HNS vd Aki Lindén är oroad för vad regeringens riktlinjer, som presenterades på onsdag, kan föra med sig. Enligt honom är jourverksamheten vid centralsjukhusen hotad.

Regeringen offentliggjorde på onsdag kväll sina riktlinjer för valfriheten inom vården. Ett mål är att 15 procent av specialsjukvården ska omfattas av det fria vårdvalet redan från start, alltså från början av 2019. En sådan verksamhet måste också bolagiseras.

- Femton procent av finansieringen betyder 75 procent av våra patienter. 85 procent av kostnaderna uppstår på grund av de svårast sjuka kunderna som behöver dyra mediciner och intensivvård, säger Aki Lindén, vd vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Om hälften av läkarna flyttar till privata bolag, hur ska jourverksamheten skötas?― Aki Lindén, vd, HNS

- Det här betyder att jourverksamhet dygnet runt blir en omöjlighet vid centralsjukhusen. Om hälften av läkarna flyttar till privata bolag, hur ska jourverksamheten skötas, undrar Lindén.

Enligt Lindén verkar regeringen inte ha den expertis som krävs.

- Jag är mycket orolig över dylika riktlinjer.

Influensan är här ungefär tre veckor tidigare än i fjol. Sedan början av november har runt 400 personer sökt sig till jouren vid Haartmanska sjukhuset och Malms sjukhus. Det är många, säger överläkare.

Institutet för hälsa och välfärd utreder som bäst varför jourerna blivit så överbelastade av årets influensaepidemi.

Social- och hälsovårdsverket i Helsingfors har räknat besökarna vid de två sjukhusen: ungefär 200 influensapatienter per sjukhus sedan början av november.

- Det här är alltså bara patienterna som sökt sig jouren med influensasymptom, så siffran är hög, säger överläkare Hannele Kotilainen.

När man tittar på siffran måste man minnas att vårdcentralerna har gett vaccin åt alla riskgrupper under hösten.

Fler patienter

Kotilainen har inte motsvarande siffra från i fjol, men har på känn att jourpatienterna är betydligt fler i år.

De flesta som har sökt sig till jouren är äldre personer. Bland dem finns både vaccinerade och ovaccinerade.

- För en ung person ger vaccinet ett skydd på 60 till 80 procent, för en äldre är motsvarande siffra 49 procent, säger Hannele Kotilainen.

Det lönar sig ändå att ta vaccinet, för också en äldre person får lindrigare symptom om hen är vaccinerad.

Om man är ung och frisk i grunden ska man söka sig i första hand till sin egen vårdcentral om man har feber i mer än fem dagar, andnöd eller allmäntillståndet blir sämre. Jourerna koncenterar sig på att ta hand om riskgrupper och allvarligt sjuka.

En brand antändes på torsdag kväll på taket till det finskspråkiga daghemmet Lintumetsä i Fågelberga i Esbo. Ingen person kom till skada och branden förorsakade inga stora materiella skador men alla barn måste föras till ett annat dagis på fredagen.

Enligt räddningsverket antändes en brasa på ett takfönster. Fönstret av plexiglas upphettades och sprack varpå elden föll in i daghemmet och spred sig där.

Branden förorsakade ändå inte några stora skador men på grund av sot och rök kommer det att krävas en grundlig städning. Saneringen beräknas ta flera dagar.

Normalt finns det omkring 70 barn i daghemmet men eftersom det är nära jul är det bara omkring 30 barn som behöver vård på fredagen.

- De har alla fått en alternativ plats säger ledaren för daghemmet, Marja-Liisa Palmuaro som fick ägna torsdag kväll för att arrangera alternativa platser.

På fredag morgon kommer daghemspersonalen att möta föräldrar och barn på daghemmets gård för att dirigera dem till andra daghem i närheten.

För några dagar sedan brann en avfallsbehållare i närheten och på nyårsnatten för två år sedan nästan totalförstördes ett närbeläget daghem. Då hittades rikligt med rester av fyrverkeripjäser på platsen.

