Församlingarna planerar att chockhöja hyrorna på tomter på Lövö i västra Helsingfors. I ett hemligt förslag som Yle Huvudstadsregionen tagit del av föreslås att hyrorna mångdubblas under de kommande femton åren.

Johan Storgårds, invånare på Lövö i Helsingfors, är bestört. Han sitter vid sitt arbetsbord och bekantar sig med församlingens planer på att hyran ska höjas på arrendetomterna på Lövö.

På ett möte senare i veckan ska kyrkorådet i Helsingfors föreslå att arrendehyrorna på Lövö höjs ordentligt. Invånarna rasar mot planerna, eftersom det också leder till högre bostadsvederlag.

- Jag tycker att kyrkans krav är hutlöst. De förslagna tomthyrorna ligger dubbelt högre jämfört med stadens nya kontrakt. Vårt bostadsvederlag skulle stiga till helt orimliga nivåer, med flera hundra euro per månad, säger Storgårds.

Församlingarna i Helsingfors och Vanda äger största delen av Lövö. Ön donerades till kyrkan på medeltiden, men det är oklart vem som donerade ön.

Invånarförening: Bostadsvederlag kan stiga med 400 euro per månad

Johan Storgårds, som har bott på Lövö sedan år 2007, kritiserar också församlingarna för att hemlighålla information.

- Församlingarna har inte velat diskutera med oss överhuvudtaget. De går bara ut med vissa procenter och berättar inte vad det betyder mätt i euro per kvadratmeter. Det är det enda som är relevant, säger Storgårds.

Invånarföreningen på Lövö har räknat ut att bostadsvederlaget för en bostad på 85 kvadratmeter kan stiga med upp till 400 euro per månad.

- En förklaring som vi har fått är att församlingarna tycker att vi bor gratis på Lövö. Men ser man på stadens motsvarande nya kontrakt så ligger vi på ganska samma nivå, kanske en aning under, säger Storgårds.

Jag tycker att kyrkans krav är hutlöst. Vårt bostadsvederlag skulle stiga till helt orimliga nivåer.― Johan Storgårds, invånare på Lövö

Hyrorna har inte höjts på 50 år

I församlingarna i Helsingfors och Vanda säger man att det finns ett tryck att höja hyrorna, eftersom de inte har höjts på femtio år. Största delen av hyresavtalen på Lövö löper ut i slutet av det här året.

- Det är dags att förnya avtalen och då brukar man också se över hyresnivån, säger Christoffer Perret, medlem i kyrkorådet och vice ordförande för kyrkofullmäktige i Helsingfors.

Enligt invånarföreningen på Lövö har indexhöjningen av hyrorna gjort att nivån har hållits på samma nivå som på stadens tomter i till exempel Tölö och Munksnäs. Församlingarna är av annan åsikt.

- Enligt min uppfattning har hyrorna inte varit i närheten av samma nivå som stadens hyror. Staden tar i praktiken ut 2,4 procent av värdet på tomten i hyra per år. På Lövö har procenten varit 0,5, så det är ganska långt i från, säger Perret.

Nu strävar församlingarna efter en avkastning på fyra procent, vilket är mer än vad Helsingfors stad i praktiken får för sina tomter.

- Procenten bygger på stadens motsvarande nominella nivå, förklarar Perret.

Enligt min uppfattning har hyrorna inte varit nära heller på samma nivå som stadens hyror.― Christoffer Perret, medlem i kyrkorådet i Helsingfors

Invånarna hoppas på kompromiss

Invånarna på Lövö har varit missnöjda med hur informationen har löpt mellan dem och församlingarna. Perret förstår kritiken.

- Utmaningen för församlingarnas tjänstemän är att de inte förhandlar direkt med invånarna eller invånarföreningen utan med de enskilda bostadsaktiebolagen. Jag förstår om invånarna tycker att informationsgången har varit svag, säger Perret.

I fall kyrkan klubbar igenom planerna blir det en rättsprocess.― Johan Storgårds, invånare på Lövö

I viss mån förstår Perret också kritiken mot de förslagna hyreshöjningarna. Också kyrkorådet har varit delat i frågan.

- Personligen tycker jag inte att hyreshöjningen är skälig om den förverkligas på en gång. I förslaget som kommer till behandling på torsdag sägs det att hyran på sikt ska stiga till fyra procent av markvärdet per år. I det nya förslaget föreslås att hyran stiger måttligt per år under en period på kanske femton år, säger Perret.

Enligt Lövöbon Johan Storgårds räcker det här inte.

- Vi får hoppas att församlingarna tar förnuftet till fånga och röstar ner förslaget. Det enda som husbolagen kan godkänna är att hyrorna ligger på samma nivå som på stadens tomter. I fall kyrkan klubbar igenom planerna blir det en rättsprocess, säger Storgårds.

Klarnar i maj

I Vanda beslöt församlingarna i somras att man ska sträva efter en årlig avkastning på fem procent av tomtens värde. Vanda väntar nu på vad Helsingforsförsamlingarna bestämmer.

- Kyrkorådet i Helsingfors samlas till möte på torsdag och behandlar ärendet. Sedan går frågan vidare till kyrkofullmäktige i maj. Först då blir församlingarnas linje definitvt klar. Så vitt jag förstår har parterna tid på sig under resten av året för att förhandla, säger Perret.

- Jag tror att det finns en bred vilja att hitta en skälig kompromiss, men åsikterna om vad som är skäligt tycks vara olika, säger Perret.

Esbofullmäktige vill att staden redan i planeringsskedet av nya bostadsområden säkerställer att det finns förutsättningar för bred hobbyverksamhet i området. Olika organisationer ska tas med i planeringen av till exempel hobbylokaler i ett tidigt skede.

Fullmäktige behandlade en motion om en hobbygaranti för att motverka marginalisering på sitt möte på måndag kväll.

Motionen om en hobbygaranti fick brett stöd över partigränserna.

- Att satsa på ungdomar betalar sig tillbaka i längden om ungdomarna den vägen lyckas hitta glädjen i till exempel idrotten, säger Saara Hyrkkö, fullmäktigeledamot för De gröna.

Trots att politiker från flera olika partier gav sitt stöd för motionen väcktes också en del frågor.

- I motionen och i olika nämnders utlåtanden syns det att det handlar om Esbo, eftersom idrotten framhävs. Teater, musik och bildkonst är nära mitt hjärta och också kulturen borde få synlighet, säger Henna Partanen från De gröna.

Sannf: Kan inte vara på stadens ansvar

Mest kritiska är sannfinländarna.

- Det kan inte vara på stadens ansvar att handleda varje individ. Också barn ska kunna bära ett ansvar. Vi som var barn på 1960-talet hittade på våra lekar själva, säger Seppo Huhta, fullmäktigeledamot för Sannfinländarna.

Enligt SFP:s fullmäktigeledamot Kurt Torsell är meningen med motionen att göra olika hobbyer mer tillgängliga för alla.

- Om ungdomarna har vettig sysselsättning så sysslar de inte med oönskade aktiviteter. Tanken är också att varje ungdom ska hitta en hobby som främjar ens egen utveckling, säger Torsell.

Problemet i Esbo är just nu att många hobbyer är dyra.

- De som är i risken att marginaliseras är de som inte har råd att utöva olika hobbyer. Här i Esbo är vissa hobbyer ganska dyra, säger Torsell.

Vad konkret kommer Esbo då att göra för att en ungdom ska ha möjlighet till en hobby?

- Det är kanske ett slitet uttryck att det krävs mera koordinering. Men det krävs helt enkelt någon som håller koll på att utbudet möter efterfrågan. Också de utrymmen man bygger borde vara mångsidigare, säger Torsell.

Också i Helsingfors har en liknande motion gjorts. Den behandlades i stadsstyrelsen förra veckan. I stadens svar framkommer att enligt en utredning har en tredjedel av ungdomarna låtit bli att börja med en hobby på grund av brist på pengar. Bland unga med ett annat modersmål än finska eller svenska är det hälften som har svarat så enligt utredningen. Enligt staden kan gratis klubbverksamhet för alla skolelever minska på ojämlikheten.

Matematik räknas bäst med papper och penna. Det är lärare och studerande i gymnasiet överens om. Många gör nu allt för att undvika det digitala provet. Lärare rekommenderar att skriva provet tidigare.

Linda Paavola, Oona Koskenvesa och Clara Wirta som går i Gymnasiet Grankulla samskola (GGs) är missnöjda med digitaliseringen av matematiken. De har alla en negativ inställning till att jobba med matematik på datorn.

Varför måste vi skriva ett digitaliserat matematikprov ifall vi använder oss av penna och papper i majoriteten av våra kurser?― Linda Paavola, gymnasieelev

Paavola och Koskenvesa uttryckte hur de anser att det tar mycket längre att göra uppgifterna eftersom det är så komplicerat att räkna på datorn. Det tar även en längre tid att uppfatta och lära sig stoffet som erbjuds i de olika kurserna.

– Det är inte lika enkelt som att bara ta i en penna och börja räkna, förklarar Oona Koskenvesa som är gymnasieelev vid GGs.

Koskenvesa berättar att det inte går att göra matematikläxor hemma eftersom skolan använder programmet Abitti som eleverna inte har tillgång till hemma.

