Motstridig information fick medlemmar i Helsingfors cyklister HePo att reagera. De vill ha en ny styrelse för att styrelsen och ordföranden inte kunde komma överens. Nu har ordförande Matti Kinnunen valt att avgå.
Oenigheterna mellan styrelsens ordförande Matti Kinnunen och de andra styrelsemedlemmarna har pågått redan en längre tid, berättar den avgående ordföranden.
Enligt Kinnunen har styrelsen haft en annan syn på verksamheten och kommunikationen än han, och det hela har eskalerat till den grad att han nu säger ifrån sig uppdraget som ordförande och medlemskapet i föreningen.
Hepo har länge haft två olika syner på hur man ska utveckla cyklingen.― Ordförande Matti Kinnunen
- HePo har länge haft två olika syner på hur man ska utveckla cyklingen och på Facebook har moderatorerna velat ge sken av att det bara finns ett rätt sätt.
Föreningen Helsingfors cyklister har som syfte att främja cyklingen i Helsingfors och jobbar också med försöka påverka trafikpolitiken i staden. Bland annat ordnar föreningen de kritiska cykelturerna som brukar samla många deltagare.
Började på Facebook
Enligt Kinnunen har moderatorerna valt att styra debatten i en riktning som passar dem bäst, och personer som har "fel" åsikter har slängts ut ur gruppen.
Det hela började med att Kinnunen blev borttagen ur föreningens Facebookgrupp. Han blev senare tillsatt på nytt, men sedan borttagen igen.
- Jag var tvungen att få ett utlåtande från en lagman för att bevisa att det är mot föreningslagen att inte låta ordföranden vara en del av föreningens kommunikation.
Enligt gruppens administratörer har han brutit mot gruppens regler, bland annat genom att ha fört metadiskussioner.
Vice ordförande Marjut Ollitervo säger att det inte bara handlar om problemen kring Facebookgruppen, men hon vill inte heller berätta om de andra orsakerna till att styrelsen saknar förtroende för ordföranden.
Det är svårt att förklara vilka saker vi har varit oense om.― Vice ordförande Marjut Ollitervo
- Det är svårt att förklara vilka saker vi har varit oense om, men det handlar om föreningens handlingssätt. Samarbetet har inte fungerat, och styrelsen har inte kunnat fungera som den ska.
Det gör att styrelsen inte har förtroende för Kinnunen, som å sin sida säger att han har svårt att lita på en styrelse som inte handlar enligt lagen.
- I morse [på tisdag morgon] meddelade jag att jag inte längre är föreningens ordförande. Det blev helt enkelt för mycket, och jag klarar inte av trakasserierna det är frågan om.
Medlemmarna förvirrade
För Helsingfors cyklisters medlemmar har det här orsakat förvirring. Flera skriver nu i föreningens diskussionsgrupp på Facebook att de inte längre vill vara medlemmar. Den sista droppen var den motstridiga information som kom per e-post häromdagen.
Först meddelade styrelsen att medlemmarna sammankallas till ett extra föreningsmöte för att välja en ny ordförande och styrelse. Också Kinnunen bjöds till styrelsemötet där man beslutade att sammankalla till föreningsmötet, men han dök inte upp och enligt styrelsen svarade han inte heller i telefon.
I stället mejlade ordförande Matti Kinnunen till medlemmarna att föreningsmötet inte blir av eftersom det bryter mot föreningslagen.
En av föreningens medlemmar, Timi Wahalahti, har startat en namninsamling för att föreningens ska få en ny styrelse.
Det blev klart att styrelsen inte längre är handlingskraftig.― Timi Wahalahti, föreningsmedlem
- Det har varit tydligt att det finns meningsskiljaktigheter mellan ordförande och styrelsen, och när styrelsen och ordförande skickade ut så olika information var det klart att styrelsen inte längre är funktionsduglig.
Enligt Wahalahti fanns det inte heller tid att vänta på höstmötet, där en ny styrelse skulle ha valts.
Det hela fick ändå en ny sväng, när styrelsens ordförande på tisdag morgon meddelade att han inte tänker fortsätta med uppdraget.
– Styrelsen har nu blivit lite mera funktionsduglig, men jag anser ändå att det fortfarande finns behov att kalla medlemmarna till ett möte. Namninsamlingen fortsätter åtminstone tills vi har fått mera information.
Vice ordförande tar över
I praktiken kommer vice ordförande Marjut Ollitervo att leda föreningen, eftersom Matti Kinnunen meddelat att han inte längre är tillgänglig. Det betyder att Ollitervo kan sammankalla styrelsen till möten.
- Enligt mig är styrelsen handlingskraftig, men vi måste förstås ha medlemmarnas förtroende, och därför ska vi sammankalla medlemmarna till ett möte.
Att ett fall har fått mycket publicitet ska inte behöva leda till sänkt straff. Enligt Terttu Utriainen, professor emerita i straffrätt, borde man förhålla sig kritisk till publicitetsargumentet.
I år har köpcentret Itis för första gången satsat på en reklamkampanj under den muslimska fastemånaden ramadan och högtiden id al-fitr. Det här efter att många företagare hade upptäckt att ramadan brukar vara en bra försäljningsmånad för dem.
- Vi får kanske femtio euro av våra föräldrar som vi får använda till vad vi vill. Det är inte så mycket. Men vi får ju nya festkläder också.
Tonåringarna Aalia och Ikran brukar tillbringa mycket tid i köpcentret Itis i Östra centrum i Helsingfors. Id al-fitr, eller id som de säger, är en rolig högtid.
- Vi firar först med föräldrarna och då äter vi traditionell mat, men på kvällen går vi kompisar ut tillsammans nånstans.
Barnens fest
- Jag vill helst ha en telefon, säger Asma blygt.
Hennes mamma Muna håller tillbaka ett leende och säger att det nog får vänta - när man är sex år är det ännu leksaker som gäller som present på id al-fitr. Men nånting roligt ska Asma nog få.
Id är barnens fest och det är viktigt att se till att de har roligt.
Muna konstaterar att hennes familj lägger ner en hel del pengar inför högtiden.
- Jag är just nu på väg för att köpa presenter åt barnen. "Id" är barnens fest och det är viktigt att se till att de har roligt. Nya kläder har vi också köpt, och på kvällen ska vi gå ut och äta på restaurang.
Muna har lagt märke till reklamkampanjen som i år för första gången har förts under ramadan och inför id al-fitr, och tycker att den är en bra sak.
