Lägre fart betyder färre dödsfall i trafiken, men att bara lägga ut nya skyltar om fartbegränsning hjälper inte. Trafikmiljön måste signalera att bilen inte får köra för fort. Smala gator är ett effektivt sätt.

Kommunikationsministeriet håller som bäst på att göra om vägtrafiklagen, och enligt förslaget som kom i februari ska hastighetsbegränsningen i tätorter också i fortsättningen vara 50 kilometer i timmen.

Cykelförbundets har föreslagit att tätorternas begränsning sänks till 30 kilometer i timmen för att göra trafiken säkrare.

Det förslaget får inte mycket gehör hos Esbo stads trafiksäkerhetsexpert Tuomo Saarinen.

- Ingen kör i en sådan hastighet, så är det nu bara. Jag tror inte det är en lösning som funkar, trovärdigheten i begränsningarna går förlorad, säger Saarinen.

Om gatan är 5,8 meter bred, med två filer i var sin riktning, är det en gatubredd som fungerar men sänker farten för att bilarna får det lite trångt.― Tuomo Saarinen, trafiksäkerhetsexpert vid Esbo stad

Saarinen berättar att han varit med och gjort försök i Esbo med att sänka hastigheten på vissa sträckor och att det inte fungerade. Om man vill få bilisterna att sänka farten fungerar det inte att bara införa en begränsning - man måste bygga om stadsmiljön och vägarna så att bilarna automatiskt kör långsammare.

- Det har att göra med vägens geometri och hur bred gatan är. Om gatan är över 5,8 meter bred, med två filer i var sin riktning, är det en sådan gatubredd som fortfarande fungerar men ändå sänker farten för att bilarna får det lite trångt.

Helsingfors vill sänka till 40 km/h

På Helsingfors stad berättar trafikplaneringschef Reetta Putkonen att bilarnas fart är avgörande när det gäller olycksfall i trafiken. Helsingfors har sedan 70-talet jobbat systematiskt med att sänka hastigheterna, och mängden olyckor har sjunkit drastiskt.

- Att sänka fartbegränsningen har en stor betydelse. Men det räcker inte att sänka hastigheterna bara med ett trafikmärke. Det är viktigt att samtidigt bygga om trafikmiljön så att bilisterna följer begränsningarna och förstår logiken bakom dem.

Det räcker inte att sänka hastigheterna bara med ett trafikmärke. Det är viktigt att samtidigt bygga om trafikmiljön.― Reetta Putkonen, chef för trafikplaneringen i Helsingfors

Hon är alltså inne på samma linje som Tuomo Saarinen i Esbo. Bilisterna påverkas mycket av hur mycket plats de upplever att de har omkring sig.

- På en motorvägen har bilisten en känsla av mycket plats, då höjs farten nästan av sig själv. Men om gatan är smal och trång sänker chauffören farten, säger Putkonen.

Skilja åt cyklister och bilister - eller inte?

I Esbo talar Tuomo Saarinen om planskilda korsningar och åtskilda cykel- och promenadvägar för att göra trafiken säkrare för dem som inte rör sig med bil. Esbo hade ett exceptionellt bra trafikår förra året: inte en enda person dog i trafiken i Esbo år 2016.

Men också i Helsingfors sjönk antalet olyckor och dödsfall. Helsingfors har en annorlunda stadsstruktur än Esbo och har också en annan syn på om fotgängare och bilister ska skiljas åt eller inte. Putkonen förklarar att det att trottoarer och fotgängare är klart åtskilda från bilarna är en indirekt signal till bilarna att de kan höja farten. Om bilarna ser fotgängare, cyklister samt affärer och restauranger i närheten av körfältet påverkar det bilistens beteende.

- Det är en klar signal till bilisten att okej, nu ska jag sakta farten för här finns andra att ta i beaktande.

Vi har tänkt att huvudlederna i Helsingfors centrum ska ha en begränsning på 40 km/h.

I sitt utlåtande om förslaget till ny vägtrafiklag föreslog Helsingfors att tätortsbegränsningen skulle sänkas till 40 kilometer i timmen.

I dag har flera avsnitt av huvudlederna fortfarande en begränsning på 50 kilometer i timmen.

Kommer hastigheterna att sänkas i Helsingfors?
- Arbetet med att uppdatera begränsningarna är igång, vi har tänkt att huvudlederna i Helsingfors centrum ska ha en begränsning på 40 km/h så att det blir klarare än tidigare, säger Putkonen.

Det betyder att till exempel Mannerheimvägen skulle ha 40 kilometers begränsning hela vägen ut.

För andra gången på tre år har JYP tagit brons i ishockeyligan. Michel Miklik avgjorde årets bronsmatch mot HIFK med sitt mål i förlängningen.

JYP och Helsingfors IFK bjöd på en svängig bronsmatch som avgjordes i förlängning. Där gick det snabbt och Michel Miklik sköt bronset till JYP efter endast 45 sekunder.

För HIFK slutade säsongen i besvikelse och laget missade medalj.

JYP låg steget före HIFK under hela matchen och redan efter åtta minuter ledde laget med 2–0. Men det var öppna portar i den första perioden och HIFK hämtade in underläget på drygt två minuter i mitten av perioden. Målskyttar Juuso Puustinen och Joonas Rask.

I den andra perioden tog JYP ledningen två gånger om. Först genom Juha-Pekka Hytönen och sedan genom Henri Kanninen. Där emellan kvitterade Roope Hintz men det var fördel JYP efter två perioder.

Puustinen gjorde hattrick

Och med bara några minuter kvar att spela i den tredje perioden såg det ut som att JYP skulle lägga vantarna på bronset. Men då exploderade matchen.

Vid tiden 55.20 kvitterad först Juuso Puustinen men drygt två minuter senare gav Sami Niku JYP ledningen igen i numerärt överläge.

Det blev ändå inte det avgörande bronsrycket. 25 sekunder efter Nikus mål gjorde Juuso Puustinen sitt tredje mål för dagen och tvingade fram en förlängning.

Där var det sist och slutligen JYP som fick fira.

Resultat:

JYP – HIFK 6–5 e.fö

För att brygga gott kaffe behöver du inte mycket. Det räcker med färska bönor, en bra kvarn och framförallt en ren kaffebryggare, säger Svante Hampf.

Svante Hampf är VD för Kaffa Roastery. Han ser stort potential för små rosterier runt omkring i landet.

Svante Hampf kan sitt kaffe. Svante Hampf sitter på bänk i Kabelfabrikens mässområde. Bild: Yle/ Karin Filén svante hampf

1. Se till att kaffebryggaren är ren

Använd ett annat kärl än kaffepannan för att fylla på din kaffebryggare. Fyller du på vatten med samma kärl som kaffet bryggs i, så kommer det med fett och avsöndringar.

- Brygg en panna vatten genom kaffemaskinen. Om du skulle doppa en tépåse i det, då är den tillräckligt ren, säger Hampf.

2. Kokpunkten

För att få till stånd en god kopp kaffe behöver du inga dyra maskiner. Det räcker med en kopp, ett filter och hett vatten.

94 grader är en bra temperatur för kaffevattnet. Kastrull Bild: YLE Bildtjänst Arja Lento. kastrull,klimat,platta,smältpunkt,spis,värme

3. Bönorna

Kaffe är färskvara och förvaras bäst som böna, som man sedan maler inför kaffestunden.

- Det är ingen idé att köpa hem en tiokilossäck med kaffe, 250 gram bönor åt gången är en bra dos, säger han.

