Tekniskt sett finns det förutsättningar för att metron kan köra till Hagalund i april och till Mattby i juni. Det sade Västmetrobolagets vd Ville Saksi på en presskonferens i fredags. Yle Huvudstadsregionen frågade folk som rörde sig i Hagalund om vad de tror om västmetrostarten.
Bland de hoppfullaste var Leif Illman, som tror att västmetron startar redan på sommaren.
- Jag tror att jag får åka metro på sommaren eller hösten, säger Leif Illman.
Han är ändå tveksam till Västmetrobolaget.
- Visst har förtroendet fallit för Västmetrobolaget, men jag hoppas att de får metron att fungera. Den är dyr och det är ett tungt transportmedel, men förstås är den effektiv när den väl börjar åka.
Leif Illman tror att han kan åka metro redan på sommaren eller hösten.Leif IllmanBild: Yle/Carina Bruunleif illamn
Väiski Syväoja tror inte att han får åka metro till Mattby redan i juni.
- Jag tror inte att den kommer att gå ännu då. Det är min gissning, eftersom så mycket annat har varit struligt. Men jag tror att västmetron kör i slutet av 2017.
Maj-Britt från Kyrkslätt tror också på en västmetro i slutet av 2017.
- Jag litar på Västmetrobolaget och jag tycker om att det kommer en metro. Det underlättar för alla som ska på jobb och så kommer man snabbt till stan, säger hon.
Hannu Artinaho ser fram emot västmetron.Hannu ArtinahoBild: Yle/Carina Bruunhannu artinaho
Hannu Artinaho tror att västmetron kommer att börja köra i augusti, lämpligt till skolstarten.
- Jag tror inte att den börjar köra på våren eller sommaren. Starten har förskjutits så många gånger redan.
Hurdant är ditt förtroende för Västmetrobolaget?
- Man måste tro att det funkar i något skede. Men budgeten har överskridits och det verkar som att det har funnits stora brister i ledningen.
Är västmetron bra?
- För mig är den helt perfekt, eftersom jag bor här.
Ville Saksi är vd för Västmetrobolaget.ville saksi är vd för västmetrobolagetBild: yle/Antti Kolppoville saksi
Västmetrobolaget uppskattar att alla säkerhetstest fram till Hagalunds station är slutförda i januari och att man tekniskt sett kan börja köra till Hagalund redan i april och till Mattby station i juni.
Det är upp till Helsingforsregionens trafik (HRT) att besluta när metron slutligen startar.
Svenska Teaterns teaterchef Johan Storgård lämnar sitt jobb och övergår till att leda teaterns produktionsbolag ACE-Production.
Personalen fick beskedet på måndagen. Chefsbytet sker senast den sista mars 2017.
Johan Storgård har varit Svenska Teaterns teaterchef sedan 2002.
ACE-Production grundades av Garantiföreningen för Svenska Teatern 2008. Storgård har varit vd också hittills, men övergår nu till att leda bolaget på heltid.
Framförallt är det frågan om en stor generationsväxling som skett, säger Johan Storgård till Yle Nyheter om sin tid som teaterchef.
- Teaterns innanmäte och innehåll har strukturerats, teatern har renoverats, personalen har till största delen bytts ut. Professionellt har teatern utvecklats till en institution som man har sett och hört inte bara i Finland och i Norden och i Europa.
"Jag har gjort allt"
Ekonomiskt har teatern också vuxit. Omsättningen har fördubblats och publikmängderna har ökat.
- Jag hade en plan från början om att jag ska göra de här sakerna på 15 år. På elva år var de gjorda. Jag har gjort allt, jag har gett så mycket, så nu känner jag att nu är jag färdig.
Johan Storgård säger att han vill vara där det finns möjligheter att utveckla saker. Därför hoppar han över till ACE-Production.
Det är en agentur som funnits vid sidan om men som aldrig riktigt har fått chansen. Men nu får den det, säger Storgård.
Vem ska bli teaterchef nu?
- Jaa-a vet du. Det behövs någon som är modig och stark, och kanske det är tid för en kvinna nu. Teatern har aldrig haft en kvinnlig teaterchef och jag hoppas att den här jämställdhetsmöjligheten utnyttjas.
Efter 15 år som chef för Svenska Teatern väljer Johan Storgård nu att ta ett steg åt sidan. Tomas Jansson kommenterar vinterns stora finlandssvenska teaternyhet.
En kvinna har häktats i Vanda tingsrätt misstänkt för grovt ordnande av olaglig inresa, innehav av barnpornografisk bild och människohandel. Brotten hänger samman med prostitution, uppger förundersökningsledaren för Yle Huvudstadsregionen.
Den häktade kvinnan är mellan 30 och 40 år.
- Brotten har ägt rum under sommaren och hösten i år i huvudstadsregionen och i övriga delar av landet. Ett av offren befinner sig i Finland medan fler offer finns utomlands, säger förundersökningsledare Teemu Mäntyniemi vid Gränsbevakningsväsendet till Yle Huvudstadsregionen.
Mäntyniemi säger att han i det här skedet av förundersökningen inte vill kommentera den häktade kvinnans roll i brottshelheten.
Både grovt ordnande av olaglig inresa och människohandel kan ge fängelsestraff på minst fyra månader och högst sex år.
Offret i Finland inte minderårigt
Mäntyniemi vill inte heller säga hur många offer det handlar om sammanlagt eller om något av offren är ett barn med tanke på brottsrubriceringen om barnporr.
- Offret som är i Finland är inte minderårigt, och när det gäller de offer som befinner sig utomlands vill jag inte kommentera, säger Mäntyniemi.
Enligt Vanda tingsrätt ska åtal väckas i januari nästa år. Kvinnan häktades första gången förra veckan.
Arbetsrelaterad människohandel vanligare
Under de senaste åren har största delen av domarna om människohandel i huvudstadsregionen gällt arbetsrelaterad människohandel.
När det gäller människohandel inom sexbranschen har det visat sig vara svårt att hitta bevis. Fall som till en början har utretts som människohandel har slutat med domar för koppleri, vilket fallet med den tjeckiska prostituerade i ett Helsingforshotell är ett exempel på. Åklagaren yrkade på en dom för grov människohandel, men Helsingfors hovrätt ansåg att det bara varit fråga om koppleri.
