsetts av SFP men betonar att han inte är en förtroendevald.

- Via SFP har jag valts, men jag är inte en politisk förtroendevald i tingsrätten. Jag är bara där som mig själv. Jag har inget politiskt mandat i mitt arbete som nämndeman. Jag är medlem i SFP och har tidigare varit aktiv inom partiet, men aldrig kandiderat i ett val, säger Ljung.

Om en person med koppling till SFP står åtalad för ett brott, kan du då vara nämndeman?

- Om det är en SFP-medlem jag känner eller en känd SFP:are skulle jag anmäla jäv. Men jag har aldrig under min tid som nämndeman anmält jäv på grund av politiska orsaker.

En nämndeman ska vara mellan 25 och 65 år. Ljung fyller snart 63, vilket gör att den följande perioden blir hans sista som nämndeman.

Cykelförbundet anser att man borde sänka hastighetsbegränsningen i tätorter till 30 kilometer i timmen.

I dagsläget är den allmänna hastighetsbegränsningen i tätorter 50 kilometer i timmen.

Kommunikationsministeriet håller på att göra om vägtrafiklagen - men hastighetsbegränsningen i tätorter skulle enligt förslaget förbli 50 km i timmen.

Enligt Cykelförbundet skulle den lägre hastighetsbegränsningen föra med sig en mängd fördelar, inte minst att trafiken skulle vara betydligt säkrare för fotgängare.

Enligt Helsingfors stads undersökning påverkar en hastighetssänkning inte fordonstrafiken märkbart.

Trots att den allmänna hastighetsbegränsningen är 50 km i timmen är hastighetsbegräninsningen på de flesta gatorna i städer 40 km i timmen.

Taxichaufförerna demonstrerar som bäst i centrum av Helsingfors. Syftet är att visa hur framtiden kan te sig om riksdagen godkänner den planerade taxilagförändringen i morgon.

Enligt det nya lagförslaget skulle mängden taxilov inte längre vara begränsad, priset skulle vara fritt och det ska dessutom bli lättare att bli taxiföretagare.

Motdemonstranterna vill ha mera tjänster som Uber och Lyft. En liten grupp personer håller upp skyltar där det står "karteller tillhör Sovjetunionen". Bild: Yle/Dan Granqvist demonstrationer (samhälleliga händelser),Helsingfors

- Det kan bli en lukrativ marknad för kriminella ligor, säger en av demonstranterna. Dessutom tar det levebrödet från de redan etablerade företagen, då mängden chaufförer i huvudstadsregionen kan tredubblas.

Fri stolpe

I dag är varje taxilov hänvisat till en specifik stolpe, vilket i praktiken betyder att chauffören ska återvända till sin egna station efter genomförd körning. Enligt det nya lagförslaget får chauffören välja själv vilken stolpe bilen startar ifrån.

Det kommer att resultera i kaos, tror chaufförerna och vill med dagens demonstration visa hur framtiden kan te sig, då massvis med taxibilar samlas vid samma stolpe samtidigt.

Flera taxibilar fyller upp en gata i Helsingfors. Bild: Yle/Dan Granqvist demonstrationer (samhälleliga händelser),Helsingfors,taxibilar

Nödcentralen fick på tisdag förmiddag flera anmälningar om en varg som rörde sig vid Esbo gård. Vargen var enligt polisen ung och storväxt och var sällsynt orädd.

Västra Nylands polisinrättning skriver i ett pressmeddelande att det med största sannolikhet är samma varg som påträffats några dagar tidigare i närområdet.

Polisen, Finlands viltcentral och den lokala jaktvårdsföreningen jagade med hjälp av hund i väg vargen.

Vargen rörde sig därefter mot Masaby i Kyrkslätt och spåren visade att den rört sig i ett skogsområde i norra Masaby.

Enligt polisen har vargen inte förorsakat någon konkret fara.

SFP backade med ett mandat i kommunalvalet i Esbo. Det här kommer att märkas när förhandlingarna om platser i stadsstyrelsen och nämnder nu inleds. Partiets förhandlare Christina Gestrin säger att nämnden Svenska rum prioriteras i förhandlingarna.

Utgångsläget inför platsförhandlingarna i Esbo är inte det bästa för SFP. Partiet backade i kommunalvalet och tappade ett mandat. Stödet sjönk med en och en halv procentenhet.

Samlingspartiet backade också, från 29 till 26 mandat medan De gröna gick framåt från 13 till 17 mandat. Det här kommer att synas nu när förtroendeposterna fördelas mellan partierna.

En och en halv plats i stadsstyrelsen

Under den här valperioden har SFP haft en och en halv plats i stadsstyrelsen, platser i de flesta nämnder och ordförandeposten i nämnden Svenska rum. Hur det kommer att se ut under nästa valperiod, som inleds i juni, är fortfarande oklart. Christina Gestrin förhandlar för SFP:s räkning.

- Utgångspunkterna är ändå goda. Jag hoppas vi får representation i stadsstyrelsen och i alla nämnder. Det är klart att vårt inflytande skulle vara större med sju mandat än det är med sex, men vi har jobbat de senaste åren med sex mandat då en person bytte grupp under perioden, säger Gestrin.

Gestrin syftar på Ulf Johansson som i januari 2015 lämnade SFP:s fullmäktigegrupp för att grunda en enmansgrupp.

"Ordförandeposten i Svenska rum viktig"

Gestrin vill inte ännu ta ställning till om partiet kan klara av att behålla en och en halv plats i stadsstyrelsen.

