Tre Esboskolor ser ut att försvinna i sin nuvarande form inom några år. Förslaget är att Smedsby skola läggs ner och Bemböle skola slås ihop med Lagstads skola. Rödskogs skola ska flytta till Kalajärvi skolas lokaler.

Det här kom fram på Esbo stads informationstillfälle på torsdag kväll.

Upprörd stämning

Stämningen på diskussionstillfället var tidvis rätt upprörd, speciellt för att föräldrarna inte riktigt visste vad de diskuterade. Tjänstemännen ville inte avslöja innehållet i förslaget före det publiceras på fredag. Nämnden Svenska rum ska behandla det på sitt möte 15.12.

Flera nämndmedlemmar var å sin sida upprörda för att nämndmedlemmarna inte blivit inbjudna till diskussionstillfället. Projektplanerare Vera Schulman uppgav att det berodde på en teknisk miss.

Till slut tog SFP:s fullmäktigeledamot Mikael Eriksson till orda och uppmanade tjänstemännen att lägga fram förslaget. Först sade bildningsdirektör Sampo Suihko nej. Plötsligt dök förslaget ändå upp på väggen och många föräldrar började fota febrilt det förslag många bävat för: Smedsby, Rödskog och Bemböle kommer alla att försvinna i sin nuvarande form om förslaget går igenom.

Smedsby stängs 2021, de andra flyttar 2018

Enligt förslaget skulle Smedsby stängas år 2021 när Monikko i Alberga är färdigt. Monikko är namnet på den tvåspråkiga skolbyggnaden som ska stå klar då, namnet på själva skolorna är ännu oklart.

Exakt var barnen från Smedsby ska placeras är inte klart, tjänstemännen nöjde sig med att säga att "skolor som är geografiskt nära" kommer på fråga. Många föräldrar ondgjorde sig över tågordningen: att först fatta beslut om att stänga en skola och först efteråt fundera på var man ska placera eleverna.

Bemböle skola, förskola, kompletterande dagvård och eftermiddagsverksamhet skulle sammanföras med Lagstads skola från och med augusti 2018.

Samtidigt föreslås det att Rödskogs skola och eftermiddagsverksamhet, samt förskola och kompletterande dagvård flyttar in i Kalajärvi skolas lokaler, också det från augusti 2018.

Jokerits poängsvit stannade vid åtta matcher. Slovan Bratislava åkte hem med full pott från Helsingfors. Jokerits tränare Jukka Jalonen var inte nöjd med någonting efteråt. ”Vi får vad vi förtjänar.”

För en knapp månad sedan förlorade Jokerit borta mot Slovan Bratislava i KHL. Efter det har Helsingforslaget samlat ihop massvis med poäng.

Åtta poängfyllda Jokeritmatcher senare möttes lagen igen – den här gången i Helsingfors. Det spelade ingen roll. Den slovakiska krisklubben, som inte är kapabel att betala ut löner och ligger i botten av tabellen, vann med 3–1.

– Det såg bra ut på morgonen och jag utgick från att killarna förstod vad som krävdes, men det var inte samma spel som vi har visat upp tidigare. Vi får vad vi förtjänar, säger Jokerits tränare Jukka Jalonen till Viasat.

Utmanade domslut

Jesse Joensuu reducerade till 1–2 i den andra perioden, men med ett fåtal sekunder kvar till andra pausen kom en kalldusch när Patrik Lusnak rakade in 1–3.

En bit in i den tredje perioden kom nästa kalldusch. Oliver Lauridsen dundrade in ett skott i mål via ribban, men domarna dömde bort målet. Orsaken var att Tommi Huhtala ansågs ha stört målvakten.

Jokerit utmanade domslutet, men det bar inte frukt. Jalonen var märkbart förbannad efter det och hade svårt att smälta domslutet i intervjun.

– Enligt domarna var han i målgården. Vi såg inte det, men tydligen hade domarna en helt annan kameravinkel.

Efter förlusten ligger Jokerit sexa i den västra konferensen. De åtta första lagen går till slutspelet. Nu väntar landslagsuppehåll och efter det kommer tre bortamatcher före jul. Först ut är bortamötet med Avangard Omsk den 19 december.

Resultat:

Jokerit–Slovan Bratislava 1–3 (0–1, 1–2, 0–0)
Mål: 0–1 Ziga Jeglic (Tomas Kundratek), 0–2 Ziga Jeglic (Kyle Chipchura), 1–2 Jesse Joensuu (Frank Gymer), 1–3 Patrik Lusnak (Kyle Chipchura).

Tre barn och en vuxen kvinna har påträffats döda i samband med en lägenhetsbrand i Helsingforsstadsdelen Nordsjö.

Eldsvådan fick sin början lite före klockan tre natten till fredag. Vid räddningsverket bekräftar man att fyra personer hittades döda i den lägenhet som brann, tre barn och en vuxen kvinna.

Helsingforspolisen uppger att den döda kvinnan var mamma till barnen. Hon var född år 1976. De döda barnens födelseår är 2009, 2010 och 2014, de var alltså i åldrarna två till sju år.

Branden ägde rum i Nordsjö, cirka tio kilometer öster om Helsingfors centrum. Karta över helsingfors med stadsdelen Nordsjö. Helsingfors,karta,Nordsjö, Helsingfors stad

Enligt polisen blev lägenheten obeboelig av brandskadorna.

- Bastun är värst brandskadad, uppger kriminalkommissarie Anne Hietala som leder polisundersökningen.

Enligt räddningsverket fanns ingen fungerande brandvarnare i lägenheten, men uppgiften är inte bekräftad.

Polisen utreder fortfarande orsaken till branden och utlovar mera information tidigast klockan 14 i dag fredag.

Grannarna slog larm

Vid räddningsverket säger man att branden är exceptionell.

- Det här är en stor olycka i Helsingfors och i hela Finland. När det sker dödsbränder brukar en eller två personer omkomma, men inte så här många, säger brandmästare Toni Fohlin.

Jourhavande brandmästare Toni Fohlin. porträtt på brandmästare toni Fohlin taget på brandstation i berghäll Bild: Yle/Helena von Alfthan toni fohlin

Grannarna kände röklukt och larmade räddningsverket. De fyra personerna fördes snabbt ut ur lägenheten men det var för sent och de var redan döda.

Branden ägde rum i ett höghus på sex våningar på Norvägen i Nordsjö.

Räddningsverket ordnade presskonferens om branden på fredagsmorgonen. Presskonferens i Berghäll brandstation på fredag 9.12.2016 om dödsbrand i Nordsjö. Bild: Yle/ Helena von Alfthan brand- och räddningsarbete,brandman,Helsingfors,räddningspersonal

Artikeln är uppdaterad kl 10.49 med uppgiften om brandvarnaren.

I dag på fredagen torde startdatumet för västmetron från Gräsviken i Helsingfors till Mattby i Esbo klarna. Västmetrobolaget håller en presskonferens som kan ses direkt på Arenan.

Västmetrons styrelse håller ett möte på förmiddagen och därefter meddelas om när västmetron startar.

I sista hand är det Helsingforsregionens trafik HRT som fattar beslut om startdatumet för metron.

Starten för västmetron har skjutits upp redan flera gånger och kostnaderna har stigit.

Nu ser slutnotan ut att ligga på närmare 1,2 miljarder euro.

Västmetron som ska gå från Gräsviken i Helsingfors till Mattby i Esbo kan köra i gång i juni. Det här uppgav Västmetrobolagets vd Ville Saksi på en presskonferens på fredagen.

- Testerna har nu slutförts i Aalto-universitets metrostation och i stationerna i Kägeludden och Hagalund, sade Saksi på presskonferensen.

Metrotrafiken till Hagalund kan inledas redan i april medan metron kan gå till slutstationen i Mattby i juni. Testerna fortsätter därmed under hela våren.

HRT bestämmer startdatumet

- Tekniskt sett finns förutsättningarna för att metron kan köra igång till Hagalund i april, men beslutet fattas av Helsingforsregionens trafik (HRT), sade Västmetrobolagets styrelseordförande Olli Isotalo på presskonferensen.

I Hagalund finns två spår som gör att metron kan vända där.