På Rautalampivägen är allt nästan som förrTvå personer speglas genom glasdörrBild: Ann-Sophie Sandström. Privat arkiv.Sandström
I ett års tid har syskonen Sandström kommenterat sitt liv och också sin samtid och i det sista avsnittet av podden kan de konstatera att det är bistra tider vi lever i.
- Någon i det här landet har tagit bort ordet solidaritet.
- Marknaden borde pesas med snö.
- Hela livet är en tillfällig lösning.
Ann-Sophie berättar om sin strategi att göra något bra mitt i all skit omkring henne. Hon fyller internet med kattvideor som folk tittar på överallt i världen.
Efter 15 år som chef för Svenska Teatern väljer Johan Storgård nu att ta ett steg åt sidan, men som kommande VD för teaterns agentur ACE-production kommer han också i fortsättningen att spela en roll i teaterns verksamhet. Tomas Jansson kommenterar vinterns stora finlandssvenska teaternyhet.
Det var många som höjde på ögonbrynen när Johan Storgård 2002 gick från uppstickaren Teater Viirus till Nationalscenen. För killarna på Viirus hade Svenska Teatern alltid stått för det man inte ville, hela idén med att grunda Viirus var ju att inte bli en del av etablissemanget.
De som hoppades att Storgård på allvar skulle röra om riktigt ordentligt i den finlandssvenska teaterns högborg blev för all del snabbt besvikna. Det blev ingen revolution, det som – utåt sett – istället blev det mest synliga var satsningen på jättelika musikalkoncept. Är det något som den stora publiken kommer att minnas Storgård för, så är det för produktioner som Mamma Mia och Kristina från Duvemåla.
Själv vill jag istället minnas året efter Kristina, då produktioner som Förvandlingen och Titanic och Sånger vid randen av ett grått hav fick spela huvudrollen. Då bjöd teatern på något som konstnärligt sett var en nationalscen värdig, en repertoar som med finlandssvenska mått mätt smakade föregångare, lämpligt oförutsägbar och spännande och utmanande.
Då gjorde också Johan Storgård själv den rollprestation som jag kommer att minnas länge, som självutlämnande vild teaterchef/kapten i Akse Petterssons Titanic-regi.
Johan Storgård i Akse Petterssons uppsätttning av Titanic, Storgårds tillsvidare sista och enligt många den mest minnesvärda rollprestationen på Svenska Teatern.Foto från Titanic på Svenska Teatern.Bild: Yoshi OmoriJohan Storgård,svenska teatern,titanic
Johan Storgård själv säger att hans jobb nu är gjort. Han har med andra ord uppnått allt som var möjligt att uppnå som chef för nationalscenen, och konstaterar samtidigt att han nu lämnar efter sig en teater med tre livskraftiga scener.
Man kan bara hoppas att det är sant. Faktum är ändå att den lilla Nicken-scenens verksamhet har varit beroende av ett externt tillfälligt tilläggsstöd. Ska Storgårds efterträdare hålla lika mycket liv i denna tredje scen, krävs det en hel del pusslande.
Efterträdaren, ja.
På Svenska Teatern har man nu rekordlitet tid på sig att vaska fram en ny kapten. Senast den sista mars vill Storgård stiga åt sidan, vilket kunde tyda på att det någonstans finns en plan som inte har läckt ut i offentligheten.
När jag ringer upp garantiföreningens styrelseordförande Sten Palmgren, hävdar han för all del att ”inga trådar ännu har kastats ut”. Istället har man satt ihop en liten rekryteringsgrupp, en annons ska publiceras så fort som möjligt, ”och vi räknar nog med att det här jobbet väcker stort intresse”.
Ja det handlar ju faktiskt om ett jobb som inte har någon motsvarighet i Svenskfinland.
På finskt håll finns det ingen motsvarande teaterchefspost. Finska Nationalteatern, kunde man tänka sig, men på finskt håll finns det gott om andra stora institutioner som är tillräckligt resursstarka för att man som chef ska kunna göra nästan vad som helst. På finlandssvenskt håll är Svenska Teatern det enda ligalaget – om det är tillåtet att ta till ett sportbegrepp.
Så, dags att börja spekulera. Vem kommer att ta över Svenska Teatern våren 2017?
Mycket beror förstås på vad teaterns styrelse vill ha. Nya vindar? Någon som fortsätter på stigen som Storgård dragit upp? Något konstnärligt utmanande? Någon med musikalkunnande?
Vill man fortsätta i samma spår kunde mannen som ledde in Åbo Svenska Teater på stormusikalmotorvägen vara ett hett namn; Joakim Thibblin, som för tillfället leder Esbo Stadsteater.
Johan Storgård har i sin tur själv sagt att det nu kunde vara dags att teatern skulle få sin första kvinnliga chef.
Sten Palmgren kan förstås inte börja spekulera kring namn i det här skedet, diskussionen om en första kvinnlig chef kommenterar han med att ”det sku vara jättekiva, men det är förstås bästa mannen eller kvinnan som ska ha jobbet”.
Teatersvenskfinland har aldrig varit så bra på kvinnliga chefer, även om tre av fem institutioner faktiskt kommer att ledas av kvinnor när Marina Meinander tar över Lilla Teatern efter nyår. Men någon som skulle hålla för Svenska Teatern? Maria Lundström, som idag leder Viirus?
På frågan vad det är som teatern önskar av den nya chefen, svarar Sten Palmgren att man lutar mot en ganska öppen annons.
- Vi vill inte binda upp det för hårt. Vi ska i första hand lyssna på folks visioner, och sedan gå vidare från det.
En intressant krydda i soppan är förstås det faktum att den kommande teaterchefen också ska kunna kommunicera med den förra chefen. I rollen som VD för Svenska Teaterns agentur ACE-production kan Johan Storgård komma att påverka teaterns repertoar, eller?
- Ja på något plan ska den nya chefen samarbeta med Johan i framtiden, bekräftar Sten Palmgren.