På bilden från vänster Linda Paavola, Oona Koskenvesa, Bianca Björksten och Felix Itkonen. Gymnasieelever på bänk i skolkorridor. Bild: Yle/Daniela Aure gymnasieelever,Gymnasiet Grankulla samskola,skolan (fenomen)

Många elever som har kort matematik har valt att skriva provet redan på hösten eftersom de inte vill skriva det digitalt― Clara Wirta, gymnasieelev

Paavola och Koskenvesa är oroliga över att de endast har ett par kurser där de lär sig hur man ska räkna på datorn.

– Varför måste vi skriva ett digitaliserat matematikprov ifall vi använder oss av penna och papper i majoriteten av våra kurser? frågar Paavola.

Clara Wirta som läser den korta lärokursen i matematik är inte heller positivt inställd till den stora förändringen. Wirta är en av flera elever som har valt att skriva studentprovet i matematik redan på hösten 2018 för att undvika att skriva provet digitalt.

– Många elever som har kort matematik har valt att skriva provet redan på hösten eftersom de inte vill skriva det digitalt, förklarar Wirta.

Jag rekommenderar kortmatematikerna att inleda studentexamen med kort matematik på hösten 2018 (före provet digitaliseras).― Henrik Nyman, matematiklärare vid Gymnasiet Grankulla samskola

Flera elever måste ändra om sina kurser och planer inför studentskrivningarna på grund av förändringen. Också Wirta säger att hon var tvungen att ändra på sina planer i gymnasiet.

– Ingen vet vad det innebär att skriva provet digitalt. Det är så oklart. Därför tror jag att flera elever väljer att skriva studentprovet i kort matematik redan på hösten.

Clara Wirta säger att ingen vet vad det innebär att skriva matematikprovet digitalt. Clara Wirta går i Gymnasiet Grankulla samskola. Bild: Yle/Ellen Forsström clara wirta,gymnasieelever,Gymnasiet Grankulla samskola,skolelever

Clara Wirta tycker ändå att digitaliseringen i alla de andra ämnena, förutom i de naturvetenskapliga ämnena, är en bra sak. Hon tycker att det är lätt att hänga med eftersom takten på lektionerna är rätt så snabb.

– Jag lär mig bättre genom att skriva för hand. Man skriver och lär sig samtidigt, vilket gör det lättare att komma ihåg innehållet. Men om det är mycket att anteckna använder jag hellre datorn, det går lättare att hinna med då.

Mattlidens och GGs:s negativa inställning mot digitalisering av matematiken

91 förstaårsstuderanden från skolorna Mattlidens Gymnasium i Helsingfors och Gymnasiet Grankulla samskola svarade på Nyhetsskolans enkät om digitaliseringen av studentskrivningarna.

Av enkäten framgår det att 45 procent av eleverna är för digitaliseringen överlag, medan 85 procent var negativt inställda till de digitala studentproven i matematik.

Man kan inte annat än konstatera den tydliga kontrasten mellan förhållandet till digitaliseringen överlag och till just matematikens digitalisering.

Diagram över var gymnasieelever tycker om digitaliseringen av matematikprovet. Bild: Yle Diagram,grafer

Diagram över vad gymnasieelever tycker om digitaliseringen av studentexamen överlag. Bild: Yle Diagram,digitalisering,grafer

Lärarna delar elevernas oro och missnöje

Jan-Anders Salenius, matematiklärare i Brändö gymnasium, delar elevernas oro. I en intervju i tidningen Läraren (12.1.2017) säger han att pedagogiken borde komma först sedan datorerna men att det nu verkar bli tvärtom.

– Man har tagit in tekniken i klassrummen utan att man egentligen funderat på kursinnehållet. Vad är det vi vill att en gymnasieelev ska kunna i dag? Först när vi har svaret på den frågan borde vi fundera på med vilken teknik det ska ske, säger Salenius.

Fördelar med digitaliseringen av matematik är enligt Salenius svårare att hitta. Han menar trots allt att gällande vissa delar i matematiken, till exempel grafritandet och analysen, kan tekniken vara till stor hjälp.

– Matematiken är ändå oftast så mycket snabbare med papper och penna.

Matematiken är det sista ämnet som digitaliseras i studentskrivningarna. Eleverna i Vasa övningsskolas gymnasium testade det elektroniska studentprovet i modersmål. Bild: Yle/Joni Kyheröinen digitala studentskrivningar,elektroniska studentskrivningar,studentskrivningar,vasa,vasa övningsskola,vasa övningsskolas gymnasium,österbotten

Det största problemet med digitaliseringen ligger ändå i själva strukturen av dataprogrammen. Salenius anser att de nuvarande programmen inte är tillräckligt användarvänliga och efterlyser en förändring.

– Eleven behöver endast visa få mellansteg med de dataprogram vi har nu, trots att det i synnerhet är mellanstegen som borde synas, säger Salenius.

Eftersom mellanstegen i och med digitaliseringen inte kommer att synas lika tydligt är det viktigt att frågorna ställs på ett sätt som trots det mäter samma kunnande.

– Numera kan man inte direkt fråga kortare frågor i studentexamensprovet eftersom de kan lösas med hjälp av räknare på två sekunder utan att eleven visat hur hen resonerat, säger Salenius.

Lärarna saknar digitala modellprov

Det blir svårt både för lärare och elever att förbereda sig för det digitaliserade provet eftersom man inte kan veta hur provet ser ut säger Henrik Nyman som är matematiklärare vid Gymnasiet Grankulla samskola.

– Tyvärr saknas modellprov som kunde ge elever en glimt om hur det ser ut. Nu har vi inget elektroniskt material att utgå från.

Hur är det med dina gymnasieettor som du undervisar i kort matte, är de nöjda eller besvikna med hela förändringen?

– Gymnasieeleverna i årskurs 1 är oroade. De skulle helst önska att skriva studentexamen med penna på papper, alltså hösten 2018. Från och med våren 2019 blir matematik digitalt som det sista ämnet i studentskrivningarna.

Lärare rekommenderar studeranden med kort matematik att skriva studentprovet redan på hösten, då de inte vet hur provet kommer att se ut efter reformen. De som studerar lång matematik kan inte skriva matematikprovet tidigare eftersom det är svårt att hinna med alla kurser innan höstens skrivningar.

Abitti kan endast användas ifall eleven själv har abitti-operativsystemet, vilket många elever inte har tillgång till hemma. Gymnasieeleverna använder programmet Abitti för att räkna uppgifter på datorn. Bild: YLE/Petra Bredenberg abitti,datorprogram,gymnasiet,matematik

Är oron befogad?

– Allt nytt kan kännas skrämmande. Det är min uppgift att presentera en lösning. Jag rekommenderar kortmatematikerna att inleda studentexamen med kort matematik på hösten 2018, säger Nyman.

– Det finns också fördelar att skriva på hösten. Min erfarenhet är att de som skriver på våren brukar glömma lärostoff på grund av en tyst period. Därför rekommenderar jag att i stället ha flera matematikkurser under ett kortare tidsintervall. Förstås blir det intensivare att ha en matematikkurs i varje period.

Vad vinner man på att digitalisera studentprovet i matematik?

– LibreOffice som används i provsystemet är jämförbart med Excel, som används i arbetslivet. LibreOffice är kostnadseffektivt att använda i skrivningarna istället för Excel.

Andra fördelar som Nyman lyfter fram är att statistik blir lättare att hantera med datorer. Proven kan också innehålla mera material och ämnesövergripande texter från internet, vilket i sin tur gör allt substantiellt krävande, jämfört med för kanske fem, tio år sedan. Digitala prov tillåter dessutom mera utrymme än på papper.

Texten är skriven av Daniela Aure, Ronja Johansson, Bettina Paulsson och Janne Saarikoski som alla går i Gymnasiet Grankulla samskola.

Logistikområdet i Bastukärr i Sibbo ser ut att förbli struket från den nya etapplandskapsplanen. Det här kan göra det svårare för Sibbo kommun att utveckla området.

Landskapsstyrelsen godkände förslaget till etapplandskapsplan fyra för Nyland på sitt möte på måndagen. Nu går planen vidare till landskapsfullmäktige som sammanträder i maj.

Både Sibbo och Kervo har tidigare protesterat mot förslaget om att stryka Bastukärr från etapplandskapsplanen, eftersom man inte kan göra upp nya detaljplaner för området om det inte finns med.

I Bastukärr finns bland annat Inex Partners enorma logistikcentral som lyder under S-gruppen.

– Området har inte bara lokal betydelse utan också riksomfattande betydelse, så vi ser det nog som ett konstigt beslut att lämna bort Bastukärr från etapplandskapsplanen, säger tf utvecklingsdirektör Pekka Söyrilä vid Sibbo kommun.

Protester från Vanda

Nylands förbunds tjänstemän har föreslagit att Bastukärr skulle finnas med i etapplandskapsplanen, men området ströks efter att Vanda stad protesterade mot det.

Det finns nämligen planer på att bygga en ny vägförbindelse från logistikcentralen söderut, mot Vanda.

– Så vitt jag vet är Vandas aktiva motstånd den enda orsaken till att Bastukärr lämnades bort. De är oroliga för ökande trafikmängder, säger Söyrilä. Nu blir det svårt att förverkliga vägförbindelsen.

Sibbo funderar på att överklaga

Områdesreserveringar, beteckningar och bestämmelser från de tidigare landskapsplanerna förblir i kraft på området fastän det stryks från etapplandskapsplan fyra.

Pekka Söyrilä säger att det finns en ikraftvarande detaljplan för området. Med hjälp av den kan Sibbo kommun göra en del saker på området. Dessutom kan Inex utveckla sin egen tomt.