Testerna som genomförs ska visa hur brandvarningssystemen och olika säkerhetssystem fungerar tillsammans. I metrostationerna på Drumsö och Björkholmen beräknas testerna vara gjorda i januari 2017. Sammanlagt kommer västmetron att stanna på åtta stationer.

Under fredagens presskonferens framhävde både Västmetrobolagets vd Ville Saksi och bolagets styrelseordförande Olli Isotalo flera gånger att det är Helsingforsregionens trafik (HRT) som i sista hand fattar beslut om när metron kan starta.

Sluträkningen för metroprojektet ser ut att landa på 1,2 miljarder euro.

Esboföräldrar är upprörda över hur processen gått till när man kommit fram till att tre svenskspråkiga skolor ska stängas. På torsdagens diskussionstillfälle vägrade staden först avslöja hur det går för skolorna. Till slut lades förslaget ändå fram.

Stämningen på torsdagens informationstillfälle var tidvis rätt absurd. Projektplanerare Vera Schulman lade flera gånger fram fakta och åsikter som möttes av skratt eller misstro från föräldrarna.

Det märkligaste inslaget var att bildningsdirektör Sampo Suihko vägrade offentliggöra förslaget och i stället ville föra diskussionen på ett allmänt plan. Egentligen skulle förslaget få offentlighet på fredag. Till slut röt SFP:s Mikael Eriksson till och förslaget projicerades på väggen när mötet pågått i en och en halv timme: Smedsby skola läggs ner 2021, Bemböle 2018 och Rödskog samma höst. Det två sistnämnda flyttar till andra lokaler, medan Smedsby helt upphör att existera.

Rödskog skola har ingen matsal eller gymnastiksal. I Kalajärven koulu finns utrymmen där man kan förverkliga en läroplansenlig undervisning.― Barbro Högström, direktör för svenska bildningstjänster i Esbo

- Rödskog skola har ingen matsal eller gymnastiksal. I Kalajärven koulu finns utrymmen där man kan förverkliga en läroplansenlig undervisning, säger Barbro Högström, direktör för svenska bildningstjänster i Esbo.

För Bembölebarnens del betyder förslaget att de flyttar till Lagstad i Esbo centrum. Det gamla skolhuset i Bemböle kommer inte längre att ha undervisning. Inte heller Bemböle har matsal eller gymnastiksal.

- Kraven på inlärningsmiljöerna är helt andra i dag än tidigare. Vi vill erbjuda alla Esbobarn jämlika förutsättningar att lära sig, säger Högström.

Märklig stämning

- Det mest överraskande var att det konkreta förslaget kom upp först på slutet. Det blev ju en konstig stämning, säger direktionsordförande Michael Federley i Smedsby skola.

Enligt Federley är stadens beredning bristfällig.

- Om man fattar ett beslut måste det ske på goda faktagrunder. I det här fallet är de bristfälliga.

- På sätt och vis var det chockerande. Å andra sidan hade vi gissat vad de kommer att föreslå. Det är ganska oroväckande att det inte står någonting om vilka planer man har efter att man lägger ner skolan. Det finns inga motiveringar och inga konsekvenser har tagits i beaktande.

Barnen i Bemböle skola ska i framtiden gå i Lagstad i Esbo centrum - enligt förslaget. Bemböle skola i Esbo den 3 juni 2016 Bild: Tino Oksanen Bemböle,bemböle skola,Esbo,Grundskolor och gymnasier,skolan (fenomen),tegelbyggnader

Förslaget offentligt efter påtryckning

Ordföranden för SFP:s fullmäktigegrupp Mikael Eriksson röt till slut till och krävde att föräldrarna får se förslaget. Sampo Suihko velade, men plötsligt fanns förslaget framme.

- Lite märkligt var det, och därför tyckte jag att jag måste ta bladet från munnen. Diskussionen blev ju tydligare och klarare sedan, säger Eriksson.

Han har en viss förståelse för att staden inte genast offentliggjorde förslaget.

- Meningen var att vi skulle diskutera hela det svenskspråkiga servicenätet. Eventuella ingrepp gäller ju hela det svenskspråkiga skolnätet i Esbo. Kanske det här var helt rätt sätt att öppna, annars hade vi bara talat om de tre berörda skolorna. Men det kändes inte rätt att vi explicit måste be om att få veta vilka skolor det gäller.

Vad tycker du om beredningen av ärendet?

- Den är svag. Man borde ha bättre konsekvensanalys. Det är ett stort beslut att lägga ner en skola. Man borde ha mycket bättre beredning, vad förslaget betyder och var man planerar att placera barnen, säger Mikael Federley.

Det är ett stort beslut att lägga ner en skola. Man borde ha mycket bättre beredning, vad förslaget betyder och var man planerar att placera barnen.― Mikael Federley, direktionsordförande i Smedsby skola.

- Sedan hör man ganska mycket kontroversiell information om var det finns plats. Så vart ska vi sist och slutligen? Det här är saker som hänger i luften hela tiden.

Satu Björksten håller med.

- Det väcker bara mer frågetecken att man beslutar att stänga en skola, men återkommer med hur det ska fixa sig.

- Det har varit en märklig process och den har inte ökat trovärdigheten för beslutsfattandet. Det har varit massor av spekulationer och rykten. Öppenhet är enda sättet att fatta bra beslut. Processen har inte skötts bra skulle jag säga.

Flera av de nedläggningshotade skolorna är i dåligt skick eller saknar ändamålsenliga utrymmen, som gymnastiksal eller matsal. Staden talar också för stora enheter som ger möjligheter till en enhetlig lärostig och till fler alternativa kompisrelationer. Också hyreskostnaderna skulle sjunka i och med det nya förslaget.

Esbo får inom de närmaste åren två nya svenskspråkiga skolor: Kungsgård 2019 och den svenskspråkiga skolan i Alberga skolcentrum 2021. Nämnden Svenska rum tar ställning till förslaget på sitt möte 15.12.

Läs mera:

Enorma förändringar för Esboskolor: Smedsby läggs ner, Bemböle och Lagstad slås ihop

Tre Esboskolor ser ut att försvinna i sin nuvarande form inom några år. Förslaget är att Smedsby skola läggs ner och Bemböle skola slås ihop med Lagstads skola. Rödskogs skola ska flytta till Kalajärvi skolas lokaler.

Polisen bekräftar nu att Nordsjölägenheten, där fyra personer brann inne, inte hade någon brandvarnare. Värst är brandskadorna bredvid bastuugnen.

Polisens utredare har fortsatt undersöka olycksplatsen under dagen. Polisen informerar nästa gång på måndag.

- Under dagen har det kommit fram att offren möjligen har omkommit av brandgaser. Noggrannare rättskemiska undersökningar klarnar senare, berättar undersökniningsledare Anne Hietala.

En vuxen kvinna och hennes tre barn omkom i den förödande branden i Nordsjö natten till fredag. Pappan i familjen jobbade nattskift och fick beskedet på sin arbetsplats.

Kaapo Kähkönen var en mur i målet då Lukko besegrade HIFK med 4–0 på bortaplan på fredagen. Segern var Lukkos tredje raka.

I slutet av september förra året höll Kaapo Kähkönen nollan för första gången i ishockeyligan. På fredagen var det dags för den andra nollan.

Kähkönen storspelade och räddade 26 skott när bottenlaget Lukko besegrade HIFK med 4–0. HIFK hade inför fredagens möte tagit poäng i sju raka matchen men den sviten bröts alltså nu.

Lukko tog ledningen i mitten av den första perioden då Sami Lähteenmäki gjorde mål på lagets första riktiga målchans. Chansen uppstod efter Matt Generous och Mikael Johansson krockat med varandra och HIFK tappat pucken bakom eget mål.

I den andra perioden ökade Aaron Gagnon på Lukkos ledning efter en bra passning av Ville Vahalahti och i början av den sista perioden var Gagnon igen framme och satte 3–0.

Lukko vann till slut med 4–0 och laget tog därmed sin tredje raka seger.

Resultat:

HIFK – Lukko 0–4

KooKoo – JYP 5–2

Kärpät – SaiPa 3–1

Teaterstockholm lockar finlandssvenska skådespelare som aldrig förr. Tomas Jansson träffar en kvartett som söker nya utmaningar och miljöer.