Kaffe är färskvara och förvaras bäst som bönor. Burkar med kaffebönor i caféet Pumppaamo i Kerko i Borgå. Bild: Yle/Fredrika Sundén kaffe,kaffebönor,pumppaamo,pumppaamo i kerko

- Förvara inte kaffe, drick det färskt, brukar jag oftast svara. Problemet med att förvara kaffe i kylen är att varje gång du öppnar burken, så släpper det in fukt i kaffet och det är skadligt.

Mycket talar för att Dicken kommer att ro hem guldet i damernas FM-serie i handboll. Laget vann även den andra finalen mot HIFK och har nu tagit ett ordentligt grepp om guldet.

Regerande mästarna Dicken inledde finalserien mycket övertygande då man besegrade HIFK i den första matchen med sju bollar. Det var framför allt en stark försvarsinsats som bäddade för den första segern.

I den andra finalen var det ordentligt klasskillnad. Dicken vann med 30–17 och kan säkra sitt tredje raka guld när lagen drabbar samman igen på söndag.

– Vi har en bred trupp och jag tror att vi kommer att greja det här. Mästerskapet är väldigt viktigt för oss, sa Dickens Carolina Böckelman efter matchen.

– Det kan hända att HIFK var lite nervösa då de förlorade den första matchen. Vårt spel fungerade riktigt bra idag.

Dicken rivstartade den andra finalen och halvvägs in i den första halvleken ledde laget redan med sju bollar. Tove Salokivi som bara mäktade med en fullträff i den första finalen gjorde nu fem mål på 17 minuter.

HIFK hämtade in lite av underläget under slutet av den första halvleken och i paus ledde Dicken med 15–11.

Dicken bra också efter paus

Precis som i början av match var Dicken också starka direkt efter pausen. Laget gjorde flera snabba mål och då en dryg kvart återstod var ledningen uppe i hela tio bollar.

HIFK var då ett slaget lag och kunde inte bjuda upp till någon ordentlig kamp.

– Vi måste tala mer i försvaret. Dicken kommer till avslut allt för lätt. Jag vet inte varför det gick så här, förhoppningsvis är vi bättre i morgon, sa HIFK:s målvakt Roosa Niemi efter matchen.

Den tredje finalen spelas på söndag klockan 16.55 och sänds direkt på Arenan.

Resultat:

HIFK – Dicken 17–30

Dicken leder med 2–0 i matcher

Partierna har kommit överens om hur borgmästartjänsterna i Helsingfors ska fördelas, skriver stadens blivande borgmästare Jan Vapaavuori (Saml) på Twitter.

Samlingspartiet, stadens största parti, får borgmästarposten och en biträdande borgmästare med ansvar för fostran och utbildning.

De gröna får två biträdande borgmästare: de ansvarar för stadsmiljön samt social- och hälsovården.

SDP får en biträdande borgmästare med ansvar för kultur och fritid.

De gröna får ordförandeskapet i fullmäktige, medan Samlingspartiet får första vice.

Borgmästaren agerar också som ordförande för stadsstyrelsen där Samlingspartiet har fem mandat. De gröna får fyra mandat, SDP och Vänsterförbundet två platser var. Dessutom får SFP och Sannfinländarna ett mandat var.

Text: FNB

Priset på skolmat varierar stort mellan kommunerna i Finland. Den mat som en elev äter per dag kan kosta allt mellan 1,67 euro i Vanda och 8,28 euro i Puumala i Södra Savolax. De mest påkostade måltiderna i Svenskfinland äter eleverna i Korsnäs.

Genomsnittspriset för ett mål skolmat i Finlands grundskolor är 2,75 euro, visar Utbildningsstyrelsens rapport från slutet av fjolåret. Skillnaden i priset på en elevs skolmat kan vara nästan sju euro.

Nederst i artikeln kan du jämföra priset på skolmaten i din kommun med andra kommuner.

- Det är förvånande att priset varierar så mycket. Kvaliteten på livsmedlen är inte alltid avgörande, produktionssättet påverkar också, säger Anders Adlercreutz som är ordförande för föräldraorganisationen Hem och skola.

Han är också riksdagsledamot och ny fullmäktigeledamot i Kyrkslätt där barnen i grundskolan äter portioner för 2,39 euro.

- Kyrkslätt som jag upplever att har mycket god prisbelönt skolmat har ett lågt pris. Det visar att man kan producera bra skolmat billigt, säger Adlercreutz.

Skolmat i Karis Bild: Yle/Minna Almark karis,mat,raseborg,skola,skolmat,soppa,västnyland

Elever i de svenskspråkiga och tvåspråkiga kommunerna äter aningen förmånligare skolmat än eleverna i hela Finland. Medelpriset är 2,42 euro.

Grovt taget kan man säga att skolmaten är billig i de stora städerna och dyr på glesbygden. Det låga medelpriset i Svenskfinland beror främst på att de stora städerna i huvudstadsregionen är tvåspråkiga, har billig mat och massvis med elever i jämförelse med mindre svenskspråkiga kommuner och städer.

Medianpriset för skolmaten i Svenskfinland är 3,14 euro.

Statistiken kommer från Utbildningsstyrelsen och utgår från de kostnader som kommunerna har uppgett för skolmaten per grundskoleelev per dag år 2015. Det här är de nyaste uppgifterna som finns att tillgå på nationell nivå.

I priset ingår utöver kostnader för råvaror också kostnader för transport och tillredning, till exempel kökspersonalens löner.

Den förmånligaste maten kostar 1,67 euro

Landets förmånligaste skolmat finns i Vanda i Södra Finland, Vandaelevernas mat kostar 1,67 euro per elev per dag.

Kyrkoby skola är en av Vanda stads fem svenskspråkiga grundskolor. Arkivbild. Lina Kiukkonen, Eric Bergström och Tessa Kokko utanför Kyrkoby skola i Vanda. Bild: Johanna Minkkinen/YLE helsinge kyrkoby skola,kyrkoby skola,vanda

Stora enheter med stor produktion blir billigt, uppger man på Utbildningsstyrelsen. Och det är också en av orsakerna till att Vandabarnen äter förmånligt.

– Serviceproducenterna har effektiviserat sin verksamhet genom att konkurrensutsätta livsmedlen, organisera arbetet och centralisera matproduktionen, säger avdelningschef Sirpa Viinikari-Kauria i Vanda.

Skolmat för under 2 euro per elev äts också i skolorna i Jyväskylä, Uleåborg, Tyrnävä i Österbotten och Kervo i huvudstadsregionen.

Också i huvudstadsregionens två andra stora kommuner, Helsingfors och Esbo är maten rätt billig. En Helsingforselev äter för jämnt två euro.

Lilla Puumala dyrast i Finland - serverar både lunch och mellanmål

De dyraste skolmatsportionerna finns på glesbygden. Eleverna i Puumalas enda grundskola i Södra Savolax äter den dyraste maten i hela Finland.

På skolans Facebooksida syns att också den mat som eleverna lagar i undervisningen i huslig ekonomi spelar en central roll i skolan.

Puumala kallar sig för Saimens vackraste kommun och har 2 300 invånare. Ett åslandskap i Puumala med skog, sjö och dimma som hänger över trädtopparna. Bild: Yle / Helena Huotari Insjöfinland,moskogar,naturen,Puumala,skogar,vildmarker

Kommunen med 2 300 invånare har satsat på elevernas måltider. För 8,28 euro per portion serveras Puumalabarnen både mellanmål och lunch i skolan. Kostnaderna för lunchen är ungefär fem euro.

I Åbo har staden valt att föräldrarna själva kan köpa mellanmålskuponger åt sina barn. Åbo stad har hundra gånger fler elever att mätta än Puumala. Åbobarnens lunchportioner kostar 2,7 euro.