- Men det är naturligtvis teaterchefen som ska stå för repertoarpolitiken, inte ACE-production.
Planerna på skolsammanslagningar i norra Esbo får föga förståelse bland föräldrar.
- Det var många våta ögon. Jag grät hemma innan jag kom hit efter att jag hade öppnat e-posten på morgonen och sett att de vill att tre skolor ska läggas ner.
Det säger Hanne-Grete Christensen om stämningarna i Bemböle skola i fredags, dagen efter att förslaget om att tre Esboskolor i sin nuvarande form ska försvinna kom. Hon håller på att föra tredjeklassaren Oliver och förskoleeleven Emilia till skolan.
Förslaget är att Bemböle skola slås ihop med Lagstads skola i Esbo centrum cirka tre kilometer bort, och att Smedsby skola läggs ner. Rödskogs skola ska flytta till Kalajärvi skolas lokaler.
Det här förslaget presenterades på Esbo stads informationskväll förra veckans torsdag.
I en liten skola känner alla varandra.Två pojkar och en flicka tittar ut genom ett fönster.Bild: Yle/ Karin Filénbemböle skola
- Jag börjar vara mera arg än ledsen och jag har bestämt mig för att kämpa, säger å sin sida Heidi Abrahamsson, som för sonen Peik till skolan.
Peik går i årskurs fyra och kommer inte att påverkas av en eventuell flytt, eftersom det i Bemböle bara finns klasserna 1-4 och förskola, och flytten enligt förslaget skulle ske hösten 2018. Abrahamsson har däremot ett yngre barn som ska börja i förskolan nästa höst.
Hon kan inte förstå logiken bakom förslaget.
- Jag tycker att det känns helt märkligt och snedvridet att tre skolor föreslås stängas i norra Esbo. Den finlandssvenska traditionen i norra Esbo kommer nu att dö ut!
"Större inte bättre"
Ingendera mamman har förståelse för argumentet att det är bättre för barnen att gå i en större enhet, något som Barbro Högström, direktör för svenska bildningstjänster i Esbo, under förra torsdagens informationskväll förde fram. Bland annat har Bemböle skola ingen slöjdsal eller gymnastiksal, utan man använder Lagstads skolas utrymmen.
- Kraven på inlärningsmiljöerna är helt andra i dag än tidigare. Vi vill erbjuda alla Esbobarn jämlika förutsättningar att lära sig, sade Högström i torsdags.
- De föräldrar som vill att deras barn ska gå i en jättekoloss ska ha det alternativet, men de föräldrar och de barn som behöver en mindre grupp ska kunna välja det, tycker Heidi Abrahamsson.
Peik och Oliver är främst upptagna med att fundera på vad som skulle hända om man tryckte på brandalarmet på skolans vägg (inte en bra idé, konstaterar mammorna), men hinner ändå kommentera sin skola.
- Jag tycker inte att skolan ska försvinna, för den är så liten och rolig, säger Peik.
- Den är så gammal, den här skolan, och alla har varit så glada här, menar Oliver.
Nämnden Svenska rum ska behandla förslaget på sitt möte den 15.12.
I dag kröns Finlands lucia 2016 Ingrid Holm. Kröningen sker i Helsingfors domkyrka och sänds från och med klockan 17 i Yle Fem och på Yle Arenan.
Finlands lucia 2016 är 18-åriga Ingrid Holm från Kimitoön. Hon är abiturient och rutinerad lucia. Redan tidigare år har hon varit Dragsfjärds och Åbos lucia.
- Det känns jätteroligt, säger Ingrid efter att ha uppträtt för Yle Vegas lyssnare på tisdagsmorgonen.
Finlands lucia kommer att uppträda 85 gånger under december och januari.
- Vi har övat ganska mycket med kören, läst texter och däremellan har jag vilat och ätit ordentligt, säger Ingrid Holm, Finlands lucia 2016.
Glada och stolta
Luciamamma Gunilla Åkerberg berättar att det är ett stort ögonblick för hela familjen, som förövrigt är ett musicerande gäng. Blåsinstrument är något som förenar dem alla och Finlands lucia kan spela bland annat althorn, trumpet och kornett.
- I högstadiet vågade Ingrid börja sjunga, säger Gunilla och tillägger att dottern tycker det är roligt att sjunga med luciakören.
Luciakröningen bjuder på sång och musik
Programmet i Helsingfors domkyrka är traditionellt med tal, sång och musik. Kompositör Harri Viitanen, kantor vid Helsingfors domkyrkoförsamling, framför Passacaglia för orgel. Det blir också sång och musik med Sällskapet Muntra Musikanter, Evivakören och Geir Rönning samt naturligtvis Finlands lucia och Luciakören.
I år är det journalisten och författaren Anna-Lena Laurén som håller kröningstalet.
På kröningen kommer Finlands lucia att bära den traditionella, skräddarsydda luciadräkten och ett smycke som är designat enkom för henne.
Luciasmycket symboliserar en öppen famn och är gjort av ett avokadoskal som fått sin gyllene färg av satintråd. Smycket har designats av smyckesformgivare Melina Lindroos.
Här kan du höra och se Finlands lucia
Lucia uppträdde live på luciadagens morgon i Yle Vega. Du kan följa med luciauppträdandet via Yle Vegas Facebook eller här:
Luciakröningen från Helsingfors domkyrka sänds direkt den 13.12 med start kl 17 i Yle Fem och på Yle Arenan. Kröningen sänds också i repris den 19.12 kl 21.00 i Yle Fem.
De vackraste julsångerna sänds i Yle Fem den 23.12 kl 20.25 med repris den 26.12 kl 14.55
Finlands Lucia är ett samarbete mellan Svenska Yle, Folkhälsan och Hufvudstadsbladet.
I över trettio år har Nationella audiovisuella institutet ordnat filmvisningar i 1920-talsbiografen Orion på Eriksgatan. Men i och med centrumbiblioteket kan Orions filmhistoriska saga vara all.
