Samtliga fyra toppgäng bärgade full poängpott, de fyra sista förlorade och de två lagen däremellan delade sinsemellan på poängen. Damligan i fotboll bjöd på väntade resultat.

TPS fortsätter som enda laget utan poängtapp efter lördagens omgång i damernas fotbollsliga. TPS besegrade jumbon JyPK efter vissa besvär.

Jyväskylägästerna tog ledningen i ett kyligt Åbo i den åttonde minuten, men Julia Tunturi kvitterade och Elli Pikkujämsä såg därefter till att de svartvita värdinnorna vann.

– Vi väntade oss en hårt kämpade motståndare som vill öppna poängkontot, men å andra sidan måste jag medge att vi inte såg det bästa av TPS i dag, säger tvåmålskytten Pikkujämsä till Turun Sanomat.

Danielsson debuterade för ÅU

Tre poäng bakom TPS följer HJK, FC Honka och PK-35 på tolv pinnar var. HJK, som förra helgen slog PK i Helsingfors, besegrade ONS med 2–0 hemma.

Den regerande mästaren PK reste sig snabbt efter HJK-förlusten och vann över Ilves med 3–1 tack vare bland annat dubbla fullträffar av Sanna Saarinen.

– En positiv insats av hela laget i dag. Vi tränade bra under veckan och fick ut de saker vi ville på planen. Många saker som inte fungerade mot HJK funkade i dag, säger PK-tränaren Jari Väisänen på klubbens webbplats.

Hoppa över Twitterpostning

Honka besegrade nästjumbon GBK med 4–0 i Karleby (se matchens mål i tweeten ovan), medan mittengängen Åland United och Pallokissat gick en mållös dust i Mariehamn.

– Vi spelade bra och borde gjort något mål, men jag är samtidigt glad att vi inte släppte in något, säger ÅU-nyförvärvet Jenny Danielsson till Nya Åland.

Resultat:

HJK – ONS 2–0 (2–0)
PK-35 – Ilves 3–1 (1–1)
GBK – FC Honka 0–4 (0–1)
TPS – JyPK 3–1 (2–1)
Åland United – Pallokissat 0–0 (0–0)

Valborgsfirandet åtminstone i huvudstadsregionen anses officiellt börja i och med att statyn Havis Amanda vid Salutorget får sin vita mössa

Havis Amanda får sin mössa klockan 18 och det är Svenska Handelshögskolans studentår som i år har äran att lägga mössan på statyn.

Det kyliga vädret har lett till att valborgsfirandet har gått lugnt till på många håll i landet.

Till exempel i Uleåborg var det fyra grader varmt och det regnade, vilket ledde till att firarna var färre än vanligt.

Också i Östra Finland lade det kyliga vädret sordin på festandet och polisen hade inte fler uppdrag än under ett normalt veckoslut.

I Tammerfors har det pågått en gatuockupation, men polisen säger att den har förlöpt lugnt. Ockupationen avslutades under kvällen på valborgsmässoaftonen.

Havis Amanda fick sin mössa

Hankens studentkår lägger vita mössan på Havis Amandas huvud Bild: Jussi Nukari/Lehtikuva Havis Amanda,Helsingfors,statyer,Valborgsmässoafton

Valborgsfirare tar ett dopp i Havis Amandas bassäng Bild: Jussi Nukari/Lehtikuva Havis Amanda,Helsingfors,Valborgsmässoafton

I Helsingfors fick statyn Havis Amanda sin mössa i kallt väder men ändå hade 35 000 människor sökt sig till Salutorget. I år var det Hankens studentkår som placerade den vita mössan på Havis Amandas huvud.

På grund av den senaste tidens händelser hade polisen förberett sig för olika hotbilder. De stora trafiklederna närmast Salutorget hade stängts av då Havis Amanda fick sin mössa.

Även om det var lugnt i början av kvällen rapporterade polisen om bråk senare, främst i Brunnsparken.

Traditioner på många håll

Också i andra städer får statyer studentmössor på valborg. I Jakobstad samlas man vid Runebergs staty och i Åbo är det Lilja staty som för en mössa.

I Åbo sjöng Brahe Djäknar traditionellt in våren på Vårberget - i solsken i motsats till det mulna vädret på många andra håll.

På Västra Finlands polisinrättning säger man att firandet löpte lugnt.

Bättre väder på första maj

Vädret verkar nu bli bättre i södra och mellersta Finland. I morgon väntas sol på många håll, enligt Meteorologiska institutet.

Temperaturen kan stiga till tio grader.

I norr finns fortfarande risk för regnskurar och det fortsätter att vara mulet.

Också väglaget blir bättre och snön som föll dagen före valborg borde ha smält bort från vägarna.

STT, FNB

Storstrejken 1905 blev en kraftfull manifestation, som kan förklara både självständigheten och medborgarkrigets tragiska händelser 1917-1918. Torsten Ekman ville förklara hur det hela började, i den färska boken "Helsingfors röda fanor".

Den kunde läsas som en guidebok över det röda Helsingfors. Det finns många platser som varit viktiga i arbetarnas kamp.

-Det är bara att starta på Järnvägstorget, den stora samlingsplatsen för många demonstrationer på den tiden, guidar Torsten Ekman.

Marschrutten för arbetarmarscherna gick längs Södra Esplanaden mot Salutorget, runt Riddarhuset, innan man kom in på Senatstorget. Man marscherade över långa bron till Djurgården, eller till Fölisön, som var ny då.

Senare blev – och är fortfarande - kvarteren kring Hagnäs viktiga för arbetarrörelsen.

Vårpromenader med politiskt budskap

De första marscherna kring första maj kallades egentligen vårpromenader. Första maj var ju ingen ledig dag, de kunde också hållas senare, när våren blev varmare..

Det var politiska marscher, med hornmusik, röda banderoller, tal. De hade ett starkt budskap, som fick mycket synlighet. Också borgerlig press refererade talen, konstaterar Torsten Ekman.

Författaren Torsten Ekman skriver om arbetarrörelsens tidiga - och svåra - år fram till 1917. Torsten Ekman har skrivit "Helsingfors röda fanor" Bild: Yle/Bengt Östling arbetarrörelsen,författare,Helsingfors,historiker (forskare),Storstrejken 1905,torsten ekman

Håller traditionen efter 100 år?

Det var inte bättre förr, men det har blivit betydligt bättre. Så vad finns det att fira och kräva på arbetarnas första maj?
I dag gäller talen och parollerna dagspolitiska aktuella frågor som just nu behandlas i riksdagen.

Då var kraven på högre nivå, de gällde grundrättigheter som arbetarna på den tiden saknade; mat och drägliga löner, rösträtt och arbetstid, och viktigast: skolplikten och fri undervisning.

Idag är det svårt att hitta likadana målsättningar som borde förverkligas.

-De ursprungliga kraven är uppfyllda, och dagens krav står långt från dem som ställdes i början av 1900-talet, konstaterar Torsten Ekman.

Han vill ändå inte tala om varken vänsterns eller arbetarrörelsens kris.

-Kom ihåg att alla de stora partierna är över hundra år gamla. De är inte tidsenliga, påpekar Torsten Ekman.

Som historiker uppmanar han oss att vänta och se vart det utvecklar sig. Helt nya partier ser redan dagens ljus i Frankrike och Spanien, som slår ut de gamla.