Han förklarar också att loppet inte är helt kört – det finns ännu en möjlighet för landskapsfullmäktige att trycka på bromsen och återremittera etapplandskapsplanen till ny beredning.

– Om fullmäktige godkänner den i sin nuvarande form så kommer Sibbo att överklaga. Liknande signaler har också kommit från Kervo.

En kvinna som har jobbat vid ekonomiförvaltningen vid Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) har kommit över patientavgifter till en summa på 70 000 euro. Hon dömdes på tisdagen i Helsingfors tingsrätt till elva månaders villkorligt fängelse för grov förskingring.

Hon hade hand om ett konto därifrån sjukvårdsdistriktet betalade tillbaka belopp till kunder som hade betalt för stora patientavgifter. Det kan till exempel handla om att avgiftstaket har nåtts.

Kvinnan kom över pengarna genom att med falska kvitton föra över dem på sitt eget bankkonto och vid två tillfällen till sin 23-åriga dotters bankkonto. Sammanlagt handlade det om 23 transaktioner mellan december 2013 och januari 2015. Summorna varierade mellan några hundra euro och 17 000 euro. En del av transaktionerna gjorde hon själv och en del lät hon sina kollegor utföra med hjälp av falska blanketter. Den sammanlagda summan som kvinnan kom över på det här sättet var nästan 70 000 euro.

Dottern friades

Kvinnan har motiverat sitt agerande med att hon haft brist på pengar och att hon måste betala av skulder. Hon har använt pengarna bland annat till att åka taxi till jobbet.

Kvinnan satte sammanlagt in omkring 7 500 euro på sin dotters konto. Hon hade sedan begärt att dottern flyttar tillbaka största delen av pengarna vilket dottern också hade gjort. Dottern åtalades därför för penningtvätt eller penningtvätt av oaktsamhet.

Tingsrätten friade ändå dottern från åtalet om penningtvätt. Enligt rätten finns det inte bevis för att dottern vetat om att pengarna kommer från brottslig verksamhet. Mamman hade nämligen förklarat att pengarna satts in på dotterns konto av misstag och att det varit fråga om lön för övertidsarbete.

Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt har på grund av brottet tvingats gå igenom alla återbetalningar av patientavgifter mellan 2013 och 2015. Enligt ett vittne som hördes i rätten hade utredningsarbetet gått långsamt och räckt flera arbetsveckor.

Kvinnan ska ersätta HNS med den summa som hon olovligen kom över och för kostnaderna för utredningsarbetet.

Domen har inte vunnit laga kraft utan kan överklagas.

En lärare vid en svenskspråkig skola i Helsingfors är misstänkt för sexuellt utnyttjande av barn. Läraren är nu frånvarande från skolan och Utbildningsverket funderar på vidare åtgärder.

- Läraren är inte i skolan och undervisar nu. Men Utbildningsverket väntar med besked från polisen innan vi vidtar ytterligare åtgärder. Beslut fattas när polisundersökningen är färdig, säger linjedirektör Niclas Grönholm.

Grönholm säger att föräldrar, elever och personal vid den berörda skolan har informerats om misstankarna.

Har ägt rum det här året

Polisen begärde under veckoslutet personen häktad men Helsingfors tingsrätt avslog begäran.

Det misstänkta brottet har enligt uppgift ägt rum under det här året.

Förundersökningen mot läraren fortsätter och när den är färdig kommer fallet enligt polisen att gå till åtalsprövning, det vill säga en åklagare tar ställning om åtal ska väckas.

Enligt Yle Huvudstadsregionens uppgifter är personen skäligen misstänkt för brottet, vilket är en lägre grad än misstänkt på sannolika skäl.

"Ska vara tryggt i skolan för alla"

Grönholm vill inte gå in på om det misstänkta brottet har skett i skolan.

- Vi väntar nu på att få hela bilden.

- Ett brott som har begåtts på fritiden kan också påverka en lärares förtroende. Är brottet till exempel sådant att det kan göra skolarbetet otryggt måste vi koppla det till vår verksamhet. Vi måste se till att det är tryggt i skolan för samtliga elever. Det är huvudsaken, säger Grönholm.

Han säger också att det är sällsynt att en lärare är föremål för en polisutredning.

- Det väcker nog oro hos oss föräldrar det här, säger Sara Illman, vice ordförande för Smedsby Hem och Skola. Man börjar ju undra över vad som ligger bakom beslutet att inhibera invånarmötet.

Ursprungligen var tanken att Esbo stads svenska bildningstjänster skulle informera föräldrarna om hur processen med det svenska skolnätet går och vad tjänstemännen har kommit fram till.

På måndagen meddelade staden att mötet är inhiberat.

Kort varsel

- Det var nog på ganska kort varsel meddelandet kom, säger Illman. Bara två dagar för själva mötet. Det väcker nog en hel del frågor det. Visst finns det ju en förklaring här på stadens webbplats, men den låter nog lite diffus.

Esboföräldrar vill få information. En ryggsäck hänger på en knagg i en skolkorridor. Bild: Yle/Minna Almark elever,korridorer,Ryggsäck,skolan (fenomen),skolväska

Mötet flyttas till hösten

På webbplatsen hänvisar svenska bildningstjänster till en tilläggsutredning som ska göras och enligt förvaltningschef Jaana Suihkonen kommer inget förslag om skolnätet att läggas fram i det här skedet ännu.

- Nämnden Svenska rum kommer inte behandla ärendet nu i maj, berättar Jaana Suihkonen. Tanken var ju att ordna invånarmötet före nämnden behandlar ärendet. Därför flyttar vi på det hela till hösten, innan beslutsfattarna i nämnden tar del av det förslag som sedan läggs fram.

Skolnätet i Esbo ses över. Pennor på kateder i ett klassrum. Bild: Yle/Monica Forssell häfte,klass,pennor,pulpet,s:t karins svenska skola,skola

Föräldrarna har frågor

- Det här är lite dålig kommunikation tycker vi föräldrar, säger Sara Illman. Visst förstår vi ju att det är viktigt att slutföra alla utredningar, men vi har ju skickat ett helt batteri med frågor och följdfrågor till stadens tjänstemän och vi skulle vilja ha svar på dem. Nu känns det som om vi lämnas utanför infomationsslingan och det är inte bra.

Även Bemböle skola är på fallrepet. Bemböle skola i Esbo den 3 juni 2016 Bild: Tino Oksanen Bemböle,bemböle skola,Esbo,Grundskolor och gymnasier,skolan (fenomen),tegelbyggnader

- Jo förstås, nog förstår vi här på staden att föräldrarna säkert har förberett sig på mötet med en hel massa frågor, säger Jaana Suihkonen. Men nu beslöt vi alltså att skjuta upp invånarmötet tills i höst då nämnden Svensk rum sen behandlar frågan.

Enligt spelbolagen samt spelare och tränare i division 1 är FC Honka störst förhandsfavorit till att vinna serien och avancera till fotbollsligan.

Säsongen i division 1 inleds på lördag. Förutom Esbolaget Honka tror de flesta som Yle Sporten pratat med att också Jaro, KPV och TPS kommer att tillhöra toppskiktet i landets nästhögsta fotbollsserie.

Här presenteras lagen kort i spelbolagens rankingordning.

1. FC Honka – ”Vi är redo för ligan”

Honka tog steget upp till division 1 efter två imponerande säsonger i tvåan. Laget kryllar av tidigare ligaspelare som Duarte Tammilehto, Joel Perovuo, Joni Korhonen, Ilari Äijälä och så vidare.

Honka imponerade under vintern i finska cupen där man åkte ut först i semifinalen mot SJK efter straffar.

Tränaren Vesa Vasara har press på sig då Honkas målsättning är att återvända till ligan i år eller senast nästa år.

Fc Honkas tränare, Vesa Vasara. Fc Honkas tränare, Vesa Vasara. Bild: Lehtikuva FC Honka,Vesa Vasara

– Vi har uppdaterat allt inom klubben så att vi är redo för ligan om och när vi stiger, berättar Vasara.

Mot vem går ni allra hårdast kamp om första platsen i divisionen?

– Det finns väldigt många lag som siktar på avancemang. Om vi ser på cupen så gick även Jaro och KPV vidare från grupper där det fanns ligalag.

– Vi räknar inte ut TPS som slutade tvåa i fjol och inte Haka heller. Haka har starka anor och försöker stiga igen när Keke (Armstrong) är tillbaka i klubben.

2. FF Jaro – ”Vi har större bredd”

Jaro inleder sin andra säsong i ettan efter nedflyttningen från ligan. Klubben hoppades på avancemang redan i fjol men fick rucka om sina planer då allt inte gick som väntat. Alexej Eremenko sr. fick sparken och britten Kristian Heames tog över i juli.

Under Heames ledning förlorade Jaro endast en match under hösten. Jaro slutade på tredje plats i tabellen.

Jaros tränare, Kristian Heames. Kristian Heames har kontrakt till 2018 med FF Jaro. Bild: YLE/AnttiKoivukangas FF Jaro,kristian heames

Seriens tvåa får kvala till ligan och i år vill Jakobstadslaget sluta minst ett pinnhål bättre än säsongen 2016.

– Det är mycket viktigt att vi avancerar i år. Vi avslutade fjolåret bra och har värvat bra spelare sedan dess. Truppen är redo och nu gäller det att fokusera på att göra allt så bra som möjligt, säger Heames.