- Under de två första åren av den här valperioden hade vi en plats och under de två senaste åren har vi haft två platser. Mer än en och en halv plats kommer vi inte att få under den kommande valperioden, men det återstår att se om det blir en eller en och en halv plats, säger Gestrin.

Gestrin säger att speciellt nämnden Svenska rum är viktig. Där innehar partiet nu ordförandeposten samt tre övriga platser. Nämnden ansvarar för dagvård, utbildning och kultur på svenska.

- SFP har under många år haft ordförandeposten i nämnden och den är fortsättningsvis viktig.

Kan partiet göra avkall på platser i stadsstyrelsen och i stora nämnder om ni får behålla lika många platser i nämnden Svenska rum som nu?

- Det är alldeles för tidigt att säga. Jag kan inte uttala mig om det i det här skedet eftersom de egentliga förhandlingarna ännu inte har startat. Vi har enbart diskuterat principer nu.

- Men ordförandeposten i nämnden Svenska rum är viktig och den försöker vi bibehålla, säger Gestrin.

Gestrin säger att förhandlingarna går till som så att varje post är värd ett visst antal poäng och varje grupp har en viss poängmängd som kan fördelas på olika poster.

Ordförande försiktig

Ordföranden för SFP i Esbo, Bo Lönnqvist, säger att i det här skedet vill partiet ogärna slå fast vilken eller vilka poster man absolut vill ha.

- Vi har ett önskemål om att få en bred representation i olika organ, speciellt i de som är viktiga för svenska ärenden.

Vilket är den viktigaste posten för SFP?

- Det är klart att nämnden Svenska rum är viktig och att vi vill ha en stark representation där. Ordförandeposten är utan vidare en intressant post, säger Lönnqvist.

Under de senaste åren har Gymnasiet Grankulla samskola klättrat högt på rankinglistorna. Den ökade populariteten har väckt ett helt nytt intresse för skolan. En av orsakerna tros vara det allt stigande medeltalet.

År 2016 tog skolan emot 84 studerande av 131 förstahandssökare. Medeltalet var det högsta bland landets svenskspråkiga skolor. Ett gymnasium med högt medeltal får ofta stor uppmärksamhet i media, men frågan är om det påverkar skolans popularitet.

Det visar sig att de flesta som går i GGs har valt skolan för att den ligger nära och har ett mångsidigt kursutbud. En tredjedel har påverkats av det höga medeltalet.

Nyhetsskolan har intervjuat elever och rektor i Gymnasiet Grankulla samskola (GGs) för att ta reda på om prestation och vitsord vinner över skolanda och bra marknadsföring. Det visar sig att de flesta som går i GGs har valt skolan för att den ligger nära och har ett mångsidigt kursutbud. En tredjedel har påverkats av det höga medeltalet.

Gymnasieelever: kortare skolväg och bra kursutbud

Clara Wirta gick grundskolan i Norsen i Helsingfors och nu är hon förstaårsstuderande i GGs.

- Jag var på skuggbesök i skolan och tyckte att stämningen verkade jättebra. Då jag har gått hela grundskolan i Helsingfors men ändå bott i Grankulla en längre tid ville jag lära känna nya människor. Dessutom är skolvägen inte så lång. Kursen i journalistik lockade också men jag fick den inte att rymmas in i mitt schema i år.

Clara Wirta var på skuggbesök innan hon gjorde sitt val. Clara Wirta går i Gymnasiet Grankulla samskola. Bild: Yle/Ellen Forsström clara wirta,Gymnasiet Grankulla samskola,nyhetsskolan,yle nyhetsskolan

Julia Lönnfeldt är andraårsstuderande i GGs. Högstadiet gick hon i Sököviken i Esbo.

- Jag sökte till GGs främst för det goda kursutbudet och för skolresorna som det talades om mycket på infokvällen. GGs erbjuder också speciellt mycket kurser i historia, och eftersom jag är intresserad av ämnet påverkade det också mitt val.

Julia Lönnfeldt lockades av kurser i historia. Julia Lönnfeldt går i Gymnasiet Grankulla samskola. Bild: Yle/Ellen Forsström Gymnasiet Grankulla samskola,julia lönnfeldt

Eleverna i GGs: därför sökte vi till Grankulla

Av de 53 ettor och tvåor som svarat på enkäten har de flesta valt skolan eftersom den ligger nära hemmet. Många har också valt skolan på grund av det stora kursutbudet och möjligheten att resa.

De som svarat "övrigt" på enkäten har antingen valt gymnasiet på grund av någon specifik kurs som de vill gå eller för att de av bekanta hört att skolan är bra.

Tidigare resultat i studentskrivningarna samt föräldrarnas vilja har inte alls påverkat valet.

En graf över vilka orsaker som påverkade att folk valde att söka till Gymnasiet Grankulla samskola. Bild: Yle Diagram,grafer,Gymnasiet Grankulla samskola

GGs har de senaste åren tävlat med Lärkan i Helsingfors om det högsta medeltalet, men i den senaste antagningen var det Grankulla som tog täten igen.

Tidigare år har Gymnasiet Lärkan haft det högsta medeltalet medan GGs har legat strax efter. De senaste åren toppades Lärkan av Grankulla då GGs hade ett medeltal på 8,31 medan Lärkans låg på 8,25.