Det omstridda myntet. Jubileumsmynt präglat av myntverket i Finland. Bild: Myntverket i Finland jubileumsmynt,Myntverket AB

I år tänker kanske en och annan i marschen på det jubileumsmynt som planerades av statsrådet, med en bild från broderkriget/inbördeskriget/de tragiska händelserna 1917-1918.

Är en gång visade det sig finnas många traumor kring händelserna för ett sekel sedan.

Iscensatt exekutionsbild, men ändå sant

Motivet på det omstridda myntet kommer från ett fotografi, taget i västra Nyland. Torsten Ekman, liksom andra historiker, tror att det är en iscensättning.

Men visst förekom avrättningar. På både röd och vit sida. Minst 35 000 mänskor dödades totalt, huvuddelen på den röda sidan.

-Det är lite överraskande att det där myntet kommer upp. Men det råder olika uppfattningar om vad som hände.

Det finns de som påstår att det kriget har hyschats ner. Men det finns hundratals böcker om kriget 1917-1918, konstaterar Torsten Ekman.

Ville väcka uppseende?

Ända in på 1970- och 80-talet spelade kriget en roll. Man ville dela in folk och partier i höger och vänster, röda och vita.

Så småningom började man utreda krigsbrott på båda sidor och diskutera termerna, inbördeskrig, frihetskrig, uppror, klasskrig och vad de röda och vita gardena egentligen gjorde.

Att man nu lyfter fram en sån händelse på ett jubileumsmynt är märkligt, säger Torsten Ekman. Han förundrar sig över att man vill gå in på den aspekten i självständighetsfirandet.
Men det är ju inte ovanligt att man vill väcka lite uppseende nuförtiden, som Torsten Ekman konstaterar.

Popkalas för att fira kriget?

För en historiker är det intressant också hur man nu uppmärksammar händelserna före och efter inbördeskriget. Själva myntet drogs in efter protesterna.

- Det blir väl ett popkalas igen, på samma sätt som år 2017 inleddes, ironiserar Torsten Ekman.

Nä, allvarligt så hålls det väl några seminarier. Det är inte längre modernt med stora fosterländska manifestationer, med militärparader och liknande.

-I värsta fall delas folket än en gång, så att kriget uppmärksammas med skilda evenemang för vänster- och högerfolk. Men det behöver vi knappast uppleva, tror Ekman.

Alla krig har en orsak

Den nya boken om arbetarrörelsens tidiga år är skriven just för att historien inte är känd. I värsta fall tror dagens generationer att medborgarkriget dök upp från ingenstans, ett folkligt uppror som vi inte kunde hantera.

Nej, förspelet finns i Finlands kamp för autonomi, parallellt med arbetarrörelsens kamp för ekonomisk och politisk rättvisa. Den vägen kom det socialdemokratiska partiet till, då störst.

Det finns en bakgrund som Torsten Ekman vill förmedla, detta år när intresset kanske finns.

Storstrejkens centralkommitte 1905. Från Helsingfors svenska arbetarförening bl.a. K.G.K. Nyman, , G. Johansson, Anton Caselius samt K.F. Hagman och Johan Kock Helsingfors centralkommitte för storstrejken 1905 Bild: Helsingfors stadsmuseum/fotograf okänd arbetarrörelsen,Helsingfors,Storstrejken 1905,strejker

Valborgsmässoafton har enligt polisen förlöpt i rätt lugna tecken på de flesta håll i landet.

Det kyliga vädret har dämpat firandet en aning utomhus, men räddningstjänsten i Helsingfors fick cirka 200 brådskande utryckningar för att någon ramlat och slagit sig, blivit misshandlad eller drabbats av förgiftning.

I Brunnsparken i Helsingfors gick det stökigt till. Polisen tvingades tömma hela parken på folk redan före midnatt på grund av bråk och sabotage.

Bråken började vid 21-tiden på kvällen. Enligt polisen fanns det en grupp personer som ställde till med slagsmål och utförde stölder.

Dessutom tände någon eld på tio flyttbara utomhustoaletter.

Bajamajor i Brunnsparken. Bajamajor på rad i Brunnsparken Bild: Yle / Ted Urho bajamaja,brunnsparken,första maj,morgonöppet,parkmiljö,utetoalett

Omkring 35 000 personer såg på när statyn Havis Amanda fick sin studentmössa på Salutorget klockan 18. Där gick allt lugnt till.

Solen tittar fram i dag

Vädret ska vara bättre på första maj än på valborgsmässoafton i södra och mellersta Finland.

I dag väntas sol på många håll och det ska bli cirka tio grader varmt.

I norr finns fortfarande risk för regnskurar och väglaget kan vara dåligt.

Drumsösundet i Helsingfors kan komma att stängas för gott för stora färjor. Skepparföreningen anser att planen kraftigt försämrar utvecklingen av det marina Helsingfors.

Det är byggnadskontoret i Helsingfors som vill att Drumsövägens bro mellan Drumsö och Sundholmen inte ska kunna öppnas efter att bron har reparerats tidigast 2019.

Förslaget motiveras dels med att behovet av att öppna bron har minskat och dels med att en stängd bro sparar pengar.

Tidigare öppnade bron för koltransporter från Sundholmens kraftverk men numera finns kolhamnen söder om bron och kolet transporteras under jorden.

I fjol öppnade bron bara några gånger och likaså 2015. Det har handlat om trålare, tankfartyg och kryssningsfartyg som ska ta sig genom Drumsösundet.

Hör till de broar som är i sämst skick

Kostnaderna för underhåll av lyftmekanismen ligger på mellan 15 000 och 20 000 euro per år och en reparation av maskineriet kostar omkring 1,5 miljoner euro.

- Största delen klarar sig utan att bron öppnas. Och vi tänker att de summor som nu används för underhåll kan användas för att reparera de broar i Helsingfors som är i dåligt skick, säger projektchef Eero Sihvonen på byggnadskontoret.

Enligt Sihvonen är Drumsö bro i stort behov av reparationer.

- Drumsö bro hör till de broar i Finland som är i sämst skick. I allmänhet är broarna i Helsingfors stora och gamla, vilket syns när vi räknar hur skadade de är, säger Sihvonen.

Nordsjö bro repareras nu och därefter är det dags för Drumsö bro.

Skärgårdsskepparföreningens ordförande säger att alla båtar snart måste trängas vid Salutorget. salutorgskajen i solsken Bild: YLE/Emelie Schauman brygga,hamn,pariserhjul,salutorget,vatten

"Båtarna blir hela tiden större och ryms inte under bron"

När Drumsö bro är stängd är höjden som mest fem meter.

Skärgårdsskepparföreningen i Helsingfors gillar inte alls planerna på att stänga Drumsö bro för gott. Till föreningen hör en stor del av de båtföretagare som verkar i huvudstadsregionen.

- Det finns flera viktiga hamnar på andra sidan Drumsö bro. Till exempel Fölisön och en stor brygga i Munksnäs, dit kongressgäster brukar föras. Utvecklingen går dessutom mot att båtarna blir större och de ryms därmed inte under bron, säger Esa Vainio, föreningens ordförande.

- En stor sak är också midsommarkryssningarna till Fölisön. Restaurangbåtarna kan inte ta sig genom Drumsösundet om inte bron öppnas, säger Vainio.