Det känns som att vi muslimer blir sedda och respekterade - det känns fint!― Muna om köpcentrets marknadsföringskampanj
- Det är förstås bra för köpmännen för de får flera kunder, men också för stämningen kring vår fest. Och det känns som att vi muslimer blir sedda och respekterade - det känns fint!
Ramadan bra månad för köpmännen
Köpcentret Itis började med sin marknadsföringskampanj efter att flera köpmän hade konstaterat att ramadan brukar vara en bra månad för dem.
Marknadsföringschefen Anna Homén berättar att man då lät intervjua fokusgrupper bestående av muslimska kunder för att ta reda på hur de firar sina högtider, vad de brukar köpa och hur mycket pengar de brukar använda.
Marknadsföringschef Anna Homén.Itis' marknadsföringschef Anna HoménBild: Yle/ Karin Filénanna homén,itis
- Under ramadan får man bara äta en gång per dag, så då satsar man mycket på att den måltiden ska vara riktigt festlig. Inför id al-fitr köper man nya kläder åt alla i familjen, och det här gör man ungefär en vecka i förväg. Sådan här information är viktig för att köpmännen ska kunna lyfta fram rätt slags produkter och ge erbjudanden.
Alla i fokusgrupperna efterlyste program för barnen.
Homén berättar att alla i fokusgrupperna efterlyste program för barnen, och Itis kommer under onsdagen också att hålla en fest med bland annat ansiktsmålning, barndisco och ballonger.
"Varför inget finländskt?"
Reaktionerna till kampanjen bland kunder har enligt Anna Homén varit övervägande positiva, men kritik har det också kommit. Bland annat har det på Facebook förts en diskussion som Homén klassar som "minst sagt färgstark", och hon har också fått kritisk e-post.
- Många har undrat om vi bara firar muslimska högtider och inget finländskt. Till det har vi svarat att vi ju uppmärksammar en hel del mera traditionellt finländska högtider stort - till exempel julen.
Migrationsinstitutet uppskattar att det finns 70 000 muslimer i Finland i dag och att omkring hälften av dem bor i huvudstadsregionen.
Salo stad utreder möjligheterna att bygga en tunnel för kapseltrafik mellan huvudstäderna.
Salo stad vill vara med och utveckla en så kallad hyperloop, alltså en supersnabb kapselförbindelse, mellan Helsingfors och Stockholm. Rutten skulle också ha hållplatser i bland annat Salo, Åbo och på Åland.
En tunnel med kapseltrafik skulle förkorta restiden mellan Helsingfors och Stockholm till 28 minuter.
Staden har kommit överens om samarbete med det amerikanska företaget Hyperloop One, som föreslår att man bygger en testbana mellan Salo och Åbo.
- En sådan skulle kunna vara lätt att förverkliga, speciellt om man utnyttjar existerande farleder, motorvägar och järnvägsspår, säger stadsarkitekt Jarmo Heimo i Salo.
Priset presenterades i Almedalen
I början av veckan deltog Heimo i Almedalsveckan i Visby på Gotland, där hyperloop-projektet behandlades. Nu presenterades också ett pris: enligt en preliminär kostnadsberäkning skulle tunneln kosta 19 miljarder euro. Snutten mellan Helsingfors och Åbo skulle kosta kring 6,3 miljarder euro.
Enligt Hyperloop One skulle en tunnel med kapseltrafik förkorta resetiden mellan Helsingfors och Stockholm till 28 minuter.
Enligt den preliminära utredningen, som gjorts av Ramboll och KBMG, finns det inga oöverkomliga hinder för projektet. I utredningen deltog Åbo stad, Salo stad, Egentliga Finlands förbund och Handelskammaren.
I lördagens Prideparad i Helsingfors deltog översergeant Juho Pylvänäinen iklädd uniform. Det här orsakade en massa kommentarer på sociala medier både för och emot, och också inom Försvarsmakten verkar beskeden om att bära militäruniform i Prideparaden otydliga.
På Försvarsmaktens webbplats står det att man inte får använda militäruniformen om det är fråga om partipolitisk verksamhet, valreklam eller en demonstration. Pride definieras i allmänhet som ett festtåg, och Pride är ett evenemang för sexuella minoriteter.
I tisdags skrev Försvarsmaktens informatör att det inte är önskvärt att bära uniform under ett liknande evenemang.
- Vi ser inte att det är ändamålsenligt och önskvärt att en enskild soldat uppträder i militäruniform på sin fritid i liknande evenemang, eftersom man då skapar en bild av försvarsmakten utgående från den soldatens kläder och hur den soldaten uppträder, skriver informatör Henrik Gahmberg i ett e-postmeddelande till Yle X.
Gahmberg konstaterar också att det inte är Försvarsmaktens sak att delta i eller ta ställning till Pride. Han säger också i meddelandet att det inte går att kommentera saken mer utförligt eftersom den som är ansvarig är på semester.
Vi ser inte att det är ändamålsenligt och önskvärt att en enskild soldat uppträder i militäruniform ...på liknande evenemang― Henrik Gahmberg, informatör, Huvudstaben
Beväringsförbundet förundrar sig över Gahmbergs kommentar och skriver i ett pressmeddelande att Försvarsmakten har förbundit sig till att främja jämlikhet på alla nivåer i sin verksamhet.
- Det är ett märkligt ställningstagande av Försvarsmakten i en sak där linjen borde vara alldeles klar. Det är inte konstigt att jämlikheten när det gäller sexuella minoriteter inte går framåt på kasernerna om Försvarsmakten inte offentligt är du med saken, säger Beväringsförbundets ordförande Rami Laitila i pressmeddelandet.
"Det här är inte en så enkel sak"
I dag kommenterade huvudstabens kommunikationschef Jan Engström frågan för Helsingin Sanomat, men huruvida det är tillåtet eller inte förblir ändå rätt oklart.
Det här är inte en så enkel sak, säger Engström till tidningen. Här har man kanske velat skapa en motsättning eller tillspetsa frågan gällande Pride, när det visade sig att en person i tjänsteuniform hade deltagit, säger Engström.
- Vi vill inte vara överdrivet stela eller konservativa, men som myndighet iklädd uniform representerar vi yrkeskåren. Ingen enskild person är förbjuden att delta, och det finns igen anvisning om det, utan var och en bedömer själv hur man tillämpar de regler som finns.