Trafiken inför julen är som livligast i dag. Fram till klockan 11 beräknas antalet fordon som rör sig på vägarna vara normalt, men därefter blir det livligare.

Rusningstoppen infaller mellan 13 och 16 på eftermiddagen.

Mest trafik är det som vanligt på vägarna ut från Helsingfors, uppger Trafikskyddet. Köer är att vänta speciellt på vägarna mot Lahtis, Tavastehus och Borgå.

Returtrafiken är som livligast på annandag jul.

Trafikskyddet uppmanar alla som ska ut på vägarna att kolla väglaget inför resan, se till att både bilen och föraren är i körskick och reservera tillräckligt med tid.

I söder är det till en början plusgrader och det regnar tidvis. Blötsnö är att vänta längre norrut. Mot kvällen blir det kyligare i hela landet.

Väglaget blir lokalt dåligt i landskapen Satakunta, Österbotten och Mellersta Österbotten på grund av tillfrysning av vägytor.

Rekordtåg mellan Helsingfors och Uleåborg

Tågtrafiken är också livlig inför jul.

Klockan 15.27 på fredagseftermiddagen avgår ett tåg från Helsingfors till Uleåborg med rekordmånga resenärer.

Ombord finns över 1 500 passagerare, vilket är rekord för ett enda tåg i fredstid i Finland.

Renoveringen av Hagnäs saluhall försenas med minst ett år. Saluhallens renovering skulle inledas i januari 2017 men skjuts upp till 2018.

Det tar 18 månader att renovera saluhallen. Medan den gamla byggnaden renoveras ska verksamheten fortsätta i en tillfällig paviljong på Hagnäs torg.

Det var meningen att renoveringen skulle inledas i januari 2017. Enligt de senaste uppgifterna från Lokalcentralen kan renoveringen av Hagnäs saluhall inledas i början av år 2018.

Byggandet av tillfällig paviljong har konkurrensutsatts

Det är beslutsprocessen kring den tillfälliga paviljongen som försenat renoveringen. Stadens ursprungliga förslag var att saluhallens verksamhet kunde flytta till HOK Elantos hus vid Hagnäs torg medan saluhallens byggnad renoveras.

I juni 2016 beslutade stadsstyrelsen att saluhallens företagare ska få en tillfällig paviljong på Hagnäs torg. Vilket material paviljongen ska byggas i har inte ännu klarnat, eftersom konkurrensutsättning av byggandet ännu pågår.

Enligt Raimo Järvinen, projektchef på Lokalcentralen, kommer det mera information om renoveringens tidtabell i januari.

Läs mera:

Köpmännen i Hagnäs saluhall oroliga för höjda hyror när hallen renoverats

Hagnäs saluhall ska genomgå en grundläggande renovering. Nu undrar företagarna i hallen om de har råd att komma tillbaka efter renoveringen.

- En ninja med fyra svärd. Det skulle jag vilja ha. Det har jag sagt åt mamma och pappa, berättar David Thylin.

Han och några av hans kolleger i Daghemmet Tomtebo i Södra Haga i Helsingfors sitter samlade kring ett bord. Thylin, Anton Päivärinta, Leon Heino, Marta Lindroos och Anni Osterman är alla i åldern fyra till fem år, och funderar en hel del på det här med julen och vad den betyder. Julklappar är det som för tillfället känns mest relevant.

- Jag har önskat mig två Elsa-saker, berättar Anni Osterman.

Vad för saker det är spelar mindre roll, så länge de är relaterade till sagda isdrottning. Varför hon är förtjust i Elsa från filmen Frozen (Frost) kan Osterman inte riktigt klä i ord, men dagiskollegan Marta Lindroos har en teori:

- Anni tycker om is-saker och blått. Elsas klänning och mantel är blåa. Så därför.

Osterman nickar begrundande medan hon tuggar på en bomullstuss som har blivit över från något tomtepyssel. Analysen känns mitt i prick, tycker hon.