Naturligtvis spelar prestation och ranking också en viss roll, då vi inte bara är en skola med bra gemenskap utan också fungerar och står för kvalitet.― Niklas Wahlström, rektor vid Gymnasiet Grankulla samskola

Av de elever som svarade på enkäten har en tredjedel påverkats av det höga medeltalet när de valt skola. Nästan 40 procent av eleverna tänkte inte alls på medeltalet. GGs var ändå ett självklart val för de flesta: 64 procent av eleverna tyckte att valet av skola var enkelt.

Diagram över om Gymnasiet Grankulla samskolas höga medeltal har påverkat folk när de sökte in till skolan. Bild: Yle Diagram,grafer,Gymnasiet Grankulla samskola

Av de elever som fyllt i enkäten har över 90 procent haft GGs som första val. Det beror i stor utsträckning på att det de senaste åren varit så många förstahandssökande till skolan.

Elever med skolan längre ner på listan har inte fått plats efter att alla förstahandssökande fått sina platser i GGs. Av de 49 elever som svarat att GGs var deras första val har de flesta haft antingen Lärkan eller Mattliden i Esbo som andra val.

Därför är GGs så populärt - enligt rektorn

Gymnasiet Grankulla samskolas rektor, Niklas Wahlström berättar om hur skolan har fått ett så gott rykte om sig och om hur han ser på skolans växande popularitet.

- Helsingforsgymnasierna menar att Grankulla samskolas popularitet beror på bra marknadsföring i form av annonser och nytt material. Jag, däremot, hoppas att populariteten beror på ett gott rykte som skapas av att ungdomarna har varit nöjda och sprider vidare sin positiva upplevelse till andra.

Niklas Wahlström som är rektor för Gymnasiet Grankulla samskola har inget intresse av att tävla om vem som är "bäst". Niklas Wahlström är rektor för Gymnasiet Grankulla samskola. Bild: Yle/Ellen Forsström Gymnasiet Grankulla samskola,niklas wahlström,Rektor

- Enligt mig är den bästa marknadsföringen att både ungdomar och vårdnadshavare är tillfredsställda med skolans jobb. Jag hoppas att GGs har blivit en populär skola för att vi har utvecklats och förbättrats med åren, och att detta leder till att folk söker hit - inte för att vi har flashiga reklamer och stor synlighet i media.

Gällande förhållandet till andra skolor har rektorn inget intresse av att tävla om vem som är “bäst” eller har det högsta medeltalet. Enligt honom ska en bra skola utvecklas i egen takt och vara oberoende av andra.

Jag hoppas att GGs har blivit en populär skola för att vi har utvecklats och förbättrats med åren, och att detta leder till att folk söker hit - inte för att vi har flashiga reklamer och stor synlighet i media.― Niklas Wahlström, rektor vid Gymnasiet Grankulla samskola

Wahlström tror att ungdomarna fäster större vikt vid skolandan och att det ska råda ett okomplicerat förhållande mellan elever och lärare.

- Naturligtvis spelar prestation och ranking också en viss roll, då vi inte bara är en skola med bra gemenskap utan också fungerar och står för kvalitet.

Skriven av: Ellen Forsström, Emilia Lundsten, Anna Hedström och Joel Vauhkonen som alla går i Gymnasiet Grankulla samskola.

Johan Nyberg och Atlas går skilda vägar efter bara en knapp säsong. Klubben och Nyberg har i samråd valt att inte utnyttja optionen i kontraktet.

Efter att Mikael Källman plötsligt sade upp sig i augusti i fjol tog Ken Sirénius tillfälligt över rodret i Atlas. Efter det föll klubbens val på Nyberg, som senast tränade i handbollsligan i början av 2000-talet.

Samarbetet med Vandaklubben blev bara sex månader långt.

Atlas skriver i ett pressmeddelande att klubben och Nyberg i samråd valt att gå skilda vägar. Nyberg säger att beslutet inte var lätt att fatta.

– Några andra saker vägde ändå tyngre i vågskålen, säger Nyberg i ett pressmeddelande.

”Säsongen gick i dur”

Trots att Atlas slogs ut av Grankulla IFK i kvartsfinal var säsongen inte misslyckad, särskilt inte med tanke på de många tränarbytena tätt inpå och under säsongen.

Nyberg tog över som tränare så sent som i oktober.

Atlas tog sig till den övre slutserien och slogs knappt ut av Dicken i kvartsfinal. Atlas ledde serien med 2–0 men föll med 2–3 i matcher.

– Säsongen gick huvudsakligen i dur. Jag harmar mig inte över någonting, säger Nyberg.

Vem som tar över som tränare i Atlas är fortfarande oklart.

Nya vargobservationer har gjorts under onsdagen i Kyrkslätt, på gränsen till Esbo. Kommissarie Petri Lillvis vid Västra Nylands polisinrättning säger att polisen reagerar på vargobservationer bara om vargen beter sig avvikande.

Polisinrättningen i Västra Nyland meddelade på tisdagen att en storväxt och orädd varg rörde sig i Esbo och i Kyrkslätt. Polisen jagade bort vargen, men skrev i pressmeddelandet att den inte förorsakat konkret fara för någon. Det här väckte frågan om varför polisen jagade bort den.

- I dag på onsdagen har vargen setts i Kyrkslätt på ett bra område där det inte finns bebyggelse i närheten. Observationen gjordes på gränsen mot Esbo, säger kommissarie Petri Lillvis.

Varför reagerade polisen på vargen på tisdagen och jagade bort den?

- Den varg som sågs betedde sig otypiskt. Den rörde sig i närheten av människor och flydde inte sin väg. Den betedde sig inte som en varg brukar. Då kan det finns en risk att den anfaller. Därför reagerade polisen, säger Lillvis.