På vilka områden har truppen förstärkts?

– Vi har större bredd. Förra säsongen hade vi utmaningar i att få ett starkt lag på benen då spelare skadades eller blev avstängda. Nu har vi två goda spelare till varje position, till och med tre i vissa fall.

Vilka lag kommer att vara era tuffaste konkurrenter?

– Om jag plockar två så säger jag TPS och Honka. Vi mötte Honka i cupens kvartsfinal och det var en verkligt tuff match. Det är ett bra lag med duktiga spelare. Honka är välorganiserat och bra i båda ändorna av planen.

– TPS har kontinuitet och gjorde en bra säsong förra året. De har många samma spelare som i fjol och kommer att vara starka den här säsongen också.

3. KPV – ”Vi har förstärkt mittfältet”

I fjol imponerade KPV under vårsäsongen i division 1. Laget toppade tabellen med 22 poäng efter nio omgångar, men sedan kom Kokkolalaget in i en förlustsvit.

Tränaren Antti Ylimäki byttes ut mot Jarmo Korhonen i augusti och KPV slutade på femte plats.

Niko Kalliokoski tränar KPV tillsammans med Jarmo Korhonen. Niko Kalliokoski tränar KPV. Bild: Lehtikuva Kokkolan Palloveikot,Niko Kalliokoski

Laget har förstärkts till den här säsongen. I finska cupen vann KPV sin grupp före ligalagen RoPS och PS Kemi.

– Vi hoppas på avancemang till ligan men vi får se hur säsongen går, säger den rutinerade spelaren Henri Myntti.

Hur realistisk känns målsättningen inför säsongen?

– Förstås är den realistisk. Jag påstår att vi har ett bättre lag än i fjol, både vad gäller vår verksamhet och spelarmaterialet.

På vilka områden har laget förstärkts mest?

– Vi har förstärkt mittfältet helt medvetet. Det var ett delområde som inte var lika starkt som de övriga topplagens i fjol.

Ni har utmanande konkurrenter i år också.

– Situationen är densamma som i fjol. Där är fem till sex andra lag som har kapacitet att vinna serien. Man får ta varje match på allvar.

4. TPS – ”Vi är en svart häst också i år”

Anrika TPS inleder sin tredje raka säsong i division 1. År 2015 slutade laget trea i serien och i fjol kom man på andra plats. I ligakvalet var lokalkonkurrenten FC Inter snäppet bättre än TPS.

För ett år sedan hade TPS ekonomiska bekymmer men nu verkar läget vara bättre på den fronten. I fjol spelade Åbolaget sina hemmamatcher på tre olika arenor. Till den här säsongen återvänder TPS till Inters hemmaplan i Kuppis.

– Målsättningen är densamma som de två senaste åren. Vi vill återvända till fotbollsligan, konstaterar TPS-tränaren Mika Laurikainen.

Hur ser er situation ut nu jämfört med de senaste säsongerna?

– Vi har varit en svart häst de två senaste åren och det är likadant i år då det alltid verkar dyka upp lag till den här serien som satsar på det sättet att vi blir utmanare.

TPS tränare, Mika Laurikainen. Mika Laurikainen. Bild: TPS/Tiina Pirilä mika laurikainen

– Vi har goda möjligheter att besegra varje lag och kan säkert spela så att vi åtminstone är med i tätstriden. Vi ska hoppas att det går bättre i år så att vi kan gå framåt.

Vem är de största förhandsfavoriterna i serien?

– Enligt mig är Honka och Jaro de största favoriterna. Förutom vi utmanar KPV och Haka också, men Jaro och Honka har gjort de största satsningarna till den här säsongen.

5. AC Oulu – ”Vi och motståndarna har blivit bättre”

Säsongen 2017 blir den sjunde i följd i division 1 för AC Oulu. Laget har från år till år tillhört mellanskiktet i serien.

I fjol slutade Uleåborgslaget på fjärde plats. Laget är starkt fortfarande trots att man tappade skyttekungen Aristote Mboma till SJK.

AC Oulu har inga spelare kvar av det lag som inledde säsongen 2015. Klubben har varit bra på att fostra unga spelare. Sedan 2015 har sex unga uleåborgare flyttat från AC Oulu till ligan.

– I den här serien finns två alternativ: att kämpa mot nedflyttning eller om avancemang. Det är klart att vi utgår från att kämpa om avancemang, konstaterar tränaren Rauno Ojanen som inleder sin femte hela säsong i AC Oulu.

AC Oulus tränare, Rauno Ojanen. AC Oulus tränare, Rauno Ojanen. Bild: Lehtikuva AC Oulu,Rauno Ojanen

– Vi har ett bättre lag än i fjol men jag tycker att också motståndarna är bättre. Vår framgång förutsätter att vi lyckas bra samtidigt som vissa konkurrenter misslyckas, som till exempel Jaro eller framför allt KTP i fjol.

På vilket sätt är ert lag bättre nu än förra säsongen?

– Vi förlorade många matcher med 0–1 mot topplagen i fjol. Vi har kommit fram till att vi behöver mycket mer sammanhållning och mindre skicklighet. Nu har vi fler vinnarskallar och mer rutin i anfallet.

– Nu är vi där jag önskar att vi ska vara. Vi har inte en så bred trupp men vi har tillräckligt med kvalitet och rutin på varje område. Vi kan ha flera över 30-åriga spelare i öppningselvan och det är nytt i vår förening.

Vilket lag blir tuffast att möta?

– Alla hyllar Honka men KPV, som det talas mindre om, kan vara laget som kniper så många 1–0-segrar att de vinner serien.

– Både Jaro och TPS har blivit starkare, och ingen får gratispoäng av Haka. Där är våra värsta konkurrenter.

6. FC Haka – ”Hoppas vi kan föra klubben dit den hör hemma”

Haka känns som en ”frisk fläkt” från 90-talet. För 20 år sedan tog Keith Armstrong över tränarskapet i Haka och lotsade laget till avancemang från division 1 och därefter tre raka mästerskap i ligan.

FC Hakas tränare, Keith Armstrong. FC Hakas tränare, Keith Armstrong. Bild: Lehtikuva FC Haka,Keith Armstrong

Armstrong har gjort comeback till Valkeakoski efter en svår säsong för Haka. Marginalen till FC KTP som slutade nia och föll till division 2 blev inte större än fyra poäng. Haka slutade sjua med en poäng mer än för åttan EIF.

Haka har ett ungt lag med endast två spelare som inte är födda på 90-talet. Den ena av dem är anfallaren Kalle Multanen som återvänder från FC Lahti. År 2015 vann Multanen skytteligan i division 1 med 19 mål för Haka.

– Vi försöker vinna så många matcher som möjligt. Som vi såg i finska cupen under vintern finns det några riktigt starka lag i serien, berättar tränaren Armstrong.

– KPV och Jaro vann sina grupper till exempel. TPS klarade sig hyfsat i sin grupp, och framför allt Honka gjorde väl ifrån sig genom att gå till semifinal. Det känns som att ettan är starkare än på flera år.

Finns det önskemål om avancemang i Haka eller nöjer man sig med att hållas i serien och spela bra?

– Förstås vill vi spela bra, få in publik och göra människorna nöjda. Om det går bra kan man vänta sig att vi är med och kämpar om tätplaceringarna.

Är du nöjd med hur Hakas lagbygge ser ut?

– Vi klarade oss hyfsat i cupen. Vi lämnade två ligalag bakom oss, Lahti och JJK. Tyvärr hade vi två framför oss så att vi inte gick vidare från gruppen.

– Vår träningssäsong har gått bra. Vi har vunnit många matcher och hållit nollan några gånger, vilket alltid är lika trevligt. Jag tror vi kan tävla mot vem som helst på en bra dag.

Hur känns det att vara tillbaka i Haka?

– Det känns bra och Tehtaan kenttä är en ikonisk stadion i Finland. Det är fint att få samarbeta med Oka (Huttunen) och andra igen. Förhoppningsvis kan vi föra Haka tillbaka till ligan där klubben enligt många människor hör hemma.

7. Ekenäs IF – ”Vi vill bli hela bygdens lag”

Under sina två säsonger i division 1 har EIF slutat på åttonde plats. I fjol tvingades Ekenäslaget kämpa på allvar mot nedflyttning. FC KTP föll ner till tvåan efter att ha förlorat med tre poäng mot EIF.

En stor del av truppen har bytts ut under vintern. En del av nykomlingarna har lidit av skador och det kan påverka EIF:s form i början av säsongen.

Den nygamla tränaren Jens Mattfolk får försöka se till att laget släpper in färre mål än i fjol. Då hade EIF seriens näst sämsta försvar med 53 insläppta mål på 27 matcher.

EIF:s tränare, Jens Mattfolk. EIF:s tränare, Jens Mattfolk. Bild: Lehtikuva Ekenäs IF,Jens Mattfolk

– Vi skulle gärna placera oss i mitten av tabellen. Då skulle vi ha gått framåt och utvecklats som förening och lag, säger Mattfolk.

Vad talar för att ni klarar er bättre än under de två senaste säsongerna?

– Förhoppningsvis har vi kunnat förbättra vårt lag och vårt lagspel, och kan slå ur underläge här i början. Vi ska försöka vara jämna genom hela säsongen. Vi låg ju faktiskt på tredje plats ännu i juli i fjol.

Ni har många utländska förstärkningar. Tror du att publiken gillar det att ni inte har så många egna pojkar?