"Skillnaden till Stockholm är som mellan natt och dag"

Vainio är också kritisk till hur staden förhåller sig till skärgården och till det marina Helsingfors.

- Förutsättningarna för vattentrafiken blir hela tiden sämre. Nu är det stängningen av Drumsö bro i väster och nya Hagnäs bron som ska bli lägre än den tidigare. Alla båtar ska numera tydligen trängas vid Salutorget. Snart är det inte längre möjligt att köra med båt från en stadsdel till en annan, säger han.

Vainio anser att Helsingfors agerande är i strid med pratet om att staden lyfter fram skärgården och havet.

- Skillnaden mellan Helsingfors och Stockholm är som mellan natt och dag. Där uppskattas skärgårdsbåtarna och det finns långa bryggor till deras förfogande.

Nämnden för allmänna arbeten behandlar stängningen av Drumsö bro på sitt möte nästa vecka. Därefter går ärendet till stadsstyrelsen.

Akademiska sångföreningen sjöng traditionsenligt in våren i Kajsaniemiparken i Helsingfors på måndagsmorgonen.

På plats fanns festprissar i alla åldrar och många hade med sig både bubbel och picknickkorgar med läckerheter.

Vågar vi äntligen tro på våren? Efter en snöig valborg firades första maj i Kajsaniemiparken i Helsingfors i några plusgrader och sol.

Akademiska Sångföreningen, Humpsvakar och dignande picknickbord - allt är som det brukar i Kajsaniemi den första maj också i år, och efter ett veckoslut med snö och slask har vädret äntligen bestämt sig för att samarbeta.

Anders Westerholm och Dilla Ekström-Bergman hör till samma gäng vänner som träffats varje första maj i Kajsaniemiparken i många års tid. Anders Westerholm och Dilla Ekström-Bergman i strålande solsken och studentmössor i Kajsaniemiparken. Bild: Marianne Sundholm / Yle första maj,Kajsaniemiparken

- Det här är årets höjdpunkt, säger Anders Westerholm.

Han står med ett gäng på omkring 20 personer som samlas kring ett eget picknickbord i Kajsaniemiparken varje första maj och har gjort det i tiotals år redan.

Westerholm tycker det är viktigt med traditioner och att första maj är den bästa högtiden för att den är så glad och sorgfri, och ett klart tecken på att våren är på väg.

Årets största fest

Att valborg och första maj är årets största fest håller de flesta studentföreningar med om.

En som firat extra stort i år är Svenska Handelshögskolans Studentkår SHS som i går stod i tur att sätta mössan på Havis Amanda.

Karri Lumivirta är ordförande för SHS som varje år samlas kring långbord uppe på kullen i Kajsaniemiparken. Hankens studentkår SHS har samlats kring ett picknickbord i sina vita studentoveraller. Bild: Marianne Sundholm / Yle första maj,Kajsaniemiparken,karri lumivirta,Svenska handelshögskolan

- Det var en ära, säger SHS ordförande Karri Lumivirta som fick sköta själva mösspåläggningen.

Nu har SHS-medlemmarna samlats kring flera dukade långbord uppe på kullen i Kajsaniemiparken, som de brukar varje år.

- Vappen år årets största fest för studenterna, säger Lumivirta.

Toaletter mitt i festen stör

Klart största dragplåstret i Kajsaniemiparken är varje år Akademiska Sångföreningen och Benny Törnroos som är konferencier för konserten, som också sändes i Yle Vega.

Benny Törnroos önskar alla en glad första maj. Benny Törnroos gör tummen upp i studentmössa i Kajsaniemiparken. Bild: Marianne Sundholm / Yle Benny Törnroos,första maj,Kajsaniemiparken

- Kan vi få höra er alla ropa ett "Glad första maj!" ber Törnroos publiken och får ett rungande svar.

Akademiska Sångföreningen inleder som vanligt med Vintern rasat. Akademiska sångföreningen uppställda i Kajsaniemiparken med studentmössor på sig. Bild: Marianne Sundholm / Yle Akademiska Sångföreningen,första maj,Kajsaniemiparken

Sången lockar många förstamajfirare och sandplanen fylls fort av folk. Många hänger kvar länge efter att konserten har slutat, och eftersom temperaturen har stigit till 11 grader i skuggan är det sannolikt att picknicken i Kajsaniemiparken blir extra lång i dag.

En enda sak stör feststämningen: bajamajornas placering.

- Varför har staden placerat ut toaletterna mitt i festen? Så får det ju inte vara, säger Westerholm.

Mitt på sandplanen, och mitt i festen och i och Akademiska Sångföreningens utsikt mot publiken står de blå utetoaletterna. Folkmingel i Kajsaniemiparken på första maj. Bild: Marianne Sundholm / Yle första maj,Kajsaniemiparken

Madeleine Wendelin har i flera år kämpat för att hennes 85-åriga sjuka moster, som behövde hjälp med allt, ska få plats på ett äldreboende. Men först efter hot om polisanmälan för utsättande reagerade Helsingfors stad.

- På morgonen kom hemvårdare och hjälpte upp henne ur sängen för annars kom hon inte upp. Sedan kom hemvårdare på dagen, på kvällen och på nätterna och vände henne. Under dagarna besökte också bekanta henne och handlade och lagade mat. Hon behövde hjälp med maten, med att klä på sig, med att gå i duschen och med att gå på toaletten, beskriver Madeleine Wendelin sin mosters vardag under de senaste åren.

- Hon har inte varit utomhus på fem år och hennes dagar gick ut på att ligga i sängen med blöta blöjor.

Wendelin säger att mosterns sjukdom gör att hon kan bli paralyserad och svår att flytta på.

- Jag kan inte lyfta henne ensam, säger hon.

"Hade inget alternativ än att hota med polisanmälan"

För omkring fem år sedan insåg Wendelin att mostern inte längre kan bo ensam.

- Ibland sade hon att hon vill flytta till ett boende och ibland att hon inte vill göra det. Jag anser att man inte kan höra på en gammal dement åldring. De kan inte fatta sina egna beslut.

Wendelin säger att mostern har bott på boende under kortare perioder.

- Jag har diskuterat med socialvården i flera år för att hon ska få en permanent plats. Och inom socialvården har man varit av samma åsikt som jag, säger hon.

- Men det räcker flera år innan teamet som vårdar den äldre fattar ett gemensamt beslut om en permanent plats på ett boende. Inom staden har man ansett att vi inte ska ansöka om dygnetruntvård ännu utan att det ska skjutas på.

Jag hade inget annat alternativ än att meddela staden att om ingenting händer inom 48 timmar gör jag en polisanmälan.― Madeleine Wendelin

Förra veckan insåg hon att det helt enkelt inte går att mostern bor hemma längre.

- Jag hade inget annat alternativ än att meddela staden att om ingenting händer inom 48 timmar gör jag en polisanmälan om utsättande.

Efter det reagerade Helsingfors stad och tog kontakt med Wendelin samma dag.

- I slutet av förra veckan fördes hon sedan till Stengårds sjukhus och staden ska nu utreda om det finns plats på ett boende.