Hade vargen på något sätt reagerat på den person som larmade nödcentralen?

- Nej, den anföll ingen utan var bara ovanligt modig. Den första observationen gjordes på långt håll.

Inte ens på viltcentralen kan man bara på basis av ett videoklipp säga om det är en hund eller en varg.― Petri Lillvis, kommissarie

Kan polisen då i liknande situationer säkerställa att det faktiskt är en varg och inte en hund?

- För att säkerställa det bör man göra DNA-test. Det kan inte göras i en sådan situation. Inte ens på viltcentralen kan man bara på basis av ett videoklipp säga om det är en hund eller en varg.

Hur gick det då till när vargen jagades bort?

- Vi drev försiktigt vargen mot ett område därifrån den sedan har möjlighet att ta sig till ett större skogsområde.

Hade ni beredskap att skjuta?

- Jo, om vargen skulle ha anfallit hade vi skjutit. Men det är inte vår målsättning. Vargen hör till Finlands natur, men den hör inte hemma i bostadsområden.

Ska den som ser en varg direkt anmäla det till nödcentralen eller till polisen?

- Nej, bara om den beter sig otypiskt för sin ras. Om man till exempel ser en varg på väg in i skogen behöver man inte göra det, men om vargen inte undviker människor ska man göra en anmälan.

Ett nytt forskningsprojekt vid Svenska social- och kommunalhögskolan får 95 400 euro för att ta reda på hur alternativa medier mobiliserar människor i olika länder, meddelar högskolan.

Det är Helsingin Sanomain Säätiö som har beviljat understödet till forskare vid Svenska social- och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet och Jyväskylä universitet.

Tanken är att kartlägga hurudana strategier, berättelser och ord som alternativa medier använder för att mobilisera grupper av människor. Forskarna själva kallar dem för ”de berövade” – människor som känner sig svikna eller bortglömda av traditionella medier och politiker.

– Alternativa medier ger dem deras plats tillbaka, säger Gwenaëlle Bauvois som är universitetslektor i etniska relationer vid Soc&kom och ingår i forskarteamet.

Forskarna kommer att analysera den finska nätsidan MV-Lehti, franska Fdesouche och amerikanska Breitbart News. Rapporteringen kring Soldiers of Odin i Finland, burkini-förbudet i Frankrike och Donald Trumps inreseförbud mot muslimer i USA står i fokus.

Trump-supportrar visar sitt stöd för nyhetssajten Breitbart News. Trump-supportrar visar sitt stöd för nyhetssajten Breitbart News. Bild: EPA/EUGENE GARCIA Alternativa medier,breitbart news,Breitbart News Network,demonstrationer (samhälleliga händelser),Donald Trump

Charlie Hebdo startskottet

Idén för projektet växte fram i samband med terrorattacken mot Charlie Hebdo i Paris i januari 2015. Bauvois säger att hon då började lägga märke till hur synliga de alternativa medierna blev.

– Människor hänvisade till dem och delade innehåll på Facebook utan att inse att det var alternativa medier de hänvisade till.

Forskningstemat är fortfarande lika aktuellt, speciellt med tanke på det stundande presidentvalet i Frankrike. Forskarna menar att det finns likheter i de metoder som användes för att stöda Trumps presidentvalskampanj och de metoder som nu syns i den franska högerkandidaten Marine Le Pens kampanj.

Projektet pågår fram till nästa år.

En kvinna i 20-årsåldern blev påkörd av en buss utanför Kampens busstation i Helsingfors på onsdagseftermiddagen. Kvinnan flög flera meter framåt och fördes till sjukhus. Bussens vindruta gick sönder.

Helsingforspolisen uppger att händelsen skedde tjugo före två på onsdagseftermiddagen på Lappbrinken 2, det vill säga där bussarna som går mot Esbo åker in och ut i Kampens busstation.

- Bussen körde på en fotgängare, en kvinna i 20-årsåldern, när hon gick över gatan. Krocken var häftig. Bussens vindruta och strålkastare gick sönder, säger överkommissarie Jorma Makkonen vid Helsingforspolisen.

Bussen var på väg till busstationen.

- Fotgängaren fördes till sjukhus, men var vid medvetande. Hon flög 3-4 meter framåt och fick första hjälpen på platsen. Omfattningen på kvinnans skador känner vi inte till, säger Makkonen.

Busschauffören misstänks nu för äventyrande av trafiksäkerheten. Chauffören var inte alkoholpåverkad.

- Vi har inte gjort något liknande här tidigare, så det känns extra spännande, berättar skådespelarna i årets uppsättning av Teater Rampfeber i Vanda. Tre mycket olika damer ska göra upp om en fyrvaktares arv.

Tove Appelgren har skrivit pjäsen Fyrvaktarens dotter som nu sätts upp på Teater Rampfeber i Vanda. Trion Kia Lundberg-Kankare, Carola Åkerlund och Danielle Engström regisseras av Elisabeth Öhman.

Ovanlig pjäs för Rampfeber

- En annorlunda pjäs för Teater Rampfeber och för min egen del spelar jag en helt annorlunda människa än vad jag själv är. Det har nog behövts mycket analys och fundering för att få allting att sitta som det ska, berättar Kia Lundberg-Kankare.

Kia Lundberg-Kankare spelar mellansystern. Scen ur pjäsen Fyrvaktarens flickor Bild: Yle/Mathias Gustafsson fyrvaktarens flickor,kia lundberg-kankare,teater rampfeber

Annorlunda karaktärer

- Jag är pjäsens lillasyster. Hon talar hela tiden och är van vid att få uppmärksamhet, kanske aningen bortskämd också, berättar Danielle Engström om sin roll.