Det är ingen nyhet längre med finlandssvenska skådespelare i svenska tv-serier, men på teaterscenerna har det sett annorlunda ut.

Tills nu. När jag besöker Stockholm i slutet av november stöter jag på fler namn än någonsin tidigare, och stämmer träff med den kvartett som senast har slagit sig ner i staden. Tre frilansare – Johan Fagerudd, Andrea Björkholm och Birthe Wingren – som mitt i den stenhårda konkurrensen försöker hitta sin plats. Och Alma Pöysti som har ett kontrakt på Stockholms stadsteater, där hon nu spelar Romeos kusin Benvolio i Shakespeare-klassikern Romeo och Julia.

För Almas del ser det ut som resultatet av en konsekvent genomförd plan, att hon nu spelar teater på Nordens största teaters stora scen.

Vi spolar bakåt några år till 2009. Då är Alma 28 år, anställd på Svenska Teatern i Helsingfors, och spelar i klassiker som Fröken Julie och Körsbärsträdgården. Men när jag träffar henne för en intervju och som sista fråga undrar var hon ser sig om tio år, svarar hon att ”det sku vara roligt att åka utomlands, studera litet, kanske jobba, nya sammanhang och nya mänskor så man inte bara går på i samma spår.”

Alma Pöysti i Körsbärsträdgården, 2009. Alma Pöysti i Körsbärsträdgården, 2009. Bild: Valtteri Kantanen alma pöysti

Inte långt senare säger hon upp sig från Svenskis, blir frilans, och dras in i ett överambitiöst arbetstempo där egna projekt varvas med spännande uppdrag både på finska och svenska; allt från Laura Ruohonens Luolasto på Nationalteaterns stora scen (på finska!) till Andriy Zholdaks mytomspunna Morbror Vanja-regi på Klockriketeatern.

Alma Pöysti 2011 i Klockriketeaterns Morbror Vanja. På bilden också Anders Slotte och Jussi Johnsson. Scen ur föreställningen Onkel Vanja. Bild: Klockriketeatern/Christoffer Allén alma pöysti,klockriketeatern

Tills hon sex år efter den tidiga intervjun faktiskt flyttar utomlands, tillsammans med ett drygt två-årigt kontrakt på Stockholms stadsteater.

Ett medvetet karriärsteg?

Alma Pöysti suckar högt i stadsteaterns personalcafé. Temat karriär hör uppenbart inte till hennes favoritsamtalsämnen.

- Nej men, det handlar om sammanhang, mänskor man jobbar med. Att tänka karriär, att nu ska jag... Nej, då är man ute och cyklar, då är det ett ego som ska bekräftas, och det är ett gift som lätt smyger sej på.

Men i en stad som Stockholm där en stor del av TeaterSverige samlas, där måste man väl också slåss litet för att få plats?

- Ja men det är just det som jag är så ointresserad av, att röja plats och göra karriär och armbåga och hålla på med jag jag jag. Kanske man borde göra så här, för det är en hård stad, speciellt i den här branschen. Men jag tror inte det gör mänskor särskilt gott, och jag mår inte bra av det så varför sku jag ställa upp på det? Jag vill koncentrera mej på det som gör mej glad, på jobbet och inte på det andra runtomkring, och jag vet inte om det är dumt eller klokt men det är så som jag fungerar bäst.

- Och jag tänker också att, om man gör ett gott arbete så genererar det mer arbete, om nån uppskattar det man gör så får det räcka, istället för att jag skulle låta framgång mätas i tidningsspalter. Det är en farlig väg i det långa loppet.

Teaterns fasad. Bild: YLE/Tomas Jansson stockholms stadsteater

Att Alma jobbar i Stockholm nu verkar alltså inte alls ha med någon genomtänkt karriärplan att göra, istället har faktiskt också slumpen spelat en stor roll i sammanhanget. Alma spelade med i det jättelika finländska/svenska samarbetsprojektet Fosterlandet i regi av Anna Takanen, och när Anna sedan blev chef för Stockholms Stadsteater ville hon ta uppsättningen med sig och erbjöd samtidigt Alma ett 27 månader långt kontrakt.

Det är som en annan nystockholmare Johan Fagerudd formulerar det; ”kontakter, slumpen, och sen att man gör ett bra jobb förstås”. Allt det behövs för att man ska få in en fot i branschen.

Görel Crona och Johan Fagerudd i Fordringsägare på Strindbergs Intima Teater. Produktionen gästspelar i Vasa och Jakobstad i februari. Scen ur föreställningen Fordringsägare. Bild: Elisabeth Ohlson Wallin Görel Crona,johan fagerudd

Johan spelar som bäst i Strindbergs triangeldrama Fordringsägare på Strindbergs Intima Teater, och för att få det jobbet hjälpte det att han i flera tidigare sammanhang hade samarbetat med regissören Görel Crona. När han i fjol spelade på Dramatens stora scen (Maria Stuart) handlade det dessutom om slumpen, att det uppstod en lucka när en person ur ensemblen hoppade av – eventuellt kanske också huvudrollsinnehavarna Ylva och Stina Ekblad hade något med saken att göra.

Andrea Björkholm flyttade till Stockholm genast efter teaterhögskolan och hoppades att hennes praktik på Uppsala Stadsteater skulle fungera som en inträdesbiljett till branschen. Så lätt gick det ändå inte, så hon satsade allt på att bli en del av teamet bakom operan Magnus-Maria (regi: Susanne Osten), ”jag erbjöd mej att fast koka kaffe bara jag fick vara med på ett hörn”, skrattar hon idag, ”men så slutade det med att jag stod på scenen”.

Det jobbet ledde till andra jobb, och under hösten har hon turnerat med jättestora Riksteatern i produktionen Tjärdalen.

Andrea Björkholm i mitten, omgiven av Lisette Pagler, Nina Rudawski, Elin Skarin och Paula Sundberg i Riksteaterns Tjärdalen. Scen ur föreställningen Tjärdalen. Bild: Markus Gårder. andrea björkholm,riksteatern

Birthe Wingren flyttade till Sverige som en del av Kristina från Duvemåla-ensemblen, först till Göteborg och sedan till Stockholm. Men inte ens den produktionen garanterade några nya jobb. Duvemåla-musikalen lades ner i januari, sedan dess har Birthe sökt nya jobb, och först nu har hon något nytt på kommande i Stockholm: Kammarmusikalen Fun Home, som får sin premiär i april på Stockholms stadsteater.

- Det jobbet fick jag via en audition, berättar hon.

- Jag har märkt att det inte alls är någon självklarhet att ens få komma på en audition. Så jag var jätteglad att jag fick chansen, och nu för ett par månader sedan blev det klart att jag får jobbet.

Och vad tänkte du då?

- Ja jag blev så glad, att få jobba igen, det känns litet som att jag nu kan ta ett steg in, och så får jag hoppas att det ska leda till något annat.

Skådespelarkvartetten som är nämnd här är inte de enda finlandssvenskarna som syns på Stockholms scener just nu, det finns några som redan länge har bottt i staden. Men jag är intresserad av att få veta vad som har fått så många att nästan samtidigt söka sig västerut.

- Den finlandssvenska teatern kändes ganska tråkig och dammig, och som att det jag hade att ge inte passade in, svarar Andrea Björkholm.

- Jag behövde ett luftombyte för att få litet andra perspektiv, och för att få kontakt med sådana som kanske vill samma sak som jag.

Och det är?

- Att jobba normkritiskt och genusmedvetet, och feministiskt. För det gör man här, det märks i allt, i repertoarval och rollbesättningar och kommunikationen. Det finns en vokabulär här som alla känner till, man behöver inte ta allt från början och det gör de här frågeställningarna litet mindre komplicerade än i Finland.

För Birthe Wingren handlade det om att helt enkelt göra något annat än det hon alltid gjort.

Birthe Wingren. Porträtt av Birthe Wingren. Bild: Jimmy Eriksson birthe wingren

- Jag har jobbat på mer eller mindre alla finlandssvenska teatrar, och inget dåligt med det men jag kom på mej själv med att känna mej litet som en soffa i det finlandssvenska vardagsrummet, jag blev litet trött på mej själv. Så jag ville pröva på att jobba med andra mänskor, utmana mej själv både personligt och konstnärligt, jag kände att jag behöver en spark i baken för att få en nytändning.