Det säger sig självt att Puumalaelevernas låga antal, 130 i hela kommunen, drar upp priset eftersom kostnaderna för tillredning och transport fördelas på färre elever.

Korsnäselever äter dyrast i Svenskfinland - satsar på små skolkök

I Svenskfinland äter eleverna dyrast skolmat i Korsnäs där maten kostar 5,29 euro per elev per dag. Det är den femtonde dyraste skolmaten i hela landet.

Korsnäs har tre grundskolor med sammanlagt drygt hundra elever.

- Vi har små kök och små skolor som ger dyra portionskostnader. Samtidigt har vi omtyckt mat som vi får beröm för. Vi har velat satsa på barnen. Det tycker vi är viktigt, säger kommunens ekonomichef Caroline Westerdahl.

René Michelsson tillreder maten i Molpe skola i Korsnäs. I Molpe skola kokar kocken René Michelsson 20 liter vatten Bild: Yle / Filip Stén bakterier,kock,michelsson,molpe,molpe skola,molpe vatten,rené michelsson,skolkök,vatten,österbotten

Eleverna i Molpe skola i Korsnäs äter regelbundet wok, hönsfrikassé, korvsoppa och fisk. Här kan du kolla deras matlista.

Största delen av matpriset i Molpe och de andra Korsnässkolorna går åt till att täcka kostnaderna för kökspersonalen.

- Jag tror att barnen får bättre mat i små kök, det är min egen uppfattning. Kökspersonalen kan se till barnens behov och specialdieter, säger Caroline Westerdahl.

År 2017 får råvarorna i Korsnäs kosta högst en euro per portion.

Också elever i Kaskö- och Kristinestad i Österbotten och elever i Lappträsk i Östnyland äter jämförelsevis dyr skolmat. Den kostar över fyra euro per portion.

Karleby samarbetar med fler kommuner - kan köpa och tillreda billigt

Också mindre kommuner och städer kan använda sig av större enheter för att få ner matpriset. Efter de stora kommunerna i huvudstadsregionen har Karleby med 48 000 invånare den femte förmånligaste skolmaten i Svenskfinland.

Strax efter kommer Larsmo (2,56 euro) och Grankulla (2,61 euro).

De flesta Karlebyskolor serverar mat tillverkad av stadens kosthållsenhet med 14 områdeskök som också betjänar äldrevården och dagis. Undantagen är Öja skola och Såka skola samt Kyrkbackens skola och Ykspila skola i Vingefastigheten.

Matportionen i Karleby kostade 2,54 euro år 2015. Kommunen använder knappt 80 cent per portion på mat medan personalkostnaderna täcker största delen.

Karleby stads kosthållsenhet tillreder mat både till dags och skolor. Grönsaksglädje på inspirationskvällen. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén karleby,tack för maten

Karlebyskolorna och daghemmen har bland annat regelbundet kycklingnuggets, supergröt och kebabsås på matlistan. Du kan bekanta dig med Karlebyelevernas matsedel här.

Karleby ingår i ett stort samarbete, där flera kommuner och enheter tillsammans sluter köpavtal med livsmedelsleverantörer. Grannkommunerna Kannus, Kaustby, Vetil och Perho samt församlingarna i Karleby, Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite samt Mellersta Österbottens utbildningskoncern ingår i samarbetet.

- Vi försöker på alla sätt och vis ha inhemska råvaror och jag är nöjd över att vi har lyckats så bra. Produkter som ananas och tonfisk kommer förstås från utlandet, säger Karlebys servicechef Britt Granbacka.

Prioriterar ni närproducerad mat?

- Karleby med omnejd är Finlands största mjölksocken. När vi köper mjölk och kött av våra avtalsleverantörer räknar vi med att en stor del av producenterna här i området levererar till dem, säger Granbacka.

Karlebyskolorna har en närmatsvecka på hösten och en på våren.

Lättare med den nya läroplanen i litet kök

Föräldraorganisationen Hem och skola betonar att man kan laga god mat av hög kvalitet både i små och stora kök.

- Men med tanke på delaktighet ger ett litet kök mer möjligheter. Barnen kan se hur personalen tillverkar maten och det påverkar deras inställning. Maten är inte bara något som kommer in på en kärra, säger Anders Adlercreutz som är Hem och skolas förbundsordförande.

Elever i Amosparkens skola i Kimito har under vissa veckor själva fått bestämma menyn och hjälpa till med att tillreda maten. Bilden är från sexornas matdagar i slutet av maj 2016. Elever är kockar i Amosparkens skola. Bild: Yle/Monica Forssell amosparkens skola,elever,skolan (fenomen)

Adlercreutz tror att små skolkök lättare kan genomföra den nya läroplanen som kräver att eleverna ska delta i planering, genomförande och utvärdering av skolmaten.

- Om enheten har 150 elever är det mer sannolikt att en enstaka elevs önskemål syns i menyn, säger Adlercreutz.

- Det är en vacker och viktig tanke som finns i Molpe, att skolmatspersonalen är en del av skolan.

Hem och skola har flaggar också högt för närproducerad mat. Det ger eleverna en naturlig förståelse för matens ursprung och för säsongsvaror.

Hur mycket pengar satsar din kommun satsar på skolmaten i grundskolan?

Du hittar din kommun genom att skriva namnet i sökfältet. Du kan arrangera om listan genom att trycka på pilarna vid tabellrubrikerna kommun och pris. Tabellen är gjord av Peter Sjöholm.

((vis:1187185))

Att en varg i början av veckan syntes i Esbogård kom som en överraskning för många. Inte för Fredrik Eklundh som är verksamhetsledare vid Esbo-Grankulla jaktvårdsförening.

- I Esbo och Kyrkslätt har vi det här året haft flera tiotal observationer om vargar. Man kan visserligen ha sett samma varg flera gånger, men man kan nog säga att det sporadiskt strövar enstaka vargar omkring i Esbo och Kyrkslätt titt som tätt, säger Eklundh.

Vargen delar känslor som få andra djur. Varg. Bild: Yle / Juha Laaksonen varg,Vargjakt

Enligt polisen orsakade vargen inte någon konkret fara, men man bedömde att den måste jagas bort eftersom den verkade väldigt orädd för människan.

- Vargreviren har kommit närmare bosättningsområden. Vi har nog frekvent gjort vargobservationer i de här trakterna, säger Eklundh.

"Schas tillbaka in i skogen!"

Ska man då vara rädd för vargen om man rör sig i naturen i Kyrkslätt och Esbo?

- Vargen är ett rovdjur och det måste vi respektera. Man kan inte vara helt trygg med den för den kan bete sig oberäkneligt. Den kan göra en människa illa.

Vargar i flock är farligare än en enskild, kringstrykande varg. I huvudstadsregionen finns inte vargflockar. "Inte ännu", säger jaktvårdsexperten. Vargar i djurparken i Ranua. Bild: All Over Press/Ismo Pekkarinen varg

- Man ska föra oljud och vara stor på sig. Det man inte ska göra är att vända ryggen åt vargen, och man ska absolut inte springa för då kan man utlösa djurets jaktinstinkt. Man ska inte signalera att man är ett byte, utan i stället ska man säga att "Jag är människa och jag bor här! Schas tillbaka in i skogen!".

Antalet vargar i hela landet uppskattades i februari år 2016 till 200-235. Det är fler än för tjugo år sen men färre än för tio år sen, någon stor ökning i totalt antal kan man inte tala om.

"Vet inte vad en människa är"

Berndt Nordman är verksamhetsledare vid organisationen Natur och Miljö. Han ser inget märkligt i att det syns enstaka vargar i huvudstadsregionen.

- Det handlar om individer som letar efter en partner och efter revir. De kan röra sig över enorma områden.