Det är Helsingfors stad som ursprungligen föreslog att arkivfilmvisningarna flyttas till centrumbiblioteket som väntas stå klar år 2018. Bland annat dålig tillgänglighet och begränsade tekniska möjligheter i Orion är orsaker till flytten.
Huvudstadsregionens filmfantaster sörjer
Filmentusiasten och kulturredaktören Viktor Granö anser att förslaget att flytta cinemateket från biografen på Eriksgatan är en katastrof.
- Jag har besökt biografen sedan jag var tolv år gammal, ibland flera gånger i veckan, och insupit filmhistoria, säger Granö.
För Viktor Granö är Orion en nästan helig plats. Enligt honom vore det en katastrof att flytta arkivfilmvisningarna från 1920-tals biografen till centrumbiblioteket.Viktor GranöBild: Yle/Carina Bruunviktor granö
Enligt honom finns det inte ett ställe eller en institution i Helsingfors med en motsvarande betydelse som Orion.
- Orion är det enda stället i Helsingfors där man regelbundet visar filmhistoriska verk. Och det innebär allt från stumfilm från tidigt 1900-tal till 1980-tals blockbusters.
Granö menar att den gamla filmkulturella miljön och stämningen som Orion skapar inte går att få på något annat ställe.
- Att se på film är en helhetsupplevelse. Där ingår salongen, doften och stämningen som är alldeles unik på Orion, säger Granö och understryker att det finns många som känner likadant för biografen.
- Att flytta Filmarkivets filmer från Orion är som att flytta alla Gallen-Kallelas tavlor från Ateneum till Kiasma eller Guggenheim, säger Granö.
Den äldsta som är i bruk
Han poängterar att Orion är den enda gamla biografen i Helsingfors som ännu är i bruk.
- Orion är ett filmuseum där man kan se på filmer. Därför kan den skyddas och bör skyddas, säger han.
"Det går att fixa problemen"
Granö tror att man kunde åtgärda problemen med tillgängligheten och göra det till exempel lättare för rullstolsburna att ta sig till biografen.
- Om man har råd att bygga en ny biograf i centrumbiblioteket, borde man ha råd att utveckla tillgänglighetsaspekten på Orion och bygga till exempel en hissramp och utvidga wc-utrymmen?
Han tycker inte heller att den tekniska biten är ett problem.
- Det finns inte en 70 millimeters projektor på Orion, men det finns inte så många 70 millimeters kopior. Tidigare har man gjort specialvisningar på Bio Rex ifall tekniken fattats på Orion. Det kan man säkert fortsätta med nu. 99 procent av filmhistorien är fortfarande 35 millimeters film och det ser bäst ut på Orion, säger Granö.
Hur lätt hittar folk till biografen på Eriksgatan?
- När Frozen eller Stanley Kubricks filmer visas är det slutsålt. De flesta filmer som visas är ändå inga stora dragplåster och det måste de inte vara. Och man ska inte göra falska föreställningar om att en dansk stumfilm drar fulla salonger bara för att den visas i centrumbibliotekets biograf. Men när de visar filmer som drar hittar folk dit. Till exempel är sing along-visningarna av barnfilmer jättepopulära, senast var jag på Lejonkungen med mina barn, säger Granö och understryker att biografen inte bara är för filmnördar.
Orion och KAVI
Biograf Orion
Orion är en biograf i art deco-stil som öppnades 1928. Den har 216 platser.
Orion har cirka 60 000 besökare per år.
KAVI
Nationella audiovisuella institutet (KAVI) är ett statligt verk som står under Undervisnings- och kulturministeriet och vars verksamhet är stadgad i lag. I KAVI:s lagstadgade uppgifter ingår att bevara filmer och tv- och radioprogram och bedriva forskning på området, utöva tillsyn över tillhandahållandet av bildprogram och att främja mediefostran.
Audiovisuella institutet: Centrumbiblioteket har fler möjligheter"
På Nationella audiovisuella institutet säger biträdande direktören Kirsi Raitaranta att man inte fattat ett beslut ännu.
- Just nu pågår förhandlingar mellan staden och Senatfastigheterna. I slutändan är det Undervisnings - och kulturministeriet som beslutar om flytten, säger Raitaranta.
Uppfyller de tekniska kraven
Centrumbiblioteket uppfyller enligt Raitaranta de tekniska krav som behövs för arkivfilmer och för första gången skulle biografen ha en 70 millimeters filmprojektor. Dessutom vore tillgängligheten bättre och den centrala platsen skulle locka mer folk till visningarna.
Raitaranta säger att en flytt till centrumbiblioteket är ett erkännande av nationell film och filmkultur överlag.
- Orion är vackert och fint. Men det finns vissa begränsningar där. Ifall vi visar arkivfilmer i centrumbiblioteket kan vi få nya besökare som annars inte skulle hitta till Orion. För en liten arkivbiograf är det bra att vara en del av ett större kultursammanhang, säger Raitaranta.
Fortsatt samarbete med Orion
Enligt Raitaranta har andra aktörer redan visat intresse för att fortsätta med filmverksamhet i Orion, men hon kan inte avslöja vilken aktör det är frågan om.
Kan en privat aktör hålla igång en biograf med endast en salong?
- Det är klart att det är en utmaning, men jag tror att det finns potential om man samarbetar med andra, med festivaler eller till och med med audiovisuella institutet.
Enligt Raitaranta har många hört av sig om Orion och flyttförslaget.
- Flera är oroliga för att biografens verksamhet slutar helt och hållet. Det vill så klart ingen.
Vad vill audiovisuella institutet, stanna på Orion eller flytta till centrumbiblioteket?
- Båda har sina fördelar. Centrumbiblioteket ger en massa möjligheter, medan Orion är gammalt och fint.
Men vill ni till centrumbiblioteket?
- Jag är tvungen att säga ja. Men egentligen vill vi ha båda två. Om jag måste välja så väljer jag dem båda.
Marcus Sandell säger stopp. Ryggproblemen gör att Finlands bästa alpinåkare inte kan fortsätta under säsongen. Beslutet har varit tufft att fatta, skriver Sandell i ett öppet brev.
