Amerikanen Mike Lundin har skrivit på för Jokerit för två år framöver, meddelar Helsingforsklubben. Lundin kommer närmast från en medelmåttig säsong i NLA, men har erfarenhet från både NHL och KHL.

– Lundin är en pålitlig spelare, som kan hjälpa till i både offensiven och defensiven. Han har erfarenhet från de bästa ligorna i världen och är en viktig kugge i vårt försvar, säger Jari Kurri i Jokerits pressmeddelande.

Den 32-årige Lundin har spelat 252 matcher i NHL och tre säsonger i Barys Astana i KHL, där han samtliga år var bland de tio bästa backarna i poängbörsen.

Den senaste säsongen var ändå blygsam. Under säsongen 2016-17 spelade Lundin i Biel i schweiziska NLA, där backen stod för 2+13 på 45 matcher. Plus-minusstatistiken visade ett kyligt -10.

Kontraktet med Jokerit täcker de två kommande säsongerna. All statistik från Lundins karriär hittar ni här (Eliteprospects).

Barnmorskeinstitutet i Helsingfors är Finlands största förlossingssjukhus med omkring 5500 förlossingar per år. Efter att det på onsdag blev klart att Barnmorskeinstitutet ska sätta lapp på luckan inom sex månader, undrar många föderskor och familjer om förlossningssjukhusen i huvudstadsregionen ska klara av det tryck som uppstår.

- Det känns obehagligt för egen del och för många andras del. Jag har många vänner och bekanta som har hört av sig. En frågade om vi ska föda i Kajana, säger Karin Palmén som har beräknat datum i juli.

Palmén är också aktiv inom lokalpolitiken i Helsingfors och hon representerar SFP.

Karin Palmén, lokalpolitiker för SFP i Helsingfors, har beräknat datum i juli. Karin Palmèn Bild: Karin Palmèn karin palmen

- Enligt vad jag har förstått så var det i helgen spärr på både Kvinnokliniken och Barnmorskeinstitutet. Många i Helsingfors har åkt till Hyvinge och Lojo. Det här är utgångsläget och nu ska Barnmorskeinstitutet försvinna, säger Palmén.

Enligt Palmén är det inte första gången som just föderskor får ta emot smällar av det här slaget.

- Vi är redan en grupp som man har sparat väldigt mycket på. Startpunkten är den att vi inte längre får veta var vi ska föda och vi får inte heller bekanta oss med förlossningssjukhusen på förhand, säger Palmén.

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrik HNS ska behandla frågan om hur förlossningarna i huvudstadsregionen ska fördelas på fredag.

Läs mera:

Barnmorskeinstitutets sjukhus stängs inom ett halvår på grund av mögel

Barnmorskeinstitutets sjukhus i Helsingfors stängs inom loppet av ett halvt år meddelar Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.
Orsaken är de omfattande problem med mögel- och mikrobskador.

Det blir ingen fortsättning i HIFK för Arttu Luttinen. I ett Instagraminlägg meddelar lagkaptenen att han lämnar klubben.

Efter fem raka säsonger i HIFK lämnar egna produkten Arttu Luttinen klubben. Han avslutade sin sejour i Helsingforslaget med en fjärdeplats. HIFK föll i bronsmatchen mot JYP förra veckan.

Luttinen tackar i ett inlägg på Instagram klubben.

– Jag har många underbara minnen från HIFK-åren. Ett stort tack till alla som har varit med. Fansen, organisationen, lagkamraterna. Det har alltid varit kul att komma till hallen. Det har varit en ära att vara en del av den här klubben.

Skip Instagram post

De två senaste säsongerna var Luttinen HIFK:s lagkapten. 33-åringen har bland annat tagit tre ligasilver i karriären. Det senaste kom förra våren när HIFK föll i finalserien mot Tappara.

Den här säsongen blev inte lyckad för Luttinens del. Han drogs med en del skadeproblem och noterade bara 6+6=12 poäng på 41 grundseriematcher. I slutspelet noterade han inga poäng på tio matcher.

Byggbolaget YIT:s krav på skadestånd på fyra miljoner euro av Västmetrobolaget förkastades på torsdagen av Esbo tingsrätt. YIT:s krav handlade om att Västmetrobolaget gett felaktig information om entreprenaden.

YIT byggde mellan åren 2011 och 2014 metrostationen i Ängskulla i Esbo. Bolaget byggde både stationshallen och själva metrotunneln.

Skadeståndskravet handlade om att YIT ansåg att Västmetrobolaget gett felaktig information om kvaliteten på berget, vilket påverkade YIT:s anbud. Arbetet blev mycket dyrare än YIT hade tänkt sig.

YIT måste ersätta Västmetrobolaget för försening

Tingsrätten konstaterar ändå att en stor del av berget inte hade undersökts på förhand, vilket YIT som en professionell entreprenör borde ha förstått. Rätten tog fasta på att det i avtalet mellan parterna fanns villkor om ersättningar vid eventuella förändringar.

YIT:s skadeståndskrav förkastades därför i sin helhet.

Tingsrätten tog också ställning till förseningen av arbetet. Hade YIT rätt till tilläggstid för att berget var av annan kvalitet än väntat? Enligt rätten hade YIT rätt till en månads tilläggstid men på grund av olika misstag försenades arbetet med två månader. Därför måste YIT betala 390 000 euro till Västmetrobolaget.

Tingsrätten anser också att YIT på grund av slarv grävt ut stationshallen omkring 3 000 kubikmeter utöver det avtalade. Byggbolaget ska därför ersätta Västmetrobolaget med 600 000 euro för det reparationsarbetet det krävde.

Också andra entreprenörer har stämt Västmetrobolaget

Tingsrättens dom har inte vunnit laga kraft utan kan överklagas till Helsingfors hovrätt.

Förutom YIT har också entreprenörerna Destia och A-insinöörit stämt Västmetrobolaget. A-insinöörit har ändå dragit tillbaka sina krav efter överenskommelse med Västmetrobolaget. Destia kräver 3 miljoner euro för förseningar.

Korrigering kl.16.46: I en tidigare version av artkeln stod att A-insinöörit kräver 2 miljoner euro av Västmetrobolaget men parterna har kommit överens utanför rättssalen och A-insinöörit har dragit tillbaka sina krav.

Om Migrationsverket inte beviljar asyl och inte vill stå för kostnaderna så okej, men ge då ett uppehållstillstånd för arbete så man själv kan betala för sig, säger Jadu upprört.

Efter ett och ett halvt år i Finland talar han redan finska och har lyckats få ett jobb. I Irak studerade han redovisning. I Finland lärde han sig först engelska men insåg sedan att det också krävdes finska för att få jobb.