Nordman säger att det alltid har rört sig enstaka vargar också genom huvudstadsregionen, men samtidigt håller han med om att det nu tycks handla om lite flera än förut. Han tycker ändå inte att man kan tala om att vargarna som population skulle ha ändrat sitt beteende och blivit mindre skygga.

Bernt Nordman tycker att vi måste värna om vargflockarna. Bernt Nordman är verksamhetsledare för Natur och miljö. Bild: Yle/Carmela Johansson bernt nordman,natur och miljö

Han tror att det här kan handla om unga vargar som ännu inte har lärt sig vad allt man ska akta sig för, och kanske inte riktigt vet vad en människa är för något. Just unga, ensamma vargar kan tänkas komma närmare bebyggelsen än vargar i flock, eftersom de har svårare att hitta mat.

På 1800-talet tog vargen barn

Ingen människa har i Finland dödats av varg sen år 1882. Däremot skedde det under 1800-talet många dödsfall i landet. Åren 1879-1882 var skräckens år i Åbotrakten; då dödades inte mindre än 22 barn av varg. Det har eventuellt rört sig om bara två individer som har legat bakom attackerna. Nämnas bör att barn på landsbygden på den tiden mycket oftare än nu rörde sig borta från hemmet utan vuxnas övervakning och därför var mer utsatta än vad fallet skulle vara idag.

Sedan dess har man minskat drastiskt på vargstammen, och den är idag en bråkdel av vad den var på 1800-talet. Fredrik Eklundh från Esbo Grankulla jaktvårdsförening befarar att det ännu kan gå illa om man tillåter vargarna att breda ut sig för nära bebyggelse.

- Jag vill inte måla fan på väggen men jag är illa rädd att konflikterna kommer att öka och att någon ännu kan komma till skada. Det är de politiska beslutsfattarna som avgör var det slutar.

Varg i närbild. Bild: Duncan Drysdale 6512 0094 000,dokumentärprogram,varg,varg eller icke varg? det är frågan,Yle Fem

- Enskilda individer som dagtid rör sig nära bebyggelse och inte blir rädda om de möter människor kan vara ett problem. Allra senast om de visar minsta tecken till aggressivitet mot människan måste man ingripa. Då tycker jag att de kan dödas, säger Nordman.

Läs också: Ska den som ser en varg alltid ringa till polisen?

Göran Stubb som scoutar juniorspelare i Europa är imponerad över de finska hockeyjuniorerna. Miro Heiskanen och Kristian Vesalainen, med rötterna i HIFK, är två spelare som har imponerat i U18-VM och som kan draftas tidigt.

U18-VM i Slovakien är ett utomordentligt tillfälle för att stärka aktierna inför NHL-draften i juni. Förra året draftades fyra finländare (Patrik Laine, Jesse Puljujärvi, Olli Juolevi och Henrik Borgström) i den första omgången, ett saldo som kan upprepas i år.

– I Poprad fanns 235 NHL-scouter och många General Managers på plats. Flera av dem är fortfarande kvar, konstaterade Stubb till Yle Sporten.

Många finländare har spekulerats ha förutsättningar att draftas tidigt. Tre av dem, backarna Henri Jokiharju och Juuso Välimäki samt anfallsspelaren Eeli Tolvanen, håller till i Nordamerika och spelar inte i U18-VM.

– I den här turneringen har både Heiskanen och Urho Vaakanainen höjt sina aktier betydligt. En som har spelat jättebra är Joni Ikonen. För att inte tala om lagkaptenen Aarne Talvitie.

– Jag skulle vara mycket förvånad om inte Vesalainen och Heiskanen går i första ronden. Vaakanainen, eventuellt, men senast i andra ronden. Det samma gäller Ikonen.

Blues och HIFK gör någonting rätt

– Det intressanta är ju att nästan allihop kommer från huvudstadsregionen. Vesalainen är ursprungligen HIFK-junior, Heiskanen likaså. Ikonen och Ylönen kommer från Esbo Blues. Även Vaakanainen kommer ursprungligen från Blues. Någonting görs rätt i huvudstadsområdet, menar Stubb.

Av finländarna i Nordamerika har Välimäki rötterna i Ilves och Tolvanen i Blues. Jokiharju har representerat såväl Jokerit som Tappara.

Stubb understryker att draftutfallet är svårt att förutse.

– Det beror alltid på vad ett NHL-lag behöver. Behöver de en målvakt, en back, anfallare? Gillar klubbledningen européer, gillar de inte européer? Det är många detaljer som spelar in. Jag nog vågar nog tippa på 2–4 finländare i första ronden.

Efter två klara segrar över HIFK har Dicken ena handen på handbollsbucklan. På söndag spelas den tredje matchen mellan huvudstadsklubbarna. HIFK måste vinna för att hålla finalserien vid liv.

Efter 24–17 på onsdag och 30–17 i går talar allt för att Dicken ska säkra sitt tredje raka guld på söndag.

Drumsölagets tajta försvarsspel och snabba omställningar har varit rena rama giftet för stora konkurrenten HIFK.

HIFK har inte råd att göra några fler misstag: rödtröjorna måste ta tre raka segrar för att kirra guldet.

Den tredje finalmatchen sänds på TV2 och Arenan med start klockan 16.50. Kristian Karlsson och Ken Sirenius refererar matchen på svenska.

Det såg riktigt dystert ut inledningsvis men till slut lyckades Dicken besegra HIFK i den tredje finalen och ta sitt tredje raka guld. Dicken vann med 23–20 efter förlängning.

Dicken var knapp förhandsfavorit då finalserien inleddes men efter två matcher fanns det nästan inget som talade för att HIFK skulle kunna utmana om guldet. Så övertygande var Dicken i final ett och två.

Den tredje finalen blev ändå ingen lätt uppgift för Dicken. HIFK kom till matchen som ett helt nytt lag och bjöd upp till ordentlig kamp.

Dicken var steget efter nästan hela matchen men då sex sekunder återstod av ordinarie speltid kvitterade Jessika Gammals till 17–17 och tog matchen till förlängning.

Där var Dicken starkare och vann matchen med 23–20. Dicken tog därmed sitt tredje raka guld och det tolfte totalt.

– Vi gjorde det lite för svårt men vi visade moral då vi kom tillbaka och det här känns riktigt bra, sa Dickens målvakt Sonja Koskinen efter matchen.

HIFK förde matchen

HIFK gjorde allt rätt från start i den tredje finalen och speciellt i anfallsspelet var man betydligt bättre än i de två första finalerna. Bakåt ställde man upp med ett dynamitförsvar och målvakten Alexandra Olsson stod för flera riktigt vassa räddningar.

HIFK ledde som mest med sju bollar i den första halvleken men till paus gick man i ledning med 10–6.

I början av den andra halvleken jobbade sig Dicken tillbaka in i matchen och hade nästan kontakt då man låg under med bara två bollar. Då klev Johanna Hilli fram och gjorde tre raka mål för HIFK.

Med tio minuter kvar att spela ledde HIFK med fem bollar men Dicken avslutade riktigt starkt och lyckades hämta in försprånget.

Resultat:

Dicken – HIFK 23–20

Koncentrationen inom dagligvaruhandeln begränsar utbudet och valmöjligheterna på många orter i Svenskfinland.

De stora livsmedelskedjorna har under de senaste fem åren tagit över flera mindre kedjor för dagligvaruhandel. Fenomenet hittas både i städer och på landsorten.

Koncentrationen har också lett till butiksdöd på många håll.

I butiksväg skulle det vara trevligt att ha någonting annat än bara en butik.― Jonna Sundberg

Så är det till exempel i stadsdelen Brändö i Helsingfors.
Numera finns det bara en livsmedelsaffär i stadsdelen. Det påverkar livet för bland annat familjen Sundberg.