– Vi måste fortfarande komma ihåg att EIF har många egna pojkar på plan, och bokstavligen egna som är hemma från Ekenäs, eller varför inte en som vi har från Karis.

– Vi har också försökt ta spelare från Salo och Lojo. Vi skulle vilja bli hela bygdens lag men vi måste se till att spelarna är tillräckligt bra. Jag hoppas publiken ska tycka om vår mix fortfarande.

Förutom storfavoriten Honka har också två andra lag stigit upp från division 2. Hur tror du att Gnistan och OPS kommer att klara sig?

– Jag kan tänka mig att det blir ganska tufft. Gnistan har dragit nytta av det enorma spelarutbudet som finns i huvudstadsregionen. De har många spelare, men de ska vara bra också.

– Vårt första år var ganska tufft också. Vi ska se hur de klarar sig.

8. Gnistan – ”Vi bör ligga framför OPS, GrIFK och EIF”

Gnistan spelar i division 1 för första gången sedan år 2002. Laget gjorde en bra säsong i tvåan och besegrade MuSa efter straffar i kvalet till division 1.

Gnistans spelarstomme är densamma som i division 2 men laget har fått nya spelare från bland annat Honka och PK-35. Målvakten Daniel Kollar som kom från PK-35 är en av seriens bästa på sin position.

Gnistan har tränats av Tommi Lingman sedan år 2016. Gnistan har tränats av Tommi Lingman sedan år 2016. Bild: Lehtikuva IF Gnistan,tommi lingman

Gnistans senaste visit i ettan blev endast två säsonger lång. Nu försöker Åggelbyklubben befästa sin position i landets näst högsta serie.

– Vår officiella målsättning är att komma in bland de sex bästa i år. Jag ser ingen orsak till att vi inte kunde klara av det, berättar Gnistans manager Antti Uusitalo.

Hur viktigt är det för Gnistan att spela i division 1 i stället för tvåan?

– Kraven vad gäller det idrottsliga och organisatoriska växer förstås. Vi har byggt upp vår verksamhet så att vi kan spela i division 1 också i fortsättningen. Allt är i skick.

Hur mycket publik kommer ni att locka i ettan?

– Som vi vet så är det utmanande att locka folk till matcher i huvudstadsregionen då utbudet är så stort. Vi har haft cirka 300 åskådare på våra matcher i tvåan. Jag är nöjd ifall vårt snitt i år är över 500.

Om Gnistan ska hållas kvar i serien, vilka lag ska ni ha bakom er i tabellen?

– Jag anser att vi bör ligga framför OPS, GrIFK och EIF. Det tror jag vi kommer att göra också.

9. OPS – ”Avancemang till ligan är realistiskt”

I OPS har man högt uppskruvade förväntningar genast efter att klubben tagit sig upp från division två. Målsättningen för den andra Uleåborgsklubben i ettan är att avancera till ligan.

Enligt klubbens ordförande, manager och tränare Miika Juntunen ska man inte stirra sig blind på lagets prestationer i finska cupen där OPS lyckades besegra endast HauPa, som håller till i division 3. I de övriga cupmatcherna klarade OPS inte av att göra mål.

Lagets afrikanska förstärkningar anländer precis innan säsongen inleds, vilket sannolikt påverkar OPS prestationer negativt fram till att laget har svetsats ihop.

– Avancemang till ligan är lika realistiskt för oss som för de nio övriga lagen i serien, anser Juntunen.

OPS starke man, Miika Juntunen. OPS starke man, Miika Juntunen. Bild: Lehtikuva Miika Juntunen,Oulun Palloseura

– SJK och PS Kemi är exempel på lag som fortsatte avancera direkt efter att de steg till ettan. SJK vann dessutom mästerskapet året därpå. Inte siktar vi på något mindre, vi har ett så pass tufft lag. Jag vet att vi kommer att ligga i täten, men för att vinna behöver vi lite tur också.

Sin vana trogen passar Juntunen på att slänga pikar till höger och vänster.

– En del här har stora budgetar och gör konkurs. Jag är både chefstränare och klubbledare och hamnar samla ihop fyrken. Ifall de insamlade pengarna inte räcker till måste jag betala ur egen ficka.

Har ni ekonomin i skick trots allt?

– Jo, visst! Vi håller på och bygger ett träningscenter till Uleåborg som kostar nio miljoner euro. Hur många vet ens om det? Vi har haft träningshallen klar i fyra år och i år blir klubbhuset klart. Till sist blir tävlingshallen klar.

Mot vem kämpar ni hårdast om avancemang?

– AC Oulu och Jaro. AC Oulu har varit ett av de bästa lagen i serien under en längre tid och Jaro har spelat den bästa fotbollen i landet sedan deras nya tränare tog över, bättre än HJK, RoPS och PS Kemi.

Du anser inte som många andra att Honka kommer att stiga?

– Jag såg hur de spelade i tvåan i fjol. Varför borde man tro att de stiger? De tror sig vara något extra, men det får de gärna göra. Det kommer så tuffa killar från norr att de kommer att bli överraskade.

10. GrIFK – ”Vi har ett år mera erfarenhet än i fjol”

Grankulla IFK spelar med nästan samma lag som i fjol då laget kom på sjätte plats efter avancemanget från division 2. Den tidigare assisterande tränaren Ari Asukka har tagit över efter Rami Luomanpää.

Ari Asukka är Grankulla IFK:s nya chefstränare. Ari Asukka är Grankulla IFK:s nya chefstränare. Bild: Lehtikuva ari asukka,Grankulla IFK

Under vinterns cupmatcher spelade GrIFK oavgjort mot HIFK och KTP. Det blev förluster mot Honka och HJK, men en 2–0-seger mot Gnistan.

I Grankulla drömmer man inte om avancemang, utan siktar på att hålla sig kvar i serien.

– Det är meningen att vi ska hålla oss där och placera oss någonstans i mitten. En placering av den typen som vi nådde förra året är en bra prestation, anser viceordförande Mikael Nyberg.

Hur realistisk känns den målsättningen just nu?

– Vi har tre, fyra killar som stack och lika många som kom in istället. Vi har ett år mera erfarenhet än i fjol. Möjligheterna finns där, inte tvivlar jag på det.

– Spelet under vinterns cupmatcher var riktigt bra tidvis.

Vad tycker du ettans nivå i år?

– För tillfället är jag inte riktigt övertygad om att serien kommer att vara lika jämn som i fjol. Där kan vara några lag som löper ifrån de andra: Jaro, Honka och eventuellt TPS och KPV. De har satsat mest.

Vilka lag ska ni se till att ha bakom er i serien för att behålla er plats i serien?

– Det är väl lagen som har stigit till den här säsongen till serien, som närmast hör till dem som man ska hålla bakom ryggen.

Finlandssvenske Oskar Autio tänker spela i den nordamerikanska universitetsserien i framtiden. I ett meddelande på Twitter skriver målvakten att han har förbundit sig till att spela för Penn State.

Hoppa över Twitterpostning

Autio agerade backup i U18-landslaget, som tog silver i VM för en knapp vecka sedan. Som tredjemålvakt spelade Autio ändå inte en endaste match i turneringen. Esbobördige Autio kommer närmast från Blues A-juniorer, där säsongen tog slut i kvartsfinalerna i juniorernas FM-liga.

Brodern Erik Autio har redan spelat i Penn State sedan tre år tillbaka, och gör sin sista säsong i laget 2017-18. Enligt Penn State-tidningen Daily Collegiate kommer bröderna därför inte att få spela tillsammans, då den 17-årige Oskar inte ännu den kommande säsongen är tillgänglig för spel i collegeserien.

Enligt tidningen är den intressantaste frågan ifall också Oskar Autio kommer att få ett parodikonto på Twitter i sitt namn, som brorsan Erik fick år 2015.

Barnmorskeinstitutets sjukhus i Helsingfors stängs inom loppet av ett halvt år meddelar Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Orsaken är de omfattande problem med mögel- och mikrobskador som man hittat på förlossningssjukhuset.

Personalen har under de senaste åren drabbats av symptom som tyder på problem med inomhusluften, meddelar HNS.

Flera reparationer har utförts men utan att läget skulle ha förbättrats. Därför beställde HNS en grundligare utredning för att hitta orsaken till problemen.

- Barnmorskeinstitutets sjukhus har under flera års tid haft flera vattenskador, säger fastighetschef Ingemar Borgman vid HNS.

Borgman säger att man vid undersökningarna hittade bland annat strålsvamp och mikrobskador.

Omfattningen av skadorna uppdagades

- Problemen med inomhusluften har varit kända en längre tid och flera reparationer och andra åtgärder har gjorts för att råda bot på situationen. Omfattningen av skadorna uppdagades ändå först nu, säger Seppo Heinonen som är verksamhetschef för kvinnosjukdomar och förlossningar vid HNS.

- Jag är väldigt ledsen över de hälsorisker som personalen utsatts för, säger Heinonen.

Heinonen säger att sjukhusets lokaler kommer att tömmas steg för steg inom 3 till 6 månader.

Kvinnokliniken och Jorvs sjukhus i Esbo är ställen där man kan hantera fler födslar än för närvarande, säger Heinonen angående flytten till nya lokaler.

Det är framför allt personalen som har drabbats av hälsoriskerna eftersom exponeringen har varit långvarig, till skillnad från patienterna som vanligen vistas i sjukhuset bara en kortare tid.