- Jag skulle hellre tala mera allmänt om liknande tillställningar. Om det är fråga om en publiktillställning, finns det inget som hindrar. Om tillställningen kan betraktas som en demonstration, då gäller försvarets regelverk, säger Engström till HS.
I Sverige har försvarsmakten deltagit i Prideparaden i åratal. Också i Storbritannien och i USA har försvarsmakten deltagit i Prideparader.
Helsingfors hovrätt har sänkt domen för den bilist som körde ihjäl en cyklist i Tölö i Helsingfors i augusti i fjol. Enligt Terttu Utriainen, professor emerita i straffrätt borde man förhålla sig kritisk till publicitetsargumentet.
Hovrätten mildrade domen med nästan två år, till två år och åtta månaders fängelse. Som orsak anger hovrätten den ovanligt stora publicitet fallet har fått. Det samma gäller våldtäktsdomen i Mosabacka som tingsrätten i Helsingfors sänkte med samma motivering.
Enligt hovrätten har fallet där en bilist körde ihjäl en cyklist i Tölö behandlats väldigt mycket i offentligheten och i nyhetsrapporteringen har uppgifter om den svarandes hälsotillstånd och privatliv spridits. Det sänkte straffet i domstolen.
Utriainen hoppas att också Högsta domstolen linjerar upp rättspraxis kring fallet.
Terttu Utriainen säger att vanlig nyhetsrapportering inte borde sänka straffet.Terttu Utriainen, professor emerita i straffrätt kommenterar våldtäktsdomen i Mosabackafallet.Bild: Jarmo Honkanen / Ylemosabacka,professor emerita,professor i straffrätt,terttu utriainen,våldtäktsfall,våldtäktsrättegång
Enligt professor emerita Terttu Utriainen är det problematiskt, och gränsen där publiciteten överskrider normal rapportering är inte alltid klar. Ovanliga rättsfall får alltid uppmärksamhet, säger Utriainen.
- Det skulle vara väldigt bra om Högsta domstolen skulle ge någon lösning på publicitetsfrågan.
Publicitet vanligt vid ovanliga brott
Utriainen kan inte ta ställning till hur vanligt det är att straffet sänks på grund av den publicitet som ett fall har fått. Däremot borde vanlig nyhetsrapportering inte sänka straffet, eftersom publicitet är en vanlig följd av uppseendeväckande brott.
Vanlig nyhetsrapportering ska inte leda till sänkta straff.― Terttu Utriainen, professor emerita
För att det ska vara motiverat att sänka straffet borde reaktionerna i offentligheten vara exceptionella.
- Reaktioner som har en inverkan på den åtalades eller dömdas position, familjens position eller den åtalades arbete, räknar Utriainen upp.
Enligt Utriainen borde man förhålla sig väldigt kritisk till att publicitetsargumentet använts för att sänka ett straff.
Helsingfors hovrätt har sänkt domen för den bilist som körde ihjäl en cyklist i Tölö i Helsingfors i augusti i fjol. Hovrätten mildrade domen med nästan två år till två år och åtta månaders fängelse.
Tågtrafiken mellan Helsingfors och Åbo drabbas av förseningar under onsdagen.
Tågen är 30–45 minuter försenade. Felet är lokaliserat till trafikstyrningssystemet. Felet medför att tågen kör med sänkt hastighet på sträckan Karis–Salo. Troligen medför felet också försenade avgångar eftersom tågen inte anländer i tid till sina slutstationer.
Finlands första kvinnliga läkare fick kämpa hårt både för att få studera till läkare och för att få utöva yrket. Och ännu hundra år senare, när Carina Wallgren-Pettersson studerade medicin, tyckte manliga lärare att det var konstigt att de flesta av kursdeltagarna var kvinnor.
I serien Kvinnliga pionjärer i stan har vi kommit fram till en presentation av Rosina Heikel, både Finlands och Nordens första kvinnliga läkare.
Lärarna kunde till och med undra vart medicinen var på väg.
Carina Wallgren-Pettersson, överläkare vid Folkhälsans genetiska klinik i Helsingfors, började studera till läkare ungefär hundra år efter att den första kvinnan fick börja studera medicin. Och ännu då väckte det en viss förundran.
- Vi var den första svenska kursen som bestod nästan enbart av kvinnor och i slutskedet faktiskt enbart av kvinnor. Och när vi skulle ha de kliniska kurserna kunde det hända att våra manliga lärare var överraskade över att männen i gruppen var så få.
Enligt Wallgren-Pettersson kunde lärarna till och med undra vart medicinen var på väg.
Rosina Heikel år under sin studietid 1875.Rosina Heikel år 1875.Bild: Atelier Charles Riis/Museiverket heikel,Rosina Heikel
Och eftersom kvinnliga läkare ännu hundra år senare väckte förundran, tänkte Wallgren-Pettersson och hennes kurskamrater mycket på hur det måste ha känts för Heikel som var den första av sitt slag.
- Det att man skulle komma så långt att ingen tyckte att det är någon skillnad så det har vi en viss väg till ännu.
Hon hade såvitt jag minns två bröder som var läkare, och deras studieböcker låg hemma och dem slukade hon.
Rosina Heikel måste vara kreativ för att nå sitt mål
Rosina Heikel fick rätt att delvis utöva läkaryrket efter ett beslut i regeringen 1878. Hon blev därmed landets första kvinnliga läkare, men vägen dit var lång och krokig.
Intresset för läkaryrket väcktes redan i tidiga år.
- Jag vet att hon inspirerades av sina bröders böcker. Hon hade såvitt jag minns två bröder som var läkare, och deras studieböcker låg hemma och dem slukade hon, säger Wallgren-Pettersson.
Det var väldigt långa omvägar hon måste ta.
Men eftersom kvinnor inte fick studera vid universitetet måste Heikel vara kreativ för att komma närmare sin stora dröm.
- Det var väldigt långa omvägar hon måste ta. Först for hon till Sverige och blev något som jag tror kallades gymnast, det vill säga dagens fysioterapeut. Och då var idén bland annat det att hon den vägen fick syssla med lite anatomiska studier. Och sedan kom hon tillbaka Finland och blev barnmorska.
Barmorskestudierna var också en möjlighet att lära sig mera. Men det här var egentligen bara ett steg i rätt riktning, det vill säga att slutligen få delta i studierna vid medicinska fakulteten vid Kejserliga Alexanders Universitet i Helsingfors.
Det var mycket hon inte fick göra, och mycket fick hon bara sitta hemma och läsa.