- Här fanns tidigare en R-kiosk, men eftersom butikernas öppettider har blivit längre lönade det sig inte mera för kiosken att vara här, säger Jonna Sundberg. När kiosken lade ner försvann också posten.

Jonna och Robin Sundberg tillsammans med dottern Mary. Familjen Sundberg i soffan Bild: Yle/Mathias Gustafsson familjen sundberg,mary sundberg,robin sundberg

De gånger Jonna och Robin Sundberg inte vill handla i närbutiken är det grannstadsdelen Hertonäs fyra kilometer längre bort som ligger närmast.

- I butiksväg skulle det vara trevligt att ha någonting annat än bara en butik, fortsätter Jonna. Det är ju alltid bättre att ha två att välja på.

Koncentrationen inom dagligvaruhandeln irriterar Robin Sundberg. Han vill inte att någon annan styr över hans köpbeteende.

- Jag tycker konsumenten ska ha rätt att få välja flera varor. Oligopol där stora butiker styr som de vill och pressar eller höjer priser tycker jag inte är okej, säger han.

Allt fler butiker ägs av allt färre

Dagligvaruhandeln domineras av S- och K- grupperna. Utöver dem finns bland annat Lidl och Tarmo-kedjan, men de är betydligt mindre.

Den senaste stora förändringen tog fart när Kesko köpte livsmedelskedjorna Siwa och Valintatalo av Suomen Lähikauppa i fjol. Sedan dess har antalet K-butiker ökat explosionsartat.

Stödet för närbutiken i Valkom var stort för snart ett år sedan. Kesko lade sedermera ner butiken. Demonstration mot stängningen av butiken i Valkom i Lovisa Bild: Yle/Carmela Walder demonstration,demonstration vid siwa i valkom,siwa,siwa i valkom

Fram till slutet av april i år har allt som allt 400 butiker bytt namn och delvis också sortiment.
I samma veva lägger Kesko ner eller säljer 51 av de köpta butikerna . 11 av dem finns i Svenskfinland. Bara en av de här butikerna har hittills sålts till någon annan handelsman eller kedja.

Allt som allt har Kesko nu omkring 1000 affärer inom sitt nätverk för närbutiker.

S-gruppen var först ute

Koncentrationen inom dagligvaruhandeln tog fart reda i början på 1980-talet när S-gruppen köpte upp Alepa-kedjan.

Ett av Elantos varuhus i Helsingfors låg vid Hagnäs torg. sokos, hagnäs buss,elanto,hagnäs,hagnäs torg,mell,mellannyland,spårvagn,trafik,varuhus

I början av 2000-talet stärkte S-gruppen sin ställning i huvudstadsregionen när Helsingfors Andelslag fusionerades med Elanto och andelslaget HOK-Elanto uppstod.

Utanför huvudstadsregionen heter Alepas motsvarighet Sale. Sale-kedjan grundades 1989, när S-gruppen alltså började samla sina butiker i en och samma kedja.

Sale-butikerna ersatte de små självständiga S-butikerna.

Invånarengagemang krävs för att hålla liv i butiksnätet

Butiksdöd brukar anses höra landsbygden till. I den österbottniska skärgården har ändå utvecklingen varit en annan.

Ön Replot i Korsholm har flera byar och drygt 2000 invånare. De betjänas av fyra butiker.

Det senaste tillskottet på ön är S-kedjans Sale-butik. Den kom till ön för fem år sedan. Bara ett stenkast från den ligger privatägda Replot närköp, som också fungerar som postombud.

Femton kilometer norrut finns Björköby butiken.

Sonja Sundqvist har ett stort sortiment, men bara få produkter av varje sort. På det sättet minskar svinnet. kvinna radar bakverk i butikshylla Bild: Yle/Roy Fogde björköby butiken,handelsman,sonja sundqvist

Butiken i Björköby ägs av byns handelslag och drivs av privata företagare.

- Det här är en gammaldags bybutik, förklarar handelsmannen Sonja Sundqvist. Vi har nästan allt, men bara lite av varje sort.

Butiken är viktig för de äldre öborna. Else och Arne Rönnblad handlar här ett par gånger i veckan.

- Utan butiken skulle vi nog vara på bar backe, säger Else.

- Det går an med längre avstånd till butiken om man har bil, säger Arne. Det kommer ändå en dag då man inte har det. Då behöver man butiken på nära håll.

Utan butiken skulle vi nog vara på bar backe.― Else Rönnblad

Bybutiken i Björköby hör till Tarmo-kedjan. Enligt handelsmannen Sonja Sundqvist är det bra att höra till någon kedja. Hon vill ändå ha sin frihet som handelsman kvar och inte gå in under någon av de stora kedjorna.

- Varenda bybutik är sin egen och alla ser ut på sitt eget sätt, säger hon. Tarmo lägger sig inte i hur det ser ut här eller vilka produkter vi köper in. Bybutikerna är unika var och en och jag tycker det är en bra sak.

Handelslaget i Södra Vallgrund är byns kärna. butik Bild: Yle/Roy Fogde bybutiker,södra vallgrunds handelslag

Den fjärde butiken ligger i Södra Vallgrund. Södra Vallgrunds Handelslag ägs gemensamt av de flesta hushållen i byn. Också den är en Tarmo-butik.

- Butiken är mycket viktig för lokalsamhället, säger delägaren Christer Stolpe. När andra har lagt ner har vi kunnat behålla och koncentrera servicen.

Tack vare bybutiken kan södra Vallgrundsborna hämta ut mediciner på plats och ställe. Postverksamheten finns också kvar. Efter att bankkontoret stängde införde handelslaget ett system för kunderna att också lyfta kontanter i butiken.

I den åboländska skärgården dominerar de stora kedjorna

På Kyrkbacken i Nagu har de var sin ganska stora matbutik alldeles intill varandra.

Mikko Mäki samarbetar med hemvården i Nagu så att äldre kunder får varor som de behöver. Mikko Mäki står vid fruktdisken i Sale i Nagu Bild: Yle/Maud Stolpe nb mikko mäki

Marianne och Ingemar Storgård handlar i båda butikerna.

- Det är bra med konkurrens, säger Marianne. Priserna och utbudet varierar.

- För att båda butikerna ska klara sig är det ju bra att dom är så nära varandra, säger Ingemar. Det den ena inte har så har möjligen den andra.

Sommartid är det liv och rörelse i Nagu, men på vintern är det ganska tyst. Ändå försöker de två butikerna ge kunderna det de vill ha.

Vi har ett visst bassortiment här, men förstås beaktar vi kundernas behov och så försöker vi ta in så mycket lokala produkter som möjligt, säger Mikko Mäki på Sale, som hör till S-gruppen. Vi är ett andelslag. Det är kunderna som äger oss och genom det får de olika förmåner.

Också grannbutikens Jörgen Eklund följer kundernas önskemål så långt det är möjligt.

- Vi är ju en kedjebutik, vilket betyder att vi följer den marknadsföringsmodell som Kesko bygger upp centralt.

Jörgen Eklund tror på framtiden trots att skärgården avfolkas. Köpman Jörgen Eklund i sin mataffär i Korpo Bild: Yle/Maud Stolpe nb jörgen eklund

Kopplingen till Kesko innebär bland annat centralt planerade kampanjer och enhetlig prissättning av partihandelns produkter. Eklund understryker ändå att han har fria händer att ta välja vilka varor han tar till försäljning.