Chefen frågade om han kan hjälpa mig att stanna i Finland.― Jadu

Nu jobbar han för ett företag som gör olika sorters renoveringsarbeten både inomhus och utomhus.

Jadu kom till Finland som flykting och har ansökt både om asyl och om uppehållstillstånd för arbetstagare. Hittills har han bara fått avslag.

Asylprocessen fortsätter i förvaltningsdomstolen, men om det blir ett nej också där förlorar han rätten att vistas och arbeta i Finland.

Det vill både han och hans chef undvika.

- Chefen frågade om han kan hjälpa mig att stanna i Finland. Jag frågade några vänner om råd, och de föreslog att vi skulle ansöka om uppehållstillstånd för arbetstagare.

- Det kostar ungefär 500 euro att ansöka och chefen frågade om han skulle få betala hälften. Jag sade nej. Han hjälper ju redan så mycket, säger Jadu.

Mycket byråkrati, osäkert resultat

Att få ett arbetstillstånd kan ändå vara knepigt. Det gäller att ha ett fast jobb och en chef som fyller i blanketter och försäkrar att arbetstagaren förtjänar tillräckligt för att försörja sig.

Dessutom gäller det att vara i rätt bransch, en bransch där det råder brist på arbetskraft och där det är svårt att rekrytera. Annars är det svårt att få uppehållstillståndet.

Jag har ingenting, jag bara väntar nu.― Mohammed

Myndigheterna har en lista på jobb som är svåra att fylla. I Nyland gäller det bland annat olika städjobb, vissa jobb i restauranger och storkök och en del jobb i byggbranschen.

Myndigheterna meddelade Jadu att bristen på renoverare inte är tillräckligt stor för att han skulle beviljas uppehållstillstånd.

Besvikelsen är stor, men en ny ansökan ska snart lämnas in. Den här gången ska ansökan göras för ett specifikt yrke som finns på listan över jobb som är svåra att få personal för.

- Chefen sade att vi skriver att jag är byggnadsmålare. Jag har målat en del och har lärt mig jobbet.

Åtta månader och fortfarande inget svar

Mohammed börjar bli desperat. Han har ansökt om uppehållstillstånd för arbetstagare, men efter åtta månaders väntan har han fortfarande inte fått något svar.

Han lämnade in sin ansökan medan han väntade på att Högsta förvaltningsdomstolen skulle avgöra om han har rätt till asyl.

Efter att han fått nej även i tredje instans blev han en av de så kallade papperslösa. Utan rätt att vistas i Finland. Utan rätt att arbeta.

En mikrofiberduk. Bild: Yle / Hanna Othman microfiberduk,Mikrofiber,mikrofiberduk,Städa,städare,städning

Städning ger inkomster och hopp

Nu har han i över två månaders tid varit utan inkomster. Han hyr in sig hos en bekant, men pengarna börjar vara slut och han har inte vågat säga att han inte längre har råd att betala hyra.

- Jag har ingenting, jag bara väntar nu, säger Mohammed.

Utan jobb har han inga framtidsplaner, ingen framtidstro. Att åka tillbaka till Irak är uteslutet.

Mohammed började städa redan under den första tiden i Finland.

- Jag började hjälpa städarna på flyktingmottagningen och det företaget anställde mig sedan, berättar Mohammed.

Städchef beundrar invandrarnas attityd

Vid Forenom öser Mohammeds chef Kristi Arro beröm över Mohammed.

- Han har lärt sig städyrket, han är flitig och noggrann, och dessutom trevlig, säger Arro.

Företaget har också anställt andra asylsökande. Två av dem har fått asyl, och fem har ansökt om uppehållstillstånd för arbetstagare.

- Jag säger till dem att om de får ett negativt svar på sin asylansökan ska de genast ansöka om uppehållstillstånd för arbetstagare, säger Arro.

Kristi Arro anställer gärna asylsökande. Kristi Arro vill ha Mohammed på jobb. Bild: Yle / Victoria Wirén forenom,kristi arro,städning,städningsarbete

Om Migrationsverket ger avslag på en asylansökan kan personen i fråga vända sig till förvaltningsdomstolen. Efter det kan man ännu försöka få sitt fall prövat i Högsta förvaltningsdomstolen.

Den här processen tar länge, och om det finns risk för ett nekande svar är det bra att det finns en annan metod för att stanna lagligt i landet.

Arro är alldeles häpen över hur samvetsgrant och flitigt flyktingarna jobbar.

- De vill jobba, de är ivriga. Jag visste inte att män skulle kunna klara av att jobba som hotellstädare. Det är ett utmanande jobb och många klarar inte av det, säger Arro.

Långa köer hos Migri

Migrationsverket tog över behandlingen av uppehållstillstånd för arbetstagare vid årsskiftet. Då fanns det mer än 9 000 ansökningar i kö.

Ungefär 1 500 av dem väntar fortfarande på beslut.

I normalfall är väntetiden ungefär fyra månader, men nu får man vänta betydligt längre på besked.

Mohammed har redan väntat i åtta månader.

Det kändes alldeles hemskt, berättar Mari Nieminen. Att i samma skede man fött sitt första barn till råge på allt fick riskera sin egen hälsa är inte vad man önskar.

Mari Nieminen födde sitt första barn på Barnmorskeinstitutet år 2013. Under den tiden familjen vistades där fick hon svåra symptom av dålig inneluft och mögel.

Hon fick huvudvärk, astma och en aggressiv hudinfektion.

Mari ville hem men så uppstod komplikationer. En vuxen kvinnohand kittlar en nyfödd under foten Bild: Seppo Sarkkinen baby,fot,hand,nyfödd

Ville hem genast men ödet ville annat

- Vi ville ju komma hem så fort som möjligt, berättar Mari. Men så uppstod komplikationer med babyn. Vår nyfödda behövde få ljusterapi och vi fick stanna kvar.

I det skedet var Mari i så dåligt skick att hon inte klarade av att vistas i byggnaden längre.

Mari fick svåra symptom på Barnmorskeinstitutet. Barnmorskeinstitutets väntesal Bild: Yle/Mathias Gustafsson barnmorskeinstitutet,sjukhus,väntesal på sjukhus

Fick inte terapi hemma

- Jag talade med en vänlig barnmorska och vi försökte få en mobil ljusterapiapparat hem, sådant har förekommit tidigare, berättar Mari. Men läkaren gick inte med på en sådan lösning.

Läkaren ville inte ge en mobil ljusterapienhet. Vårdare brevid patientsäng Bild: Yle/Sofi Nordmyr barnmorska,bb,förlossning,gravid,patient,sjukskötare,skötare,vasa centralsjukhus,vård,vårdare

Babyn blev ensam för en tid

- Till sist togs vår baby in på barnavdelningen och jag fick läkarvård och mediciner mot mina symptom på hälsocentralen, berättar Mari Nieminen. Barnmorskeinstitutet hade ingen hjälp att ge mig mot dem.