- Jag vill verkligen försöka, så därför har jag sagt nej till jobb i Finland för att kunna söka jobb här.

Nya impulser, det talar också Johan Fagerudd om.

- Jag har trivts bra med det jag har gjort i Finland, men i det här yrket behöver man röra på sej och jobba med andra mänskor. Och så är det språket förstås. Att få vila i svenskan och inte hela tiden behöva känna att det är ett hotat språk. För det har jag upplevt de senaste åren i Finland, att svenskan är ifrågasatt.

- Och så var det kanske också hungern efter impulser och nya människor som drev mej hit. Just nu tycker jag verkligen om att vara i en miljö där jag kan hoppa på cykeln och se teater på svenska, nästan varje kväll.

Perspektiv, distans, nya människor...

- Just det, säger också Alma Pöysti.

- Det att man får perspektiv på sej själv och sin tillvaro, det händer bra saker bara genom det.

Och så får man se vad det leder till, och hur länge man väljer att stanna.

- Jag och min familj kom överens om att ta det som en utfärd som vi sedan har förlängt vartefter, berättar Johan Fagerudd.

- Det var tal om att stanna så länge som vår dotter går i högstadiet, men nu planerar hon redan för gymnasiet. Så jag fortsätter gärna med att jobba både i Finland och i Sverige, men med Stockholm som bas.

Och Andrea Björkholm?

- Min finska är så dålig så det känns som att det finns större möjligheter för mej i Stockholm. Och just nu har jag bostad och flickvän och jobb här, så när det nu äntligen känns som att det har lossnat tänker jag inte ge upp.

Birthe Wingren?

- Vi tänkte att vi stannar tills vår dotter har gått ut skolan, och det handlar väl om tio år eller så...

Alma Pöysti?

- När jag flyttade kändes det mest som ett äventyr, och nu vill jag låta bli att planera för mycket. För mej är det här en enastående möjlighet att nolla litet, litet som att börja på nytt från rent bord, och det ska jag ta vara på.

Nej, några karriärplaner lyckas man inte få henne att slå fast.

- Om du vill att jag ska tala framtid så, ja, jag hoppas väl att jag alltid ska svara som den där unga Alma, att jag ska hållas öppen och nyfiken för världen och för nya mänskor och nya former. Meningsfulla sammanhang, det är det jag söker.

Och så får slumpen fortsätta spela in. Vilket den också gör.

Mitt i arbetet med rollen som Benvolio dök ett erbjudande från Finland upp, något hon inte kunde säga nej till. Nästa vår tar Alma därför tjänstledigt från Stockholms stadsteater för att kunna återvända till Svenska Teatern, där hon ska spela en ung Tove Jansson.

Den regerande mästaren ångar på i damernas FM-serie i handboll. Dicken lämnade ingenting åt slumpen mot bottengänget Atlas.

I september vann Dicken över Atlas i Vanda med 39-6. I dag besegrade de två senaste säsongernas mästare jumbon i Helsingfors med nästan lika klara siffror: 37-13.

Betina Lillqvist kom upp i tvåsiffrigt i målkolumnen. Lillqvist var matchens lirare med tolv fullträffar, närmast flankerad av femmålsskyttarna Anna Lindahl och Anna Lindholm. Atlas Carla Olenius stod för sex mål.

Dicken drog nu upp ett tvåpoängsförsprång till lokalrivalen Helsingfors IFK i tabelltoppen. HIFK, som spelat en match färre, gästar Sparta på söndag. Atlas är kvar på noll poäng.

”Strålande attityd”

I lördagens andra match vann Grankulla IFK över BK-46 med 26-22. Karisgästerna ledde med 10-9 i halvtid, men efter paus ryckte värdinnorna ifrån.

– Framför allt försvarsspelet fungerade bra. Det är trevligt att försvara när alla hjälper och deltar. En strålande attityd, kommenterar Sophia Böckelman på förbundets webbplats.

Böckelman var GrIFK:s bästa målskytt med sex strutar, medan BK:s storskytt Pamela Degerman satte in åtta bollar.

BK-46 och GrIFK ligger nu på femte respektive sjätte plats i tabellen med åtta poäng var.

Resultat, damernas FM-serie:

GrIFK - BK-46 26-22 (9-10)
Bästa målskyttar, GrIFK: Sophia Böckelman 6, Emelie Berglund 4, Carolina Rehnberg 4, Nea Heerman 4.
Bästa målskyttar, BK-46: Pamela Degerman 8, Elin Löf 4, Nicole Nyberg 2, Linda Melanen 2, Emilia Holmberg 2, Linda Lundqvist 2.

Dicken - Atlas 37-13 (16-5)
Bästa målskyttar, Dicken: Betina Lillqvist 12, Anna Lindholm 5, Anna Lindahl 5.
Bästa målskyttar, Atlas: Carla Olenius 6, Emmi Högbacka 3, Adriana Jakimova 2.

En fin och spännande kamp, konstaterar matchens lirare Patrik Roslander om handbollsligans toppmöte mellan Dicken och BK-46. Roslander fick kapitulera för Jasper Hellbergs utjämning med bara sekunder kvar på klockan.

Det var en svängig dust som utkämpades mellan serietvåan BK-46 och -trean Dicken i Helsingfors på lördagskvällen.

Efter en kvart ledde Karisgästerna med 9–5, tio minuter senare var Dicken plötsligt i ledning med 14–11, bara för att igen ligga under i paus med 14–15.

I den andra halvleken satt Dicken i förarsätet långa stunder – men inte längre efter eldupphör.

”Fantastiskt att spela”

Med bara fyra sekunder kvar kom kvitteringen genom Jasper Hellberg och poängen delades med siffrorna 27-27.

– En fin och spännande kamp, det var fantastiskt att spela, säger matchens lirare, Dickens målvakt Patrik Roslander på förbundets webbplats.

– Det var en svängig match. Dicken förde spelet under den andra halvleken men vi kämpade ikapp försprånget, kommenterar BK-tränaren Teddy Nordling.

BK-46 fortsätter på andra plats i tabellen, nu två poäng bakom Cocks som spelat en match färre. Dicken ligger en poäng bakom BK.

SIF upp ett pinnhål

I ett IFK-derby i Grankulla vann seriefemman GrIFK över -åttan ÅIFK med 36–24. Såväl hemmalagets Richard Sundberg som gästernas Andreas Nyström kom upp i nio mål.

Nästjumbon Dynamo var som väntat chanslöst i Sjundeå. Jan Hagmans åtta fullträffar ledde värdarna till en 30–16-seger och SIF kliver nu förbi HIFK upp på sjätte plats i tabellen.

I kvällens fjärde drabbning besegrade Atlas planenligt jumbon Pargas IF på bortaplan. Vandalaget vann med 29–23 och minskade luckan upp till tabelltrean Dicken till tre poäng.

Resultat, FM-ligan:

Dicken - BK-46 27-27 (14-15)
Bästa målskyttar, Dicken: Benny Broman 8, Filip Söderlund 4, Max Granlund 4.
Bästa målskyttar, BK: Andreas Rönnberg 4, Max Weber 3, Oscar Kihlstedt 3, Alex Lignell 3, Linus Sjöman 3.

SIF - Dynamo 30-16 (13-6)
Bästa målskyttar, SIF: Jan Hagman 8, Theo Westerlund 6, Patrik Grönberg 2, Gustav Svanbäck 2, Vincent Voutilainen 2, Ian Martin 2, Albert Rehnberg 2, Vidar Cabell 2, Taavi Tibar 2.
Bästa målskyttar, Dynamo: Vili Mattila 5, Elis Alander 4, Sami Karhunen 3.

GrIFK - ÅIFK 36-24 (16-12)
Bästa målskyttar, GrIFK: Richard Sundberg 9, Sten Toomla 4, Alexander von Numers 4.
Bästa målskyttar, ÅIFK: Andreas Nyström 9, Oscar Berglund 5, Christoffer Sjöblom 3.