Eklund är en stor handelsman i den åboländska skärgården. Förutom i Nagu har han monopol på handeln i Korpo där han äger öns enda butik som är öppen året om. Dessutom driver han en sommarbutik i Korpoström. Trots monopolställningen försäkrar han att priserna är de samma i skärgården som på fastlandet.

- Vi är en kedjebutik också i Korpo, vilket gör att vi följer kedjans marknadsföring precis som på fastlandet, säger han.

Se hela programmet här:
http://arenan.yle.fi/tv

Sänds även i Yle Fem måndag 24.4.2017, kl. 19.00, samt tisdag 25.4.2017 kl. 11.25.

Bluffpoliser rör sig på området för Östra Nylands polisinrättning, enligt ett pressmeddelande från polisen. Bluffpoliserna har bland annat försökt få tag på bankkoder.

Förra veckan har polisen fått ta emot flera anmälningar om bluffpoliser som rör sig i de östra delarna av Nyland.

Bluffpoliserna väljer oftast ut äldre eller lindrigt minnessjuka personer som offer och försöker komma åt deras värdeföremål eller annan egendom.

I början av samtalet meddelar bluffpoliserna att de utreder ett brott och försöker använda det som en ursäkt för att få offrets bankkoder och andra uppgifter. Myndigheterna och banken ber aldrig om bankuppgifter, bankkoder eller andra typer av identifikation per telefon.

Presenterar sig som riktiga poliser

Enligt ett pressmeddelande från Östra Nylands polisinrättning har offren berättat att de enligt bluffpoliserna har varit i fara. Samtidigt har offren ombetts åka omkring i staden och köpa nya telefoner och abonnemang.

Polisen påminner om att de endast i yttersta undantagsfall ber civila att assistera i samband med polisuppdrag. Det handlar aldrig om att åka omkring med bil och köpa nya mobiltelefoner.

Bluffpoliserna har också presenterat sig genom att använda namnen på riktiga poliser.

Bland annat har polisen kännedom om ett fall där någon har utgett sig för att vara polisinrättningens förundersökningsledare Kimmo Hyvärinen och försökt luska ut bankuppgifter.

Polisanmäl suspekta samtal

Får man ett dylikt telefonsamtal ska man aldrig svara på frågorna eller ge några som helst andra uppgifter. Samtal från bluffpoliser måste alltid polisanmälas.

Om en person som utger sig för att vara polis verkar suspekt lönar det sig att be om personens namn, tjänsteställning och fråga vid vilken polisinrättning personen jobbar. Därefter lönar det sig att säga att man tar kontakt med polisinrättningen via telefonväxeln.

Östra Nylands polisinrättning ber också anhöriga och vårdare till äldre och minnessjuka att diskutera saken för att undvika att brottslingarna lyckas lura någon.

Både i Esbo och i Helsingfors vill politikerna ta del av Västmetrobolagets hemligstämplade utredningsrapport. Koncernsektionens vice ordförande i Esbo, Jouni J. Särkijärvi (Saml), säger ändå att om sektionen får ta del av rapporten är risken stor att information läcker och det kan skada Esbo stad.

Stadsstyrelsens koncernsektion i såväl Esbo som Helsingfors håller möte på måndagen. På basis av sektionernas föredragningslistor behandlas inte utredningsrapporten över varför västmetron har försenats och blivit dyrare.

Västmetrobolagets styrelse beslöt tidigare i april att inte offentliggöra rapporten, vilket betyder att koncernsektionerna i de städer som äger västmetrobolaget inte heller fått veta vad som står i den. Sektionens uppgift är bland annat att övervaka olika sammanslutningar där staden är delägare.

Metrorapporten hemligstämplades enligt Västmetrobolaget på inrådan av experter.

Koncernsektionen i Esbo har, enligt Stig Kankkonen (SFP), fått löfte om att få en sammanfattning över vad som står i rapporten, men Västmetrobolaget har inte försett dem med den informationen.

- Jag är mycket besviken och förargad och Västmetrobolaget har inte motiverat varför sektionen inte har fått den här informationen. Jag förutsätter att det finns en mycket hållbar förklaring om rapporten inte offentliggörs. Förklaringarna har varit väldigt svepande och man har hänvisat till affärshemligheter, säger Kankkonen, som sitter i sektionen.

Stig Kankkonen (SFP) säger att sektionen fått löfte om att få en sammanfattning av rapporten, men det har man inte fått. Bild: YLE/Rose-Marie Sundström sfp,stig kankkonen

"Jag vill inte ta det ansvar som kommer med att ha läst rapporten"

Jouni J. Särkijärvi (Saml) är vice ordförande i koncernsektionen i Esbo och säger att det är tryggare om sektionen inte får ta del av rapporten.

- Om vi får se rapporten får vi inte berätta om innehållet vidare och om någon berättar förorsakar det stor skada. Vi pratar inte om miljoner utan om tiotals miljoner. Jag vill inte ta det ansvar som kommer med att ha läst rapporten. Jag har dåliga erfarenheter från tidigare. När jag satt i riksdagens utrikesutskott fanns ett liknande förbud, men det hade inte så stor inverkan, säger Särkijärvi.

Särkijärvi säger att han däremot kommer att föreslå att koncernsektionen hör de experter som gjorde rapporten.

"Jag förstår Västmetrobolagets styrelse"

Saara Hyrkkö (Gröna), som också sitter i koncernsektionen i Esbo, säger att hon inte ännu kan svara ja eller nej på frågan om sektionen borde få ta del av rapporten.

- Det är besvärligt att den här rapporten inte är offentlig och den här situationen visar på problemen med offentlighetslagstiftningen kring aktiebolag. Med det sagt förstår jag också Västmetrobolagets styrelseledamöter och att de måste följa lagen.

- För styrelsens del är det juridiskt samma sak att offentliggöra rapporten eller att bara låta koncernsektionen ta del av den. Styrelsen har ändå ansvar för att informationen inte sprids om inte koncernsektionen undertecknar ett avtal om sekretess där vi tar personligt ansvar. Och det vet jag inte om jag vill göra, säger Hyrkkö.

Yle Huvudstadsregionen har inte fått tag på koncernsektionens ordförande i Esbo, Teemu Lahtinen (Sannf).

"Ofördelaktig information inte orsak att hemligstämpla"

I Helsingfors är stadens koncernsektion inte lika försiktig som i Esbo.

- Jag vill att rapporten behandlas som ett riktigt ärende på måndagens möte fastän det nu inte finns på föredragningslistan. Jag förstår varför Västmetrobolaget är försiktigt när det gäller att offentliggöra rapporten. Det är ändå svårt för den offentliga förvaltningen att hemligstämpla handlingar fastän de skulle vara ofördelaktiga i en rättegång, säger Tuomas Rantanen (Gröna), ordförande för koncernsektionen i Helsingfors.

Vi beslutsfattare måste få veta vad som har hänt och det måste också stadsborna.― Laura Rissanen (Saml)

Det pågår flera rättegångar om skadestånd på grund västmetrons försening. Bland annat har entreprenörerna YIT, Destia och A-insinöörit stämt Västmetrobolaget på 10 miljoner euro.

- Jag anser att delar av rapporten ska publiceras men detaljer som kan inverka på en rättegång och som är ofördelaktiga för skattebetalarna behöver inte publiceras. Men bara om det är skattebetalarna som lider. Men om rapporten sätter beslutsfattarna i ett ofördelaktigt ljus är det inte orsak att låta bli att offentliggöra den. Och det är koncernsektionen som ska fatta det här beslutet, säger Rantanen.

Också koncernsektionens vice ordförande Osku Pajamäki (SDP) anser att sektionen ska få ta del av rapporten.