Eftersom pappan inte fick stanna ensam med den nyfödda på avdelningen fick babyn blir kvar där ensam en tid.

Babyn togs in på barnavdelningen. Mjukisdjur till centralsjukhuset i Vasa Bild: Yle/Eva-Maria Strömsholm barnavdelning,centralsjukhuset,mjukisdjur,vasa,österbotten

"Bra att en så sjuk byggnad stängs"

Nyheten om att Barnmorskeinstitutet nu är i så dåligt skick att det delvis ska stängas, togs emot med lättnad av Mari. Det betyder att hon inte har inbillat sina egna symptom.

- Det är bra att en så pass sjuk byggnad äntligen stängs, säger Mari Nieminen. Bebisarna tar ju sina första andetag där och följderna av det vet ingen.

Det borde finnas ett större utbud av kurser i samhällskunskap i yrkesskolor. Det anser Peter Ammondt som undervisar i samhällskunskap vid yrkesinsitutet Prakticum i Helsingfors. I yrkesskolorna finns det endast en obligatorisk kurs i samhällskunskap och också de valbara kurserna är väldigt få.

Läraren Peter Ammondt tycker att skillnaden mellan undervisningen i samhällskunskap i gymnasier och yrkesskolor är slående stor. Obalansen är enligt Ammondt ett hot mot jämlikheten.

- En del gymnasier erbjuder upp till 15 kurser i historia och samhällskunskap. Vi har två kurser av vilka en är obligatorisk. Det är en enorm skillnad. Det kan leda till ett jämlikhetsproblem , säger Ammondt.

- Förut, innan ändringar i läroplanen, hade vi tre obligatoriska kurser i samhällskunskap. Också statens inbesparingsbeslut inom yrkesutbildningen har påverkat, säger Ammondt.

Enligt forskningschefen Lauri Rapeli vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi borde man satsa på samhällslära bland de unga som inte väljer att gå i gymnasiet efter grundskolan. Det här kunde minska på tudelningen i samhället. Peter Ammondt är inne på samma linje.

- Människor som har mera kunskap om hur samhället fungerar är mer aktiva när det gäller att delta i val, säger Peter Ammondt.

Bland Prakticumelever går åsikterna om samhällskunskap isär

Sjuttonåriga Maiju Borg på Prakticums merkonomlinje håller sig själv uppdaterad om vad som händer lokalt och säger att hon skulle ha röstat i kommunalvalet om hon varit myndig. Hon går yrkesskolans enda obligatoriska kurs i samhällslära just nu och tycker att undervisningen i samhällslära skulle kunna vara bättre.

Maiju Borg studerar på merkonomlinjen vid yrkesinstitutet Prakticum i Helsingfors. Maiju Borg studerar på Prakticum i Helsingfors. Bild: Saga Strandén maiju borg

Undervisningen är bara grundläggande och inte lika fördjupad som gymnasiekurser, som förbereder elever för studentskrivningarna. Det finns ändå ingenting hon direkt saknar i undervisningen.

- Man kan googla allt man behöver veta, säger Borg.

Eddie Ekman röstade i kommunalvalet, eftersom han tycker att man måste försöka styra samhället. Eddie Ekman studerar på Prakticum i Helsingfors. Bild: Emmy Wikström. eddie ekman

Eddie Ekman har inte ännu haft kursen i samhällskunskap men tror att man har den på sitt tredje år. Själv tycker han att det räcker med den ena obligatoriska kursen.

Ekman är 25 år och hade därmed rösträtt i det senaste kommunalvalet och han röstade. Han studerar på el- och automationstekniklinjen

- Man måste på något sätt styra samhället i rätt riktning, säger Ekman.

Överlag intresserar politik honom lite men utöver att följa med nyheter är han inte aktiv.

Carl Hellberg efterlyser mera undervisning i samhällskunskap i yrkesskolor. Carl Hellberg studerar el- och automationsteknik vid Prakticum i Helsingfors. Bild: Emmy Wikström carl hellberg

Carl Hellberg, 16 år, har inte ännu haft samhällslära utöver undervisningen på åk 9 och tycker att politik inte alls diskuteras i skolan. Enligt honom skulle det vara bra med mera undervisning i samhällslära så att unga skulle få veta mera om ens rättigheter och om hur val fungerar.

Hellberg är intresserad av politik och han har börjat läsa in sig på ämnet. Själv studerar han på el- och automationstekniklinjen.

- När jag är myndig vill jag rösta och veta vad jag röstar på, säger Hellberg.

Emma Björkenheim tycker att kursen i samhällskunskap är viktig, men själv är hon inte intresserad av ämnet. Emma Björkenheim studerar på medielinjen vid Prakticum i Helsingfors. Bild: Aino Asklöf emma björkenheim

Emma Björkenheim, 17 år, går på medialinjen. Hon har inte ännu haft den obligatoriska kursen i samhällslära och hon är inte personligen intresserad av samhällskunskap. Men för allmänbildningens skull tycker hon ändå att det är viktigt att gå kursen.

Emma är inte ännu myndig men säger ändå att hon troligtvis skulle ha röstat i kommunalvalet om hon fått. Emma är inte särskilt intresserad av politik men om hon stöter på något intressant i nyheterna läser hon oftast rubriken, men inte mycket mer än det.

- Jag har aldrig personligen varit intresserad av samhällslära, säger Emma.

Svårt att förbättra undervisningen med nuvarande resurser

Enligt läraren Peter Ammondt är det svårt att förbättra undervisningen i samhällskunskap i yrkesskolor med nuvarande resurser.

- Vi har så lite närundervisning att man inte hinner behandla allt man skulle vilja. Man hinner med de mest centrala sakerna och många väsentliga frågor hinner man endast nämna kort, säger Ammondt.

- I den obligatoriska kursen går vi igenom hur samhället styrs i demokratiska system. Också friheter, rättigheter, skyldigheter och maktfördelning behandlas, säger Ammondt.

Artikeln är skriven i samarbete med Nyhetsskolans reportrar: Saga Strandén, Emmy Wikström och Aino Asklöf

VR får stor synlighet med hjälp av bandet Kiss och dess beundrare
då de välkända lyktbärarna på Helsingfors centralstation i Helsingfors fått Kiss-masker.

Lyktbärarna kommer att ha på sig Kiss-maskerna över valborg och Kiss-konserten på Helsingforsarenan den 4 maj.

Lyktbärarna på Helsingfors centralstation fick Kiss-masker den 28 april 2017. Bild: Lehtikuva Emil Wikström,Helsingfors centralstation,Kiss (band),lyktbärarna,skulpturer (konstverk),vr

Det är skulptören Emil Wikström (1864-1942) som står bakom lyktbärarna.