- Den typiska storasystern, vill ha kontroll över allting, det är jag det, berättar Carola Åkerlund.

- För min del gäller det att vara sansad, tala långsamt och stillsamt, något som inte precis stämmer överens med den jag är i verkligheten, säger Lundberg-Kankare.

Starka känslor i Fyrvaktarens flickor. Scen ur pjäsen Fyrvaktarens flickor Bild: Yle/Mathias Gustafsson fyrvaktarens flickor,teater rampfeber

Alla känslorna är med

- Det här är en pjäs full av starka känslor, massa humor och mycket allvar. Berättelsen pendlar helt som det verkliga livet. Vi tar upp något som de flesta råkar ut för, nämligen att dela upp föräldrarnas arv och det är ju inte alltid så lätt, säger Elisabeth Öhman.

Det kan bli spänt då man gör upp om arvet Scen ur pjäsen Fyrvaktarens flickor Bild: Yle/Mathias Gustafsson fyrvaktarens flickor,teater rampfeber

Appelgren skriver fyndigt

- Det som varit mest utmanande med Tove Appelgrens text är att hitta rätt ton. Det är så väldigt välskrivet, ordvalet är så fyndigt så man fastnar vid att njuta av texten. Då blir det spännande att försöka gestalta texten och få till handlingar på scenen, säger Öhman.

Elisabeth Öhman ger instruktioner. Elisabeth Öhman regisserar Bild: Yle/Mathias Gustafsson elisabeth öhman

Teater Rampfeber går till berget

Efter att sista föreställningen getts på Teater Rampfebers hemmascen, Midgård, bär det av på turné. Porkala, Barösund, Bromarv och Ekenäs får besök av sällskapet under sommaren. Nytt för i år är besök på seniorhem.

- Ja, kommer inte berget till Teater Rampfeber så går vi till berget. Det finns så väldigt många äldre människor som inte har möjlighet att ta sig hit till Midgård, så vi beslöt oss för att åka ut till dem i stället. Det har visat sig vara mycket populärt dessutom, berättar Lundberg-Kankare.

Premiär för Teater Rampfebers pjäs Fyrvaktarens flickor blir det den 21.april på Midgårds ungdomslokal i Vanda.

Måsen följer med i hela pjäsen. Scen ur pjäsen Fyrvaktarens flickor Bild: Yle/Mathias Gustafsson fyrvaktarens flickor,mås,teater rampfeber

Tungviktsmötet mellan Dicken och HIFK startade med en magnifik försvarsinsats. Defensiven var Dickens segervapen i den första finalmatchen.

Johanna Hilli dunkade in nio fullträffar i den första finalmatchen. Det räckte inte.

HIFK:s niometersskytt var på tok för ensam att hitta rätt bakom Sonja Koskinen i Dickens mål. Gästerna gjorde bara sjutton mål mot ett defensivt ramstarkt hemmalag som vann med 24–17.

– Siffrorna ger inte den korrekta bilden. Det var nog en mycket jämnare match än vad sjumålssegern låter förstå. Vi kom åt satt springa snabba mot slutet och då fick vi en större ledning. Vi var snäppet bättre idag, säger Martina Genberg till Yle Sporten.

Måste vinna andra matchen

Genberg tvingades utgå tidigt i första halvlek på grund av akillesproblem. Hon ska besöka läkare i morgon och då klarnar det hur hennes fortsättning i finalserien ser ut.

Den fortsätter på lördag med match två i Idrottshuset. Då måste HIFK hitta målet. Annars riskerar man att förlora finalserien för tredje året i följd mot Dicken.

– Vi måste lyckas på bredare front då. Men den matchen startar också från 0–0, säger Hilli.

Resultat:

Dicken–HIFK 24–17 (12–8)
Dicken: Betina Lillqvist 7, Alexandra Ahlroth 6, Annika Näräkkä 3, Jessika Gammals 2, Anna Lindholm 2, Karolina Nylund 1, Kiira Kankainen 1, Tove Salokivi 1, Sonja Koskinen 1.
HIFK: Johanna Hilli 9, Linda Cainberg 4, Kathlen Ax 3, Petra Friman 1.
Dicken leder med 1–0 i matcher. Finalserien spelas i bäst av fem matcher.

Slutsiffrorna ljuger, menar både Dickens och HIFK:s spelare efter finalpremiären som slutade i Dickens 24–17-seger. Alexandra Ahlroth är nöjd med försvaret men vill minska på Johanna Hillis målmängd i nästa match.

Dicken öppnade handbollsfinalserien mot HIFK med en övertygande insats, speciellt vad gäller försvarsspelet. Något som laget hade arbetat mycket på efter semifinalerna mot Åbo IFK.

– Fast vi vann vår semifinalserie så var vi inte riktigt nöjda med våra prestationer, vi nådde inte vår egen nivå. Vi har tränat på vårt försvar och har förberett oss så bra som möjligt för finalserien och det märktes i hur vi spelade idag, menar Dickens Alexandra Ahlroth.

– Vi hade ett aggressivt och hårt försvar som fungerade jättebra idag. Vi jobbade bra ihop och hjälpte varandra. Skönt att vinna den här första matchen.

HIFK:s Johanna Hilli håller med om att Dicken med sitt försvarsspel gjorde det svårt för gästerna.