Sandell märkte av problemen i säsongsöppningen i Sölden och har inte kunnat av att satsa fullt i tävlingarna. Nu vill Sandell koncentrera sig på rehabilitering – det kan till och med bli frågan om en operation.Beslut om det fattas senare.
Sandell har brottats med diskbråck sedan år 2013.
– Vi har följt med situationen noggrant med tränare och läkare, nu måste jag tyvärr fatta ett svårt beslut med tanke på min fortsatta karriär, skriver Sandell på Ski Sport Finlands webbplats.
Ingen behandling har fungerat
Sandell skriver att han fortfarande är snabb då han har en bra dag – men på grund av ryggproblemen har den normala träningen uteblivit.
Sandell har försökt råda bot på problemen på en massa olika sätt.
– Tyvärr har ingenting lindrat eller löst situationen.
Fortsätter karriären
Karriären fortsätter ändå – minst till år 2022, skriver Sandell, som vill kämpa om segrarna i storslalomsvärldscupen.
– Det kräver att jag är i hundraprocentigt skick.
Just nu ser prognosen att bli kvitt problemen bra ut, skriver Sandell.
– På kort sikt är målet att komma tillbaka stark nästa säsong och kämpa om medaljerna i OS år 2018. Det här är den enda och den bästa lösningen. Jag vill ge mig själv chansen att nå min potential.
Tom Kaisla, vd för företaget Rysäkarin Linnake Oy, är förargad på Helsingfors stad och vill att ön Rysskär blir en del av Esbo. Fullmäktige i Esbo beslöt på måndagen att säga ja till Kaislas önskemål men det slutliga beslutet fattas av staten.
Kaislas företag köpte ön av staten 2011 till ett pris på 2,6 miljoner euro. Ön Rysskär ligger sydväst om Drumsö och hör till Helsingfors.
I Kaislas brev till ministeriet anas en frustration över Helsingfors stads behandling av hans ö. Han skriver att han under flera år har försökt hitta en lösning med Helsingfors stad för att hitta grundförutsättningar för att kunna verka på ön. Det finns varken elektricitet eller kommunalteknik på ön, skriver han.
Försvarsmakten har tidigare haft verksamhet på ön och under den tiden producerades energi med diesel och så är det fortfarande, skriver Kaisla.
Enligt detaljplanen är ön märkt som militärområde och enligt Kaisla stampar diskussionen med Helsingfors stad om en planändring på stället.
Postgången fungerar inte
Dessutom finns ingen allmän trafik till ön och postgången fungerar inte. Företaget har hänvisat till skärgårdslagen och skärgårdsdelegationen som lyder under jord- och skogsbruksministeriet. Helsingfors stad har enligt Kaisla svarat att lagen inte behöver följas när det gäller Rysskär.
Det finns ingen allmän trafik till ön och postgången fungerar inte.
Företagets trafik till fastlandet går via en hamn i Esbo och Kaisla önskar att posten kunde gå dit.
Tom Kaisla kommer med två förslag på hur kommungränsen kunde flyttas. Enligt det ena förslaget skulle gränsen fortsätta rakt söderut från Björkholmen som ligger i Helsingfors på gränsen mot Esbo. Enligt det förslaget skulle Notgrundet, som ligger norr om Rysskär, också bli en del av Esbo. Enligt det andra förslaget skulle kommungränsen göra en lov runt Rysskär och Notgrundet förbli en del av Helsingfors.
Beslutet fattas av ministern
Esbo stad anser att båda förslagen är möjliga. En central målsättning för Esbo sägs vara att utveckla skärgården och skärgården som ligger väster om Esbo utvecklas nu utgående från detaljplanen.
Stadsfullmäktige i Esbo godkände på måndagen stadens utlåtande som nu skickas till Helsingfors stad som begärde om det.
Därefter ska Helsingfors stad göra egna utlåtanden som sedan går till finansministeriet där kommunministern fattar beslut om ändringen av gränsen.
I det videomaterial som sändes i samband med sångtävlingen X-factors lördagssändning och sågs av cirka sex miljoner britter fick Helsingfors Senatstorg med sin Tomasmarknad, granar och domkyrka rejäl synlighet. En synlighet som marknadsföringsmässigt säkert var rätt värdefull.
Mervi Holmén på Visit Finland.Mervi Holmén på Visit Finland.Bild: Ulrica Fagerström/ Ylemervi holmén
Mervi Holmén jobbar på den statsfinansierade instansen Visit Finland (tidigare centralen för turismfrämjandet) som arbetar för att skapa synlighet för Finland i andra länder.
Det här gör man bland annat genom kampanjer av olika slag och till exempel genom att flyga hit journalister, bloggare och diverse PR-människor för att inspirera dem att berätta om vårt lands lockande skatter.
Att få en videosnutt i brittisk tv på bästa sändningstid var nog en verkligt bra sak, konstaterar Holmén.
- Den var ju härlig. Och materialet innehöll just de ikoniska saker som britterna tycker om. Den var helt toppen.
Till det kommer att Finland lyftes upp i brittisk media upprepade gånger under hösten.
Saara Aalto uppträder på domkyrkans trappa.Bild: KIMMO BRANDT/COMPIC/All Over PressSaara Aalto
Er uppgift på Visit Finland är ju att hålla intresset för Finland vid liv, vad kan ni då göra för att rida på vågen?
- Vi får försöka hålla hypen vid liv i våra egna sociala medier och då vi hämtar hit bloggare, journalister med flera som skriver om Finland.
Finns det något ni kan lära er av den här situationen?
- Nå kanske det att då någon blir intressant utomlands, så måste vi bli snabbare på att reagera. Man kunde till exempel snabbt göra en egen kampanj att ”kom till Finland och kolla hur Saara Aaltos hemland ser ut”. Kanske samarbeta med Finnair och snabbt erbjuda ett specialpris på flyget och också få med andra finländska bränd och företag.
Kanske ni hinner ännu i januari?
- Ja, vi måste diskutera. Men här kommer å andra sidan oberoende att hända så mycket nu då Finland 100-års-evenemangen kommer igång fr.o.m. 31.12.