Lyktbärarna har tidigare förekommit i VR:s reklamer som tecknade- och animationsfigurer, men själva skulpturerna har inte tidigare använts i marknadsföringssyfte.

Lyktbärarna på Helsingfors centralstation fick Kiss-masker den 28 april 2017. Bild: Lehtikuva Emil Wikström,Helsingfors centralstation,Kiss (band),lyktbärarna,skulpturer (konstverk),vr

Avslöja de roligaste personerna, platserna och berättelserna som hela världen borde höra om. Bjud in oss till din skattgömma!

Sommaren 2017 filmar Yle runtom i Finland. Inspelningsplatserna består av tips från publiken.

Vi letar efter din hemorts intressantaste personligheter, varmaste minnen och märkligaste platser. Vi vill hitta kända eller okända sevärdheter - stora eller små orsaker att komma just till din by eller dina kvarter.

De roligaste och besynnerligaste historierna berättas i tv-serien Egenland.

Visar det bästa från era viktigaste platser

Egenland är en ny reseguide till Finland. I det här kulturprogrammet är det ni som bestämmer vad som är kultur: Rutten består av de platser och upplevelser ni föreslår.

Bland förslagen väljer vi de bästa platserna, upplevelserna och personligheterna och hjälper nya resenärer att hitta till er. Tillsammans presenterar vi er skatt eller smultronställe i ett videovykort som hela världen kan ta del av.

Den tiodelade, tvåspråkiga tv-serien startar i Yle Teema & Fem i slutet av 2017.

Egenland lockar till att göra avstickare från den planerade rutten, att bekanta sig med både kända och okända under.

Pantar du på en sevärdhet, upplevelse eller historia utan like? Kom med! Det är enkelt, fyll bara i formuläret här nedan!

Kyrkan backar i frågan om att chockhöja tomthyrorna på Lövö, men invånarna är långt ifrån nöjda. På det gemensamma kyrkorådets möte på torsdag kväll kom kyrkan med ett kompromissförslag. Kyrkofullmäktige fattar det slutliga beslutet i frågan i maj.

I stället för att höja arrendehyrorna på en gång sker höjningen under en övergångsperiod på 15 år. Värdet på marken bestäms enligt det lägsta expertutlåtandet - inte på basis av ett medeltal, vilket var den ursprungliga planen.

Församlingarna i Helsingfors är också beredda att nöja sig med en lägre avkastning än planerat. I praktiken betyder det att församlingarna årligen vill få en avkastning på fyra procent på arrendehyrorna. Ursprungligen strävade kyrkan efter en fem procents avkastning.

- Samfälligheten vill vara en god, långvarig, skälig och rättvis hyresvärd, säger Juha Rintamäki, ordförande för gemensamma kyrkorådet i Helsingfors, i ett pressmeddelande.

Församlingarna i Helsingfors och Vanda äger största delen av marken på Lövö. Kyrkan fick Lövö som en donation på medeltiden.

Lövöbon Johan Storgårds är missnöjd med kyrkans kompromissförslag. Lövöbon Johan Storgårds är bestört över planerna på att höja tomthyrorna på Lövö. Bild: Yle/Kristian Svensson johan storgårds

Invånare: Kompromissen finns bara på papper

Enligt Lövöbon Johan Storgårds är kyrkans förslag ingen kompromiss.

- Det är bara ord, i praktiken betyder det ingenting. I praktiken har vi räknat att bostadsvederlaget för en 85 kvadratmeters lägenhet kan stiga till över 1100 euro per månad enligt det reviderade förslaget, säger Storgårds.

- Motsvarande lägenhet hyrs ut för 1200 euro per månad. Vi invånare ser ingen logik i det här, säger Storgårds.

Enligt Storgårds kan invånare och bostadsaktiebolag inte gå med på kyrkans kompromissförslag.

- Om det ursprungliga förslaget hade gått igenom så skulle bostadsvederlaget ligga långt över marknadshyran. Vad finns det för skälighet i kyrkans agerande på den här punkten, frågar Storgårds.

Experter på församlingarnas sida

Helsingfors församlingar har hört många experter för att komma fram till en kompromiss i hyresfrågan. Av flera utlåtanden framgår det att experter tycker att församlingarna inte har oskäliga krav gällande hyran.

- Om och när avkastningen ligger mellan fyra och sex procent kan hyran på inga grunder anses vara oskälig, skriver Vesa Majamaa, emeritusprofessor i miljörätt, i ett utlåtande.

De höjda hyrorna innebär att bostadsvederlaget kan stiga med omkring 5-7 euro per kvadratmeter. Den summan är för stor, anser många invånare.

- Sista kapitlet i det här sammanhanget är inte skrivet i och med kyrkorådets förslag, säger Storgårds.

Kyrkofullmäktige fattar beslut i frågan på sitt möte den 11 maj.

Frågan om hur de drygt 5000 förlossningar som Barnmorskeinstitutet har haft hand om ska fördelas, börjar nu lösas. Kvinnokliniken tar emot merparten, Jorv får resten.

- Vi måste nog klara oss med de fastigheter vi har. Den exakta fördelningen vet vi ännu inte men det klarnar under de närmaste veckorna, säger Seppo Heinonen, verksamhetschef på HNS.

Kvinnokliniken tar emot merparten av föderskorna. Ny sal för kejsarsnitt på Kvinnokliniken i Helsingfors. Bild: Yle/Carina Bruun förlossningssal,kejsarsnitt,kvinnokliniken

Sex salar omförvandlas

Kapaciteten på Kvinnokliniken är för tillfället för liten för att ta emot föderskorna från Barnmorskeinstitutet, men enligt Heinonen löser det sig.

- Vi hade sex extra salar här under renoveringen till förfogande för förlossningar. Nu hör de till polikliniken men vi kan omförvandla dem till förlossningssalar på mycket kort tid, säger han.

Sex salar kan omförvandlas snabbt. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist baby,förlossning,karleby,möcs,stork,österbotten

Patienthotell eller hem?

En viktig fråga är vart alla föderskor ska ta vägen med sina nyfödda efter förlossningen.

- Det utreds som bäst och klarnar också här om några veckor, intygar Heinonen.

Ett alternativ som kastats fram är patienthotell.

- Det tittar vi noga på. Men det finns en hel del öppna frågor kring den lösningen, säger Seppo Heinonen. Det krävs att det finns möjlighet att åtgärda akuta situationer på hotellen och att de annars också fyller alla vårdkrav.