– De spelade lite annorlunda idag än vad vi är vana med. De brukar ju spela ett lite högre försvar, men o andra sidan var vi förberedda på att de kan komma med lite vad som helst.

Jämn match

Dicken vann den första finalmatchen mot HIFK med sju bollar. Segern kom ändå inte lika lätt som siffrorna låter förstå.

– Resultattavlan säger väl att det var en klar match men så kändes det nog inte. Det var en fartfylld och intensiv match som var jämnare än vad siffrorna säger, konstaterar Ahlroth.

Hilli var den som orsakade mest svårigheter för Dicken då hon pangade in nio bollar. Och även om Ahlroth var nöjd med lagets försvarsspel så gillade hon inte att alls att Hilli lyckades så bra.

– Det är inte idealt att en spelare lyckas göra så mycket mål mot oss. Vi ska nog se till att sänka på hennes målmängd i nästa match, menar Ahlroth.

Också detta skott av Johanna Hilli hittade sin väg in i Dickenmålet. Johanna Hilli skjuter. Bild: Yle/Janne Karinkanta Dicken,handboll,HIFK Handboll,johanna hilli

Men även om Hilli levererade i målväg så var hon ändå rätt så kritiskt också vad gäller hennes egen insats i den första finalen.

– Det finns mycket som jag kan göra bättre, inte är jag helt nöjd med mitt eget spel heller. Jag försöker göra så mycket mål som jag kan och hoppas på att de andra också gör sitt bästa, och det tror jag att alla gjorde idag. Men nästa gång är vi alla lite bättre.

För Dicken bådar det gott att laget har en större mängd spelare som lyckas med avsluten. Fortsätter det i samma stil kommer HIFK att få det riktigt svårt.

– Vi har hela säsongen haft en bredare trupp som har gjort mål och jag tror att det är det som avgör segern för oss i år, säger Dickens Martina Genberg självsäkert.

Skadad i första halvlek

För Genbergs del tog den första finalmatchen slut redan före pausvisslingen. I värsta fall kan hela säsongen redan vara över.

– Det var en närkontakt. Jag var i luften och fick en liten knuff och landade fel. Det är svårt att säga hur allvarligt det är. Jag har ont i akillessenan och det blir doktor imorgon för att kolla vad det är, jag hoppas på det bästa.

Då Genberg skadade sig verkade det inte alls bra då det såg ut att göra riktigt ont. Resten av matchen följde hon ändå med från avbytarbänken och verkade inte alltför oroad efter slutsignalen.

– Jag har nog ont men min smärttröskel är ganska hög så jag hoppas att det inte är något värre. Om det är fast i mig själv så är jag nog definitivt ännu med i finalserien.

Nästa match på lördagen

Följande match spelas på HIFK:s hemmaplan i Berghäll. Målsprutan Hilli vet vad som måste fungera bättre för att laget ska hänga med i kampen om guldet.

– I nästa match ska vi ha bättre anfallsspel och mindre tekniska missar så kommer det att se helt annorlunda ut på tavlan.

Johanna Hilli. Johanna Hilli. Bild: Yle/Janne Karinkanta Dicken,handboll,HIFK Handboll,johanna hilli

– För mig personligen spelar det nog inte en så stor roll. Vi har en bra hemmaklack här i Britas också.

Under onsdagens fullmäktigemöte var det det som hände utanför själva fullmäktigesalen som folk var mest intresserade av: där, i en soffgrupp, satt de olika partierna i tur och ordning ner med Jan Vapaavuori (Saml) för att förhandla om nyckelpositionerna i Helsingfors.

Helsingfors blivande borgmästare Jan Vapaavuori har inlett förhandlingarna om den politiska platsfördelningen effektivt. Han har sagt att det är han som informerar om förhandlingarna när det finns något att säga. De andra politikerna tiger som muren, och det gör också Vapaavuori.

- Det jag kan säga är att jag inte säger något, skrattar Vapaavuori.

Träffade partierna i tur och ordning

På onsdag kväll när politikerna samlades till fullmäktigemöte pågick förhandlingarna om nyckelpositionerna samtidigt i en soffgrupp utanför fullmäktigesalen. Där under det vakande ögat av porträtten av några av fullmäktiges tidigare ordförande träffade Vapaavuori i tur och ordning representanter för de olika partierna.

Det finns många gissningar om hur posterna kommer att fördelas mellan partierna men det enda som med säkerhet kan sägas är att röstkungen Jan Vapaavuori kommer att väljas till borgmästarposten.

De gröna vill att Anni Sinnemäki ansvarar för stadsmiljön. Anni Sinnemäki på De grönas valvaka. Bild: Lehtikuva Anni Sinnemäki,de gröna,Kommunalvalet 2017

De gröna har låtit förstå att de vill att Anni Sinnemäki blir biträdande borgmästare och leder nämnden för stadsmiljö.

Thomas Wallgren lyfts fram som ny kandidat för SDP

Socialdemokraterna har haft svårt att hitta en självklar kandidat för posten eftersom flera av partiets röstmagneter och toppnamn tackat nej, en del med motiveringen att de sitter i riksdagen. Hittills har det verkat som om Nasima Razmyar ligga bra till för posten.

I går lyfte Finlands svenska socialdemokrater FSD i Helsingfors fram Thomas Wallgren som kandidat.

Thomas Wallgren lyfts fram av FSD. Bild: Yle/Eva Frantz morgonöppet,thomas wallgren

Om Razmyar väljs skulle Pilvi Torsti, som har tackat nej till posten som biträdande stadsdirektör, i stället få Razmyars plats i riksdagen.