Det är tåntiga gubbar. Jättetåntiga gubbar. Men sådana vill jag ha.

Bild: YLE/Arja Lento jul,julklapp,paket

- Det är tåntiga gubbar, erkänner Leino. Jättetåntiga gubbar. Men sådana vill jag ha.

- Jag är törstig, förkunnar Osterman som har tröttnat på att tugga på bomullstussen, och hela församlingen ger sig av för en spontan vattenpaus.

Glada dagligvaror och TV-favoriter

En rundringning till leksaksbutiker i huvudstadsregionen visar att Ryhmä Hau, alltså Hundpatrullen, är en storsäljare i år. Det finns en hel del revisita kring de tappra jyckarna, och också spel och pussel med temat.

Också Frozen (Frost) är fortfarande i toppen. Nu är det dockan Anna som på vissa håll säljer bättre än favoriten Elsa.

Taru Meriläinen vid leksaksbutiken Hamley's gissar att det helt enkelt kan ha att göra med att "alla" redan har Elsa. Hon har noterat att allt yngre barn är intresserade av Frozen-relaterade grejer - till och med tvååringar som kommer in i butiken vet bestämt att det är vad de vill ha.

En annan av årets hitar är Shopkins, som är små figurer i plast, formade som glada dagligvaror.

Många mjuka djur får ett nyt hem även denna jul. Mjukisdjur till centralsjukhuset i Vasa Bild: Yle/Eva-Maria Strömsholm barnavdelning,centralsjukhuset,mjukisdjur,vasa,österbotten

Lego säljer alltid bra, enligt leksaksaffärerna, och i år har särskilt Lego Friends varit populärt. Traditionella brädspel som Afrikas Stjärna och Monopol har också gått bra åt.

Tillbaka i Tomtebo

När barnen har druckit vatten, gjort improviserade tomteskägg av bomull på sina fingrar och spontant tillsammans stämt upp i Ryhmä Hau-sången (Hundpatrullen), fortsätter julklappsdiskussionen i Daghemmet Tomtebo.

- Jag önskar mig en polisstation. En båtpolisstation, avslöjar Anton Päivärinta, och preciserar att det är ett legobygge det rör sig om.

Det blir inte roligt sen när julgubben dör. Då får man presenter bara på sin födelsedag

- Mixels, för dem tycker jag inte om, säger Anni Osterman genast.

- Ja, Mixels! Jag hatar Mixels, utbrister Marta Lindroos passionerat.

De tre pojkarna håller inte med; För det första gillar de Mixels, trots att de onekligen är tåntiga gubbar, men de tycker dessutom att alla julklappar är bra, också fastän det inte skulle vara just ens favoritgrejer.

- Fast kanske Mixels som mjukisdjur inte är så bra. För sådana finns inte, filosoferar Leon Heino.

Kan julgubben dö?

Plötsligt tar diskussionen en dyster vändning när David Thylin modigt tar upp något som man sällan talar högt om:

- Det blir inte roligt sen när julgubben dör.

En tryckande tystnad lägger sig kring bordet.

- Då får man presenter bara på sin födelsedag, fortsätter Thylin mörkt.

De andra nickar beklämt. Osterman suckar:

- Han är ganska gammal. Kanske tusen år.

- Tusen hundra miljoner år, preciserar Anton Päivärinta.

Dödlig? julturismen är livlig i år Bild: Yle julgubbe,lappland,ren,turism

Snart lyser ändå Osterman upp:

- Om Julgubben dör kommer förstås tomtarna och delar ut paketen i stället!

- Ja, eller så kan den äldsta tomten bli julgubbe, fyller Thylin i.

Alla skrattar lättat. Julklapparna kommer nog fram. Julen är räddad.

Enligt tidningen Kauppalehti är Jokerits ryska ägare villiga att sälja sin andel i klubben. Intresse för klubben ska finnas i Kina.