Finlands lucia 2016 Ingrid Holm har krönts i Helsingfors domkyrka. Lucias uppdrag är att göra motstånd mot cynism och egenkärlek, säger journalisten Anna-Lena Laurén.
Kröningsceremonin började klockan 17 i Helsingfors domkyrka. I år kröntes lucia av journalisten och författaren Anna-Lena Laurén. Hon talade om lucias viktiga uppdrag; att vara en ljusbärerska.
- Lucia är ingen svag liten varelse. Hon är inte gullig eller näpen. Lucia är en ljusbärerska. Det kräver mod och styrka.
Finlands lucia 2016, Ingrid Holm med tärnor skrider fram längs altargången i Helsingfors domkyrkaBild: Yle/ Marcus Rosenlundfinlands lucia,finlands lucia 2016,Helsingfors domkyrka,ingrid holm,Lucia,luciakröning 2016
Laurén talade om lucia som en kvinnlig förebild som tar plats med sitt budskap, som sprider ljus för alla oavsett religion, kultur, hemvist och språk.
- Det här budskapet handlar om att varje människa är en medmänniska. Att det finns godhet, att allting inte är relativt. Det betyder att vi får misslyckas, vi får vara svaga, men vi har ett ansvar för varandra, sa Anna-Lena Laurén.
Luciainsamlingens mål är att stöda utsatta barnfamiljer
Folkhälsan lyfter i luciainsamlingen fram barnfamiljer som har det svårt i sin vardag. Tidigt stöd och förebyggande arbete är bra för familjer och också för samhället.
Årets insamling pågår till slutet av januari. Du kan också stöda luciainsamlingen via Tongåvan i Yle Vega.
Finlands Lucia 2016 Ingrid Holm iklädd ljuskrona och vit luciadräkt med tärnor i Helsingfors domkyrka.Bild: Yle/ Marcus RosenlundFinlands Lucia,finlands lucia 2016,Helsingfors domkyrka,ingrid holm,Lucia,luciakröning 2016
Traditionell och festlig kröning
Programmet i kyrkan bjöd på flera tal och på sång och musik. Kompositör Harri Viitanen, kantor vid Helsingfors domkyrkoförsamling, framförde Passacaglia för orgel.
Finlands Lucia 2016 Ingrid Holm iklädd ljuskrona och vit luciadräkt går ner för domkyrkans trappa. Vinkar.Bild: Yle/ Marcus RosenlundFinlands Lucia,finlands lucia 2016,ingrid holm,Lucia
Lucia och tärnor går ned för Domkyrkans trappor.Bild: Yle/Marcus RosenlundFinlands Lucia,finlands lucia 2016,Lucia
Luciasmycket symboliserar en öppen famn och är gjort av ett torkat avokadoskal som fått sin gyllene färg av satintråd. Smycket har designats av smyckesformgivare Melina Lindroos.
Efter kröningen skred lucia nerför trapporna och gick till sin kortege som startade vid Senatstorget utanför domkyrkan och som åkte genom Helsingfors centrum.
Finland lucia 2016 Ingrid Holm.Bild: Yle/Marcus RosenlundFinlands Lucia,finlands lucia 2016,ingrid holm,Lucia
Se kröningen också efteråt
Luciakröningen från Helsingfors domkyrka sändes direkt med start kl 17 i Yle Fem och på Yle Arenan. Kröningen sänds också den 19.12 kl 21.00 i Yle Fem.
De vackraste julsångerna sänds i Yle Fem den 23.12 kl 20.25 med repris den 26.12 kl 14.55
Finlands Lucia är ett samarbete mellan Svenska Yle, Folkhälsan och Hufvudstadsbladet.
Sjöbevakarna fick ett larm om flickor som promenerade på isen i Botby. Flickorna hittades inte och räddningsuppdraget avslutades.
Det var en förbipasserande som hade sett tre eller två flickor gå på Botbyvikens is i Helsingfors. Polisen hittade fotspår i snön vilket ledde till att sjöbevakarna, sjöräddningshelikoptern, räddningsverket och polisen ryckte ut.
Lite efter klockan fyra konstaterade man att det inte finns någonting som tyder på en nödsituation och spaningarna efter flickorna avslutades.
Sjöbevakarna varnar för svag is på hela Finska viken.
Europaparlamentariker Jussi Halla-aho från Sannfinländarna tänker återvända till kommunalpolitiken i Helsingfors. Det här meddelade Sannfinländarnas lokalavdelning i Helsingfors sent på tisdagskvällen.
Halla-aho kommer att ställa upp i kommunalvalet i april nästa år och ska också kandidera i riksdagsvalet 2019.
I kommunalvalet 2012 fick Halla-aho tredje mest röster i Helsingfors och i hela landet. Enligt lokalavdelningens pressmeddelande är viktiga frågor för Halla-aho nationalism, invandringskritik och ett ansvarsfullt förhållningssätt till offentliga medel. Han vill inte förbättra världen på bekostnad av vanliga helsingforsares välfärd och säkerhet.
Kommunalvalet är den 9 april. Kandidatnomineringen pågår till slutet av februari.
Dömdes efter blogginlägg
Halla-aho valdes till Europaparlamentet 2014 men kommenterar aktivt händelser i Finland och Helsingfors. Han delar så gott som dagligen artiklar på sin Facebooksida om invandrare som gör brott, ofta med en syrlig kommentar som tillägg. Till exempel när Helsingin Sanomat i november berättade om att en suppleant för SDP i Esbofullmäktige dömts för narkotikabrott skrev han "Igen en socialdemokrat i farten".
Efter den nazistiska dödsmisshandeln på Stationsplatsen i Helsingfors i september sade Halla-aho i en intervju med Yle att "liknande misshandelsfall sker varje veckoslut, men de överskrider inte nyhetströskeln för att de inte kan användas politiskt." Enligt Halla-aho utnyttjas dödsmisshandeln cyniskt.
Halla-aho dömdes själv i juni 2012 av Högsta domstolen för hets mot folkgrupp och brott mot trosfrid till dagsböter. Domen gavs efter ett blogginlägg sommaren 2008 där Halla-aho skrev att islam är en pedofilreligion och att stjälande och parasiterande på skattemedel är ett nationellt, kanske rentav genetiskt särdrag hos somalier.