Madeleines moster är 85 år gammal och har en kronisk sjukdom. Arkivbild. Gamla händer Bild: Yle/ Alexandra Karlsson brandbacken,brandbackens servicecenter,gamla händer,hand,händer,service center,servicehus,åldring,äldreomsorg,äldrevård

Social- och hälsovårdsverket: Våra team fattar beslut, inte de anhöriga

Arja Peiponen på Social- och hälsovårdsverket i Helsingfors säger att hot om polisanmälan ändå inte inverkar på hur staden agerar i liknande fall.

- Jag tror inte att hotet om polisanmälan är orsaken till att kvinnan nu har placerats på sjukhus, säger Peiponen, som är avdelningschef för sjukhus-, rehabiliterings- och vårdtjänster vid Social- och hälsovårdsverket, när hon får höra om Madeleines moster.

Men innan dess reagerade staden inte?

- Det är experter och vårdteamet som bedömer när vi funderar på alternativ till hemvård. Vi får mycket respons av olika slag och hot om polisanmälningar är det mest extrema, säger Peiponen.

Krävs det då att en äldre, som inte längre klarar av att bo hemma, har en aktiv anhörig som ser till att denne får plats på ett boende?

- Nej, vi har många kunder inom hemvården som inte har anhöriga som talar för dem. Det är teamen inom hemvården som gör bedömningen av var den äldre ska bo. Ett team består av hemvårdsanställda, läkare och socialarbetare. Besluten kommer från organisationen och förutsätter inte aktiva anhöriga, säger Peiponen.

I hur dåligt skick måste då en åldring vara för att få plats på ett boende?

- Denne ska ha behov av dygnetruntvård. Det vill säga personen ska behöva hjälp 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan. Det är huvudregeln för att personen ska placeras i serviceboende eller på en avdelning.

- Det handlar ändå om en individuell bedömning av helheten och går inte att slå fast kategoriskt.

Peiponen: Vi strävar efter att kundens egen vilja beaktas

Wendelin anser alltså att hennes moster inte själv kan fatta beslut om var hon ska bo.

Om en person inte kan ta hand om sig själv kan en intressebevakare utses. Denne har hand om personens ekonomi och kan se till att personen får lämplig vård, omvårdnad och rehabilitering.

Wendelin säger ändå att hennes moster inte har en intressebevakare eftersom Helsingfors stad inte anser att hon behöver en.

- Hon borde ha en, men en läkare som kom med ett utlåtande om saken ansåg att mostern kan fatta sina egna beslut.

Arja Peiponen säger att den äldre blir hörd om denne klarar av att fatta egna beslut.

- I bland kan de egna barnen ha olika åsikt och då strävar vi efter att kundens egen vilja tas i beaktande. Men till exempel när det gäller alzheimerpatienter kan inte den egna viljan alltid tas i beaktande. När man talar om hemmet kan vissa syfta på sitt barndomshem i Karelen, säger Peiponen.

Men om den äldres åsikt ofta förändras? Om den ena dagen vill bo hemma och följande dag inte.

- Då är det vårdteamet som ska bedöma vad det lönar sig att göra. Vissa vill inte bo hemma på grund av ensamhet och otrygghet men om den äldre hittar sällskap och saker att göra kan åsikten förändras, säger Peiponen.

Mostern flyttade till Stengårds sjukhus i slutet av förra veckan. Staden försöker nu hitta en plats på ett äldreboende åt henne. Bild: YLE/Fred Wilén meche,mell,sjukhus,stengård,stengårds sjukhus

Kortare kö till svenskspråkigt boende

Peiponen säger att kötiden till en plats på ett finskspråkigt äldreboende är omkring en månad medan kön är klart kortare på svenskt håll.

Mostern flyttade till Stengårds sjukhus i Helsingfors i slutet av förra veckan.

Mosterns väninna, som vill vara anonym, säger att mostern helt klart är i behov av plats på ett boende och det här anser mostern själv också numera.

- Normalt vill alla bo hemma, men det finns en gräns för hur mycket man kan ta hand om sig själv hemma. När vi pratade senast sade hon "jag vet nu att jag inte längre kan bo hemma". Det var hennes egna ord, säger väninnan.

Halv nio på tisdag morgon är Brunnsparken städad och snygg. Det enda som är kvar från förstamajfirandet dagen innan är små stumpar av serpentiner i gräset, lite serpentinskum på några träd och så en frenetisk aktivitet bland käbblande och pickande måsar på gräsmattorna som plockar upp de sista smulorna efter gårdagens picknickar.

När man tittar upp mot den blåa vårhimlen syns glittrande och dansande minnen efter helgens festligheter intrasslade i träden.

Ballonger växer på träd. Ballonger har fastnat i ett träd i Brunnsparken. Bild: Yle/ Karin Filén ballonger,trassel

Carla Hakala kom på jobb klockan tre på morgonnatten, och då såg här väldigt annorlunda ut. Hakala arbetar som gruppledare för den Stara-grupp som sköter om Brunnsparken och städar upp efter festligheter.

- Det var mycket skräpigt och smutsigt. Flaskor, papper och smått "plotter" fanns överallt.

Glas. Krossad, grön glasskärva på kullersten. Bild: Yle/ Karin Filén glas,glasskärva,glassplitter,Nedskräpning,skräp

- Här fanns till och med tält och stolar som folk hade lämnat efter sig.

Hatobjektet nummer ett

En viss sorts valborgsskräp retar Hakala mera än annat, eftersom de kan vara krångliga att plocka upp från gräsmattan.

- Champagneflaskorna har små metallgrejer över korken. De är värst. De riktigt borrar sig fast i marken när folk har trampat på dem.

Även om det alltså har funnits mycket att städa tycker Carla Hakala ändå att det i år har sett snyggare ut än förr.

Glatt klotter med serpentinskum. Klotter i form av glatt ansikte på mur. Bild: Yle/ Karin Filén Klotter,Smiley

"Tänker du lämna det där skräpet?"

Elina Nummi är projektchef vid Helsingfors Byggnadskontor och har under en lång tid ansvarat för många projekt för att göra parkerna renare. Hon delar Hakalas uppfattning om att helsingforsarna har blivit bättre på att hålla rent.

Hon tror att det åtminstone delvis beror på en större social kontroll.

- Jag tror att folk tycker att någon som skräpar är lite dum, och man tittar på varandra: "Tänker du verkligen lämna det där skräpet?"

Elina Nummi. Elina Nummi Bild: Yle/Carina Bruun elina nummi,helsingfors byggnadskontor,städtalko

- För femton år sedan var det knappt någon som samlade upp bajset, men nu fungerar den sociala kontrollen.

Hon påpekar ändå att det här mest gäller utanför de stora högtiderna. När det firas valborg tycks det inte vara så noga.

Rent och fint

Tillbaka till Brunnsparken där Staras stora blåa lastbil samlar upp skräphögar. Nu har de flesta från Staras städgrupp begett sig hemåt efter en arbetsdryg helg.

Måsarna städar (och skräpar). Måsar och lastbil i Brunnsparken. Bild: Yle/ Karin Filén Brunnsparken, Helsingfors stad,måsar

- Det här är nästan den bästa stunden av hela vappen. Först jobbar man jättehårt, sen står man och njuter av solskenet och ser på de rena och fina gräsmattorna. Det är jätteskönt!

Centralkriminalpolisen (CKP) och polisinrättningen i Västra Nyland är färdiga med förundersökningen i ett fall där en liga misstänks för grovt narkotikabrott.