PIF - Atlas 23-29 (12-17)
Bästa målskyttar, PIF: Mathias Gestranius 6, Henric Berndtson 4, Samuel Alexandersson 4, Sebastian Fagerlund 4.
Bästa målskyttar, Atlas: Sebastian Säkkinen 8, Artturi Laaksonen 7, Heikki Laitinen 4, Nikko Kinos 4.

Poesi delar Svenska Yles läsare. För många kan den betyda inspiration, något man gör tillsammans med barnen, nostalgi, medan andra inte skulle ta i poesin med tång. Vi frågade vad poesi betyder, ni svarade och vi gjorde några vackra videor av svaren.

Poesi läser man i ensamhet, man läser den absolut inte alls och den får en att minnas ens ungdom. Man läser den också tillsammans med sina barn som gillar lekfullheten i språket.

Vi fick in många svar och valde att göra någonting vackert och spännande av dem.

En grej med hela serien var att få syn på vad poesi kan betyda: ögonblick i vardagen, en naturhändelse, texter, musik, ett själsligt behov - så vi gick ut och filmade lite skönhet och grävde ner oss i Yles arkiv där vi hittade en hel del inspirerande filmmaterial från gångna tider. Bilderna lade vi ihop med era texter.

Vi delade upp svaren i fyra kategorier: besvikelse, inspiration, "mot döden" och poesi som en egen värld.

Hoppas ni gillar våra korta poesifilmer.

Inspiration ger både poettips och så letade vi upp något som ser ut att ha varit ett nöje förr i tiden – då verkar man ha roat sig med att mata varandra. Den filmen hänger, på något sätt, samman med en av berättelserna vi fick in:

Barndomens ormutställning från den svartvita tv:ns tid visar upp ett osannolikt klipp med ett litet barn och en stor orm.

Mot döden bygger ändå på svar om hur poesin finns med i en bland annat som starka ungdomsminnen:

I besvikelse får man ta del av vad dikter är (för negativa) och borde vara (positivare). De borde till exempel handla om nyfödda barn, fick vi veta. Vi letade fram när undantaget till elitismen, Tove Jansson, får pris mitt i ett hav av gubbar.

Poesin som rakblad visar upp ett vansinnigt vackert snöfall och en fantastisk scen ur regissören Luis Bunuels ”Den andalusiska hunden”. Nyckelord i den scenen är rakblad och öga.

Tack för alla era svar.

En man föll på lördag genom isen i Vitträsk i Kyrkslätt. Han räddades upp ur vaken och fördes bort med helikopter.

Mannen hade varit ute och åkt skridsko då han föll igenom den svaga isen.

Gränsbevakningens helikopter var först på plats, och då hade mannen redan fått hjälp med att ta sig upp ur vaken. Med hjälp av en vinsch fick man mannen upp i helikoptern. Helikoptern förde mannen till en ambulans.

Mannen var nedkyld eftersom han hade vistats i vattnet flera minuter.

Också tidigare under dagen hamnade två personer i vattnet i samma sjö.

- Man inte ska utgå ifrån att isarna bär trots att det har varit kallt i några dagar. Om man måste gå ut på isen ska man ha med sig säkerhetsutrustning (ispik, rep, stav) , påpekas det på räddningsverket.

En kraftig ljusgård - en halo - kunde på lördag iakttas på himlavalvet i södra Finland. Många människor rapporterade om fenomenet som uppstod strax efter klockan tolv på dagen.

Enligt Yles meteorolog Joonas Koskela är halofenomenet en följd av att det har funnits fukt eller iskristaller i luften.

Halofenomen är ett optiskt fenomen i atmosfären. Halo visar sig som färgade eller vita ringar, bågar, ytor och ljusfläckar på himlen i vissa vädersituationer. Det är solen eller månen som är ljuskällan.

Fenomenet skapas av ljusets brytning och/eller reflexion i iskristaller.

haʹlo (nylatin, av latin haʹlos, av grekiska haʹlōs, haʹlōn ’rundning’, ’tröskplats’, ’ring omkring sol eller måne’)― Nationalencyklopedin

Exempel på halofenomen på olika håll i världen:

Halofenomen i Artemisa, Cuba, 12 april 2013. Halofenomen runt solen i Artemisa i Cuba 12.4.2013. Bild: EPA/ALEJANDRO ERNESTO halofenomen,himlen,ljusfenomen i atmosfären

Halofenomen ovanför Stockholms slott 22 januari 2016. Halofenomen ovanför Stockholms slott 22 januari 2016. Bild: EPA/MARCUS ERICSSON halofenomen,himlen,ljusfenomen i atmosfären,Stockholm

Halofenomen runt månen ovanför staden Salgotarjan i Ungern 17.1.2016. Halofenomen runt månen ovanför staden Salgotarjan i Ungern 17.1.2016. Bild: EPA/PETER KOMKA halofenomen,himlen,ljusfenomen i atmosfären,Salgotarjan,Ungern

Barbro Löfgren ville göra något meningsfullt tillsammans med andra seniorer. Hon utbildade sig till 65+ coach och grundade en motionsgrupp i Nordsjö i Helsingfors. Gruppen är nu inne på sitt fjärde år.

Äldre ska bo hemma så länge som möjligt.
För att tiden hemma ska bli meningsfull är det viktigt att hålla sig igång fysiskt och socialt. Det gäller att börja medan man ännu är i gott skick.

På svenskt håll står Folkhälsan för en stor del av utbudet av sysselsättning för äldre. Bland annat utbildar man 65+ coacher. Barbro Löfgren är alltså en av dem.

En gång i veckan tar hon ut en grupp damer på promenad.

- För mig är det närmast den sociala kontakten, säger Barbro. Jag promenerar annars också ganska mycket. Jag tror att den sociala biten är ganska stor för många i gruppen.

Barbro Löfgren tillsammans med promenadgruppen i Nordsjö. Damerna (fr. v.) är Teja Kollin, Carola Olenius, Margit Karjala, Barbro Löfgren och Dagmar Vuorenvirta Barbro Löfgren är 65+ coach och poserar med en grupp damer som promenerar varje vecka i Nordsjö, Helsingfors. Bild: Yle/Anna Savonius barbro löfgren,motion (idrott),närbild,seniorer

I dag finns det över 150 utbildade 65 plus coacher utspridda i Svenskfinland och nästa år satsar Folkhälsan stort på att utbilda nya. Coacherna är frivilliga äldre som inspirerar andra äldre att motionera och vara aktiva tillsammans. Syftet är att motverka både stelhet och ensamhet.

Verksamhetskoordinatorn Maria Hammarberg på Folkhälsan basar för utbildningen av coacherna. Hon leder också motions- och balansträningsgrupper i seniorhuset i Brunakärr i Helsingfors.

- När man blir äldre försvagas musklerna om man inte hela tiden håller sig igång, förklarar hon. Att bara promenera ger inte tillräcklig styrka i övre kroppen.

Låren, baken och ryggen som ska hålla skelettet uppe är viktiga särskilt när man blir äldre. Balansen är också en utmaning. För att klara livet ensam hemma så länge som möjligt krävs ständig träning. Det gäller att börja medan man ännu är i gott skick.

- Jag tycker att jag inte alls blivit bättre på balansen trots att jag gjort rörelserna hemma också, säger Ulla Sohlberg medan hon tränar. Jag tror att det är fråga om anlag. Har man dålig balans så har man och det går inte att bättra på den så mycket.

Maria Hammarberg (i mitten) efter avslutat träningspass med Birgitta Boucht, Elisabeth Blom och Ulla Sohlberg i motionsgruppen Styrka & balans Maria Hammarberg drar en kurs i styrka och balans vid Folkhälsan, mitten. Hon flankeras av Birgitta Boucht, Elisabeth Blom och Ulla Sohlberg. Bild: Yle/Anna Savonius birgitta boucht,elisabeth blom,folkhälsan,maria hammarberg,närbild,närbild foton,ulla sohlberg

Elisabeth Blom tycker sig märka en förbättring. Hon har lärt sig använda kroppen på ett nytt sätt. Det har bland annat lett till att hon inte ramlar lika lätt på vintern.

- Jag känner mig friare, jag kan gå mycket bättre när det är halt, säger hon. Plus att här är roligt.

Förutom att träna balansen och förbättra konditionen, handlar Folkhälsans verksamhet för äldre om att låta deltagarna hitta samhörighet med andra.