Jokerit har gjort förluster på nästan 30 miljoner euro under sina två säsonger i KHL och nu rapporterar Kauppalehti att klubbens ryska ägare är intresserade av att sälja sin andel.

Enligt tidningen ska den kinesiska miljardären Ngok Yan Yu vara intresserad av att köpa en andel i klubben och även Helsingforsarenan.

Ngok Yan Yu äger redan nu den kinesiska KHL-klubben Kunlun Red Star.

Hjallis Harkimo äger 51 procent av Jokerit och han är förvånad över uppgifterna.

– Vem talar om något sådant då det inte har hänt. Att ishallen skulle säljas har jag inte hört. Jag vet inte vad den här nyheten baserar sig på, säger han till Helsingin Sanomat.

Helsingfors församlingar har i en månads tid ordnat nödinkvartering för flyktingar som fått negativa asylbeslut och stannat kvar i landet. Den som inte är registrerad har inte rätt att sova på stadens natthärbärgen. Men det har visat sig att bara ett fåtal asylsökande övernattat hos församlingarna.

Klockan är kvart över sex på morgonen och ett tjugotal män och kvinnor sitter och äter frukost i Alphyddans kyrka. De har övernattat på tunna madrasser på golvet i aulan. Berghälls församling ordnar den här veckan nödinkvartering här. Två frivilligarbetare hjälper till att servera kaffe och smörgåsar.

Natten har varit lite orolig, säger pastorn Petri Patronen.

- Vissa hade kanske druckit lite starkare drycker så vi var lite oroliga för att feststämningen skulle smitta av sig på alla. Annars var det lugnt och stämningen var absolut inte hotfull, säger Patronen.

Det blev inte riktigt som man tänkt sig― Stefan Forsén, kyrkoherde, Matteus församling

Meningen var att församlingarna skulle inkvartera papperslösa asylsökande men bara enstaka papperslösa har dykt upp under månaden som har gått. I stället har de allra flesta varit finländska bostadslösa missbrukare.

Det blev inte riktigt som man tänkt sig, säger Stefan Forsén, kyrkoherde i Matteus församling, som hade jour förra veckan.

- Jag är glad att ingen utsattes för att knivar blänkte fram eller annat som jag nog vet att fanns med i kulisserna. Det skulle ha behövts en ganska liten gnista för att det hade gått överstyr, säger Forsén.

Farligt utan kompetens

Församlingarna har beslutat att fortsätta med nödinkvarteringen till slutet av januari, men Forsén betonar att det är en tillfällig lösning. Församlingarna har inte den kompetens som krävs för att hantera missbrukare.

- Vi har inte möjlighet att anställa, utbilda eller anvisa personal. De som ställde upp nu gjorde det frivilligt på egen risk, säger han.

Forsén anser att Helsingfors stad flyr sitt ansvar. De borde ordna mer inkvartering.

- Man får inte vara så handfallen när vi vet att det är många som får avslag på sin asylansökan och det kommer att bli ett problem med de papperslösa som blir kvar här i stan, säger Forsén.

Det skulle ha behövts en ganska liten gnista för att det hade gått överstyr.― Kyrkoherde Stefan Forsén

Maarit Sulavuori, avdelningschef vid Social och hälsovårdsverket vid Helsingfors stad påpekar att församlingarna själva har erbjudit sig att hjälpa till. Staden håller som bäst på att fundera på hur inkvarteringen ska skötas efter januari.

- Vi håller på att förhandla men jag kan inte säga vilka strukturer som kommer att bli aktuella. Vi har fortfarande tidsbundna kontrakt med Diakonissanstalten så vi diskuterar tillsammans om fortsättningen, säger Sulavuori.

I Alphyddans kyrka börjar det bli dags att packa ihop och ge sig av ut i kylan. Klockan sju måste alla vara ute ur kyrkan.

Det här är alldeles konkret att älska sin nästa― Petri Patronen, pastor

Frivilligarbetarna packar in överblivna smörgåsar i aluminiumfolie. För många av de bostadslösa är det här det enda de äter före de igen återvänder till kyrkan klockan nio i kväll.