Fick börja studera utan studentexamen och inskrivning 1871
Men den 1 maj 1871 kom ett glädjebud från de ryska kejsardömet. Kejsaren hade gett tillstånd till kvinnor att delta i läkarstudierna utan studentexamen och inskrivning vid universitetet.
Heikel jobbade som sjukgymnast (fysioterapeut) under studietiden. Här är hennes annons som publicerades i Hufvudstadsbladet den 2 februari 1873.Rosina Heikels annons i Hufvudstadsbladet den 5 februari 1873.Bild: Skärmdump från Nationalbibliotekets digitala samlingar på sajten digi.kansalliskirjasto.fiheikel,Rosina Heikel
- Det var mycket hon inte fick göra, och mycket fick hon bara sitta hemma och läsa. Och när hon skulle tenta något så fick hon gå till professorn och ha en enskild muntlig tentamen.
Samtidigt ansåg många att det var opassande att en kvinna skulle lära sin anatomi genom att dissekera döda människor.
- Det skulle ha varit ännu värre om hon hade gjort det tillsammans med sina manliga studiekompisar.
De hade en vana att bjuda varandra på punsch när dissektionerna var utförda. Och hon var med på det sättet att hon läts bära fram punsch till de manliga studiekamraterna.
Det här tvingades hon därför göra skilt, och hon hade heller inte så mycket annan kontakt med sina manliga studiekamrater.
- De hade en vana att bjuda varandra på punsch när dissektionerna var utförda. Och hon var med på det sättet att hon läts bära fram punsch till de manliga studiekamraterna, men fick sedan gå därifrån. Så särskilt mycket socialt liv hade hon tydligen inte.
Hon hade avlagt alla examina och studerat allt som de manliga kamraterna också hade studerat, men det krävdes ett regeringsbeslut för att hon skulle få utöva läkaryrket.
Första kvinnliga läkaren hyllades av andra kvinnor
År 1878 var var hon färdig med studierna. Då var hon redan 36 år gammal.
Under festligheterna höll kvinnorna tal och läste dikter och telegram som kvinnor från andra håll i landet hade skickat till Heikel. Samtidigt samlade de in donationer till en fond för kvinnliga läkarstuderande.
Den 24 oktober 1878 berättade Hufvudstadsbladet att ett hundratal kvinnor hade samlats vid Nya teatern för att hylla landets första kvinnliga läkare Rosina Heikel.Den 24 oktober 1878 berättade Hufvudstadsbladet att ett hundratal kvinnor hade samlats vid Nya teatern för att fira Rosina Heikel.Bild: Bild: Skärmdump från Nationalbibliotekets digitala samlingar på sajten digi.kansalliskirjasto.fiRosina Heikel
Regeringen måste ge sin välsignelse för att hon skulle få utöva yrket
Men trots att Rosina Heikel nu var utbildad läkare var det inte fritt fram för henne att börja ta emot patienter.
- Hon hade avlagt alla examina och studerat allt som de manliga kamraterna också hade studerat, men det krävdes ett regeringsbeslut för att hon skulle få utöva läkaryrket.
- Men hon fick ändå inte full legitimation vid det laget, och hon fick heller inte svära läkareden.
Regeringsbeslutet finns bland annat i Helena Westermarcks bok om Heikel från 1930.Helena Westermarcks bok Finlands första kvinnliga läkare Rosina Heikel - kvinnospår i finländskt kulturliv (1930).Bild: Skärmdump från Nationalbibliotekets sajt doria.fi.finlands första kvinnliga läkare,heikel,Helena Westermarck,Rosina Heikel
Först 1925 fick kvinnor lagstadgad rätt att utöva läkaryrket - alltså 47 år efter att regeringen hade godkänt Heikels ansökan om att få utöva yrket.
Blev distriktsläkare i Helsingfors 1882
Som läkare fick Heikel ändå inte göra precis vad hon ville. Tanken var att hon skulle få ha kvinnor och barn som patienter. Till en början öppnade hon en egen praktik i hemstaden Vasa, men 1882 erbjöd Helsingfors stad tjänsten som kvinnoläkare - det här på initiativ av stadens kvinnor.
Genom det som hon valde att göra som läkare inser man att hon brydde sig om människor och att hon måste ha haft en väldig empati.
De som mötte Heikel beskrev henne som mycket imponerande, reslig och stilig. De sade att man lade märke till henne när hon kom in i ett rum.
Men det talas också om hennes värme.
- Jag vet att hon som läkare tog emot mycket kvinnor och barn, bland annat medellösa kvinnor som hon tog emot gratis i sitt hem. Och genom det som hon valde att göra som läkare inser man att hon brydde sig om människor och att hon måste ha haft en väldig empati.
Talade om mänskliga rättigheter före FN
Hon fortsatte också att jobba med jämställdhetsfrågor, både inom sitt yrke och överlag i samhället.
- Hon använde faktiskt ett sådant uttryck som mänskliga rättigheter långt innan FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna kom till. Och hon sade att kvinnan inte längre kan nöja sig med att gå undantagsvägar för att nå sina mänskliga rättigheter.
Hon sade att kvinnan inte längre kan nöja sig med att gå undantagsvägar för att nå sina mänskliga rättigheter.
Heikel gjorde också ett försök att belysa ett tabubelagt ämne då hon höll ett tal under Finska Läkaresällskapets möte 1888.
- Såvitt jag minns så fanns det ett förslag till en bestämmelse som gick ut på att alla prostituerade skulle tvingas genomgå hälsogranskning. Man hade tänkt sig att det här skulle råda bot på problemet att kunderna kunde smittas av till exempel syfilis, som då var ett stort hälsoproblem. Och hennes poäng var att hon uppfattade det som läkarnas skyldighet att sköta alla som drabbades av sjukdomarna.
Heikel startade ett vänskapsband mellan kvinnliga kollegor
Än i dag förenar Heikel kvinnliga kollegor genom en tradition. Heikel testamenterade ett smycke som hon hade fått till 65-årsdag till den goda väninnan och kollegan, Alma Josefina (Ina) Rosqvist, som var Finlands andra kvinnliga läkare och pionjär inom tuberkulosmedicinen.
Sedan dess har den getts vidare till andra väninnor och kollegor. Rosqvist ville ge smycket vidare till Viva Lagerborg, som var barnläkare och också specialist inom tuberkulosmedicinen. Lagerborg dog ändå innan hon fick smycket.
I stället gavs smycket vidare till Eva Segerstråle, också hon specialist inom tuberkulosmedicinen. Segerstråle gav det vidare till Johanna Emilia (Hanna) Galetski-Olin, som var Finlands första kvinnliga ögonläkare.