Halla-aho är officiellt fortfarande ledamot i stadsfullmäktige i Helsingfors men har inte närvarat på ett möte på flera år.
Efterfrågan på svenskspråkiga socialtjänster för unga har nästan fördubblats i Helsingfors i år. En orsak är den ökande mängden unga med flyktingbakgrund som flyttat till Helsingfors från Sverige.
I början av 2016 hade stadens svenskspråkiga socialtjänster 40 klienter under 25 år. I september hade siffran stigit till 73. Den betydande ökningen framgår av en rapport av social- och hälsovårdsverket i Helsingfors.
Enligt rapporten är en orsak den ökande mängden unga med flykting- eller invandrarbakgrund som har flyttat från Sverige till Helsingfors. Av de svenskspråkiga klienterna i december har ungefär en fjärdedel invandrarbakgrund.
Framtiden oviss
Tills vidare har staden klarat av den växande efterfrågan, uppger specialplanerare Säde Pitkänen vid social- och hälsovårdsverket i Helsingfors. Hur situationen kommer att se ut i framtiden vet hon inte.
- Det är svårt att säga i det här skedet. Då beviljandet och betalandet av det grundläggande utkomststödet i årsskiftet överförs till FPA kommer en del av kunderna att uträtta sina ärenden där. Därför är det svårt att uppskatta hur det kommer att se ut framöver.
Enligt Pitkänen har staden för tillfället tillräckligt med resurser för de svenskspråkiga socialtjänsterna.
- Men vi kommer att rekrytera svenskspråkiga socialarbetare vid behov i framtiden, säger hon.
"Problem att hitta svenskspråkig personal"
Social- och hälsovårdsnämnden behandlade rapporten om stadens svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster på tisdagen. Nämndmedlem Gunvor Brettschneider (SFP) tror att ökningen av antalet klienter också hänger samman med att socialtjänsterna för unga har centraliserats till en byrå i Haga.
- Det finns tillräckligt med resurser i Haga, vilket är positivt. Däremot är det negativt att de unga som behöver sociala tjänster oftast är i behov av utkomststöd. De har med andra ord inte möjlighet att försörja sig själva utan behöver ekonomiskt stöd av samhället, säger Brettschneider.
Social- och hälsovårdsverket har tillsatt en arbetsgrupp som ska se till att det finns tillräckligt med resurser för att möta behovet av svenskspråkig socialvård.
- Ett problem är ändå att hitta personal som kan svenska, säger Brettschneider.
Ett par i Östra centrum i Helsingfors är missnöjda med att matos från grannarna tar sig in i deras lägenhet genom fönstret. Eftersom stadens miljöcentral inte har åtgärdat saken besvärade sig paret till justitieombudsmannen (JO). Helsingfors miljöcentral får klagomål om lukter dagligen.
Ledande miljöinspektör Päivi Vepsäläinen vid Helsingfors miljöcentral känner till fallet i Östra centrum.
- Matoset från grannarna har tagit sig in i lägenheten via fönstret och balkongen. Miljöcentralen har utrett om lukten kan ta sig genom husets konstruktioner och det har åtgärdats. Men det är oerhört svårt att åtgärda lukt som tar sig med utomhusluften från en lägenhet till en annan. Det har handlat om os från mat som inte är traditionellt finländsk, säger Vepsäläinen.
Paret har också gjort en polisanmälan om att matoset från grannlägenheten borde ses som ett hemfridsbrott. Polisen anser inte att spridning av matos är brottsligt.
Paret har sedan besvärat sig över miljöcentralens agerande till riksdagens justitieombudsman. Enligt biträdande justitieombudsman Maija Sakslin har inga fel begåtts. Matoset från grannen kan inte ses som något hälsovådligt som hälsoskyddsmyndigheterna borde ingripa i, anser Sakslin i beslutet. Enligt Sakslin hänger lukter i lägenheten samman med den allmänna trivseln och hör således till husbolaget.
I JO:s beslut framkommer också att paret har gjort en polisanmälan om att matoset från grannlägenheten borde ses som ett hemfridsbrott. Polisen anser inte att spridning av matos är brottsligt.
Vanligt med klagomål om lukter
Ledande miljöinspektör Päivi Vepsäläinen säger att miljöcentralen dagligen utreder olika lukter efter att invånare tar kontakt.
- Det handlar om tobaksrök, matos eller lukt från något fuktskadat material. Sällan klagar invånare på matos som tar sig från en lägenhet till en annan genom fönstret, som i det här fallet. Tobakslukt som tar sig från en lägenhet till en annan genom huskonstruktionen fördömer vi starkast och det inspekterar vi ofta ur hälsosynvinkel.
Hur ofta finns det fog för klagomålen?
- Ganska ofta har invånarna rätt och vi kräver att konstruktionerna i huset tätas om lukterna tar sig från en lägenhet till en annan.
Tobaksrök som sprids i ett höghus leder ofta till klagomål till miljöcentralen.Rökning. Bild: Yle/Minna Almarkcigaretter,Rökning,tobak (njutningsmedel),tobaksprodukter,tobaksrökning,Västnyland
"Omöjligt att förhindra tobaksrök i gamla hus"
I en färsk dom från Helsingfors förvaltningsdomstol frias Helsingfors miljöcentral när det gäller en inspektion av tobaksrök i en lägenhet i Lassas. En invånare har upprepade gånger klagat till miljöcentralen på tobaksrök som enligt henne gör att det är hälsovådligt att vistas i lägenheten. Miljöcentralen besökte lägenheten men märkte då ingen tobaksrök. Kvinnan besvärade sig därför över miljöcentralens beslut till förvaltningsdomstolen.
I centrum finns många gamla hus där det är omöjligt att tobaksröken inte skulle sprida sig.― Päivi Vepsäläinen, ledande miljöinspektör
Enligt henne kommer det tobaksrök till köket genom luftkonditioneringen och till vardagsrummet via hörnet. Hon skriver att taket och väggarna i vardagsrummet blivit mörka av röken och att tobaksröken är en hälsorisk.