Placeringen efter förlossning är en stor fråga. Förlossningsavdelningen vid ÅUCS Bild: Yle/ Nora Engström baby,bb,förlossning,förlossningar,förlossningsavdelning,nyfödda,sockor,åbo universitets centralsjukhus,åucs

Ett annat alternativ är att mamman får åka hem med sin baby ett dygn efter förlossningen.

- Det skulle kunna vara ett pilotprojekt. Förstås skulle vi se till att all rådgivning med amning och den sortens frågor skulle fås där hemma, med hembesök av en barnmorska, säger Heinonen.

Idag är praxis att en föderska utan komplikationer stannar på avdelningen i två och ett halvt dygn och en som fött med kejsarsnitt tre och ett halvt dygn. Det här ska också ses över.

Många frågor är ännu öppna. Nyfött barn Bild: Yle/Stefan Paavola baby,barn,bb på borgå sjukhus,borgå bb,borgå förlossningsavdelning,förlossning,nyfödd

Ett utmanande pussel

- Det är ett utmanande men fullt genomförbart pussel. Vi kan utföra mirakel på de här sex månaderna, tror Seppo Heinonen. Men det kräver en välutförd planering där tidtabellen är den största utmaningen, säger han.

Nu ser framtiden klarare ut för föderskor i huvudstadsregionen. Som det ser ut nu kommer majoriteten av förlossningarna att förflyttas till Kvinnokliniken i Helsingfors, och resten till Jorvs sjukhus i Esbo.

- Förlossningsavdelningarna måste nog förflyttas till de existerande enheterna, säger Seppo Heinonen, chef för förlossnings- och barnavdelningarna vid Kvinnokliniken.

Igår meddelade HNS att alla förlossningar, som i vanliga fall skulle ha skett på Barnmorskeinstitutet, också i fortsättningen kommer att skötas inom huvudstadsregionen. Det innebär alltså Kvinnokliniken och Jorv.

Finlands största förlossningssjukhus, Barnmorskeinstitutet, tvingas nämligen att stänga inom ett halvår på grund av allvarliga fuktskador.

Det handlar om en enorm enhet, och vi har en lång process framför oss innan det här faktiskt kan fungera i praktiken.― Seppo Heinonen, Kvinnokliniken

Personalen vid institutet har drabbats av symptom redan i många år. Nu har också föderskor vittnat om hälsoproblem efter att ha vistats på sjukhuset endast i några dagar.

Problemen med inomhusluften vid Barnmorskeinstitutet har varit kända länge, men först i onsdags uppdagades den verkliga omfattningen. Vid undersökningarna hittades bland annat strålsvamp och mikrobskador.

Största delen av förlossningarna i huvudstadsregionen kommer att flyttas till Kvinnokliniken. helsingfors,jour,korridor,kvinnokliniken,sjukvård

Fler förlossningssalar tas i bruk

För tillfället har Kvinnokliniken tio förlossningssalar till sitt förfogande. För att uppnå en tillräckligt hög kapacitet finns planer på att på nytt ta i bruk sex stycken förlossningssalar, som hittills har använts som poliklinikutrymmen. Salarna kan tas i bruk på kort varsel.

I Jorv finns nu nio förlossningssalar, och ytterligare två kan tas i bruk direkt.

Planer på patienthotell och mobila barnmorskor

Nu diskuteras också placeringen av de nyblivna mammorna. Ett alternativ är att mammorna efter förlossningen förflyttas antingen till en avdelning eller till ett patienthotell.

Hotellet ligger ett stenkast från Kvinnokliniken, och används nu bland annat av patienter som väntar på att bli opererade.

Ifall alternativet tas i bruk för nyblivna mammor, finns en möjlighet att införa sjukhuspersonal till hotellet.

Cumulus-patienthotellet i Helsingfors kan bli ett alternativ för nyblivna mammor. Sjundeå bad hotellbyggnad. taket med cumulus logo syns. Bild: Yle/Linus Westerlund Cumulus,hotell,Sjundeå,sjundeå bad,spa,vinter,Västnyland

Tanken är också att ta i bruk ett nytt system, där mammorna stannar endast ett dygn på avdelningen, och skickas sedan hem där de får besök av en mobil barnmorska.

Heinonen poängterar att ingenting ännu är fastställt, men frågan borde klarna inom de närmaste veckorna. Det gäller också att ta det steg för steg, menar han.

- Ifall det tas till alternativ som patienthotell eller mobila barnmorskor, är det nog klokast att börja lugnt och prova sig fram innan man tar de nya systemen i bruk på riktigt, säger Heinonen.

Trots att det handlar om stora och dyra beslut är han ändå positivt inställd till framtiden.

- Det handlar om en enorm enhet, och vi har en lång process framför oss innan det här faktiskt kan fungera i praktiken. Att få ihop det här pusslet är krävande, men absolut möjligt - under dessa sex månader kan vi göra under.

Atlas handbollsherrar får en nygammal chefstränare då tecknat ett 2+1-årigt kontrakt med Toni Kallio. Kallio efterträder Johan Nyberg.

Kallio ledde Atlas till FM-brons år 2010 och coachade laget ännu följande säsong. Efter det har Kallio tränat Cocks, HIFK och senast Pargas IF.

Att kontraktet är förhållandevis långt kallar Atlas GM Sanna Eilola för ”inledningen av en ny tid”.

– Vi hittade en gemensam melodi och Kallio är engagerad i klubbens målsättningar, säger Eilola enligt handbollsligans webbplats.

Tanken är att jobba långsiktigt och skapa kontinuitet i verksamheten.

– Vid sidan av representationslagets träningsansvar är meningen att arbeta med lovande A- och B-juniorer och hjälpa dem nå liganivån, berättar Kallio.

I år slutade Atlas säsong i en kvartsfinalsförlust mot Grankulla IFK.

HIFK ledde med två mål på bortaplan mot SJK ännu då matchklockan visade 90 minuter. Trots det får laget fortsätta jaga säsongens första seger.

Varken HIFK eller SJK hade imponerat före dagens enda match i fotbollsligan. HIFK hade kryssat två gånger och förlorat en match medan SJK vunnit bara en av sina fyra första matcher.

Idag delade lagen på poäng efter en högdramatisk match som slutade 3–3.

HIFK stod för matchens första mål då Pekka Sihvola fick foten emellan Fredrik Lassas mjuka skott men styrningen räckte ännu inte för att överraska Mihkel Aksalu i SJK-målet. Sihvola slog ändå in sin egen retur och HIFK fick fira mål för andra gången den här säsongen.

Sihvola-show i andra halvlek

Sihvola bjöd på ytterligare målglädje då han strax efter paus var framme igen och styrde in Tommi Vesalas passning för att ge gästerna en otippad tvåmålsledning.