Frivilliga städar undan efter frukosten på härbärget. Alphyddans kyrka,bostadslöshet,natthärbärgen

Patronen tycker att nödinkvarteringen har varit en fin erfarenhet.

- Det löser ju inga problem, men det är den här typen av verksamhet som kyrkan borde syssla med. Det här är alldeles konkret att älska sin nästa, säger han.

Han menar att talkot framför allt visat att det finns ett stort behov av tak över huvudet. Det har varit närapå fullt hus i kyrkorna och församlingshemmen varje natt.

Julhandeln har i år varit väldigt livlig jämfört med förra året. Det är också första gången som också större mataffärer får hålla öppet under hela helgen.

Nästan alla K-butiker och åtminstone en del av S-gruppens butiker har hållit öppet på juldagen.

I en mataffär i Gräsviken i Helsingfors var mängden kunder tidigare under juldagen nästan lika stor som vilken söndag som helst.

Med tanke på att såhär många kunder har hittat hit är det ju nog ett tecken på att behovet finns.― Taru Lemmetty

Taru Lemmetty jobbar i affären och för henne kom den stora mängden kunder som en positiv överraskning.

– Här är väldigt många fler kunder än jag hade trott att det skulle vara. Också i går var det livligt i butiken, säger hon.

Hon är också övertygad om att det nog finns ett behov att hålla butiker öppna.

– Med tanke på att såhär många kunder har hittat hit är det ju nog ett tecken på att behovet finns.

Thomas Ermala är en av de som har kommit för att handla på juldagen.

– Jag kom för att köpa lunch åt mig. Jag skulle nog ha klarat mig om butikerna hade hållit stängt, men bättre såhär, konstaterar Ermala.

Han ser inget negativt i att butikerna håller öppet under julen.

– Det är väldigt ofta man glömmer att köpa saker när man är i butiken, då är det ju bra att man kan gå efter det istället för att vara tvungen att vänta till efter helgen.

En ny turismförening ska få Gamla Kungsvägen att bli en populär turistled från Bergen i väster till S:t Petersburg i öster igen.

Man kunde säga att Gamla Kungsvägen, eller Stora Strandvägen som den först hette, i tiden hade lika stor betydelse som dagens motorvägar.

Mia Aitokari från Isnäs i Lovisa ska som projektledare samla landskap, kommuner och privatpersoner kring ett projekt för att återuppliva Gamla Kungsvägen som en populär turistled.

Sådana här vägskyltar visar var Gamla Kungsvägen finns Kungsvägen vägskylt Bild: Yle/ Maria Wasström kungsvägen,pickala,västnyland

Från och med juli 2016 gav landskapsförbundet upp både rätten till varumärket Kungsvägen och vägens turismstatus. I december 2016 grundades därför turismföreningen Kuninkaantie - Kungsvägen.

Mia Aitokari tror att Kungsvägen har en framtid:

- Här finns väldigt goda, lokala nätverk som upprätthåller ett fint turistiskt utbud. Vi måste också se till att turisttillströmningen sker i balans. Både utbud och efterfrågan måste hitta varandra, så att inte turisterna strömmar hit och vi har stängda dörrar eller maten är slut.

Mannerheims Stormhälla i Hangö finns inte längre, men en ny villa för inkvartering, fester och möten kommer att stå klar så småningom. Här ska inga stora turisthorder samlas utan mindre grupper för några lyxiga dagar vid havet.

- Gästerna får gärna känna sig hedrade av att vistas några dagar på Mannerheims sommarvistelse, säger en av ägarna, Staffan Tallqvist.

Syskonen Staffan Tallqvist och Charlotta Tallqvist-Cederholm Staffan och Charlotta Tallqvist ägare av Stormhälla på Stora Tallholmen i Hangö charlotta tallqvist-cederholm,staffan tallqvist

- Eller varför inte ordna en bastukväll med fri utsikt mot horisonten, säger Tallqvist, som äger och planerar nya Stormhälla tillsammans med sin syster Charlotta Tallqvist-Cederholm.