- Det känns inte så tungt om man har roligt. Vem mår inte bra av ett gott skratt och av att känna att man hör hemma i en grupp, summerar Maria Hammarberg.

Vem mår inte bra av ett gott skratt och av att känna att man hör hemma i en grupp?― Maria Hammarberg

Liv och rörelse för alla i Vasa

Också i Folkhälsanhuset i Vasa är det livs och rörelsen. Bland det digra utbudet finns allt från kaffeträffar till dans.

Britta Lassander tog upp dansen när hon blev änka för fjorton år sedan. Före det tog vardagssysslorna och barnbarnen hennes tid. Nu dansar hon minst en gång i veckan. Trots att hon är 84 år håller hon sig igång varje dag.

- Det gäller att hänga med, säger hon. Jag håller också på med vattengymnastik, sjunger i tre körer och spelar Pidro. Jag deltar i Folkhälsans promenadgrupp och är aktiv i pensionärsföreningen.

Gunvor Revahl och Ingmar Pellas dansar flera gånger i veckan. När inte danserna räcker till i svenska Österbotten åker de till bland annat Ilmajoki, Kauhava och Härmä.

- Musiken på finskt håll är mera varierande, säger Ingmar. På svenskt håll är det samma fox från Sverige hela tiden, det är lite tråkigt.

Karacafé för skratt och samtal

En annan dagverksamhet som har vuxit sig stor i Folkhälsanhuset i Vasa är karacaféet. Det samlar så många män att man måste starta upp en andra cafégrupp för att alla intresserade ska få plats.

För Christian Nylund blev frivilligarbetet ett bra substitut för det före detta arbetslivet och gemenskapen med arbetskamraterna. Man sitter vid cafébord Bild: Yle/Roy Fogde christer nylund,folkhälsan,frivilligt arbete,karacafé,pensionärer,Samfundet Folkhälsan,Vasa

Christian Nylund är en av dem som jobbar som frivillig för caféet.

- I första hand ger karacaféet en social samvaron som är otroligt viktig, säger han. Flera av karlarna är ensamstående och har ingen att prata med. Varannan torsdag kommer de hit och så sitter vi här och träffas två timmar.

Christian Ahlbom, som också är med i planeringsgruppen för caféet, har märkt att det också finns ett behov hos män att få träffas och samtala sinsemellan utan damer.

Vi har kommit överens om att inte tala politik och religion. Annars är det fritt fram.― Christian Ahlbom

Han jobbar för att atmosfären ska vara så öppen och fördomsfri som möjligt.

- Vi har kommit överens om att inte tala politik och religion. Annars är det fritt fram, säger han. Sen tycker jag om att blanda in lite humor, det ska vara roligt också.

Boningsorten är inget hinder för den som vill delta

Camilla Westerlund som är koordinator i Folkhälsanhuset i Vasa hoppas att alla som bara vill ska hitta någon verksamhet som intresserar. Om inte den fysiska sidan intresserar, kan man till exempel delta i minnesträning eller spela bingo.

Om man kommer från till exempel Närpes för att handla i Vasa och ser att vi ordnar nånting här, kan man komma och delta i gruppverksamheten.― Camilla Westerlund, koordinator

Alla är välkomna att delta, oberoende om man bor i seniorhuset eller någon annanstans.

- Man behöver inte ens bo i Vasa, säger hon. Om man kommer från till exempel Närpes för att handla i Vasa och ser att vi ordnar nånting här, kan man komma och delta i gruppverksamheten. Huset och verksamheten är öppen för alla.

Ensamheten är en svårlöst utmaning

Camilla Westerlund koordinerar seniorprogrammet i Folkhälsanhuset i Vasa. Dam med glasögon camilla westerlund,koordinator,Samfundet Folkhälsan,Vasa

Trots program och aktiviteter är det många äldre som sitter hemma. Tröskeln att ta sig ut och träffa nya mänskor blir högre ju längre tiden går. Camilla Westerlund säger att en lösning kunde vara att någon vän eller bekant tar en med på olika aktiviteter och möten.

Bland annat här har 65 plus coacherna en viktig uppgift.

Kvartersklubben i Åbo är seniorernas vardagsrum

Mitt i centrum av Åbo finns Folkhälsans kvartersklubb. Den har i många år verkat som ett andra vardagsrum för svenska Åbopensionärer.

Ett hundratal personer i veckan deltar i kvartersklubbens verksamhet. De bjuds på seniordans, hjärngymnastik, korsordslösning, sällskapsspel som bridge och bingo, lättmotion, balansövning och karagrupp.

Chatrin Kotka leder verksamheten.

- Det är främst seniorer som ännu bor hemma och har möjlighet att röra på sig som kommer hit, säger hon.

En av de mindre grupperna som samlas i Åbo är stickcaféet. Här är samtalen lika viktiga som handarbetet:

Auli Yli-Äyhö leder stickcaféet och Kristin Öhman stickar glatt. Auli Yli-Äyhö och Kristin Öhman i Kvartersklubbens stickcafé i Åbo Bild: Yle/Maud Stolpe nb auli yli-äyhö och kristin öhman

Kristin Öhman började delta efter att hon hade fått en stroke.

- Det började med minnesträningen. Jag behövde få sällskap och hjälp med minnet.

Det visade sig vara lyckat. Kristin fick nya vänner och började delta också i stickcaféets verksamhet.

- Vi pratar om allt möjligt, säger hon. Så dricker vi kaffe och det är gott, vi blir uppassade. Jag tycker det här är fint!

Är man intresserad att delta i någon verksamhet för äldre lönar det sig att kontakta Folkhälsan eller andra föreningar och organisationer på den egna orten för mera information om utbudet.

Se hela programmet här:

Sänds även i Yle Fem måndag 12.12.2016
samt tisdag 13.12.2016 kl. 17.25.

Flera tusen Sampoägare verkar ha slarvat bort sina aktier. Eller så har de aldrig fått information om att de äger dem. De kan nu förlora tusentals euro. Och de har bara tre dagar på sig att trygga sina pengar. Christer Ekebom är en av dem - utan att han själv visste det.

Tingsrätten i Helsingfors arbetar för tillfället övertid på kvällar och veckoslut för att behandla försvunna Sampoaktier. Det handlar om aldrig förr skådade mängder av gamla pappersaktier som ägarna inte kan hitta.

Ägarna finns alltså upptagna i Sampos register över aktieägare, men själva aktiebreven är försvunna. Därför vill aktieägarna göra sina försvunna pappersaktier ogiltiga. Först efter det kan de förvandla sitt ägande till digitala aktier på ett värdeandelskonto. Då får de vinstutdelning och kan vid behov sälja aktien för reda pengar.

Men det är bråttom. Ansökningarna med alla bilagor måste lämnas in till tingsrätten i Helsingfors senast onsdagen 14.12 klockan 16.15. Vill man använda någon annan tingsrätt måste man kolla med dem om det är möjligt.

Vanligen får tingsrätten i Helsingfors per månad in cirka 20 ansökningar om att ogiltigförklara borttappade aktiebrev. Då gäller det aktier i alla företag. Nu väller det in över 300 ansökningar om att ogiltigförklara Sampoaktier per dag.

- Jag känner inte till att vi skulle ha haft någon motsvarande situation tidigare. Det här är unikt när det gäller ansökningsärenden i anslutning till ett stort bolag, säger lagman Tuomas Nurmi vid Helsingfors tingsrätt.

Brev från Sampo satte bollen i rullning

Ansökningarna började öka efter att Sampo den sjunde november skickade ut ett brev till 75 000 personer som fanns i deras ägarregister. Brevet var en välmenad påminnelse till ägarna att de skulle konvertera sina pappersaktier till digitala aktier på värdeandelskonton.

Pappersaktierna har varit omoderna sedan slutet av 90-talet, och från och med nästa år får företag avstå från dem helt och hållet. Då förlorar de sitt värde.

Nu ville Sampo varna sina aktieägare för att frågan kan komma upp på Sampos bolagsstämma i slutet av april. För dem som kan visa upp sina pappersaktier är det inte ett problem. För dem som inte hittar de pappersaktier som de enligt Sampos register äger är det knepigare.