Jag har uppfattat det som ett vänskapsband som går ända tillbaka till henne.
Galetski-Olin gav smycket till Ruth Wegelius, pionjär inom barnhematologin, som i sin tur gav den vidare till Märta Donner, pionjär inom barnneurologin. Och 2009 överräckte Donner smycket till sin väninna och kollega Carina Wallgren-Pettersson.
Carina Wallgren-Pettersson fick Rosinas smycke av sin väninna och kollega Märta Donner 2009.Carina Wallgren-Pettersson får ett smycke av Märta Donner.Bild: Privatcaritas privata foto
Enligt Wallgren-Pettersson är det inte ett pris eller en utmärkelse, och det finns heller inga officiella kriterier för hurdan läkare man ska vara för att kunna få det.
- Jag har uppfattat det som ett vänskapsband som går tillbaka ända till henne. Och jag är mycket glad över det, mycket gladare än vad jag skulle ha blivit över något pris.
Det finns en skillnad i lönenivåerna i Finland, men andelen som inte kan förklaras med ålder, ansvarsuppgifter och dylikt blir ganska liten.
Jämställdheten inom läkarkåren bra i dag
Enligt Wallgren-Pettersson är jämställdheten inom läkarkåren bra i dag. Det här trots att det fortfarande finns skillnader i de manliga och kvinnliga läkarnas löner.
- Det finns en skillnad i lönenivåerna i Finland, men andelen som inte kan förklaras med ålder, ansvarsuppgifter och dylikt blir ganska liten.
Dessutom finns det i dag en hel del kvinnliga medicinska chefer i Finland.
Översergeant Juho Pylvänäinen säger att han för bara tio år sedan fick ta del av verkligt homofoba attityder inom militären.
- Det känns kul att min uniform har väckt debatt, det var meningen från början. Men jag hade inte trott att det skulle bli så här stort. Tanken var att mitt deltagande skulle vara en klar signal att vi är hela folkets försvarsmakt.
Det säger översergeant Juho Pylvänäinen om sitt beslut att i helgen delta i Prideparaden iklädd sin marinuniform. Debatten efteråt har kretsat kring om det är okej att en person från det militära deltar i paraden i uniform.
På Försvarsmaktens webbplats står det att man inte får använda militäruniformen om det är fråga om partipolitisk verksamhet, valreklam eller en demonstration. Pridetåget definieras i allmänhet som ett festtåg, och Pride är ett evenemang för sexuella minoriteter.
Från Försvarsmaktens håll har uttalandena om Juhos fall varit luddiga. Till Yle X säger informatör Henrik Gahmberg att det är önskvärt att personalen inte använder uniform på dylika evenemang.
- Jag tycker det är konstigt om någon säger att vi i försvaret inte får delta i ett evenemang som försvarar mänskliga rättigheter, för det är ju också det försvaret försvarar, säger Juho.
Olika attityder på olika nivåer
Juho säger att han inte fått någon officiell respons efter paraden, men nog stöd från enskilda personer inom försvaret. Bland annat Marinens informatör Annele Apajakari har uttryckt sitt stöd för Juho.
Hö. Miksei kukaan soittanut mulle. Olisin lausunut että kiva kun yksilö uskaltaa kun organisaatiota vielä vähän jännittää 😎 #pridegate
Jämfört med Sverige säger Juho att Finland ligger långt efter när det kommer till försvaret och mänskliga rättigheter. I vårt västra grannland har exempelvis överbefälhavare Sverker Göranson tre år i rad deltagit i Prideparaden.
Hur mycket sexism tycker du att det finns inom försvarsmakten?
- Inte så jättemycket just nu, men på gräsrotsnivå är man kanske lite mer konservativ. När jag jobbade med beväringar var det mycket ”skämt” om homosexualitet och hur det är en sjukdom. Det här var för mindre än tio år sedan, säger han.
Juho Pylvänäinen valde att tåga i uniform.Juho PylvänäinenBild: Niclas Lundqvist/Ylejuho pylvänäinen
Pride: "Välkommen försvarsmakten!"
Arrangörerna för Helsingfors Pride tycker att det vore välkommet om Försvarsmakten och exempelvis polisen skulle delta i Pridetåget nästa år.
– Det hör till polisens och Försvarsmaktens uppgifter att stöda jämlikhet, så jag hoppas att de kommer att delta någon gång i framtiden, säger Helsingfors Prides pressansvariga Amanda Stavén.
Hon tror att Försvarsmaktens icke-deltagande långt beror på rädsla för att ta ställning.
– Kanske de tror att de tar ett ställningstagande för något som de inte är redo att ta ställning för, säger Amanda.
Hon påminner att Pridetåget främst är en fest och en karneval för mänskliga rättigheter, inte ett demonstrationståg.
Myteriet försökte få tag på Försvarsmakten för en kommentar utan framgång.
De nya festivalarrangemangen skilde sig för mycket från ursprungsplanen. Moomin Characters förbehåller sig hellre rätten att ordna en egen festival senare.
Festivalen kommer att byta namn och det är inte det första som ändrar när det gäller tillställningen i fråga. Festivalen har både bytt datum och plats. Huvudartisten Robin drog sig ur när det nya datumet inte passade, och i och med västmetrons försening kommer festivalen inte ens att ha västmetron som dragplåster.
Moomin Characters är därför inte med längre.
- Ursprungsidén med midsommar vid Oitans i vacker natur urvattnades, förklarar Roleff Kråkström, vd för Moomin Characters.
Kråkström utesluter inte att det ordnas en muminfestival någon gång i framtiden, utan öppnar tvärtom upp för möjligheten.
- På det här sättet förbehåller vi oss rätten att någon dag kanske ordna något som mera liknar det den ursprungliga planen var.
Till Helsingin Sanomat säger festivalarrangör Tedy Salutskij att festivalens nya namn är Espoon perhefestarit, det vill säga Esbos familjefestival.
Arrangörerna ändrade både plats och datum, Robin ställde in sitt uppträdande - missödena kring Muminfestivalen i Esbo har varit många. Det kommer att påverka muminvarumärket, säger man på Moomin Characters.
Sommaren i city, 1990, kommer du ihåg låten av svenska one hit wonder Angel? Den får stå som min signaturmelodi för det här årets sommarprojekt.
Förra sommaren gjorde jag en tur genom Svenskfinland med min Vespa. Det här året åker jag ingenstans.