Artikeln baserar sig på Outi Pukkilas text för Yle Uutiset.

I tre punkter sammanfattade unga från kärngruppen Krut vad de hoppas fullmäktige tar tag i för att förbättra staden för de yngre invånarna.

Det var en historisk stund i fullmäktigesalen i Helsingfors i går när mötet avbröts för att höra de unga i kärngruppen Krut. Mötet avbröts undantagsvis för att de skulle få inta talarstolen och när de unga var klara fick de applåder av beslutsfattarna.

De unga har under året gjort flera initiativ men valde att särskilt lyfta upp tre stycken som de hoppas att fullmäktigeledamöterna tar tag i:

1: Kurs för att bli självständig

Högstadiet och andra stadiet borde erbjuda någon kurs som skulle hjälpa de unga att bli självständiga. I dag finns det huslig ekonomi, men ingen lär de unga hur de ska betala räkningar, hitta bostad eller hitta jobb, säger kärngruppen Krut. De önskar att skolorna skulle erbjuda de unga en kurs i att bli självständig.

2: Bättre skolmat

Skolmaten har alltid varit ett populärt ämne bland initiativen som kommer in till Krut. Även i går lyfte Krut upp att skolmaten behöver utvecklas. Den behöver inte förnyas helt, men utvecklas med nya rätter och nya kryddor och anslagen för skolmaten behöver höjas. Krut påminde fullmäktigeledamöterna att skolmaten för en del ungdomar är dagens enda mål varm mat.

3: Fler sopkärl

Hur kommer det sig att man kan behöva gå långa stunder på stan utan att hitta ett sopkärl när man behöver ett? Hela Helsingfors stad behöver fler sopkärl och särskilt Helsingfors centrum, på fler ställen än bara spårvagnshållplatserna, säger Krut.

Kritiserar påverkningsmöjligheterna

Kruts tre initiativ fick rungande applåder av ledamöterna i fullmäktigesalen på onsdag kväll och flera ledamöter ställde sig upp för att hålla med om frågorna Kruts kärngrupp lyfte upp.

En sak som diskuterades länge var ungdomarnas verkliga påverkningsmöjligheter.

Jag tror att väldigt få skolelever känner till möjligheten att göra initiativ till Krut.

De unga underströk att Krut behöver få större synlighet i skolorna, för att stärka de ungas påverkningsmöjligheter och också i längden öka på deras deltagande i politiken.

Det här höll politikerna med om. När Krut hade talat klart godkände beslutsfattarna i fullmäktige en kläm helt i enlighet med kärngruppens Krut förslag: skolorna kunde informera eleverna om Kruts initiativsystem till exempel på lektionerna i samhällslära och studiehandledning, tycker politikerna. Det skulle vara en del av skolornas demokratifostran.

Finno skola i Esbo har fullt upp med att få alla elever med specialbehov att rymmas. Enligt rektor Camilla Herlin ska skolan nog ändå klara av det också den här gången.

I Esbo ökar behovet av specialundervisning för elever som har utmaningar i lärande och skolgång. Det är Finno skola som ordnar den här sortens undervisning på svenska i så kallade smågrupper.

För tredje året i rad kommer årskurs ett att vara fullsatt i höst. Det här trots att en lagändring ska göra det möjligt att satsa mer på förebyggande åtgärder.

Svenska barn med specialbehov samlas i Finno skola. Finno skola Bild: Yle/Mathias Gustafsson finno skola,skola

Stort tryck

- Vi har ganska fullsatta smågrupper nu, säger rektor Camilla Herlin. Till ettan är det då alltså också fullt så trycket blir ganska stort. Jag hade faktiskt väntat mig att smågrupperna skulle minska efter lagändringen men det har tydligen gått tvärtom.

Föräldrarna har blivit mera medvetna om vilka alternativ som finns. Ett klassrum i Finno skola i Esbo. Bild: Yle/Kristian Svensson Finno,finno skola,Klassrum,skolor (läroinrättningar)

Medvetna föräldrar

- Det är svårt att säga exakt varför det blivit så här. Men en orsak är säkert den att föräldrar idag bättre känner till vilka möjligheter som finns och de är mera observanta än tidigare. Så har vi duktig personal både inom dagvården och förskolan som snabbar fångar upp barn med större utmaningar, säger Herlin.

Finno erbjuder dagis, förskola, skola och eftis. Finno skolas röda hus Bild: Yle/Mathias Gustafsson finno skola

Stora variationer

Alla ska få den hjälp de behöver och de mindre klasserna i Finno skola har elever med mycket olika behov.

- Det varierar stort från elev till elev, berättar Herlin. Vissa behöver hjälp med att kommunicera, andra har svårt med koncentrationen och vissa har vad vi brukar säga, "lite för mycket spring i benen". Men vi sitter ju inte och pantar på de här platserna utan så fort en elev visar tecken på att klara sig i en stor klass så sker en flytt via integrering.

Det finns många olika behov bland eleverna. Skylt med texten Finno skola Bild: Yle/Mathias Gustafsson eftis,elevvård,ergoterapi,finno skola,skylt,talterapi

Ingen dag är den andra lik

- När man kommer till skolan på morgonen vet man nog inte hur dagen kommer att se ut, berättar Kerstin Grönqvist, lärare i Finno skola. Det är ett mycket givande jobb på det viset, samtidigt som det tar hemskt mycket av en. Den stora utmaningen är förstås det att varje elev är en individ som behöver olika sorts stöd i olika situationer.