Att ogiltigförklara borttappade pappersaktier tar tid. Man kan inte ogiltigförklara aktiebrev om planen inte har varit offentlig i tre månader. Personer som eventuellt har de försvunna aktierna måste få tid att träda fram. De Sampoaktier som borde dödas måste publiceras i Officiella tidningen 2.1 för att tingsrätten skall hinna behandla ärendet i april före Sampos bolagsstämma. För att hinna med i tidningen måste ansökningarna lämnas in till tingsrätten redan på onsdag.

Därför ville Sampo påminna sina aktieägare redan i höst. Sampo har också publicerat klara direktiv på nätet för hur processen går till.

Den springande punkten är att man måste känna till att man äger Sampoaktier för att förstå att starta en process för att omvandla dem.

Christer Ekebom Christer Ekebom från Lojo Bild: Yle/ Patrik Schauman christer ekebom

Vi har aldrig köpt Sampoaktier

När Christer Ekebom i Lojo öppnade brevet från Sampo blev han mäkta förvånad. Både han och hans fru hade fått ett brev. Ingendera kunde minnas att de någonsin hade köpt aktier i Sampo. De hade heller aldrig fått sådana.

Christer kollade upp saken med Sampo och fick ett utdrag som visade att både han och hans fru faktiskt fanns i Sampos register över aktieägare. Dessutom visade det sig att hans sedan länge avlidna pappa också hade ägt Sampoaktier, trots att det aldrig kommit fram i bouppteckningen.

Han funderade över mysteriet tills han kom ihåg att alla tre i tiden hade varit kunder i det ömsesidiga försäkringsbolaget Industriförsäkring. Industriförsäkring fusionerades med Sampo redan i slutet av 1993. Då blev 64 000 av Industriförsäkrings ömsesidiga kunder vanliga kunder i Sampo. Som kompensation fick de aktier i Sampo.

Enligt Sampo skickades rekommenderade brev med interimsbevis (kvitto på aktieinnehavet) ut till alla Industriförsäkrings gamla kunder. Med dem kunde mottagarna sedan lösa ut sina aktiebrev på posten under fem års tid.

Men Christer Ekebom är säker på att han och hans fru aldrig har fått något rekommenderat brev från Sampo:

- Inte vad vi kan påminna oss. Och när man säger så är det ju nästan som att säga att vi kanske har slarvat bort det. Men i vårt fall är det är det ganska osannolikt. Vi var redan då ganska vana vid att hantera aktier, interimsbevis och liknande. Vi är båda två helt övertygade om att vi inte bara har slarvat bort dem.

Bristfällig information?

Christer Ekebom säger dessutom att Posten borde ha skickat påminnelser för sådana försändelser som han eller hans fru inte hade löst ut. Sådana fick de enligt honom inte heller.

Han ringde runt till bekanta som han visste att hade varit kunder hos Industriförsäkring. Ingen av dem minns att de skulle ha fått information om sina Sampoaktier från Sampo. Endast uppgifter i media om att gamla industriförsäkringskunder i något skede skulle få aktier.

Frågan är om informationen från Sampo på 90-talet har var bristfällig. Det skulle förklara rusningen till Helsingfors tingsrätt. Dagarna efter Sampos brev till ägarna ökade antalet ansökningar att ogiltigförklara gamla Sampoaktier till ca 60 per dag. Sedan dess har mängderna ökat, och på fredag (9.12) eftermiddag hade det totalt kommit in över 2100.

Det går ändå inte att bevisa vad rusningen beror på. Det kan handla om att över tvåtusen ägare faktiskt har slarvat bort värdefulla aktiebrev.

Men om det beror på att informationen till aktieägare om vad de egentligen äger har varit bristfällig, kan de över 2100 ägarna som nu har ansökt om att få sina pappersaktier makulerade vara toppen av ett isberg. I takt med att fler av de 64 000 gamla Industriförsäkringskunderna inser att de äger aktier som de inte har aktiebrev för, kan antalet ansökningar att ogiltigförklara Sampos pappersaktier då stiga brant.

Många av Industriförsäkrings gamla kunder har dessutom redan hunnit avlida. Arvingarna kanske inte ens känner till de gamla kundförhållandena. Därför kan det finnas otaliga Sampoägare som inte ens känner till att de bara har tre dagar på sig att rädda en egendom på tusentals euro.

De uteblivna vinstutdelningarna under mer än 20 får nymornade aktieägare inte tillbaka. Lagen förpliktigar bolag att retroaktivt betala ut endast tre års dividend.

Sampo: Allt har gått rätt till

På Sampo svarar informatören Maria Silander på Svenska yle:s frågor per e-post. Hon påpekar att Sampo valde att skicka ut infobrevet i november just för att deras ägare skulle kunna undvika egendomsförluster.

Det finns inte heller något beslut att ogiltigförklara pappersaktierna på vårens bolagsstämma. Sampo ville bara varna för att vem som helst av deltagarna kan ta upp frågan.

Vad gäller händelserna på 90-talet blir det svårare. Sampo har inte mera kvar någon i personalen som arbetade i bolaget redan då. Enligt Maria Silander skickade Sampo ändå ut interimsbevis som ägarna kunde kvittera ut aktiebreven med. Kvitteringarna skickades till Sampo och arkiverades, men ingen som i dag arbetar på Sampo vet hur många de var. Tills vidare kan Sampo alltså inte säga hur många av Industriförsäkrings gamla kunder som verkligen förstod att lösa ut sina aktiebrev.

Enligt dåvarande lag föråldrades fusionsvederlag på fem år om de inte löstes ut. Sampo har tills vidare inte hittat uppgifter om vad som hände med de aktiebrev som ingen hämtade från posten. Vi vet alltså inte om Posten slängde bort dem, eller om de skickades tillbaka till Sampo. Vi vet inte heller hur många de var.

När Sampo skickade ut sitt infobrev i november utgick bolaget från en förteckning över personer som var listade som ägare 12.9.1997. Det var då Sampo övergick från pappersaktier till digitala aktier på värdeandelskonton. Adresserna fick Sampo hösten 2016 från Befolkningsregistret.

De som misstänker att de kan äga Sampoaktier gör klokt i att så fort som möjligt kolla saken på Sampo via e-post (Osakaspalvelut@sampo.fi). Mera uppgifter om detta finns på Sampos hemsida.
Sampos anvisningar till aktieägarna på finska hittar du här.

Polishunden Börje, som jobbar inom Östra Nylands polisinrättning, har valts till årets polishund.

Finska kennelförbundet premierade årets bästa tjänstehundar i samband med hundmässan i Helsingfors i lördags.

Börje, en belgisk vallhund malinois, skadades allvarligt i samband med gripandet av den man som misstänks ha mördat en kvinna i Rike nära Forsby i Lovisa i augusti.

Den misstänkte knivhögg Börje flera gånger, men hunden slutförde trots det sitt arbete så att polisen kunde gripa honom.

Polishunden återhämtade sig efter sina skador och är med i polisarbetet igen sedan en tid tillbaka.

Börje jobbar inom Östra Nylands polisinrättning tillsammans med sin förare, äldre konstapel Markku Järveläinen.

Om du inte ser bilden på Börje tillsammans med sin förare nedan så hittar du den också på polisens Instagramkonto.

A photo posted by Itä-Uudenmaan poliisi (@iupoliisi) on Dec 10, 2016 at 7:25am PST

En höjning av mötesarvodena föreslås inom Vandapolitiken. Dessutom ska stadens toppolitiker få lön för att vara politiker på deltid. Jukka Hako (SDP) har lett en arbetsgrupp som har diskuterat det här och han säger att Vandapolitikernas arvoden har släpat efter grannstädernas.

- Arvodena har varit på samma nivå i åtta år. Vanda betalar nu mindre än vad grannstäderna och andra stora städer gör. Mötesarvodena borde ha höjts redan före den här fullmäktigeperioden, säger Hako.

I dag får stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens ordförande 250 euro för ett möte som räcker högst tre timmar. En fullmäktigeledamot och en ledamot i stadsstyrelsen får 200 euro per möte. I förslaget som behandlas i Vandafullmäktige på måndagen ska de här arvodena höjas med 40 euro från och med 1 juni 2017. Nämndordförande ska få 200 euro och en ledamot i en nämnd får 150 euro per möte enligt det nya förslaget.