För första gången i mitt liv tänker jag fira sommarlov i huvudstadsregionen. Med huvudstadsregionen menar jag Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda. Där går gränserna.
Du kan också bjuda in mig. Jag gör nästan vad som helst: kultur och natur, city- och wildlife. I vattnet och på torra land. På öar och i parker. Sporta eller drisha. Allt duger.
Du kan få mig att hjälpa till. Många är de som gör det möjligt att fira en semester i staden. Som själv är på jobb så att andra kan ha det skönt. Hör av dig till mig och jag kan hjälpa till en dag: servera, reparera, guida, vakta osv.
Först till kvarn får mala först.
Du når mig genom att skriva till mig här nedan. Du kan också kontakta mig via epost: peter.luttge@yle.fi. Eller via telefon: 040 844 2762.
Oskari Mörö gjorde precis det som krävdes för att säkra en semifinalplats på 400 meter häck.
Mörö slutade tvåa i det fjärde heatet på tiden 50,37 efter en stark avslutning. Det räckte för en direktplats i semifinalen. De två bästa i varje heat tog sig vidare direkt.
– De här försöksheaten är alltid luriga. I princip vill du komma så enkelt som möjligt undan, men det är inte enkelt och i praktiken måste koncentrationen alltid vara helt hundra redan i det här skedet.
– Det går inte att promenera till semifinal. Men jag gjorde vad som krävdes idag, så jag är helt nöjd, säger Mörö till Yle Sporten.
Semifinalen står på programmet på torsdag, klockan 17.15. Då får Mörö öka på takten för att gå vidare till final.
– Svårt att säga vad som krävs, men man måste nog troligen springa under 49,40 när tolv färska killar kommer med, säger Mörö och syftar på de genom årsbästat direktkvalificerade semifinalisterna.
”Vill inte bli sist i finalen”
Det ska finnas bensin i tanken och effekt i motorn, Mörö tog inte ut sig totalt i kvalet och har klockats för betydligt bättre tider i sommar.
Under Paavo Nurmi Games för en vecka sedan löpte Mörö 49,50 – den näst bästa tiden någonsin. Personbästa lyder 49,08, från EM-semifinalen i Zürich 2014.
– Givetvis vill jag klara mig bättre än för två år sen, jag vill inte komma sist i finalen den här gången. Formen är kanske ännu bättre än i Zürich, men många faktorer inverkar på vad klockan visar.
– Jag går in för att ta så många skalper som möjligt och den vägen kommer också topptiderna, konstaterar Esbo IF-löparen.
Kanervo floppade
Helsingfors IFK:s Jussi Kanervo fick inte fart på benen i sitt heat. Kanervo slutade sist i det tredje heatet på tiden 52,35 och är ute ur EM.
Kanervo, som blev ungefär två och en halv sekund från årsbästat, gick genom intervjuzonen utan att ge några kommentarer till media.
Inte bra av Kanervo. Sist i heatet. Kändes som han aldrig kom in i loppet #friidrott#yleisurheilu
— Carl-MagnusLångkvist (@cmlangkvist) July 6, 2016
En demonstration ordnades utanför köpcentret Itis i Östra Centrum. Torget fylldes av personer, men demonstranterna var få.
Rörelsen Suomi ensin, eller Finland först ordnade en demonstration som fyllde torget vid köpcentret Itis med personer.
Men demonstranterna var i minoritet, och torget fylldes istället av en stor publik. Den bestod mest av id al-fitr-firare som befann sig i köpcentret.
Det är jättesynd att de kommer hit och förstör vår viktiga högtid.― Munir Musse
Demonstranterna höll tal, men överröstades av publiken som buade och ropade "nej till rasism".
- Det är jättesynd att de kommer hit och förstör vår viktiga högtid, säger Munir Musse, som följde med demonstrationen.
Polisen höll koll på läget. Demonstranterna var få.demonstration vid Itis på id al fitr 6.7.2016Bild: Tino Oksanendemonstrationer (samhälleliga händelser),Eid Al-Fitr
Musse säger att demonstranternas argumentering får honom att tro att de lever i en helt annan verklighet.
- De generaliserar allting och har bara fördomar.
Polisen lugnade situationen
Polisen höll i sär publiken och demonstranterna genom att ställa sig mitt emellan dem. Polisen förde också bort några personer.
Tallinnanaukiolla järjestetty mielenilmaus keräsi paikalle paljon ihmisiä. Havaittavissa oli myös vastakkainasettelua.
— Helsingin poliisi (@HelsinkiPoliisi) July 6, 2016
Polisen lugnade folkmassorna och inga sammandrabbningar uppstod.
En trio som representerade Vänsterunga i Helsingfors spred kärlekens budskap. De tycker det är synd att folk vill förstöra en högtid med en demonstration.Kärlekstrio vid demonstration 6.7.2016Bild: Tino Oksanendemonstrationer (samhälleliga händelser),Eid Al-Fitr
Muslimerna firade på torsdagen id al-fitr, högtiden som avslutar fastemånaden ramadan, och det firades också stort i köpcentret Itis. Ett av demonstrationens syften var att kritisera köpcentrets ramadan-kampanjer.
Varannan sommar är det antingen Fotbolls-VM eller EM. I många storstäder kan man se matcherna i stora public viewing-områden.
Tyvärr finns ingen sådan i Helsingfors. Å andra sidan föredrar jag att titta på matcherna på mindre ställen: en pub eller en uteservering. Helst med fans ur bägge lägren.
Football is a simple game. Twenty-two men chase a ball for 90 minutes and at the end, the Germans always win.― Gary Lineker
Public viewing hör storstaden till. Eller kan du tänka dig en public viewing på Korpo, i Nedervetil eller Strömfors?
Die Mannschaft vs Les Bleus
I år är det EM i Frankrike. Som lider mot sitt slut. En semifinal är avklarad. Portugal är finalklar. En semifinal återstår. Tyskland mot Frankrike. Och så finalen på söndagen.
Hur som haver kommer semifinalen att bli en bra match. Världsmästaren Tyskland mot hemmanationen Frankrike. Den moraliska finalen. I Marseille. På Stade Vélodrome.
Få se vem som vinner slaget. Och vilken nationalsång som ljuder högre i smältdegeln vid medelhavet: Einigkeit und Recht und Freiheit für das deutsche Vaterland eller Allons enfants de la patrie, le jour de gloire est arrivé!