Arbetsskyddsfullmäktig Leena Heikkilä säger att läget har varit oroande och att hon har informerat ledningen och fastighetsförvaltningen om de problem som personalen har berättat om.

Läs mera:

Att leva med fuktproblem och mögelskador - här är era erfarenheter

Var femte byggnad i Finland är fukt- eller mögelskadad. Yle Vega samlade in erfarenheter av att jobba och bo under såna omständigheter.

Läs mera:

Många lider då inomhusluften är dålig - här är de nya vårdrekommendationerna

Att avgöra varför en patient har problem med luftvägarna är svårt. Läkarna ska därför först och främst vårda, men också föreslå att byggnader undersöks för misstänkta fuktskador. Det säger läkarföreningen Duodecim i sina nya vårdrekommendationer för hälsoproblem relaterade till fuktskador.

- Vem bär ansvaret för de barnmorskor som blivit allvarligt sjuka, undrar Nora Sjöholm, barnmorska på Barnmorskeinstitutet.

Personalen på Barnmorskeinstitutet informerades tidig eftermiddag på onsdagen om att delar av Barnmorskeinstitutet i Helsingfors ska avvecklas.
Inomhusluften är för dålig i byggnaden och personalen har länge visat symptom.

Om sex månader ska flytten till andra enheter inom HNS vara klar.

Personalen är lättad över bli tagen på allvar. Barnmorskeinstitutets väntesal Bild: Yle/Mathias Gustafsson barnmorskeinstitutet,sjukhus,väntesal på sjukhus

Många frågor är ännu öppna

- Stämningen var nog lugn och saklig under mötet, men ännu vet vi inte allt, berättar Nora Sjöholm. Vi fick ställa samma fråga flera gånger av flera personer, utan att egentligen få ett riktigt svar.

Vem bär ansvaret för dem som redan insjuknat? Rullstol på barnmorskeinstitutet Bild: Yle/Mathias Gustafsson barnmorskeinstitutet,rullstol,sjukhus

En del av personalen har blivit så allvarligt sjuka av att arbeta i byggnaden att de har tvingats sluta som barnmorskor. För dem har hela yrkeslivet förändrats.

- Vem bär ansvaret för deras öde, undrar Sjöholm. Ledningen hade inget konkret svar på den frågan.

Bra att äntligen bli tagen på allvar

- Personligen är jag glad att vi nu fick veta att det finns allvarliga problem här och att vi tas på allvar och att det görs något åt saken, säger Nora Sjöholm.

Processen har varit lång och sedan år 2014 började personalens hälsotillstånd följas upp regelbundet.

Barnmorskeinstitutet har länge kämpat med dålig inneluft. Barnmorskeinstitutet i Helsingfors Bild: Yle/Mathias Gustafsson barnmorskeinstitutet

Oklart vad som händer nu

Exakt vad som händer till näst och hur det konkret kommer att bli kom inte fram under personalmötet.

- Vi får veta det inom kort, säger Sjöholm. Ledningen ska ha sitt första möte om några dagar och då får vi säkert veta mera.

Jorv får vänta på sin renovering. Nyrenoverade jourutrymmen på Jorvs sjukhus. Bild: Yle/Johanna Minkkinen jorvs sjukhus,jorvs sjukhusområde,jouren

Jorv får vänta på renovering

Enligt planerna skulle Jorvs födsloavdelning renoveras inom en snar framtid med det får nu skjutas upp.

- Vi kan inte flytta föderskorna till Kvinnokliniken nu då det kommer patienter från Barnmorskeinstitutet, säger Ingemar Borgman, fastighetschef på HNS. Jorv måste nu vänta på att bli renoverat.

Den första bronsmatchen mellan SIF och GrIFK i handbollsligan blev en väldigt jämn historia. Med drygt en minut kvar att spela steg Theo Westerlund fram och avgjorde matchen.

Matchen i Sjundeå avgjordes först under de allra sista minuterna.

SIF ledde med fyra mål i första halvlek, men GrIFK avslutade den första halvtimmen med att sätta in fyra bollar på raken och utjämnade tillställningen till 15–15. Halvtidspausen kom alltså lägligt för SIF.

I andra halvlek upprepades mönstret. SIF drog upp ett litet försprång – men GrIFK kom igen.

Westerlund höll huvudet kallt

Med två och en halv minut kvar att spela stod det 24–24 i matchen. Theo Westerlund satte in ledningsmålet för SIF – men GrIFK kom igen via Fredrik Forss.

Då steg Westerlund fram igen och avgjorde matchen genom att göra 26–25 till SIF. Det blev det matchavgörande målet. SIF vann till slut med 27–25. Jan Hagman gjorde det sista målet i matchen.

Hagman, Martin och målvakterna glänste

För hemmalaget stod Hagman och Ian Martin ut ur mängden. Hagman, född 1977, visade att han fortfarande håller på högsta nivå i Finland genom att göra nio mål.

Martin stod för fem fullträffar och var en stor bidragande faktor i hemmasegern.

På fredag klarnar det om SIF lyckas hålla i sitt försprång Sjundeå IF i en ring och firar seger Bild: Yle/ Sture Forstén handboll,Sjundeå IF,Sjundeå if (Handboll),sport

Målvakterna Rony Léven och Atte Pakarinen stod också för riktigt stabila insatser i matchen. Leven räddade 19 skott för SIF, medan Pakarinen stod i vägen för bollen 18 gånger.

Sundberg berömde Léven

Grankulla IFK:s Richard Sundberg konstaterade efter matchen att hans lag stundtals spelade bra. Han gav beröm åt Sjundeå IF:s målvakt Rony Léven och sade att inget ännu är över.

– Sjundeå leder den här matchen, jag vill inte säga att de har vunnit någonting. Sjundeå leder över oss med två bollar, så inget är avgjort.

Grani spelade med en laguppställning som stundtals skiljde sig markant från den normala sexan. Sundberg sade att några spelare i laget är småkrassliga, men han ville inte desto mera kommentera saken.

– Tränaren är den som bestämmer vem som spelar. Och jag går dit tränaren säger att jag ska gå.

SIF tappade fyra måls ledning

Sjundeå IF:s Gustav Svanbäck sade att hans lagt spelade en okej match.

– Vi hade ”momentum” när vi gick upp i ledningen med tre-fyra mål, men tyvärr så bröt vi vårt eget ”momentum” med timeout och andra grejer.

Svanbäck sade att laget tappade sin ledning men att det var strongt gjort att SIF till slut drog ifrån med två mål.

– Ingenting är avgjort, vi ska inte tro att vi har medaljen runt halsen ännu. Vi ska nu ladda om och så spelar vi igen på fredag.

Under hela grundserien fick jag endast en två minuters utvisning. Nu fick jag två stycken i den här matchen.― Richard Sundberg, GrIFK

Noggrann domarlinje

Domarparet Jan Helander – Christian Westerlund dömde rätt många två minuters utvisningar. Richard Sundberg tyckte domarnas linje var aningen sträng.

– Under hela grundserien fick jag endast en två minuters utvisning. Nu fick jag två stycken i den här matchen, sade Sundberg och skakade på huvudet.

Gustav Svanbäck konstaterade att besvikelsen efter semifinalförlusten mot Riihimäkilaget Cocks var som bortblåst.

– Vi har ett så pass ungt lag så det är inte många av oss som fått en FM-medalj tidigare så det är inte svårt att ladda upp för det här.

SIF förhandlar efter fredagens match

Sjundeå IF:s tränare Kaj Hagman sade efter matchen att det finns några småsaker i lagets spel som måste förbättras till den andra bronsmatchen på fredag.

– Vi missade till exempel på tok för många frilägen.

Hagman berättade att han med högsta sannolikhet kommer att fortsätta som tränare för SIF:s herrlag.

– I sådana banor har vi diskuterat. Vi har kommit överens med klubben att vi tar de diskussionerna då sista matchen för säsongen är spelad.

Han sade att det skulle vara mycket trevligt om alla spelarna i laget skulle fortsätta spela i Sjundeå IF.

– Med det här laget vill ja gå framåt, vi har ju redan gjort stora framsteg.

Till exempel Ardo Puna och Theo Westerlund har sagt att de fattar sina beslut efter att de här matcherna är över.

Spelarflykt norrut vore illa

Hagman sade att om viktiga spelare som till exempel Theo Westerlund, Vincent Voutilainen eller Ian Martin lämnar SIF känns det som ett slag under bältet.

– Då måste vi börja jobba med några nya yngre juniorer igen och det vore synd för vi har ett bra go här nu. Det skulle inte kännas bra om några spelare skulle lämna laget inom landet och fara till exempel norrut, sade Hagman och avsåg Riihimäkilaget Cocks.

– Till exempel Ardo Puna och Theo Westerlund har sagt att de fattar sina beslut efter att de här matcherna är över.

Den andra bronsmatchen spelas på fredag i Grankulla. Det sammanlagda resultatet i de två bronsmatcherna räknas ihop.

Finalserien mellan Cocks och BK-46 börjar den 13 maj.

Resultat:

SIF–GrIFK 27–25 (15–15)
SIF: Jan Hagman 9 mål, Ian Martin 5 mål, Ardo Puna 4 mål, Rony Leven räddade 19 skott
GrIFK: Paavo Brummer 5 mål, Richard Sundberg 4 mål, Atte Pakarinen räddade 18 skott

250 postsorterare marscherade på onsdag kväll ut i protest mot regeringens förslag till ny postlag.