Byggstart i vår

Ägarna är ivriga att komma igång med byggandet. Tallqvists köpte holmen år 2009 och först nu tar planerna mer konkreta former.

- I bästa fall står huvudvillan klar nästa vinter, säger Tallqvist.

Det var förälskelse vid första besöket här ute på Stora Tallholmen― Staffan Tallqvist

Huvudvillan Stormhälla ska vara anpassad både till naturen med knotiga tallar och klippor och till Hangös villaarkitektur ett stenkast ifrån Stora Tallholmen.

Arkitekter från Italien och Frankrike

Arkitekterna är i full gång med planeringen av Stora Tallholmens nya liv.

Huvudarkitekten vid Joarc Architects är Joanna Maury-Ahola och med sig har hon både finländska, franska och italienska arkitekter.

Huvudarkitekten Joanna Maury-Ahola och Staffan Tallqvist med De Fyra Vindarnas Hus i bakgrunden Arkitekten Joanna Maury-Ahola och ägaren Staffan Tallqvist planerar Stormhälla i Hangö joanna maury-ahola,staffan tallqvist

- Det är viktigt att få in nya ögon med blick för sådant som lockar utländska gäster. Vi tar gärna emot både européer och asiater i framtiden, säger Staffan Tallqvist.

Förutom huvudvillan Stormhälla ska här byggas en bastu utgående från en rysk bunker och ett orangeri för mindre möten. Därtill kommer varma toaletter ute på tomten och annat som gör livet lätt för besökare.

Charlotta Tallqvist och Marketta Wall inspekterar bunkern som ska bli bastu Charlotta Tallqvist-Cederholm och Marketta Wall inspekterar bunkern vid Stormhälla i Hangö charlotta tallqvist-cederholm,marketta wall

Nästa vinter hoppas ägarna att huvudbyggnaden ska stå klar. För hela projektet räknar man med ett par år av byggande på holmen.

- Mannerheim byggde en stadig väg ut till holmen redan på 20-talet så den håller för lastbilar och byggmaskiner, säger Tallqvist.

Mannerheims lyckliga tid

Efter Finlands självständighet återvände Carl Gustaf Mannerheim till Finland. Generalen valdes inte till Finlands första president, men hans anhängare samlade in en pengagåva åt sin förebild och hjälte.

Carl Gustaf Mannerheim ägde Stormhälla på 20-talet Svartvitt porträtt på Mannerheim Bild: Försvarsmaktens bildarkiv/ SA-kuva carl vetamix,finland,finska armén,försvarsmakten,gustaf emil,krigen,mannerheim,marskalk,presidenter,vetamix

- Mannerheim var medellös när han återvände till Finland, men gåvan gjorde honom ekonomiskt oberoende. Summan motsvarade 2,3 miljoner euro räknat i dagens pengar, berättar pensionerade museichefen i Hangö, Marketta Wall.

Hon kan sin Mannerheim efter flere utställningar om hans tid i Hangö.

- Jag tror att köpet av Stora Tallholmen med villan Stormhälla gjorde honom lugn och lycklig. Mannerheim kände Hangö allt sedan barnsben. Han hade vistats hos sin morbror Albert von Julin i Villa Familiaris i Badhusparken redan som liten pojke på 1870-talet, säger Wall.

Senare köpte han också dåvarande Café Africa på grannholmen Lilla Tallholmen. Ursprungligen Café Lilla Tallholmen.

Café Lilla Tallholmen före Mannerheims tid i Hangö Det lilla caféet på Lilla Tallholmen i Hangö år 1905. Kiosken blev senare De fyra vindarnas hur. Bild: Bengt Wikströms samlingar de fyra vindarnas hus,Hangö,hangö en stad i förändring,Västnyland

- Som vi vet andas dagens café, De Fyra Vindarnas Hus, ännu mannerheimsk inredning och meny, säger Marketta Wall.