Tysk fotisnörd
Sommaren i city bjuder dig nu på en unik upplevelse. Titta på semifinalen Tyskland mot Frankrike tillsammans med en äkta tysk. Inte vilken tysk som helst utan Svenskfinlands mesta tysk det vill säga mig, Peter Lüttge.
Au football, tout est compliqué par la présence de l’équipe adverse.― Jean Paul Sartre
Jag är en äkta fotisnörd. Hemma från Mönchengladbach. Hem för en av de verkligt stora tyska klubblagen: Borussia Mönchengladbach.
Gamla Bökelbergstadion i Mönchengladbach är ett minne blott. I dag finns här ett bostadsområde. Men delar av läktaren finns kvar. I Südkurve på bilden spenderade jag många tonårslördagar på 70- och 80-talet.Det forna Bökelbergstadion i Mönchengladbach. I dag ett bostadsområde.Bild: Yle/Peter LüttgeBorussia Mönchengladbach,Bökelbergstadion
Mikael Forssell, Helsingfors gåva till fotbollen, spelade där en vår år 2003. På lån från Chelsea. Han gjorde ett stort intryck med 7 mål på 16 matcher. Det var det då. Efter det gick det utför. För honom och för Mönchengladbach. Han borde ha stannat där.
Men tillbaka till Helsingfors och semifinalen. Allt tyder på att det blir en bra match när turneringens hittills två bästa lag möts. Vinna eller försvinna. Där har du koordinaterna.
Kanske det blir ett straffdrama som i kvartsfinalen Tyskland mot Italien. En verklig nagelbitare. Här kan du se straffsparkstävlingen en gång till:
Kan det bli mera spännande? Knappast.
Ifall du vill titta semifinalen Tyskland mot Frankrike på torsdagen den 7 juli med en tvättäkta tysk skall du komma till baren Feltbay i Lillhoplax (Tilkkalänken/Tilkanvierto 7). Jag finns där från och med kl 21. Matchen börjar kl 22. Håll utkik efter det tyska hörnet!
Ivriga fågelfotografer har brutit gravfriden på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.
Fotograferna har försökt locka fram ett duvhökpar som häckar på området genom att lägga kadaver av ekorrar och kaniner på gravstenarna. Detta har lett till sammandrabbningar mellan fotograferna och gravgårdens personal.
Helsingforstraktens ornitologiska förening Tringa, som informerade om fallen, har fördömt agerandet.
Begravningsplatsens personal har nu fått instruktioner att polisanmäla all aktivitet som stör gravfriden.
Enligt strafflagen kan den som bryter mot griftefrid dömas till böter eller fängelse i högst ett år.
Störningarna i tågtrafiken berodde på en olycka i huvudstadsregionen, på banavsnittet mellan Bocksbacka och Malm.
Störningarna drabbade banavsnitten Helsingfors-Riihimäki och Helsingfors-Lahtis och också ringbanan mellan Helsingfors centrum och flygplatsen.
En del fjärrtåg försenas också med omkring en halv timme, det gäller åtminstone Allegro-tåget till St Petersburg, och ett Intercity-tåg till Jyväskylä.
Också Intercity-tåget mellan Helsingfors och Vasa som avgick 16:27 försades.
Strax efter klockan 17 meddelade Bantrafikcentralen att alla fyra spår nu är i bruk igen. Förseningar kan förekomma i närtågstrafiken fram till 19-tiden ikväll.
Uppdatering: störningarna är över, men förseningar förekommer till ungefär 19-tiden ikväll.
Esbo IF:s Oskari Mörö är klar för final på 400 meter häck i EM i Amsterdam. Mörö slutade tvåa i sin semifinal och tog sig därmed direkt till final.
För två år sedan slutade Oskari Mörö på åttonde plats i EM-finalen i Zürich. Nu får han chansen att förbättra den placeringen då han även i Amsterdam tog sig till final.
Mörö sprang i det tredje semifinalheatet och bland konkurrenterna fanns bland annat Rasmus Mägi, Sergio Fernandez och Tom Burton.
Och det var dessa fyra det stod mellan då löparna kom in på upploppet. Mörö hade bra med krafter på slutet och tog sig i mål som tvåa bakom Fernandez.
– Det är den bästa känslan att ta rygg efter rygg på slutet, det är betydligt trevligare än tvärtom, om killarna viner förbi, säger Mörö till Yle med ett leende.
– Taktiken lyckades perfekt. Jag är jättenöjd med mig själv, jag gjorde precis det vi pratat om med tränaren (Atte Pettinen). Min stegrytm är nämligen inte direkt den mest simpla, den innehåller stora risker – men hasardspel är ju kul.
Klar för OS
Mörös tid var 49,37 vilket betyder att han underskred OS-gränsen med några hundradelar.
– Det värmer helt sanslöst mycket. Det har varit säsongens stora mål, och vad är väl bättre än att slå det här och ta sig till final på kuppen. Det är hundra gånger roligare så.
Mörö löpte finländskt rekord 49,08 i EM-semifinalen i Zürich 2014 men tröttnade i finalen där han kom sist. Standarden i Amsterdams semifinal var hisnande med fyra löpare under 49 sekunder, men Mörö hoppas på en god placering.
– Nu är jag ett par år fiffigare än i Zürich och också taktiken är annorlunda. Det är ingen vits att köra någon mördartakt i början, det är slutet som avgör placeringarna och jag försöker köra ekonomiskt de första 250 metrarna.
– Det blir en förbannat hårt final och varje placering är hemåt, men jag går in för att kämpa. Åtminstone ska placeringen vara bättre än senast, slår Mörö fast.
Vain Arto Bryggare, Markku Kukkoaho & Oskari Mörö ovat suomalaissprinttereistä selviytyneet vähintään kahteen saman lajin EM-finaaliin #emyu
Norrmannen Karsten Warholm stod för en fantastisk insats i den första semifinalen som han vann på 48.84. Det är nytt norskt rekord och den näst snabbaste tiden i Europa i år.
Till final:
1. Yasmani Copello Escobar TUR 48,42
2. Karsten Warholm NOR 48,84
3. Kariem Hussein SUI 48,87
4. Jack Green GBR 48,98
5. Martin Kucera SVK 49,08
6. Sergio Fernandez ESP 49,20
7. Rhys Williams GBR 49,22 8. Oskari Mörö 49,37
I våras tog RHD-viruset livet av en massa citykaniner i huvudstadsregionen. Nu är stammen så liten att det kanske inte behövs någon jakt i höst.