- Vi ser ingen annan möjlighet att uttrycka vår oro för vår personal, säger Jari Pellikka, huvudförtroendeman för Posten i Helsingfors.

Ny lag orsakar stor smärta och ångest hos våra arbetare

- De partier som nu sitter i regeringen bryr sig inte det minsta om att den nya lagen kommer att resultera i stora uppsägningar, säger Pellikka. Det orsakar stor smärta och ångest hos våra arbetare.

- Som det ser ut nu, kommer lagen nog att gå igenom, tror huvudförtroendeman Jari Pellikka.

Maskinerna står stilla, det blir nog ingen postutdelning den här veckan mera

Det var kvällsskiftet som deltog i protesten på onsdag kväll. Nattskiftet jobbar som vanligt.

- Maskinerna står stilla. Det blir nog ingen postutdelning den här veckan mera, säger Jari Pellikka.

Regeringens löften gäller bara på festtalsnivå

Finlands Post- och logistikunion Pau konstaterar i ett uttalande att regeringen lovar satsa på bättre sysselsättande åtgärder men att de löftena nog gäller bara på festtalsnivå.

- Ingenting har gjorts för att hitta en lösning på Postens utdelningsproblem, säger Pau.

- I stället lägger man ut verksamhet på entreprenad, och underleverantörer sökes till och med utomlands.

- Postbranschen lever i en brytningstid och tusentals anställda är konstant pinade av samarbetsförhandlingar. Dessa förhandlingar leder i allmänhet till omfattande uppsägningar.

Statsministern har ingen kunskap

- Statsministern borde ha kunskap om Postens problem, men verkar inte bry sig. Han känner inte till vår bransch och personalens trångmål.

- Därför har vi nu fattat ett beslut om en politisk manifestation. Utmarschen pågår i ungefär ett dygn.

- Demonstrationen är inte riktad mot arbetsgivaren utan mot den misslyckade sysselsättningspolitik som landets regering driver.

(Artikeln uppdaterades kl. 21 med Paus uttalande.)

Fyra personer skadades då en bil körde av vägen i Sibbo i natt.

Olyckan skedde på Boxvägen vid ettiden på natten.

Enligt räddningsverket skadades två av personerna i bilen allvarligt och två lindrigt.

Alla skadade är unga vuxna och det fanns både män och kvinnor i bilen, säger jourhavande brandmästare Timo Tähtinen.

Bilen hade av okänd orsak kört av den kurviga vägen och hamnat på taket. Enligt Tähtinen var vägen torr vid olycksplatsen.

Borgå BB stängde strax före årsskiftet. Då sades att de östnyländska föderskorna bland annat kan åka till Barnmorskeinstitutet i Helsingfors. Borgåpolitikern Mikaela Nylander är upprörd över att också den enheten nu stänger.

På onsdagen klarnade det att Barnmorskeinstitutet i Helsingfors stänger inom tre till sex månader. Det här på grund av omfattande problem med inneluften och mögelfynd i lokalerna.

Nyheten påverkar också Östnyland eftersom Borgå BB nyligen stängde.

– Jag blev arg, jag blev bestört och jag blev frustrerad, säger Mikaela Nylander (SFP). Framför allt blev jag jätteledsen för alla som har utsatts för dålig inneluft och kanske får men för livet, men också för alla som ska föda och för förlossningsproblematiken i Nyland.

Borgå BB:s lokaler används delvis

Mikaela Nylander är riksdagsledamot och ordförande för stadsfullmäktige i Borgå. Hon hörde också till dem som kämpade hårt för att Borgå BB inte skulle stänga.

Arkivbild av Mikaela Nylander. Mikaela Nylander Bild: Yle/Fredrika Sundén Kommunalvalet 2017,Mikaela Nylander,Svenska folkpartiet i Finland

Nu har hon varit i kontakt med Leena Koponen som är sjukhusdirektör i Borgå och med HNS vd Aki Lindén för att få veta mer.

– Koponen berättade om läget. Borgå BB:s lokaler används delvis redan till annat och i september öppnar en ny ögonklinik. Så det ser svårt ut vad gäller lokaler.

Aki Lindén befann sig i London och hade inte riktigt koll på läget, enligt Nylander.

Hon säger att hon inte vet vad som kommer att hända nu.

– I morgon, på fredag, ska man presentera en plan för hur förlossningarna ska skötas. Vid Barnmorskeinstitutet föds över 5 000 barn per år. Det är inte bara att flytta verksamheten annanstans; enheten är så stor.

Vem har vetat vad

Nu vill Mikaela Nylander främst veta hur mycket olika personer inom HNS har vetat om hur omfattande problemen vid Barnmorskeinstitutet är.

Hon konstaterar att det verkar lite märkligt att det har funnits hälsoproblem vid enheten i många år och att man utfört reparationer där under flera års tid.

Ändå säger HNS att man inte har kunnat ana sig till hur omfattande problemen är.

– Samtidigt har HNS mycket målmedvetet drivit en linje där man stänger mindre förlossningsenheter. Någon måste ju ha vetat vilken tickande bomb Barnmorskeinstitutet är.

Borgå BB:s gamla lokaler är redan delvis i användning. Skylt för förlossningsavdelningen i Borgå Sjukhus Bild: Yle/Stefan Paavola bb på borgå sjukhus,borgå bb,borgå förlossningsavdelning,förlossning

Nylander kommer att vara i kontakt med HNS vd Aki Lindén på nytt för att reda ut saken. Hon vill att någon tar ansvar för den akuta situationen som har uppstått.

– Vi måste vänta på morgondagens besked. Finns det möjlighet att flytta förlossningarna tillbaka till Borgå åtminstone tillfälligt, eller hur tänker man agera?

Kontakt med Borgås representanter

Nylander är riksdagsledamot och fullmäktigeordförande i Borgå, och har en hel del möjligheter att påverka. Men i det här fallet har HNS makten, säger hon.

HNS har mycket målmedvetet drivit en linje där man stänger mindre förlossningsenheter. Någon måste ju ha vetat vilken tickande bomb Barnmorskeinstitutet är.― Mikaela Nylander

Borgå har två egna representanter inom HNS, nämligen Berndt Långvik (SFP) och Jari Oksanen (Grön).

Hon tänker kontakta dem om möjligheten att påverka och få tag på utredningar, främst vad gäller ansvarsfrågan.

– Så klart kommer jag att föra en diskussion med dem om vad de kan göra. Jag hoppas att de också för fram Borgå som ett alternativ om det visar sig att det finns möjligheter för en förflyttning hit, säger Mikaela Nylander.

Frida Frankenhaeuser ringde upp Mikaela Nylander i Vega Östnylands morgonsändning.

Hundratals arrendetomter för både småhus och höghus i Helsingfors står inför en hyreshöjning omkring år 2020. Hyreskontrakten är 50 år gamla och behöver förnyas. I Esbo ökar antalet arrendetomter men i Vanda har man valt att främst sälja mark, inte hyra ut.

Yle Huvudstadsregionen har rapporterat om församlingarnas tomter på Lövö i Helsingfors där hyrorna nu ska höjas ordentligt.

Inför hyreshöjningar står också invånarna på de 750 arrendetomter vars hyreskontrakt går ut om cirka tre år. Brev om hyreshöjningen har skickats till tomternas hyresgäster omkring årsskiftet.

Kontrakten har antingen gjorts eller förnyats för 50-60 år sedan, då hyreskontrakten och markvärdet var något helt annat än i dag.

- Kontrakten som går ut har hyror som är väldigt låga jämfört med en skälig markhyra i dag, de är bara en bråkdel så höga som motsvarande nya kontrakt som görs för tomter i dag. Till exempel kan en höghustomt med flera höghus ha en hyra på bara några tusen euro per år, säger Anne Nahi, tillsynsjurist på fastighetskontoret.

Tomterna finns på olika bostadsområden i Helsingfors, de flesta i Forsby, Gumtäkt, Kottby och Majstad.

Betydande inkomst för staden

Hyreshöjningen på stadens tomter är inte lika stor som den församlingarna gör på Lövö, men kan ändå innebära tusenlappar mer i årshyra.

Hyran på de tomter vars kontrakt förnyades senast på 70- eller 80-talet kommer att vara omkring tre till fem gånger högre nu.

- Men den nya hyran kommer ändå att vara lägre än vad hyran för nybyggen är i dag, säger Anne Nahi.

De gamla kontrakten som förnyas kommer att ha en hyra som är ungefär 20 procent lägre än vad nybyggenas hyra är i dag.
― Anne Nahi, fastighetskontoret

- De gamla kontrakten som förnyas kommer att ha en hyra som är ungefär 20 procent lägre än vad nybyggenas hyra är i dag.

Hyresnivån för markhyran är ungefär lika eller lite lägre än den summa staden skulle få in i fastighetsskatt om tomterna hade sålts i stället för att ha hyrts ut. För staden är tomthyrorna alltså en betydande inkomst.

På de bostadsområden som hyreshöjningen gäller är invånarna oroliga för att hyreshöjningen kan innebära att alla inte har råd att bo kvar i sina hus - särskilt inte i trähus som annars också kräver stort underhåll.

Inkomsterna från tomter med småhus eller flervåningshus ger Helsingfors upp till 120 miljoner euro per år i inkomst.

Staden äger omkring 60 procent av markytan i Helsingfors, men till den ytan hör också till exempel gator och parker. Antalet tomter som staden äger är i dag 5400, varav 750 står inför en hyreshöjning 2020-2021.