SJK reducering kom då uruguyanske anfallaren Facundo smällde in ett av säsongens snyggaste mål i den 68:e matchminuten. Facundo avfyrade ett hårt skott med vänsterfot upp i krysset som HIFK-keepern Tomi Maanoja inte hade någon chans att stoppa.

Men också den storspelande Sihvola var ostoppbar ikväll. Anfallaren fullbordade sitt hattrick då han slog in 3–1 drygt tio minuter före fulltid.

Otrolig vändning

HIFK såg ut att ta fullpott då matchklockan redan visade 90 minuter och gästerna fortfarande ledde med 3–1. Men så gick det inte.

SJK smällde till två gånger på stopptid. Först nickade Aristote Mboma in returen på Ions ribbskott och genast i följande anfall fortsatte dramat.

Mboma föll framför HIFK-målet efter kontakt med Kim Raimi och SJK fick chans att utjämna från straffpunkten.

Ions missade inte utan kvitterade till 3–3. Ett mardrömsslut för HIFK som var ytterst nära säsongens första seger.

– Det stör så mycket att det känns som att huvudet exploderar. Domarna spelade en helt för stor roll i slutet. Jag vill ännu se straffsituationen från video men det verkade ganska mjukt, klagade den ytterst besvikna tremålsskytten Sihvola i ISTV:s intervju.

SJK klättrade till andraplats i serietabellen men har spelat redan fem matcher medan många andra har hunnit med bara tre.

För HIFK var det här säsongens tredje oavgjorda match och laget ligger tredjesist i tabellen efter fyra spelade matcher.

Det var nyårsafton år 1980 i Botbyhöjden i Helsingfors. Johan var ute på gården med stora pojkarna, det vill säga med sina äldre bröder och deras kompisar, och fick för första gången smaka på alkohol.

- Jag hade nog en mamma och en pappa och en riktigt normal familj. Men de märkte inte vad som hände. Åtminstone pratade de inte om det.

Med tiden blev alkoholen en allt viktigare del i Johan Ekroths liv, tills det var det enda som betydde något. Som vuxen var det det första som dök upp i tankarna på morgonen.

- Nog handlade det ju om att hitta den där klunken till morgonmål för att komma igång, säger han.

Johan Ekroth har varit alkoholmissbrukare under största delen av sitt liv. Nu, i en ålder av 42 år, har han varit nykter i nästan tre år. Det är stort.

Bostadslös

När man träffar Johan är det svårt att tro att den här alldeles vanliga mannen med det lugna och trevliga sättet bär på en tung och svår historia, som var nära att sluta riktigt illa.

I flera år var han bostadslös och bodde till stor del ute eller hos vänner i något hörn. Ibland sov han över hos sin mamma, men det kändes svårt. Livet som bostadslös var hårt, särskilt om vintrarna.

- När man går där ute i minus tjugo graders köld och rycker i dörrar... Det är ett hårt jobb att hålla sig vid liv där ute. Trappuppgångar har varit hotell för mig.

Bild: YLE vinter,vinterföre,väg

- Att gå dit och försöka vara nykter... För mig var det omöjligt. Jag vågade inte göra någonting utan sprit.

Kroppen gav upp

Johan drack tills hans kropp inte längre orkade. Han var hemma hos en väninna i Gårdsbacka när han blev riktigt illa däran. Väninnan förde honom till hälsostationen.

- Jag var gul, jag var svullen och vägde hundra kilo och kunde knappt gå. Jag var så sjuk som en människa bara kan vara.

Läkarna förklarade att läget var allvarligt. Levern var skadad. Johan lyssnade, men ville inte förstå.

- Det första jag sa till min väninna efter att vi talat med doktorn var att "Vart ska vi fara och dricka efter det här?".

Hertonäs sjukhus

En tid senare förde ambulansen Johan i ilfart till sjukhus med blodstörtning. Diagnosen var levercirros.

Johan låg först på intensivavdelning i två veckor, och flyttades sedan till Hertonäs sjukhus där han var i sex veckor.

Han säger att det är det värsta han har varit med om.

- Jag kände att jag höll på att bli tokig. Unga flickor byter blöjor på en, kakka och kiss. Ingen pratade med mig. Jag fick inte ens dö bort, jag bara låg där.

Bild på en sjukhusanställd vid arbete. Bild: Yle/Mika Kanerva bråttom,kirurg,sjukhus,webbdoktorn

- Mamma kom och tittade på mig. Mina barn kom och tittade på mig. Där ligger han - han fick som han ville.

"Måste ut från sjukhuset - för att dricka"

Johan kom upp ur sängen och rörde sig med rullstol och så småningom med rullator och sedan gångställning. Han upplever att han inte fick mycket hjälp, så han försökte själv öva sig att gå.

- Jag gjorde det lilla jag kunde. Jag var fast besluten att komma bort därifrån - för att få dricka.

När Johan hade tillbringat sammanlagt åtta veckor på sjukhus konstaterade man att han var i för dåligt skick för att släppas ut. Han hade ingen lägenhet och ingen som erbjöd sig att ta hand om honom.

- Min väninna och min mamma vägrade ta mig. Jag var så besviken och arg då, jag kunde inte förstå varför de inte ville hjälpa mig! Men nu förstår jag. Och jag är tacksam.

Ridasjärvi

Johan skickades till behandlingshemmet Ridasjärvi. Han fick en socialskötare som han upplevde att förstod honom, och han deltog i gruppdiskussioner.

- Det är den bästa platsen jag någonsin har varit på. Jag fick lyssna på andra människor där. Jag fick gråta där. Under de sex veckorna där fick jag mina verktyg.

Han började promenera i naturen, så gott det gick med den sjuka kroppen.

- Jag gick ut i naturen och bara var där. Tänkte på saker. Det var min vård.

Solljus sipprar genom trädgrenar i en grön sommarskog. Bild: YLE / Pentti Kallinen blandskogar,skog,skogar,Solljus,sommar

- När det började se ut som att jag inte heller kommer att dö sa jag åt min socialskötare att jag ska spela fotboll, eller träna små pojkar och flickor att spela.

Det verkade långsökt för i det skedet kunde Johan knappt ännu gå. Men han var bestämd. Han skulle spela.

Sillanpirtti

När han lämnade Ridasjärvi och kom tillbaka till stan fick han plats i boendet Sillanpirtti i Lidamalmen. Han fortsatte med sina dagliga promenader.

- De försökte göra upp ett rehabiliteringsprogram, men jag hade bestämt min egen vård. Den gick ut på att motionera och att börja spela fotboll igen.

"Fotbollen räddade mitt liv"

Om de äldre bröderna med vänner en gång introducerade Johan till flaskan, så introducerade de honom också tidigt till hans livs stora kärlek: fotbollen.