Enligt Västmetrobolagets styrelseordförande Olli Isotalo är det fritt fram att offentliggöra rapporten om bolagets ägare vill det. Det beslutet fattas i så fall på bolagsstämman i maj. Olli Isotalo, nyvald teknisk direktör i Esbo Bild: Pekka Sipola esbo,olli isotalo,teknisk direktör

Isotalo: Ägarna kan bestämma att rapporten offentliggörs

Laura Rissanen (Saml), också medlem i sektionen, understryker vikten av öppenhet för att återfå förtroendet för västmetron.

- Vi beslutsfattare måste få veta vad som har hänt och det måste också stadsborna. Jag vill ha en förklaring till varför rapporten inte har publicerats, säger hon.

Västmetrobolagets styrelseordförande Olli Isotalo säger att Esbo och Helsingfors som ägare i bolaget förstås kan bestämma att rapporten offentliggörs.

- Styrelsen har beslutat att inte offentliggöra rapporten, men ägarna kan under bolagsstämman fatta ett annat beslut. Följande bolagsstämma ordnas i maj. Enligt expertutlåtanden gynnar det inte bolaget att rapporten publiceras, men ägarna kan bedöma frågan på ett annat sätt, säger Isotalo.

Esbo stad äger omkring 85 procent av Västmetrobolaget medan Helsingfors äger omkring 15 procent.

Den svenska komikern Johan Glans kommer till Ritz i Vasa med sin föreställning ”World Tour of the World”.

Komikern Johan Glans tar sin nya föreställning "World Tour of the World" ut på turné. Showen är en uppföljare till de tidigare föreställningarna "World Tour of Skåne" och "World Tour of Skandinavien".

Det handlar om en föreställning med helt nyskrivet material.

– Det är nästan fyra år sen jag var ute på turné sist och jag längtar verkligen efter att åka runt igen. Jag har så mycket jag vill prata om och det är så roligt att möta publiken. Sedan förra turnén har jag varit med i flera tv-serier och spelat musikal och så, men standup är min första och största kärlek, sade Johan Glans i ett pressmeddelande.

Föreställningen hade premiär i Sverige i november och nästa vår når den Svenskfinland, men biljettern släpps redan nu.

– Det har varit helt makalöst roligt och det kommer ta lång tid att smälta alla intryck. Tiden har gått så fort. Det är svårt att sluta riktigt än, så jag vill göra en liten, allra sista sväng till, säger Glans.

Under Finlandsturnén besöker Glans Savoyteatern i Helsingfors den 11 april, Åbo Svenska teater den 12 april, Alandica i Mariehamn den 13 april och Ritz i Vasa den 14 april nästa år.

Johan Glans har arbetat som stand up-komiker i över 20 år och är idag en av Sveriges populäraste komiker. Han har bland annat utsetts till årets manliga komiker två gånger.

Inte sedan de Olympiska spelen 1952 har en stafettpinne förts fram genom hela Finland. Nu har vi chansen att tillsammans uppleva något liknande då Stafettkarnevalen ordnar en stafett genom Svenskfinland.

På denna sida kan man följa med hur stafetten framskrider. Alla löpsträckor visas i direktsändning. Kolla på streamen ovan eller dra markören över kartan nedan för att se vilka skolor som sprungit vilka datum. An efter att skolorna sprungit kommer även videoklipp från sträckorna att finnas länkade till kartan.

Vilket parti som får vilken post är nu klart i Helsingfors. På förhand strävade Vänsterförbundet efter platsen som fullmäktigeordförande men fick enbart posten som andra vice ordförande under halva valperioden. Det här måste ses som ett misslyckande.

Tanken innan förhandlingarna var att varje parti först ropar in en borgmästarpost i tur och ordning och därefter auktioneras posten som fullmäktigeordförande ut.

Eftersom borgmästarposterna tas om hand av Samlingspartiet, Gröna och SDP ansåg Vänsterförbundet som fjärde största parti att posten som ordförande i fullmäktige tillhör dem. Men den posten gick till De gröna eftersom de stora beslöt att auktionsrundan börjar på nytt efter att borgmästarposterna delats ut.

Vänsterförbundets huvudförhandlare Paavo Arhinmäki (VF) är missnöjd över att partiet snuvades på posten. Som plåster på såren fick VF istället platsen som ordförande i revisionsnämnden, men det kan inte ses som en särskilt synlig post. Revisionsnämnden är inte ett organ där man gör politik.

De grönas Anni Sinnemäki säger ändå att det bara är Vänsterförbundet som anser att posten tillhör dem. Ordförandeposten i fullmäktige brukar gå till det näststörsta partiet och så gick det också den här gången, fastän förvaltningsmodellen har förändrats.

Kamp om två borgmästarposter

På onsdag torde namnen på borgmästarna vara klara. Jan Vapaavuori (Saml) är självskriven som borgmästare medan posten som biträdande borgmästare med ansvar för stadsmiljön med största sannolikhet går till Anni Sinnemäki (Gröna). Sinnemäki bekräftar att hon är intresserad.

Posten som biträdande borgmästare med ansvar för fostran och utbildning går till Samlingspartiet och Pia Pakarinen säger att hon är intresserad. Terhi Koulumies, som fick tredje mest röster av Samlingspartisterna i valet och klart mer än Pakarinen, vill inte kommentera sitt intresse för posten. Att posten går till en kvinna ligger nära till hands då Samlingspartiets andra borgmästarpost innehas av en man.

Budgetmässigt är det en tungviktarpost, men med tanke på den planerade vårdreformen är den inte fullt så åtråvärd som annars.

De gröna fick posten som biträdande borgmästare med ansvar för social- och hälsovård. Budgetmässigt är det en tungviktarpost, men med tanke på den planerade vårdreformen är den inte fullt så åtråvärd som annars.

Om social- och hälsovården övergår till landskapet mitt under följande valperiod förlorar posten sin betydelse. Det här kan vara en orsak till att De gröna också fick posten som ordförande för fullmäktige.

Det ser ut att bli en kamp inom De gröna om posten som vårdborgmästare. Elina Moisio skriver i ett blogginlägg att hon som expert inom akademikerfacket Akava försökt påverka vårdreformen och att hon därför är lämplig för posten.

Ett annat namn som lyfts fram är Otso Kivekäs, som nu är ordförande för partiets fullmäktigegrupp. Han har mest haft att göra med social- och hälsovården ur IT-synvinkel och har aktivt deltagit i debatten kring patientdatasystemet Apotti.

Kivekäs säger däremot att posten som fullmäktigeordförande inte intresserar, om det går så att han inte väljs till biträdande borgmästare. De grönas Tuuli Kousa leder nu ordet i fullmäktige och ligger bra till för att väljas till ordförande också för nästa valperiod.

Alla biträdande borgmästare kvinnor?

Också posten som borgmästare med ansvar för kultur och fritid har flera intresserade. Den går till SDP och både Nasima Razmyar och Thomas Wallgren har visat intresse. Wallgren fördes fram av Helsingfors svenska arbetarförening och Socialdemokratiskt Forum förra veckan.

Razmyar fick dubbelt fler röster än Wallgren i kommunalvalet, vilket torde ha en betydelse då tanken är att borgmästarmodellen ska spegla väljarnas åsikt.

Razmyar sitter nu i riksdagen och skulle i så fall lämna den om hon väljs. Hon fick dubbelt fler röster än Wallgren i kommunalvalet, vilket torde ha en betydelse då tanken är att borgmästarmodellen ska spegla väljarnas åsikt.

Det kan alltså gå så att alla fyra biträdande borgmästare är kvinnor. Borgmästarna sitter också i stadsstyrelsen där sex ledamöter ska vara män och sex kvinnor medan de resterande tre kan vara endera män eller kvinnor. Men det finns inget fastslaget om vilket kön biträdande borgmästarna ska ha.