En bokförare i Barnträdgårdslärarförbundet kom under tre års tid olovligt över 235 000 euro av förbundets medel. Kvinnan dömdes till villkorligt fängelse i Helsingfors tingsrätt i onsdags.

Kvinnan har under räkenskapsåren 2013, 2014, 2015 och 2016 gjort upp sammanlagt 112 falska kvitton till ett värde på över 230 000 euro. Hon har i samband med det olovligt fingerat förbundets informatörs anteckningar.

Hon dömdes i onsdags för grovt bokföringsbrott och grov förskingring till 1 år 8 månaders villkorligt fängelse och 80 timmar samhällstjänst.

Dessutom ska kvinnan ersätta den förskingrade summan till fackförbundet. Hennes egendom har belagts med kvarstad, vilket innebär att hon förlorat rätten att förfoga över egendomen.

Erkände brotten

Kvinnan erkände brotten, både i rätten och under polisens förundersökning. Kvinnan bidrog ändå inte till att förskingringen uppdagades. Enligt Barnträdgårdslärarförbundet uppdagades den i fjol höstas när förbundet gjorde upp sin budget för 2017.

Den dömda kvinnan jobbar inte kvar inom förbundet utan har gått i pension.

Åklagaren uppger sig vara rätt nöjd med domen och besvärar sig knappast till hovrätten. Åklagaren yrkade på villkorligt fängelse och samhällstjänst.

Tingsrättens dom har inte vunnit laga kraft.

Barnträdgårdslärarförbundet är medlem i undervisningssektorn fackorganisation OAJ. Förbundet har omkring 14 000 medlemmar, som arbetar som barnträdgårdslärare, daghemsföreståndare, specialbarnträdgårdslärare.

Största delen av medlemmarna är kommunalt anställda.

Tre pojkar under tio år slogs mot en mitt i köpcentret Myyrmanni i Vanda. En kvinna ingrep och hon förundrar sig nu över varför ingen annan vuxen reagerade.

En kvinna hade precis fört sin son till barberaren i köpcentret Myyrmannis tredje våning när hon såg en grupp unga pojkar i fullt slagsmål. Pojkarna brottades i en hög på golvet. Kvinnan såg inte hur slagsmålet började men säger att det var tre pojkar mot en.

- Jag skrek åt dem men de släppte inte varandra, så jag gick emellan och frågade vad de gjorde, säger kvinnan, som vill vara anonym.

Pojken som de tre andra slogs med sade att de hade gått förbi honom redan tidigare och knuffat till honom. När kvinnan frågade varför ropade de fula ord och sade att han hade varit störande och följt efter dem, och behövde få på käften.

- De betedde sig som stora tonåringar i sina gester, men de var högst tio år gamla.

Då började de skrika om hur fel jag gjorde som höll fast honom, han började slå blint omkring sig.

Pojkarna skrek fula ord åt henne men hon sade att nu ringer vi era föräldrar och polisen. Till slut tog hon i en av killarna i jackan.

- Då började de skrika om hur fel jag gjorde som höll fast honom, han började slå blint omkring sig.

"De såg men fortsatte som om ingenting hade hänt"

Fortfarande var det ingen som kom för att hjälpa. Kvinnan berättar att det satt flera människor i kaféet intill och att hon försökte få ögonkontakt med dem.

- Det var helt absurt. De tittade men fortsatte bara prata som om ingenting hade hänt.

Till slut kom en tonårig pojke fram och sade åt pojkarna att lugna sig. Tonåringen kände en av pojkarna och sade att de är 8-9 år gamla.

Någon måste också ha ringt väktarfirman för snart kom en vakt till platsen och pratade med kvinnan och tonåringen. Tillsammans försökte de hitta killarna eller ens pojken de hade hoppat på, men utan resultat. Väktaren skulle göra en rapport och följa upp det.

- Väktaren skötte sig bra, men hur skulle han kunna veta vad som händer på tredje våningen om ingen ringer honom.

Direktör: Ovanligt att barn slåss i köpcentret

Mari Laaksonen, kommersiell direktör på Citycon som äger köpcentret Myyrmanni, säger att hon hört om händelsen men att ingen av de berörda kontaktat köpcentrets väktare.

- Att så här små barn slåss i våra köpcenter hör inte till vanligheterna. Enligt ordningsvakterna är gnabb mellan olika tonårsgrupper vanliga, men det kan ofta se värre ut än det är. I det här fallet var det ändå inte fråga om det, säger Laaksonen.

Jag förstår om man inte vill gå emellan när stora män slåss, men de här pojkarna var högst 140 cm långa.

Laaksonen säger att om en ordningsvakt upptäcker avvikande beteende ingriper hen.

- Om det är fråga om något allvarligare kontaktas föräldrar och polisen.

- Men vi har alltid ordningsvakter på plats i köpcentret, men de kan inte vara överallt samtidigt. Köpcenter är ändå tryggare än offentliga platser i allmänhet eftersom det finns ordningsvakter på plats, säger Laaksonen.

"Skrämmande att ingen ingrep"

Enligt Laaksonen utmärker sig inte Myyrmanni bland Citycons köpcenter när det gäller oroligheter bland barn och unga.

Kvinnan som ingrep i slagsmålet vet inte vad som är värre, att se barn bete sig så våldsamt eller att ingen vuxen ingriper. Det känns skrämmande att tänka att ingen skulle ingripa om hennes egen son var inblandad i ett slagsmål.

- Jag förstår om man inte vill gå emellan när stora män slåss, men de här pojkarna var högst 140 cm långa.