En 42-årig man har lett smugglingen av narkotika till Finland från Estland. Han greps i Tallinn i november i fjol tillsammans med en 29-årig man som misstänks ha tagit emot narkotikan i Finland. Samtidigt greps en 36-åring i Helsingfors som misstänks ha varit den andra ledaren i ligan.

För förundersökningen grundades en internationell utredningsgrupp bestående av poliser och åklagare från Finland, Estland och Sverige samt Europol och Eurojust.

Ligan bestod både av ester och finländare.

Medlemmar dömdes i fjol

Ligan misstänks ha ordnat med smuggling av omkring 16,5 kg amfetamin och 5 kg hasch. Ligan misstänks i juni 2015 ha hyrt en sommarstuga i Loppis där drogerna mottogs, blandades och packades. Därfter gömdes de i terrängen.

Polisen beslagtog i juni och juli 2015 och i november 2015 14,5 kg amfetamin och fem kg hasch i terrängen. Resterande två kg amfetamin beslagtogs i Helsingfors i juli 2015.

Medlemmar av ligan har redan dömts i rätten. Våren 2016 dömdes fem män i Esbo tingsrätt med anledning av narkotikafynden i terrängen och vid samma tid dömdes två män i Hyvinge tingsrätt men de friades senare av Helsingfors hovrätt i brist på bevis.

De tre män som greps i slutet av fjolåret är häktade och fallet har nu gått till åtalsprövning i Västra Nylands åklagarämbete.

KHL-klubben Jokerit och Kiekko-Vantaa i hockeyns Mestis fördjupar sitt samarbete. Något som också kommer att märkas på de två lagens speltröjor.

Klubbarna ingick på tisdagen ett tvåårigt avtal med option om ytterligare ett år.

Samarbetet leder till att spelarna har större möjligheter att spela i ett lag som passar dem och därigenom utvecklas, uppger Jokerit.

– Trafiken kommer att vara fri i synnerhet mellan Jokerits A-juniorer och Mestis, säger Jokerits GM Jari Kurri i ett pressmeddelande från klubbarna.

Åskådarna kommer att märka fördjupningen genom att båda lagen kommer att spela i dräkter med samma färgsättning.

K-Vantaa vann silver i Mestis i vår och fortsätter nästa säsong med tränaren Pasi Arvonen.

Text: FNB

Helgens busväder gjorde att matcherna TPS–EIF och GrIFK–KPV avbröts i premiäromgången i fotbollsettan. Bollförbundet har nu bestämt att man stryker de redan spelade minuterna och startar från noll när det väl blir dags för spel.

I Åbo hade bägge lagen redan gjort mål och ställningen mellan TPS och Ekenäs IF var 1–1 i paus. Men på grund av oväder blev det aldrig någon andra halvlek i lördags.

Också i Grankulla avbröt domaren matchen GrIFK–KPV efter första halvlek. Ställningen var 0–0 då snöyran satte stopp.

Finlands Bollförbund har tagit ställning till ärendet och meddelar nu att matcherna spelas om i sin helhet. Utdelade varningar och andra statistiknoteringar stryks.

När matcherna ska spelas är ännu oklart, men enligt Bollförbundet är målet att göra det ”så fort som möjligt”.

I Grankulla får de nya förtroendevalda känna av stadens sparåtgärder. Det blir inga löneförhöjningar, trots att det är brukligt att arvodena höjs när en ny valperiod inleds. I Helsingfors föreslås stadsstyrelsen få en löneförhöjning på 5 000 euro om året.

Arvodena ses alltid över när en ny valperiod inleds och många städer går in för en höjning - men inte Grankulla. Staden motiverar det med dels målet att balansera stadens ekonomi och dels regeringens konkurrenskraftsavtal.

Enligt konkurrenskraftsavtalet blir det nedskärningar i de kommunalt anställdas semesterpengar och den årliga arbetstiden förlängs utan att det syns i inkomsterna.

Grankulla höjde arvodena senast inför den här valperioden, i slutet av 2012.

Ordförande för fullmäktige och stadsstyrelsen får mest

Under den här valperioden har ordförandena i stadsfullmäktige respektive stadsstyrelsen i Grankulla fått 240 euro i arvode per möte, medan medlemmar i fullmäktige och stadsstyrelsen fått 170 euro per möte.

Dessutom har fullmäktige- och stadsstyrelseordförandena fått 3 600 euro i årsarvoden medan vice ordförandena fått 2 400 euro i årsarvode. Medlemmarna i stadsstyrelsen har fått ett årsarvode på 1 200 euro.

Ordförandena för olika nämnder har fått ett mötesarvode på 130 euro och årsarvoden på mellan 600 och 1 200 euro, beroende på nämnd. Mest har social- och hälsovårdsnämndens och samhällstekniska nämndens ordförande fått.

Stadsstyrelsen behandlar på onsdag förslaget om att inte höja de nuvarande arvodena.

I beslutsförslaget står också att grannstaden Esbo inte heller går in för en höjning inför den här valperioden.

Fattigdomsforskare Maria Ohisalo (Gröna) sitter i stadsstyrelsen i Helsingfors under följande valperiod och är en av dem som gynnas av höjningen av årsarvodena. Brödköerna är bara plåster Bild: Yle/Antti Lempiäinen forskare,maria ohisalo,sociolog

Rejäl höjning föreslås i Helsingfors

Annat är det i Helsingfors där den nya stadsstyrelsen föreslås få en rejäl löneförhöjning. De tio stadsstyrelsemedlemmar som sköter styrelsearbetet som bisyssla, och inte är borgmästare, föreslås få 12 000 euro i årsarvode under följande valperiod.

Under den här perioden har årsarvodet för stadsstyrelsens medlemmar varit 6 970 euro medan ordförande har fått 10 450 euro.

Orsaken till höjningen uppges vara att hela förvaltningsmodellen i Helsingfors förändras.

Stadsstyrelsen i Helsingfors behandlade höjningen av arvodena på sitt möte på tisdag men ärendet bordlades. Enligt stadsstyrelseledamot Marcus Rantala (SFP) beror bordläggningen på att fullmäktigegrupperna under veckan vill diskutera förslaget sinsemellan. Det slutgiltiga beslutet fattas av fullmäktige.

- Jag tycker att höjningen av årsarvodena för stadsstyrelsens del är rimlig. Det är acceptabelt för att sköta ett tungt uppdrag med 4,5 miljarder euros budget och 40 000 anställda. Men det finns säkert de som tycker höjningen borde vara större och de som tycker att den borde vara mindre, konstaterar Rantala.

Enligt Rantala minskar ändå den totala summan som betalas ut till förtroendevalda under den kommande valperioden i jämförelse med den här.

Marcus Rantala (SFP) anser att höjningen av årsarvodena med 5 000 euro är rimlig. Bild: YLE/Rose-Marie Sundström helsingfors stadsstyrelse,marcus rantala,sfp

Medlemmarna i nämnderna får mer

Borgmästaren, som är stadsstyrelsens ordförande, kommer att ha en månadslön på 14 000 euro inklusive bilförmån. Biträdande borgmästarna får 10 000 euro i månaden inklusive bilförmån. De här månadslönerna är en aning lägre än vad stadsdirektören och de biträdande stadsdirektörerna nu tjänar.