SFP:s plats i stadsstyrelsen går till en man och det är sannolikt Marcus Rantala, som också nu sitter i stadsstyrelsen.

Korrigering: 24.4.2017 kl.14.17 har "i Helsingfors" lagts till i rubriken för att klargöra vilket område det handlar om.

Esbo stad vill att orsakerna till bugdetöverskridningarna och fördröjningen med Västmetron ska offentliggöras. Det här allra senast när det första skedet med metron är klart.

Länsimetro Oy valde tidigare att hemligstämpla en rapport där dessa problem framgår.

Hemligstämplandet sväljs inte med hull och hår

Esbo stadsstyrelses koncernsektion sväljer inte det beslutet hur som helst. Som största ägare av Västmetron anser staden att materialet ska bli offentligt genast då man kan vara säker på att det inte skadar bolaget eller Esbo ekonomiskt.

- Vid något skede kommer allting fram, säger koncernsektionens ordförande Teemu Lahtinen, (Sannf). Det viktigaste är att Esboborna inte ska behöva lida av det till exempel i form av möjliga rättegångskostnader.

Koncernsektionsordförande Teemu Lahtinen vill ha fram sanningen. Teemu Lahtinen, sannfinländare i Esbo fullmäktige Bild: Yle/Helena von Alfthan teemu lahtinen

Enligt Lahtinen var såväl koncernsektionen som tjänstemannakåren eniga om det här beslutet.

Efter att första skedet är över, ska rapporten offentliggöras. Skylt på väsmetrostationer. Bild: yle/Antti Kolppo Västmetron

Egen utredning i Esbo

Nu inleds en skild revision i Esbo angående problemen med metroprojektet. Syftet är bland annat att ureda stadens möjliga roll i det hela.

- Vi talar inte bara om företaget, konsulterna och byggföretagen utan också om hur staden har fattat beslut, säger Teemu Lahtinen. Nu tas hela processen i beaktande och vi undersöker vad som gått fel och om det kanske går att åtgärda felen.

Esbo utreder sin egna roll i det hela. Förbjudet att gå skylt på Hagalunds metrostation Bild: Yle/Helena von Alfthan Västmetron

Revisorerna får den hemligstämplade rapporten som Länsimetro Oy har beställt och hemligstämplat som grund för sitt arbete. De har meddelat att det kommer att ta minst två månader att slutföra revisionen.

Artikeln översatt från Yle Uutiset Länsimetron ongelmien syyt näkevät vielä päivänvalon – "Jossain vaiheessa tämä julkaisu tulee"skriven av Maija Mokkila.

Jan Vapaavuori (Saml) som lämnar posten som vice chef i Europeiska investeringsbanken EIB meddelar att han kommer att donera en del av den övergångsersättning han får från banken till välgörenhet.

Vapaavuori skriver i sin blogg att han har juridisk rätt till ersättningen men att man på goda grunder kan ifrågasätta det moraliska berättigandet och godtagbarheten i arrangemanget.

Vapaavuori säger att han inte har exakta uppgifter om hur stor ersättningen blir, men att det är klart att summan är betydande.

Enligt Vapaavuori sjunker hans inkomster klart då han övergår till sitt nya jobb som borgmästare i Helsingfors, i förhållande till den lön han fick på EIB

Han tycker ändå inte att är rätt eller rimligt att han ska ersättas för den sjunkande inkomstnivån eftersom han frivilligt har sökt ett nytt uppdrag mitt under EIB-mandatet.

Fick inspiration av Sauli Niinistö

Han skriver att han tycker att det är onödigt att lämna euro i Europa om de kan styras till ett gott ändamål i Finland. Han säger sig ha fått modellen till sitt agerande av Sauli Niinistö då han i tiden flyttade tillbaka till Finland från samma post.

Ilta-sanomat skrev förra veckan att EIB kommer att betala ut en månatlig ersättning på cirka 9 600 euro vilket är 40 procent av chefslönen. Enligt Ilta-sanomat betalas övergångsersättningen ut i tre år.

Borgmästaren i Helsingfors får en lön på 14 000 euro och om man till det adderar övergångsersättningen skulle Vapaavuoris lön bli cirka 24 000 euro i månaden, bedömde Ilta-sanomat.

FNB

Helsingfors IFK lyckades äntligen göra mål i årets fotbollsliga, men gästande FC Lahti lyckades ändå vinna med 2-1 (0-0) i måndagens enda ligamatch på Tölö fotbollsstadion.

Helsingfors IFK hade inlett säsongen i ligan med att spela 0-0 på bortaplan mot PS Kemi och 0-0 på hemmaplan mot JJK.

Även inledningen på säsongens tredje drabbning var jämn och målsnål och lagen gick till pausvila vid ställningen 0-0. I det skedet hade IFK redan spelat 225 minuter utan att göra mål.

Direkt i inledningen av den andra halvleken började de mörka molnen hopa sig runt Tölö, när gästernas anfallare Stevio gjorde 1-0 från nära håll bakom Carl-Johan Eriksson i IFK-målet.

90+90+58 mållösa minuter

Hemmalaget bet ihop och jobbade sig sakta men säkert tillbaka in i matchen och fick äntligen utdelning efter 58 spelade minuter.

Xhevdet Gela avfyrade ett klurigt skott som letade sig in i nätmaskorna inför ögonen på hemmaklacken, som äntligen fick orsak att jubla åt en IFK-fullträff i ligaspel 2017.

Avgörandet kom sen i slutminuterna när Nosh A'Lody rev ner en Lahti-spelare och åkte på sitt andra gula kort för dagen. På den efterföljande frisparken smekte Mikko Kuningas in 2-1 till gästerna vid Carl-Johan Erikssons främre stolpe.

Hoppa över Twitterpostning

Lahti från tionde till tredje plats

För FC Lahti, som likt IFK hade öppnat säsongen med två oavgjorda matcher var bortasegern mer än välkommen. Lahti klättrade i och med poängen upp på tredje plats i en haltande tabell.

IFK:s säsong fortsätter på bortplan i Seinäjoki på fredag medan FC Lahtis följande hemmamatch spelas på lördag på hemmaplan mot JJK.

Fotbollsligan, måndag

Helsingfors IFK – FC Lahti 1-2 (0-0)
49 min 0-1 Stevio
58 min 1-1 Xhvedet Gela
89 min 1-2 Mikko Kuningas

Publik: 2112

Beslutet om framtiden för det svenska skolnätet i Esbo skjuts upp. Planen var att ordna en invånarkväll om skolnätet på onsdag kväll, men nu meddelar Svenska bildningstjänster att invånarvkällen är inhiberad.

Orsaken sägs vara att en utredning om lokalernas användning i stadens skolnät blir färdig först till hösten.

Ett beslutsförslag om det svenska skolnätet kommer inte heller att kunna presenteras i maj, vilket var den ursprungliga planen och tidtabellen. Ett beslutsförslag kommer troligtvis att presenteras tidigast på hösten. Också en invånarkväll ska ordnas.

- Bildningsdirektören har fattat beslut om att man inte tar ärendet om det svenska servicenätet inom bildningssektorn till beslut. Därför är det ingen idé att ordna en invånarkväll nu, säger Kurt Torsell, ordförande för Svenska rum i Esbo.

- Finska nämnden lämnade motsvarande ämne på bordet under vårvintern och nu är tanken att man vill koordinera frågan med den finska sidan, säger Torsell.

Den aktuella diskussionen om det svenska skolnätet i Esbo gäller nedläggningen eller flytten av de mindre skolorna Bemböle, Smedsby och Rödskog.