Inkomsterna från tomter med småhus eller flervåningshus ger Helsingfors upp till 120 miljoner euro per år i inkomst. Tillsammans med andra tomter, till exempel för industri och lager, blir inkomsterna 200 miljoner.

Också Esbo hyr ut allt fler tomter - men Vanda säljer hellre

I grannstaden Vanda är det få invånare som råkar ut för stora hyreshöjningar för tomterna, det är vanligare att invånarna äger tomten de bor på. I Vanda har man helt slutat hyra ut tomter.

- På 15-20 år har vi inte gjort nya hyresavtal, vi säljer hellre tomterna och får inkomster, berättar Tomi Henriksson som är chef för boendeärenden i Vanda.

I Esbo är läget det motsatta, allt fler tomter hyrs ut i stället för att säljas. Hyreskontrakten görs på omkring 60 år och de äldsta går ut först om några år. Esbo har alltså inte hyrt ut tomter lika länge som Helsingfors. Men i dag är majoriteten av tomterna som folk bygger egnahemshus på just hyrestomter.

Tomthyra är ett bra sätt för staden att få regelbundna inkomster.― Laura Schrey vid Esbo stad.

- Det är ett bra sätt att få regelbundna inkomster till staden, säger Laura Schrey på tomtenheten vid Esbo stad.

Hyresintäkterna för mark ökar varje år i Esbo. I fjol var inkomsterna redan uppe i över 14 miljoner euro, varav omkring hälften kommer från höghus- och småhustomter.

De som vill ha en tomt att bygga hus på i Esbo erbjuds oftast möjligheten att hyra eller köpa tomten.

- De flesta vill inte genast köpa tomten, de sätter hellre pengar på husbygget. Men möjligheten att köpa tomten senare brukar finnas i hyreskontraktet, säger Schrey.

Läs mera:

Församlingar vill chockhöja tomthyrorna - Johans bostadsverderlag kan stiga med hundratals euro

Invånarna på Lövö i Helsingfors får förbereda sig på att hyrorna ska höjas ordentligt på arrendetomterna inom den närmaste framtiden. Församlingarna i Helsingfors och Vanda, som äger största delen av Lövö, säger att orsaken är att hyrorna inte justerats på länge.

Det är inte så där bara att öppna Borgå BB på nytt, säger Millariikka Rytkönen som är nyinvald fullmäktigeledamot i Borgå och ordförande för Barnmorskeförbundet.

Millariikka Rytkönen var tidigare barnmorska på Borgå BB. Numera är hon ordförande för Barnmorskeförbundet och nyinvald fullmäktigeledamot för SDP i Borgå.

Hon säger att hon har blandade känslor vad gäller nyheten om att Barnmorskeinstitutet stänger.

– Det är lite förbryllande. Jag är lättad att man äntligen gör något eftersom personalens situation är allvarlig, men samtidigt är jag väldigt ledsen. Dessutom väcker beskedet en del frågor.

Fel tid att spekulera om Borgå BB

Yle Östnylands reporter frågar Rytkönen hur realistiskt det egentligen är att öppna Borgå BB på nytt.

I egenskap av Barnmorskeförbundets ordförande säger hon att hon är skeptisk till huruvida det här är rätt ögonblick att spekulera om Borgå BB.

– Oberoende av vilken roll man har i samhället så gäller det att noga överväga vad man säger. Det värsta vi kan göra är att inge falskt hopp. Det kan till och med vara farligt, säger Rytkönen.

Hon har redan fått frågor, bland annat av klienter, om det är möjligt att öppna Borgå BB på nytt. Men det går inte så där bara, oberoende av hur härligt det skulle vara.

Läget här är egentligen ganska bra just nu. Kotka och Hyvinge ligger nära och vi har en bra motorvägsförbindelse.― Millariikka Rytkönen

Rytkönen har jobbat inom vården i sexton år och konstaterar att det finns många rörliga delar vad gäller hur vården organiseras.

– Jag tror att man inom HNS skulle göra vågen om det faktiskt skulle gå så lätt att flytta förlossningarna till Borgå.

Hon säger att det inte nödvändigtvis underlättar situationen för personalen vid Barnmorskeinstitutet att ens tillfälligt flytta en del av förlossningarna till Borgå.

Många av dem är västnylänningar och kan inte med lätthet pendla långt österut.

– HNS inleder samarbetsförhandlingar med personalen vid Barnmorskeinstitutet, inte för att säga upp folk utan för att ta med personalen då man planerar vart de ska flytta och när.

Bra med fågelperspektiv

Som Borgåbo konstaterar hon att Borgåborna och östnylänningarna så klart tänker på sig själva. Det kan ändå löna sig att se på situationen ur ett fågelperspektiv också.

Rytkönen vill gärna lugna de östnyländska föderskorna.

– Läget här är egentligen ganska bra just nu. Kotka och Hyvinge ligger nära och vi har en bra motorvägsförbindelse.

Det största frågetecknet är vart de dryga 5 000 förlossningarna från Barnmorskeinstitutet ska flytta.

– Det var redan ett enormt projekt att flytta 900 förlossningar från Borgå BB, säger Millariikka Rytkönen.

I kommunalvalet blev det klart att Samlingspartiets Jan Vapaavuori blir borgmästare i Helsingfors. Nu börjar det klarna vilka som blir biträdande borgmästare. Fullmäktige ska ännu formellt godkänna partiernas kandidater.

Samlingspartiets Pia Pakarinen blir biträdande borgmästare med ansvar för fostran och utbildning. De gröna har utsett två biträdande borgmästare: Anni Sinnemäki får som väntat ansvar för stadsmiljön. Ett mer oväntat namn är Sanna Vesikanska som blir biträdande borgmästare med ansvar för social- och hälsovården.

Pia Pakarinen blir biträdande borgmästare med ansvar för fostran och utbildning. Pia Pakarinen. Bild: YLE/Albert Häggblom cannes,mipim,morgonöppet,pia pakarinen

Socialdemokraterna får borgmästarposten med ansvar för kultur och fritid. SDP utser sin biträdande borgmästare den 8 maj.

På ett möte på onsdag beslöt Samlingspartiet att Risto Rautava blir ordförande för partiets fullmäktigegrupp. Han var partiets gruppordförande också under åren 2007-2009.

De grönas Tuuli Kousa fortsätter som ordförande för Helsingforsfullmäktige.

Läs mera:

Vaddå borgmästare? Fem frågor om den nya Helsingforschefen

I år får Helsingfors en borgmästare för första gången någonsin. Det är ändå är fullmäktige som kommer att ha högsta beslutanderätt i staden.

De färskaste siffrorna över arbetsmarknadsläget ser hoppfulla ut. I mars i år fanns det över trettiotusen färre arbetslösa arbetssökande än för ett år sedan. Också antalet lediga jobb har ökat.

I slutet av mars var dryga 317 000 personer i Finland arbetssökande, det är nästan 34 000 färre än samma tid i fjol. Det här visar siffror från Arbets- och Näringsministeriet som publicerades i dag.

Antalet arbetslösa månad för månad

((vis:1190057))

Senast de arbetslösa arbetssökande var så här få var i september 2014. Arbetslösheten har minskat mer bland männen.

Med hjälp av vår interaktiva grafik kan du titta närmare på hur arbetsmarknaden ser ut där du bor. Grafiken visar bland annat hur arbetslösheten har utvecklats, vilka yrken som är drabbade och hurdana jobb som finns lediga.

Artikeln fortsätter under grafiken.

Kolla läget där du bor

((vis:1190026))

Män utan utbildning har fått jobb

Arbetslösheten har minskat på alla utbildningsnivåer men mest bland dem som har grundläggande utbildning. Där har minskningen varit 19 procent.

Ser man till könsfördelningen är det bland männen arbetslösheten minskat mest.

Bland de arbetslösa arbetssökande har männens arbetslöshet minskat med 12 procent och kvinnornas med bara 7 procent.

Bland yrkesgrupperna minskade arbetslösheten mest bland byggnadsarbetare.

Fler kvinnor söker jobb

I mars i år fanns det totalt 324 000 arbetssökande män och 312 000 arbetssökande kvinnor.

14 000 färre män söker jobb nu än i mars i fjol, men 3 900 fler kvinnor.

Till de arbetssökande hör också personer som har jobb men som har anmält sig som arbetssökande till arbets- och näringsbyrån.

Fler lediga jobb

I mars i år fanns det också 14 600 fler lediga jobb att söka än i mars i fjol. Det totala antalet lediga jobb var över 123 000 i mars 2017.

Mest hade de lediga jobben ökat bland transportarbetare.

Postutdelningen försenas till följd av en strejk i postcentralen i Helsingfors.

Posten räknar med att cirka en halv miljon brevförsändelser kan bli cirka ett dygn försenade. Det kan förekomma förseningar också med de tidningar som delas ut på natten.

Förseningarna drabbar inte paketleveranser eftersom de sorteras på annat håll.

Posten har vidtagit specialåtgärder för att minimera skadorna av strejken.

Jari Pellikka, som är huvudförtroendeman för Posten i Helsingfors, sade till Yle i går att utmarschen är en protest mot regeringens förslag till ny postlag.

Regeringens förslag skulle göra det möjligt att minska antalet utdelningsdagar till tre i veckan i tätorter. Posten bör också konkurrensutsätta utdelningen i glesbygdsområden.

FNB