Medlemmarna i de fyra sektornämnderna ska få högre mötesarvoden än nämndmedlemmarna har fått under den här valperioden. Både ordförande, vice ordförande och medlemmar i nämnderna föreslås få 240 euro i mötesarvode medan summan nu ligger på 155 euro för nämndordförande och 140 euro för medlemmarna i de centrala nämnderna.

För fullmäktigeledamöterna föreslås ingen höjning av arvodena, förutom indexhöjningen på 10 euro per möte för ordförande och 5 euro per möte för vanliga medlemmar. Det här betyder att ordförande ska få 480 euro per möte och vanliga medlemmar 360 euro.

Vanda har redan tidigare fattat beslut om höjning av förtroendevaldas arvoden.

Ett tiotal backhoppningsentusiaster vill bevara backhoppningstraditionen i Hertonäs i Helsingfors. Staden funderar nämligen på att riva den största hoppbacken i Hertonäs.

Ett möte där framtiden för backen planerades samlade 30-40 deltagare i Hertonäs bibliotek på tisdagskvällen.

- Vi vill endera stoppa rivningen av hoppbacken eller att staden bygger en ny backe. Idrottsnämnden behandlar ärendet nästa vecka och vi hoppas nu att backen får mera tid. Till en början borde Idrottsverket göra en ny undersökning av backens skick, säger Hertonäsbon Henrik Nyholm, som har engagerat sig i hoppbackens öde.

Enligt staden är den stora backen i dåligt skick och en renovering skulle enligt staden bli dyrare än att riva den. Ett slutgiltigt beslut i frågan har inte fattats och det finns ingen tidtabell om när beslutet fattas.

- Det är meningen att den största backen ska rivas i år. uppgav Juha Leoni, anläggningsmästare vid idrottsverket, tidigare för Yle Huvudstadsregionen.

Förutom den största backen, K-46, finns två mindre hoppbackar, K-22 och K-17.

"Om det här lyckas lovar jag hoppa backe själv"

Nyholm säger att staden kunde satsa den summan man lägger på att riva backen på att bygga en ny medan utomstående skulle stå för resten av kostnaderna.

Nyholm säger att för honom som Hertonäsbo är backen viktig.

- Jag har vistats mycket i backen, men inte hoppat. Den är ändå kär för mig. Jag tror att för Hertonäsborna är backen viktig. Backarna hör till, säger Nyholm.

Men det är inte så populärt att hålla på med backhoppning längre?

- Jag tror att det kommer och går. Om det är någon gren som är helsingforsisk är det backhoppning om man tänker på vintergrenar. Det är en urban sport och jag tror att intresset kommer tillbaka.

Har du själv hoppat i Hertonäs?

- Nej, men jag har lovat att hoppa i de mindre backarna om den här kampanjen lyckas.

Dödsolycka i backen 2015

I slutet av augusti 2015 dog en tonårsflicka när hon rutschade ner för landningsbacken och in i en stålvajer som träffade henne på halsen.

Fem personer åtalas för dödsvållande och för två fall av vållande av skada på grund av händelsen. Tre av de åtalade arbetar vid Helsingfors stads idrottsverk. En av dem är tjänsteman och åtalas också för brott mot tjänsteplikt.

Rättegången i fallet sker i oktober i Helsingfors tingsrätt.

Arbetet med att bygga ut Grankulla centrum fortsätter och nu är det området runt stadshuset som står i tur. Invånare oroar sig nu för hur det ska gå för grönområdet mellan stadshuset och Villa Junghans.

"Låt vitsipporna segra över betongen. Låt näktergalens sång tysta gatuborrarnas vrål."

Så lyder Grankullabon och författaren Nalle Valtialas upprop och inbjudan till demonstration i Grankulla på onsdag, i bästa vitsippetider.

Författaren Nalle Valtiala bor alldeles intill grönområdet som nu kanske byggs om till bostäder. Nalle Valtiala utanför Villa Junghans i Grankulla. Bild: Marianne Sundholm / Yle Grankulla,Nalle Valtiala,villa junghans

Bostadshus har funnits i planerna för grönområdet på södra sidan om stadshuset redan länge, men de har nu aktualiserats i och med att planen för Grankulla centrum presenterats.

I vinnarförslaget sträcker sig ett nytt bostadsområde från stadshustomten förbi Junghansgränden över den lilla skogsdungen bredvid Villa Junghans tomt.

- Det är ju som om man skulle bygga hus i Esplanadparken i Helsingfors, säger Nalle Valtiala och kallar gärna det aktuella grönområdet för Grankullas centralpark.

Beslut tidigast 2018

För ett år sedan presenterades vinnaren i arkitekttävlingen för centrumområdet. I den finns stadshuset inte kvar, och en stor del av grönområdet bakom det har byggts ut med hus.

I vinnarförslaget till idétävlingen om tomten kring Grankulla stadshus, Huvilat, bevaras parken men stadshuset rivs och bostadshus med affärslokaler byggs här i stället. I vinnarförslaget till idétävlingen om tomten kring Grankulla stadshus, Huvilat, bevaras parken men stadshuset rivs och bostadshus med affärslokaler byggs här i stället. Bild: Anttinen Oiva arkkitehdit Oy. Grankulla,grankulla stadshus,idétävling

Frågan är nu om stadshuset möjligen går att renovera i stället för att riva, och om staden har någon användning för stadshuset efter landskapsreformen.

Förslaget Huvilat placerar flera bostadshus på stadshusets nuvarande tomt. I vinnarförslaget till idétävlingen om tomten kring Grankulla stadshus, Huvilat, bevaras parken men stadshuset rivs och bostadshus med affärslokaler byggs här i stället. Bild: Anttinen Oiva arkkitehdit Oy Grankulla,grankulla stadshus

Inget är ännu fastslaget och arkitekttävlingens resultat är inte ett slutligt förslag. Ett beslut fattas av fullmäktige tidigast år 2018.

- Det behöver inte bli som det vinnande förslaget utan kan till exempel bli en kombination av de topplacerade förslagen i tävlingen, säger stadsdirektör Christoffer Masar.

Uppgiften i arkitekttävlingen var att planera bostadsyta för 25 000–30 000 m2 våningsyta på området.

Grankulla behöver fler skattebetalare

Masar förklarar att Grankulla behöver bygga mera, dels för att nå upp till de nationella bostadsmål som ställts för regionen men också för att Grankulla behöver fler invånare och möjligen fler affärslokaler - alltså fler skattebetalare.

Men han förstår att invånare är oroliga för att grönområden ska försvinna.

- Många har varit oroliga främst för parkområdet framför stadshuset, säger Masar.

Det kommer att ordnas flera invånarkvällar, folk ska nog få föra fram sin åsikt.
― Stadsdirektör Christoffer Masar

Någon slutlig plan för området finns inte ännu, men innan nyvalda fullmäktige tar över i juni ska de gamla organen träffas i mitten av maj och diskutera utkastet till den blivande planen.

- Det kommer också att ordnas flera invånarkvällar, folk ska nog få föra fram sin åsikt, försäkrar Masar.

De första invånarkvällarna om stadshuskvarteren ordnas i höst.

Läs mera:

Grankulla redo att riva sitt stadshus

I förslaget som vann idétävlingen om Grankulla stadshus tomt finns stadshuset inte alls kvar. Staden är öppen för idén att riva hela huset.