De flesta huvudstadsbor har säkert lagt märkte till att citykaninerna har minskat drastiskt.
I våras kunde livsmedelssäkerhetsverket Evira bekräfta att RHD-viruset låg bakom kaninernas massdöd. Fortfarande finns det ändå citykaniner, bekräftar Helsingfors stads miljöcentral.
- En del av stammen klarar sig alltid. Det är osannolikt att ett sådant här virus skulle ta livet av en hel stam, säger Elli Valtonen vid Miljöcentralen.
I våras när viruset härjade fick Miljöcentralen dagligen ta emot flera kaninobservationer.
En del av stammen klarar sig alltid. Det är osannolikt att ett sådant här virus skulle ta livet av en hel stam.― Elli Valtonen, Miljöcentralen
Det var invånare som hade stött på döda citykaniner. Nu kommer det knappt in några observationer alls.
- Men fortfarande kan man stöta på kaniner som dött av viruset.
RHD-viruset tog livet av citykaniner i Helsingfors, Esbo och Vanda.
Hesy slår larm
Samtidigt slår Helsingfors djurskyddsförening Hesy larm. De vill utrota RHD-viruset eftersom de är rädda för att viruset sprider sig till tamkaniner. Universitetes djursjukhus jobbar för att få ett vaccin mot viruset till Finland, men än så länge finns det inte att tillgå.
Flera husdjursgårdar har fått ställa in kaninutställningar och hindertävlingar för kaniner, av rädsla för viruset.
Hesy uppmanar alla kaninägare att följa med läget och vaccinera sina kaniner så fort det finns ett vaccin. Det lönar sig också att undvika att rasta kaniner eller plocka mat åt dem på områden där citykaniner har dött. Flera husdjursgårdar har fått ställa in kaninutställningar och hindertävlingar för kaniner, av rädsla för viruset.
Minskat med hälften
Det finns ingen som vet exakt hur många citykaninerna var före viruset slog till. Därför vet ingen heller exakt hur mycket stammen har minskat.
- Min gissning är att kaninerna minskat med ungefär hälften, säger Antti Oksanen vid Evira.
Han tror inte att kaninstammen någonsin mera blir lika enorm som den en gång var.
- Det beror inte enbart på viruset, utan också på att kaninerna fått naturliga fiender som rävar, berguvar och parasiter.
På sin senaste Helsingforsvisit träffade Oksanen ändå på citykaninerna på ett område där han inte sett dem förut, i Vandastadsdelen Mårtensdal.
Ingen massdöd mera
Enligt Oksanen tyder allting på att RHD-viruset kommit för att stanna. Men eftersom kaninerna nu utvecklat en viss motståndskraft, kommer det enbart att ta livet av några kaniner då och då, och inte orsaka någon massdöd som i våras.
Kaninerna har fått naturliga fiender som rävar, berguvar och parasiter.― Antti Oksanen, Evira
Helsingfors stad har traditionellt ordnat kaninjakt på hösten för att hålla stammen under kontroll. Citykaninerna har sedan blivit middag åt djuren på Högholmen.
- Det blir intressant att se om det blir någon jakt i höst eller om stammen är så liten att den inte behövs, säger Elli Valtonen vid Miljöcentralen.
Enligt djurskyddsföreningen Hesy finns det ingeting som berättigar en jakt efter att så många kaniner dött av viruset. Föreningen är orolig för att viruset kan spridas genom nät och fällor som används i jakten.
I Esbo har flera av ungdomarna på flyktingförläggningarna för minderåriga fått sommarjobb för några veckor tack vare stadens sommarsedlar och enheternas samarbetspartners. Men de ivriga sommarjobbarna ville jobba mer och började därför sälja blåbär.
Och efterfrågan har varit större än vad de hade förväntat.
- Vi har fått skapa ett kösystem för de som vill köpa blåbär av ungdomarna, säger Eeva Knaappila, ansvarig ledare vid flyktingförläggningarna för minderåriga i Lakisto.
De här går åt som smör i solsken.Plocka Bild: Yle/Mira Myllyniemiblåbär,plocka blåbär
En del av ungdomarna i Lakisto har fått sommarjobb via samarbetspartnern stiftelsen Rinnhemmet. Men alla har inte fått jobb, och en del behöver mer sysselsättning.
Blåbärsprojektet fick sin början när en av ungdomarna en dag berättade att hans lärare hade sagt att det finns blåbär i skogen som vem som helst får plocka.
- Och rätt som det var dök pojken upp med ett ämbar fullt med bär och sa att här är det nu. Och därifrån fick projektet sin början, säger Knaappila.
Av enhetens omkring 40 ungdomar har närmare tio börjat plocka blåbär.
En av dem är Reza. Han har fått sommarjobb genom stiftelsen Rinnehemmet som fönstertvättare. Men för att ha något att göra när han inte är på jobb går han ut i skogen och plockar bär.
- Jag har hittills plockat 11 liter, säger han.
Jag har plockat 40 liter blåbär.― Husein
Hans kompis Husein har inte ännu hittat något annat sommarjobb, så han har haft mera tid för plockandet.
- Jag har plockat 40 liter blåbär.
Flyktingförläggningen för minderåriga i Lakisto är omringad av skog, så ungdomarna kan när som helst gå ut och plocka bär.Plocka blåbär i Esboskogarna.Bild: Yle/Mira Myllyniemiblåbär,plocka blåbär
Idén har spridit sig till enheten i Alberga
Vid flyktingförläggningen för minderåriga i Alberga har nästan alla ungdomar fått sommarjobb. Av drygt 40 ungdomar har 34 fått jobb för två veckor med hjälp av stadens sommarsedelsystem.
En har dessutom fått jobb utan sedeln.
- Vi har fått mycket bra feedback av ungdomarnas arbetsgivare, säger Minna Marei, en av ledarna vid enheten i Alberga.
Det har varit så ivriga här och frågat om det inte finns mera jobb, så jag frågade på Facebook om någon var intresserad av att köpa blåbär.― Minna Marei, enheten i Alberga
Men också där vill ungdomarna gärna fortsätta jobba.
- De har varit så ivriga här och frågat om det inte finns mera jobb, så jag frågade på Facebook om någon var intresserad av att köpa blåbär om också våra ungdomar skulle gå ut och plocka dem. Och bara kort tid efter att jag lade ut frågan hade det kommit över 50 svar, säger Marei.
De planerar därför att gå ut i skogen med ungdomarna redan under helgen.