Mötesarvodena borde ha höjts redan före den här fullmäktigeperioden.― Jukka Hako (SDP)

För möten som räcker över tre timmar betalas ett tilläggsarvode för varje påbörjad timme. För att få arvode krävs att en ledamot är på plats minst en halvtimme.

I Helsingfors får fullmäktigeordförande 470 euro per möte och stadsstyrelsens ordförande 385 euro per möte. I Esbo är arvodet för båda 350 euro per möte. Vanligtvis brukar arvodet höjas när en ny fullmäktigeperiod inleds.

"Mängden material har ökat och ärenden är mer komplicerade"

Jukka Hako säger att förtroendeuppdragen tar mera tid i dag än för åtta år sedan.

- Mängden material har ökat, ärenden är mer komplicerade och det förväntas att förtroendevalda deltar i evenemang också utanför mötena. Speciellt ledande politiker måste använda mycket mera egen tid på sina uppdrag och det syns i det här förslaget, säger Hako.

Men social- och hälsovårdsreform leder till att kommunerna får färre uppgifter.

- Men den 1 juni 2017 när de högre arvodena träder i kraft finns fortfarande social- och hälsovårdsnämnden och samma beslutsorgan som nu. Om det sker förändringar reagerar vi på dem. Dessutom behövs ett beslutsorgan som har hand om stadens intressebevakning av hur landskapet använder stadens pengar. Social- och hälsovårdsreformen minskar inte kraven på lokalpolitikerna.

Mängden material har ökat, ärenden är mer komplicerade och det förväntas att förtroendevalda deltar i evenemang också utanför mötena.― Jukka Hako (SDP)

Tror du att de höjda mötesarvodena kan locka fler till lokalpolitiken?

- Nej, det tror jag inte att mötesarvodena gör. Kandidaterna i flera partier är redan uppställda före det här beslutet. Men däremot kan möjligheten till att vara politiker på deltid eller heltid göra det. Det finns ett behov av att de som har centrala poster ska kunna använda sin tid till det på riktigt. Det skulle i så fall vara ett förtroendeuppdrag där man får månadslön, som i riksdagen.

Möjlighet till politiker på deltid ska finnas

I förslaget om höjda arvoden finns också ett förslag om deltidspolitiker. Det här gäller fullmäktiges ordförande, stadsstyrelsens ordförande och vice ordförande. Att vara fullmäktigeordförande på deltid skulle ge en månadslön på 2 500 euro medan en deltidsordförande för stadsstyrelsen skulle få 2 750 euro i månaden och vice ordförande 2 250 euro i månaden. Summorna som anges är före skatt.

- Jag är rätt säker på att modellen med deltidspolitiker tas i bruk. Men det bestäms i sista hand när nya fullmäktige tillträder.

De som väljs till ordförande för fullmäktige och stadsstyrelsen samt vice ordförande för stadsstyrelsen ska själv få välja om denne vill bli deltidspolitiker.

Jukka Hako säger att modellen som nu föreslås i Vanda har varit i bruk i Esbo under den här fullmäktigeperioden.

SFP oroliga över att nämnderna blir mindre

Patrik Karlsson (SFP) har också suttit med i arbetsgruppen där höjningen av arvodena och möjligheten att vara deltidspolitiker har diskuterats. Han tror det här kan öka intresset för lokalpolitiken.

- Arvodena i Vanda har varit synnerligen små och därför höjs de. Det här gör det möjligt att till exempel vara företagare på deltid och politiker på deltid utan att förlora på det.

Är du själv i politiken för pengarna?

- Abosolut inte. Då skulle jag inte ha gett mig in på det. När man gör det på sidan om, som majoriteten, går 60 procent av arvoden till skatt. Jag är med i politiken för att kunna påverka och förbättra situationen för de svenskspråkiga i Vanda.

Karlsson uppger att modellen med högre arvoden och deltidspolitiker kan bli 100 000 euro dyrare på årsnivå för staden. Men totalkostnaden hänger samman med hur många ledamöter som sitter i de olika beslutsorganen under följande fullmäktigeperiod.

- Om antalet ledamöter i en nämnd minskar kan SFP få färre platser. Det här slås ändå fast av nya fullmäktige efter kommunalvalet. Men det finns en viss farhåga, säger Karlsson.

Enligt Kommunförbundets undersökning som har gjorts av forskare Siv Sandberg vid Åbo Akademi använder förtroendevalda i stora städer allt mer tid på sina förtroendeuppdrag. Stadsstyrelseledamöter använder mest tid, eller omkring 15 timmar i veckan, på sitt uppdrag. Fullmäktigeledamöter använde i fjol i medeltal 8,5 timmar på sitt uppdrag.

Busholmenföräldrarna har hoppats på en förskola på Busholmen i Helsingfors, men utbildningsverket säger nu nej. En förskolegrupp i daghemmet Pärlan på Busholmen är inte ändamålsenlig, slår tjänstemännen vid utbildningsverket fast.

Minervaskolan, som ligger på Apollogatan i Främre Tölö, ska renoveras med start på våren nästa år. Enligt utbildningsverkets planer ska både förskolan och skolan därför flytta till tillfälliga lokaler på Sandstrandsvägen 6 i Sandudd för ett och ett halvt år.

Ledamöterna i utbildningsnämndens svenska sektion begärde under mötet i november att utreda möjligheten att placera en förskola på Busholmen under läsåret 2017 till 2018, men tjänstemännen säger alltså nej.

"Skulle vara väldigt sårbar"

Enligt en utredning finns det i dag fem barn som bor på Busholmen och som ska börja i förskolan hösten 2017. Utbildningsverket konstaterar att en liten förskolegrupp i daghemmet Pärlan vore väldigt sårbar både med tanke på personalresurser och ekonomiska resurser. Samtidigt skulle den andra gruppen i Minerva förskola också bli liten och sårbar.

En liten förskolegrupp i daghemmet Pärlan vore väldigt sårbar både med tanke på personalresurser och ekonomiska resurser.― Utbildningsverket

Målsättningen för den svenska verksamheten i Helsingfors är dessutom att flytta förskolorna in i skolbyggnaderna för att samtidigt frigöra platser i daghemmen för yngre barn.

Enligt utbildningsverket behövs platserna i daghemmet Pärlan för barn i åldern 1-5 år i södra området.

Innebär tilläggskostnad på 40 000 euro

Förskoleundervisning i daghemmet Pärlan skulle också innebära en barnträdsgårdslärarbefattning med en tilläggskostnad på 40 000 euro per år.

Sammanlagt beräknas 33 barn delta i förskoleundervisningen i Minerva förskola under nästa läsår.

Tjänstemännen skriver i sitt förslag att trafikförbindelserna från Busholmen till förskoleundervisningen i Sandudd är goda. Resan med spårvagn sägs räcka omkring 25 minuter.

Utbildningsnämndens svenska sektion behandlar förskoleundervisningen för Minervaskolan på torsdag.

Den tragiska branden i Nordsjö i Helsingfors nyligen har blivit föremål för en undersökning vid olycksutredningscentralen.

I samband med branden i en höghuslägenhet omkom tre barn och deras mamma.

Det är just de förödande följderna som motiverar utredningen.

Olycksutredningscentralen uppger att man redan har genomfört preliminära undersökningar på brandplatsen och att man fortsätter utreda både händelseförloppet och räddningsmanskapets agerande.

De värsta brandskadorna uppstod i bastun och utredarna ska särskilt fästa uppmärksamhet vid hur familjen hade använt sig av den.

Hittade tyg i bastun

Helsingforspolisen meddelar för sin del att man har hittat rester av tyg på bastukaminen. Det tyder enligt polisen på att något material har smultit av hettan från kaminen och orsakat branden.

Den rättsmedicinska undersökningen visar att offren hade andats brandrök.

Polisen ska nu försöka klargöra hur länge bastun hade varit påslagen.

Pappan i familjen jobbade nattskift vid brandtillfället. Han har berättat att familjen sällan badade i bastun, utan främst använde den som förvaringsplats för kläder och skor.

Pappan säger att han inte hade slagit på bastun innan han gick till jobbet.