Helsingfors förbereder sig för att västmetron kan försenas ytterligare. Styrelsen för Helsingforsregionens trafik har fattat ett beslut om att den ersättande trafiken vid behov kan fortsätta till juni 2018.

Styrelsen för Västmetrobolaget samlas till möte på fredag. Enligt vd:n Ville Saksi ska bland annat tidtabellen behandlas på mötet.

Det är ändå oklart om styrelsen kan komma med ett exakt datum för när västmetrotrafiken kör igång. HRT:s vd Suvi Rihtniemi säger att Helsingfors inom ett par veckor vill veta när västmetron öppnar för trafik.

- Västmetrobolaget har lovat att i början av maj meddela om metron försenas ytterligare, säger Rihtniemi.

På vintern uppskattade Västmetrobolaget att metrotrafiken kan köra igång i sommar, i praktiken i augusti. Enligt den ursprungliga planen skulle metrotrafiken köra igång i augusti i fjol.

Senaste vecka konstaterades att Barnmorskeinstitutet stänger på grund av mögel. De andra sjukhusen vid HNS har också problem med inomhusluften.

Helsingfors och Nylands sjukhusdistrikt sätter årligen ut runt 10 miljoner euro på reparationer till följd av vattenskador och problem med inomhusluften.

Enligt fastighetschef Ingemar Borgman härstammar en del av skadorna redan från byggnadsskedet.

- Formmaterial som lämnats kvar i byggnaden och fått fukt kan börja mögla.

Vid Barnmorskeinstitutet var det just de här gamla formmaterialen som orsakade den dåliga inomhusluften i byggnaden.

Ingemar Borgman, fastighetschef vid HNS Ingemar Borgman fastighetschef på HNS Bild: Yle/Marga Sandström borgman fastighetschef,fastighetschef,hns,ingemar borgman,kvinnokliniken

Inomhusgrupper utreder fuktskadorna

Vid HNS har man satsat mycket resurser på att utreda problem som orsakar dålig inomhusluft.

För fem år sedan grundades en specifik inomhusluftgrupp. Gruppen kopplas in varje gång någon får symptom.

Dess uppgift är att dokumentera och punktvis gå igenom utrymmet för att hitta källan som orsakar den dåliga luften.

I gruppen sitter representanter från arbetarskyddet, arbetshälsovården och fastighetsunderhållet. Tre experter på inomhusluft har också anställts och kopplas in då fler personer har symptom som tyder på dålig inomhusluft.

- Det är viktigt att vi har koll på helheten och kan samarbeta kring de här problemen, säger Ingemar Borgman.

Trots det tar det ofta väldigt länge innan man hittar problemet som orsakar den dåliga luften. Ibland kan det ta upp till ett år.

- Det finns så många faktorer som kan orsaka dålig inomhusluft, allt från ventilationen till vattenskador.

Gamla rör läcker

Många av sjukhusfastigheter vid HNS är byggda på 50-talet. Vatten och avloppsrör av järn går härs och tvärs inne i fastighetens golv och väggar.

De gamla rören kan börja läcka inne i konstruktionerna utan att någon genast märker det.

Sjukhusen förbrukar mycket vatten och det här är en orsak till att vattenskador lätt kan uppstå.

- Vi reparerar direkt vattenskadorna men ibland har fukten trängt in djupare än vi insett.

I de fallen kan fukten i ett senare skede leda till att luften blir dålig i ett utrymme.

Rörinstalationer vid Kvinnokliniken Gamla avloppsrör på Kvinnokliniken i Helsingfors Bild: Yle/Marga Sandström hns,kvinnokliniken,rör på hns,vattenskada på kvinnokliniken

Ventilationen otillräcklig

En annan orak till att personalen kan uppleva att luften inte räcker till i ett sjukhusrum kan bero på ventilationen.

Ventilationsrören i bland annat Kvinnokliniken är för små.
De uppfyller alltså inte de krav som ställs på ventilationssystem.

Kvinnoklinikens källare har en fuktskada Reparation av fuktskada vid Kvinnokliniken Bild: Yle/Marga Sandström fuktskada i kvinnokliniken,hns,reparation av kvinnokliniken

Fuktskada i kvinnoklinikens källare

På Kvinnokliniken renoveras källare som bäst. Man har konstaterat att det finns fukt i isoleringsmaterialet.

Fastighetschef Ingemar Bergman påpekar att det är fråga om ett lokalt fuktproblem som nu åtgärdas.

Trots det har personalen vid Kvinnokliniken också klagat och har symptom av dålig inomhusluft. Men enligt Borgman har kvinnokliniken inga problem med inomhusluften.

Hittills har inte heller de tre experterna hittat någonting som kunde orsaka dålig inomhusluft på Kvinnokliniken.

Ålandsbördiga modesdesignern Minna Palmqvist utmanar sig själv med att göra kläder på provdockor som inte liknar någon riktig person. Palmqvist som nu ställer ut i Esbo vill ifrågasätta den utseendenfixering som finns i dagens samhälle.

På tisdag står Minna Palmqvist själv på en stege i konstmuseet Emma och hänger upp ballonger. En liten pojke på kanske ett år har tagit en av de rosa ballongerna och springer omkring i Weegee-husets aula. Installationen har blivit något av en signatur för Palmqvist.

- Det här är en installation som jag gjorde första gången 2009. Jag bygger en kropp av rosa ballonger. Installationen pratar som allt mitt arbete om hur vi ser på våra egna kroppar och andras kroppar. Den här visar hur jag upplever att folk känner inför sina egna kroppar, att dom är väldigt oregerliga, säger Minna Palmqvist.

Ballongerna ska bli en installation, som ska vara lika oregerlig som kroppen kan kännas för många. Minna Palmqvist står på en stege och hänger upp rosa ballonger i en kedja som hänger från taket i Wee-Gee-huset Bild: Yle/Helena von Alfthan minna palmqvist

Efter uppväxten på Åland studerade Minna Palmqvist först vid dåvarande Yrkeshögskolan Sydväst i Åbo, för att slutföra sin utbildning på Konstfack i Stockholm där hon idag bor. I sin design vill hon ifrågasätta den utseendepress som finns i samhället.

- Om man tänker på hur stora kvinnliga politiker tas emot så ska det alltid diskuteras vad de hade på sig. "Var inte den där kjolen lite olämpligt kort, oj nej vad hon ser tantig ut, är hon inte lite tjock". Det gör vi inte med manliga politiker, de bedöms på helt andra grunder, säger Minna Palmqvist.

Minna Palmqvist bär en t-shirt från sin egen kollektion. Minna Palmqvist poserar med rosa ballonger Bild: Yle/Helena von Alfthan minna palmqvist

I själva utställningssalen visar Palmqvist en skjorta med jeans och en rosa blus med ovanlig form.

- Jag konstruerar på ett sätt som diskuterar kring kroppen. Skjortan här har jag konstruerat på en provdocka som jag har gjort i ett projekt som heter No body, därför får den en helt annan form än vad vi är vana vid.

Skjortan har Palmqvist gjort på en provdocka med ovanlig form. Men som plagg är den användbar. En rosa assymetrisk skjorta hänger på en svart provdocka , i bakgrunden andra provdockor med kläder på Bild: Yle/Helena von Alfthan konstmuseet emma,minna palmqvist

Provdockorna som Minna Palmqvist låtit göra inom projektet No body ser inte ut som riktiga människor. De har utbuktningar och märken efter för trånga underkläder. Att använda en sådan provdocka för att göra kläder är en utmaning, berättar Palmqvist.