- Jag började spela fotboll år 1976 när jag var två år, när stora pojkarna förde mig till fotbollsplanen. Jag visste inget annat, men jag visste att det här kan jag.

Han spelade en gång i tiden ivrigt, men under de svåraste åren rörde han inte en boll. Nu började han om från början igen.

Botbyhöjden

Han berättar att han gick till sin gamla fotbollsklubb och stapplade in i omklädningsrummet där några äldre spelare och en tränare satt. Några visste vem han var, andra hade han aldrig sett förut.

Han hade inte satt sin fot där på femton år.

- De tittade på mig: "Är den där pojken ännu vid liv?" De kände till min bakgrund, men de såg också något annat. De såg att jag var nykter och att jag bad om hjälp.

Dimma över fotbollsplanen i Näsby, Houtskär. Bild: Yle/Linus Hoffman dimma,fotboll,fotbollsmål,fotbollsplan,Houtskär,morgondimma,näsby

- Det var en otrolig känsla. Jag var välkommen. Inte kunde jag ju spela - jag kunde knappt vända mig. Men det var roligt. Vi skrattade. Sakta fick jag mental och fysisk styrka.

Johan spelade fotboll fem gånger i veckan. Kroppen var i dåligt skick och han hade svårt att röra sig, men det här var något han ville göra.

- Jag var vid liv. Jag behövde inte dricka. Och jag fick göra det jag ville på riktigt; spela.

"Östra Helsingfors är som terapi för mig"

Johan bodde i Sillanpirtti i norra Helsingfors, men livet fanns i de östra delarna av stan, de delar där han har bott i hela sitt liv.

Hans dotter bodde här. Fotbollsklubben. A-kliniken, Socialverket och FPA fanns här. För första gången i sitt liv skötte Johan sina affärer helt själv. Nykter.

- Att vara i östra Helsingfors var som terapi för mig.

Johan har nu flyttat till Nordsjö och är alltså tillbaka i sitt kära östra Helsingfors.

Han berättar att han ibland går för att träffa sina gamla kompisar, de som var en viktig del av hans liv under tiden som missbrukare.

- Jag lämnar aldrig mina kompisar. Jag kan gå och köpa mat tillsammans med dem om de vill, men pengar ger jag inte. Jag vet vad det går till.

Varför just han i tiderna blev missbrukare kan han inte entydigt svara på. Samhället, generna, exemplet av de äldre bröderna - allt har antagligen spelat in. Men han skyller inte på någon.

- Jag gjorde allt vad de stora pojkarna och bröderna gjorde, men jag kan inte skylla på dem. Själv har jag min dricka druckit.

Tillbaka i Ridasjärvi - nu frivilligt

Det var hos en diakonissa som idén att gå en utbildning i att vara erfarenhetsexpert dök upp.

- Jag sa att om jag skulle kunna hjälpa en människa här i livet skulle jag vara nöjd. Hon föreslog då att jag skulle bli erfarenhetsexpert.

En erfarenhetsexpert är en person som genomgått en erfarenhetsexpertutbildning och som har erfarenhet av missbruk eller av psykisk ohälsa. Det kan också vara en närstående.

Utbildade erfarenhetsexperter kan till exempel föreläsa, leda kamratstödsgrupper, delta i paneldiskussioner eller ge intervjuer. Det är föreningen KRAN som ordnar utbildningen.

Johan ville berätta om sitt liv. Han gick kursen och har nu föreläst i några grupper. Han har också jobbat som frivillig i Ridasjärvi, stället där han själv fick vård.

- Jag fick vara med likasinnade och berätta om mig själv. Det gav mig otroligt mycket.

Vill hjälpa

Johan säger att han fick bra feedback efter besöket i Ridasjärvi, och hans önskan är nu att hans tunga historia kan vara någon till hjälp.

Blommor kommer upp i park i Lovisa. Bild: Yle/Fredrika Sundén blommor,gräs,park i lovisa,vår,vårblommor

Johan har också en hälsning till anhöriga till missbrukare:

- Om du märker att ditt eget barn har det svårt: Försök ta itu med det genast i början, innan det är för sent. Du märker det nog. Ge stöd, tvinga inte. Klaga inte och tryck inte på. Fråga. Prata om det, det är det viktigaste. Man kan inte göra annat än försöka.

Det hundraåriga Finland är värt hundra rena stränder. Det är mottot för vårens städtalko på våra stränder. Jippot ordnas i vår i Helsingfors, Åbo, Tallinn och S:t Petersburg.

I vår har flera kampanjer mot nedskräpningen av stränderna fört samman sina krafter. Bakom initiativen står både enskilda städer runt Östersjön och föreningen Håll Skärgården Ren.

Med städjippona vill eldsjälarna påminna om att skräpet inte känner till några gränser. En plastförpackning som slängs i havet i S:t Petersburg kan senare hittas på en strand i Åbo.

I år utvidgar man städtalkot från en dag till en hel vecka och kallar evenemanget en städvåg.

Musik och konstverk ska inspirera

Städerna runt Östersjön ordnar städjippon nu för tredje gången. I exempelvis Helsingfors arrangerar staden ett evenemang vid badstranden i Hertonäs. Där uppträder artisten Dave Lindholm och under talkots gång skapas också ett konstverk med anslutning till temat.

Meningen är alltså ändå att städandet av stränderna ska fortgå också efter de olika evenemangen.

Målet: Hundra städade stränder

Håll Skärgården Ren har som mål för sin kampanj Snygg beach att hundra finländska stränder städas i år, med anledning av Finlands hundraårsjubileum.

Föreningen hoppas att var tusende finländare deltar i städtalkot. Ifjol samlades 117332 skräp från 322 stränder inom ramen för kampanjen. Totalt deltog 3584 personer i jobbet.

Du kan delta

Vem som helst kan vara med och städa stränderna och på det sättet göra något konkret till förmån för Östersjön.

Den som vill delta i det här via den organiserade kampanjen kan anmäla sig till Snygg beach-projektet.

En person har skadats allvarligt vid en brand på en toalett i köpcentret Kampen i Helsingfors

Räddningsverket kallades till platsen strax före klockan 12 på lördagen då ett brandlarm utlösts på toaletten. Orsaken var att en människa brann.

När räddningsenheten kom till platsen hade förbipasserande och väktare släckt branden och räddningspersonalen kunde ge första hjälpen.

Den brända personen skadades allvarligt och fördes till sjukhus.

Branden spred sig inte till andra delar av köpcentret.

Polisen utreder händelsen.

Timo Furuholm räddade ett kryss för sitt FC Inter i snömatchen mot HJK på stopptid. Det firade Njazi Kuqi med att håna HJK-supportrarna.

HJK trodde att man hade satt enorm press på konkurrenterna. Då släppte laget in säsongens första mål på hemmaplan.