General Carl Gustaf Mannerheim levde som privatperson i Hangö, men han var en populär gäst på fester på den dåvarande badorten.

- Hangöborna beundrade Mannerheim och lokala Hangötidningen skrev om allt han tog sig för under sina vistelser i Hangö. Allt, förutom det faktum att han var caféinnehavare. Det betraktades tydligen för folkligt för en nationalhjälte som Mannerheim, säger Marketta Wall.

Vackra Stormhälla kommer att ha tio gästrum för kräsna gäster Ett vitt hus i trä med grönt tak. Bild: Joarc Architects Carl Gustaf Mannerheim,Hangö,stora tallholmen,stora tallholmen i hangö,stormhälla,Västnyland

Det blev inget Guggenheim i Helsingfors, men museiprojektet satte strålkastaren på den tomt där Guggenheim-museet var tänkt att stå. SFP vill nu utveckla området kring tomten.

SFP:s fullmäktigegrupp i Helsingfors har lämnat in en motion om att utveckla området kring den tomt som Guggenheim-museet skulle ha stått på, om det blivit av.

Enligt Marcus Rantala handlar det om att utveckla hela området från Olympiaterminalen till Skatudssterminalen.

- Det finns ett behov för en helhetsvision över det området. Vi tror att det här är Helsingfors visitkort. Det är viktigt både för helsingforsarna och turisterna. Man kunde göra området mycket mer attraktivt.

Från parkeringsplats till caféer

En betydande del av Helsingfors vackra strandlinje består i dag av parkeringsplatser.

- Där kunde finnas caféer, restauranger och alla möjliga helheter och evenemang, säger Marcus Rantala.

I SFP:s motion nämns också en Östersjöpaviljong. En sådan planeras ändå redan vid utebadet Allas.

- Vi har nämnt olika möjligheter. Men det är sant att en Östersjöpaviljong planeras vid Allas, så det kan hända att ett sådant inte mera är aktuellt. Vi har också talat om att där kunde finnas något slags barnens hus. Här är det bättre att ha för många idéer än för få.

SFP:s gruppmotion behandlas nästa år, först i stadsstyrelsen.

Esbo IF:s Riitta Paasio förbättrade det finska rekordet på en mer sällan löpt sträcka i slutet av november. Hennes nya rekordtid på 100 kilometer är 7.53.46. Också på herrsidan blev det nytt rekord.

Tävlingen gick av stapeln i Los Alcazares i Spanien. Paasio blev elfte och gjorde i samma veva nytt finskt rekord. Den 32-åriga gymnastikläraren sade att tävlingen gick bra under hela loppet. Förhållandena i Los Alcazares var mer eller mindre perfekta och rutten väldigt jämn.

Paasio löper kring 120-140 kilometer per vecka och förberedde sig för VM-tävlingen på 100 kilometer genom att löpa många längre löppass.

– Men de var aldrig över 35 kilometer, säger hon enligt webbplatsen Yleisurheilu.fi.

Under tävlingen delade hon in loppet i flera kortare etapper och försökte njuta av löpningen.

– Fram till 80 kilometer förlöpte löpningen utan problem. De sista 20 kilometerna kändes tyngre, men jag lyckades ändå hålla farten.

Paasio slutade på elfte plats i VM med tiden 7.53.46. Det ger ett snitt på 4.44 minuter per kilometer.

– Det är typisk jogginghastighet för mig, säger Paasio som löpt maraton på två timmar och 48 minuter.

Damklassen vanns av österrikaren Kirstin Bull med tiden 7.34.25. VM-silvret gick till Kroatiens Nikolina Sustic med tiden 7.36.09 medan VM-bronset togs hem av Joasia Zakrzewski från Storbritannien med tiden 7.41.47.