- Vi har en så otroligt snäv syn på skönhet. Provdockan är något som man som modeskapare ofta återkommer till och jobbar på. De ser alltid likadana ut och oftast är de i storlek small. Jag ville diskutera att vad gör det med oss att vi hela tiden tittar på samma typ av form.

Det går att hålla fast vid sina ideal som modesdesigner

Minna Palmqvist designar kläder i eget namn men arbetar också som konsult för stora modeföretag. I sitt eget företag vill hon hålla fast vid sina värderingar, feminism och hållbar utveckling. Hon säger det är kämpigt men det går att hålla fast vid sina ideal i modebranschen.

- Det kanske inte går när man är inne på alla företag. Då man frilansar för någon annans företag finns det förstås gränser för vad som är okej och inte är okej. Men det går att följa sina ideal, det är inte lätt men det går. Jag ser runt omkring att vi är många flera som försöker hålla vid andra ideal och titta på mode på ett nytt sätt.

Utställningen “For fashions sake” öppnar den 3 maj med vernissage som är öppen för alla. På utställningen deltar tretton modeskapare vars verk belyser gränserna mellan mode och bildkonst.

I de svenskspråkiga gymnasierna i Helsingfors ökar andelen studerande som väljer att endast läsa två språk utöver modersmålet. De första kurserna i främmande språk lockar många, men i ett senare skede väljer allt fler att avbryta språkstudierna.

Nästan en tredjedel av eleverna läser endast två språk i de tre svenskspråkiga gymnasierna i Helsingfors, i praktiken oftast engelska och finska. År 2010 var det ännu nästan 80 procent som läste tre eller fyra språk, på fem år har andelen sjunkit till under 70 procent.

Det här framgår av siffror i utbildningstjänstens statistiktjänst.

Intresset för den långa engelskan har hållits på en stabil nivå, men framför allt de korta språken har fått ge vika för andra ämnen. I Brändö gymnasium i Helsingfors syns det här i spanskundervisningen.

Att välja fler kurser i historia skulle säkert vara ett lättare alternativ än att läsa ett språk, men jag valde spanskan av andra orsaker.― Benjamin von Koskull, gymnasietvåa, Brändö gymnasium

De första kurserna lockar fortfarande många, men i ett senare skede väljer allt fler att avbryta språkstudierna. Så är inte fallet för Jenna Huvinen, som går i tvåan i gymnasiet.

- Spanska har alltid intresserat mig. Mitt intresse väcktes då jag själv besökte Spanien, säger Jenna Huvinen.

Språk anses ofta vara mer tidskrävande jämfört med andra ämnen. För Benjamin von Koskull var det ändå inte en orsak att lämna bort ett språk.

- Att välja fler kurser i historia skulle säkert vara ett lättare alternativ, men jag har valt spanska av andra orsaker, till exempel för att det är intressant och kan vara till nytta i framtiden, säger von Koskull.

Jenna Huvinen, Anton Monnberg och Benjamin von Koskull går i gymnasietvåan i Brändö. De tycker att det är viktigt att kunna andra främmande språk än engelska. Brändöelever som valt att läsa spanska. Bild: Yle/Kristian Svensson anton monnberg,benjamin von koskull,jenna huvinen

Också Anton Monnberg tycker att man har mycket nytta av att behärska andra främmande språk än enbart engelska.

- Jag var i Frankrike för att delta i EM-mästerskapen i badminton. Spanien var förstås med och jag kunde åtminstone förstå en del. Ännu kan jag inte tala så bra med spanjorer, men det siktar jag på, säger Monnberg.

Hélène Nordberg undervisar i spanska och franska i Brändö gymnasium. Hélène Nordberg undervisar i spanska och franska i Brändö gymnasium i Helsingfors. Bild: Yle/Kristian Svensson hélène nordberg,spansklärare

Spansklärare: Imperfekt får elever att kasta in handduken

Hélène Nordberg undervisar i spanska och franska i Brändö gymnasium. Enligt Nordberg lockar de första kurserna fortfarande många elever.

- Det kan vara upp till hundra som vill läsa den första kursen i spanska. När språket blir svårt avbryter man. Förfluten tid brukar vara stötestenen för många, säger Nordberg.

Nordberg tror att det minskade intresset för språk beror på att elever upplever mera stress än tidigare.

- Jag tror att det beror på att man ska ha 75 kurser. Det är stress och så är det jobbigt med en kurs i språk och så väljer man hellre något som är lättare, säger Nordberg.

Förfluten tid brukar vara stötestenen för många.― Hélène Nordberg, lärare i spanska och franska, Brändö gymnasium

Den här boken används i spanskundervisningen i Brändö gymnasium. Den här boken används i spanskundervisningen i Brändö. Bild: Yle/Kristian Svensson spanska,spanskabok

Sukol: Intresset för språk har minskat dramatiskt

Språklärarförbundet i Finland uttrycker en stor oro för att intresset för främmande språk har minskat. Framför allt syns det här i statistiken över hur många som skriver främmande språk i studentexamen.

- Mängderna har minskat ganska dramatiskt. Den långa engelskan har hållits på en stabil nivå, men alla andra språk pekar neråt, säger Sanna Karppanen, ordförande för Språklärarförbundet.

Karppanen poängterar ändå att det här inte är hela sanningen. Det finns också en del som läser ett språk men låter bli att avlägga provet i studentexamen. Språklärarförbundet riktar skarp kritik mot att till exempel ett kort språk ger låga initialpoäng då en student söker sig vidare till universitets- elller yrkesutbildningar.

- Poängsättningen är säkert den största orsaken till det minskade intresset för språk. Det är alldeles naturligt att en abiturient räknar ut vad det lönar sig att skriva i studentexamen för att få bästa möjliga poäng, säger Karppanen.

Intresset har minskat dramatiskt. Den långa engelskan har hållits på en stabil nivå, men alla andra språk pekar neråt.― Sanna Karppanen, ordförande för Språklärarförbundet.

Poängsättningen varierar läroinrättningarna emellan. Till exempel vid Svenska social- och kommunalhögskolan ger vitsordet C i ett kort språk en poäng, medan samma vitsord i ett realprov ger tre poäng.

"Engelska räcker inte"

Språk kan inte läras ut med tvång, anser Sanna Karppanen vid Språklärarförbundet. Bästa sättet att öka intresset för främmande språk är att göra det mer lockande att lära sig språk.

- Till exempel med poängsättning kunde språk göras mer lockande. Engelskan hör till allmänbildningen, men det räcker inte att behärska engelska. Tänker vi på världsmarknaderna eller på världen överhuvudtaget så behövs också andra språk. Det handlar om både arbetsmarknaderna och ekonomi, men också om allmänbildning, säger Karppanen.

Också läraren Hélène Nordberg påminner att man ofta kan råka ut för situationer där språkkunskaper kommer till nytta.

- Jag hade precis en elev som var till Frankrike och råkade ut för en stöld. Då han skulle polisanmäla stölden talade polisen inte ett ord engelska. Jag som lärare i franska jublar ju förstås för han kunde förklara ärendet på franska, säger Nordberg.