Timo Furuholm rakade in 1–1 i den 93:e minuten och gav FC Inter en poäng i den svåra bortamatchen.

Dels var den svår på grund av motståndet, dels var den svår på grund av det miserabla vädret. Det hade gått att ordna ett snöbollskrig i Tölö.

– Jag kan inte komma ihåg en sådan här match. Det var hemskt. Men målet gjorde det kul. Jag har gjort en hel del sådana där mål. Det var inte så snyggt, säger Furuholm till IS-TV.

"Borde ha dödat matchen"

HJK fick ett anfall efter Furuholms mål, men det blev ingen utdelning. Domaren blåste av – och då passade Njazi Kuqi på att håna hemmasupportrarna.

Interanfallaren kokade flera gånger under matchen och efter den räddade poängen firade han tydligt framför HJK-fansen och gjorde gester.

Hemmasupportrarna var fly förbannade på Kuqi. Samtidigt var hemmaspelarna totalt nere.

– Det här känns väldigt tungt. Vi ville ha med oss full pott. Vi borde ha satt ett par mål till vid 1–0 och dödat matchen, men ibland går bollen inte in, säger Juha Pirinen till IS-TV.

Alfredo Morelos placerade in säsongens fjärde mål mot FC Inter. Alfredo Morelos. Bild: Matti Raivio/All Over Press Alfredo Morelos

Fjärde målet för Morelos

På grund av det urusla vädret – blötsnön vräkte ner över Tölö – var det si och så med underhållningen.

Konstgräsplanen var oerhört svårspelad, men det var ändå hemmalaget som behärskade förhållandena något bättre från start. Och än en gång var det Alfredo Morelos som utnyttjade dem allra bäst.

Colombianen missade ett par lägen, men i den 27:e minuten small det. Med ett lågt avslut placerade Morelos in säsongens fjärde ligamål till 1–0.

– Första halvlek var vår sämsta fotbollsinsats på hela säsongen. Vi justerade lite i paus och det blev bättre. HJK hade ändå lägen och ett 2–0-mål hade nog punkterat det här, säger Furuholm.

Nära HJK-självmål

I den andra halvleken fortsatte HJK att ha mer boll och det fanns chanser att utöka. Bland annat hade Atom en boll i mål, men domaren dömde bort det.

I stället höll Faith Friday Obilor på att bli syndabock. HJK-mittbacken och målvakten Thomas Dähne störtade på samma inspel och Obilor nickade bollen i ribban.

Sedan kom slutminutsdramat och HJK:s första poängtapp på hemmaplan i år. Den stora guldfavoriten står på tre segrar, två kryss och totalt elva inspelade poäng efter fem matcher.

Ilves ny tabelltvåa

Nya tvåan Ilves lyckades knapra in på Klubi i dag. Tammerforslaget knep full pott i den luriga bortafajten mot KuPS och ligger fyra poäng efter.

I mitten av den andra halvleken skickade Lauri Ala-Myllymäki in segermålet. I morgon kan IFK Mariehamn ta tillbaka andraplatsen om man slår VPS.

I dagens prestigematch möttes de två nordligaste klubbarna RoPS och PS Kemi. Hemma i Rovaniemi lyckades RoPS vända och vann till slut med 3–1 efter att Eze avslutat målskyttet.

Resultat:

HJK–FC Inter 1–1 (1–0)
Mål: 1–0 Alfredo Morelos, 1–1 Timo Furuholm.

RoPS–PS Kemi 3–1 (1–1)
Mål: 0–1 Filip Valencic, 1–1 Addy, 2–1 Simo Roiha, 3–1 Eze.

KuPS–Ilves 0–1 (0–0)
Mål: 0–1 Lauri Ala-Myllymäki.

FC Lahti–JJK 1–1 (1–0)
Mål: 1–0 Stenio, 1–1 Tomi Petrescu.

Akademiska Sångföreningen sjunger in våren på traditionsenligt sätt i Kajsaniemiparken på första maj.

Konserten börjar kl.9.30 och leds i år av viciedirigent Jakob West och två av körens tidigare dirigenter Henrik Wikström och John Schultz.

Sången sänds direkt i Yle Vega och konferencier är Benny Törnroos. Yle Vega rapporterar från publikhavet i Kajsaniemi också på svenska.yle.fi och på sociala medier.

Utöver konserten sänder Yle Vega under morgonen och förmiddagen feststämningar från hela Svenskfinland. Nilla Hansson är programledare.

Benny Törnroos är konferencier i Kajsaniemiparken på första maj. Benny Törnroos är konferencier i sändningen från Kajsaniemi Bild: Camilla Kivivuori benny törnroos,kajsaniemi 2014

Valborg närmar sig med stormsteg, och trycket att dricka skumvin ökar. Om törsten är stor kan det löna sig att lämna bort de gyllene bubblorna i är, säger Mette Strauss vid KRAN.

- Välj en alkoholfri skumpa i år, de är faktiskt jättegoda, säger Mette Strauss, verksamhetsledare på KRAN, en takorganisation inom missbrukarvården.

Köp inte hem sprit till Valborgsfesten.― Mette Strauss råd till medberoende.

My Ström och Mette Strauss. My Ström och Mette Strauss på parkeringsplats, med Yle-flaggor i bakgrunden. Bild: Yle / Ted Urho mette strauss,my ström

- Köp inte hem sprit till festen, lyder Mette Straus råd.

Den medberoende lider i tystnad

I år har KRAN fokuserat mer resurser på just de som lever nära en missbrukare.

- Det kan ju handla om upp till fem-sex personer: föräldrar, syskon, vänner. Det blir lätt många berörda kring en missbrukare, säger My Ström som gör sin praktikperiod vid KRAN.

Köp alkoholfritt eller inte alls, om du har en missbrukare hemma. Bild: Yle alko,alkohol,skumvin

Många som lever med en missbrukare i familjen är ofta trötta, utmattade och i ekonomiskt trångmål.

- Det kan handla om föräldrar till vuxna barn som får stå för notan. I fjol ordnade vi ett retreat-veckoslut för just medberoende, och det var många som tackade för lugnet och tystnaden.

Ur tystnaden växte också många frågor fram.

- Tar det här någonsin slut, är det många medberoende som frågar sig, berättar Mette Strauss.

Under helgerna tillsammans lär man sig även hantera olika situationer.

- Vi jobbar med att sätta gränser, att till exempel inte betala missbrukarens skulder, eller säga nej, jag vill inte träffa dig när du är berusad, tillägger My Ström.

Läs mera:

Som 6-åring år tog Johan sin första fylla - tvångsvård och fotboll räddade honom ur missbruket

Nu vill Johan Ekroth hjälpa andra.