Vepsäläinen säger att tobaksrök som tar sig från en lägenhet till en annan i Helsingfors kan vara omöjligt att stoppa helt och hållet.
- I centrum finns många gamla hus där det är omöjligt att tobaksröken inte skulle sprida sig. Den nya tobakslagen som träder i kraft efter årsskiftet gör det ändå möjligt för husbolag att ansöka om rökförbud specifikt i den lägenheten som röken sprids ifrån, säger Vepsäläinen.
Enligt Kauppalehti har Jokerit igen gått rejält på minus. Förra säsongen gjorde Jokerit förlust på 15 miljoner euro.
Redan året innan gjorde Jokerit stor förlust men under förra säsongen gick det ännu sämre. De två senaste KHL-säsonger har resulterat i totalt 28,8 miljoner euros förluster berättar Kauppalehti.
En bidragande orsak till att det gick sämre säsongen 2015-2016 var att Jokerit slogs ut genast i den första slutspelomgången.
Enligt Kauppalehti är Jokerits situation ohållbar.
Naturisarna är fantastiska just nu och långfärdsskridskosäsongen har kommit igång betydligt tidigare än vanligt. Men ge dig inte ut på isen om du inte själv kan bedöma hur tjock den är. Inte ens en rutinerad skridskoåkare ska någonsin bege sig ut ensam.
Vi besökte Tusby träsk på tisdag tillsammans med Seppo Sihvonen, ordförande för Finlands långfärdsskrinnare. Förhållandena var fantastiska, och Sihvonen hade inte upplevt såhär fina isar på flera år. På Tusby träsk är isen just nu över tio centimeter tjock.
Kom ihåg säkerheten!
Bege dig aldrig ut på isen ensam. Du ska också ha vanan att själv bedöma hur tjock isen är och om det är tryggt att röra sig på den eller inte.
Långfärdsskridskoåkare ska också alltid ha med sig rätt utrustning: ispiggar (vanliga skidstavar duger inte), isdubbar, ryggsäck med byteskläder som är vattentätt packade och kastlina. Moderna smarttelefoners batteri laddar snabbt ur, så har du en gammal mobiltelefon som man bara kan ringa och sms:a med liggande i lådan, ta med den.
Esbobon Bernt Blom och hans skridskokompis Taina Kinnunen var med om dramatiska minuter i tisdags. Två skridskoåkare gav sig ut på alldeles för svaga isar i Esbo skärgård. Bernt och Taina lyckades få upp dem ur vaken.
Esbobon Bernt Blom och hans skridskokompis Taina Kinnunen var med om dramatiska minuter i tisdags. Två skridskoåkare gav sig ut på alldeles för svaga isar i Esbo skärgård. Bernt och Taina lyckades få upp dem ur vaken.
- Vi åkte ut gladeligen på goda fina, marmorerade saltisar. Vi åkte från Sökö strand in i Långviken. På väg tillbaka tog vi oss ut mot Björköfjärden. När vi kom i linje med lilla Pentala såg vi två åkare ute på isar som såg väldigt svarta och osäkra ut. Plötsligt ser jag bara en åkare och sedan ingen åkare alls. Då har dessa olycksaliga åkare gått ner sig genom isen.
Bernt Blom och Taina Kinnunen är bägge medlemmar i Finlands långfärdsskrinnare, Blom dessutom en av grundarna. I egenskap av medlemmar i föreningen har de fått utbildning i hur de ska agera i nödsituationer och har alltid adekvat säkerhetsutrustning med sig.
I trygghet igen
Bernt, Taina och en tredje åkare som gjorde sällskap under färden, beger sig mot paret som finns ungefär 300 meter bort. På olycksplatsen ligger kvinnan i vattnet, medan mannen ligger på isen och försöker ta sig upp på stark is med hjälp av isdubbar.
Med hjälp av Bernts och Tainas kastlinor får gänget upp kvinnan ur vaken.
Under tiden har Bernt beordrat mannen att lugnt ligga kvar medan kvinnan räddas. Mannen plumsar i ännu en gång, men är då så nära livräddarna att de lätt får upp honom med kastlina.
Nödvändig utrustning saknades
Paret som gick igenom isen gjorde flera misstag: de hade inte med sig ispiggar, utan vanliga skidstavar. Med dem kan man inte bedöma hur tjock isen är och om den bär. Positivt är att de hade isdubbar runt halsen, men de fungerar inte särskilt bra på porös nyis.
Isen där Bernt och hans kompisar stod medan de drog upp paret ur vaken var runt 10 centimeter tjock, på stället där paret gick igenom bara 2,5 centimeter. Det gäller alltså att känna till isarna väl om man ger sig ut, speciellt havsisarna är förrädiska.
Paret hade inga byteskläder och kvinnan saknade dessutom ryggsäck. Ryggsäcken är nödvändig när man rör sig ute på naturisar - dels förvarar man byteskläderna i den, dels håller den en flytande om man trillar genom isen. Speciellt ovana skridskoåkare ramlar lätt bakåt och då skyddar ryggsäcken också huvudet från att smälla i isen.
Följer isläget noggrant
Bernt Blom, 75, har rört sig på naturisar sedan 1970-talet. Sedan 1990-talet har han rört sig på långfärdsskridskor. Han följer noga med isläget alla dagar, och när han rör sig på isarna följer han noggrant med vad som händer runt omkring. Det har antagligen blivit parets räddning.
Bernt Blom har också tidigare dragit upp folk som trillat igenom isarna, men oftast har det varit frågan om deltagare på ledda utflykter och det har funnits en stor grupp som kunnat delta i livräddningen. På onsdag uppger han sig vara i chock.
- Jag bearbetade det skedda genom att sätta mig ner vid datorn och knacka ner händelserna till medlemmarna i föreningen, berättar Bernt Blom.
Naturisarna är fantastiska just nu och långfärdsskridskosäsongen har kommit igång betydligt tidigare än vanligt. Men ge dig inte ut på isen om du inte själv kan bedöma hur tjock den är. Inte ens en rutinerad skridskoåkare ska någonsin bege sig ut ensam.