Blåvita framgångar bland herrarna

Också på herrsidan blev det finskt rekord när Henri Ansio slutade på 16:e plats med tiden 6.46.16. Ansios kilometerhastighet på 100-kilometersloppet var i genomsnitt 4.03-4.04 minuter per kilometer.

Det tidigare rekordet skrevs 6.56.49 och var i Anssi Raittilas namn från 2008.

Också i övrigt var dagen lyckad för finländarnas del: Jyrki Kukko vann VM-guld i Herrar 50-klassen med tiden 7.17.42. Det är samtidigt finskt rekord för H50-klassen.

Bussar, spårvagnar och metrotåg stod stilla mellan klockan 16 på julafton och klockan 11 på juldagen. Helsingforsregionens trafik följer ändå med hur butikernas öppettider utvecklas - har de öppet längre, kan det bli slut också på busspausen.

I dagens Helsingin Sanomat har SDP:s Ville Jalovaara en insändare där han skriver att tanken om att ingen rör sig någonstans på julen är förlegad. Han frågar sig om man i stället kunde införa snävare tidtabeller kring jul från och med nästa år. Också vid Helsingforsregionens trafik har man funderat på saken.

- Det här är en intressant fråga. Vi har förbättrat jultrafiken redan i år och följer hela tiden med läget, säger informationschef Sari Kotikangas vid HRT.

Bättre jultrafik i Esbo och Vanda

Kollektivtrafiken har haft julpaus åtminstone så länge Kotinkangas har jobbat på HRT, det vill säga i tjugo år. I år infördes en förbättring: alla linjer börjar köra på juldagen, också i Esbo och Vanda. Tidigare år har Esbo- och Vandabor fått nöja sig med betydligt färre busslinjer än vanligt under julhelgen.

Ännu på 1990-talet var det totalpaus i kollektivtrafiken på juldagen i Esbo och Vanda.

Slut på pausen?

Enligt Sari Kotiangas är det inte särskilt många passagerare som skulle utnyttja kollektivtrafiken på julaftonskvällen och juldagsmorgonen. Men samhället förändras och man följer med läget.

- Vi håller koll på hur butikernas öppettider utvecklas. Om butikerna börjar hålla öppet senare på julafton, kanske vi måste tänka om med julpausen.

De som jobbar i butikerna måste i så fall ha en möjlighet att ta sig till jobbet, och också konsumenterna har i sådana fall antagligen ett större behov att åka kollektivt till butiken.

De senaste åren har influensaepidemin varit som värst kring februari och mars. Men i år kommer den tidigare - värst är läget nu i Huvudstadsregionen och i Nyland.

Omkring 2 000 fall av influensa har registrerats i hela landet, enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL). Men alla som är sjuka söker sig inte till hälsovården.

– Epidemin är i full gång. Vi går mot toppveckorna, det finns så pass många sjukdomsfall, säger specialist Niina Ikonen vid THL.

Senast har influensan kommit så här tidigt år 2009.

Helsingforsbor och nylänningar se upp!

De flesta influensadrabbade bor i Helsingfors och Nyland, i Satakunta och i Lappland.

Det handlar främst om A-typens influensa. Kartan visar influensavirusets aktivitet i Finland.

Kartan visar influensavirusets aktivitet i Finland. Kartan visar att influensan är aktiv i Huvudstadsregionen, Nyland och Lappland. Bild: Ylegrafik kartor

Nys i ärmen - inte i handen

Du kan minska risken att insjukna eller smitta andra genom att tvätta händerna ofta.

- Efter att du har tvättat händerna lönar det sig att stänga av kranen med en pappershandduk och öppna toadörren med samma papper eller med armbågen, säger Carita Savolainen-Kopra som leder enheten för virusinfektioner vid THL.

De lönar sig också att nysa i ärmen, inte i handen.

Vaccin mot influensa ger det allra säkraste skyddet.

Helsingforsregionens invånarantal slår rekord. Befolkningsökningen i huvudstadsregionen har varit 1,3 procent i år, vilket betyder knappt 20 000 personer, enligt Helsingforsregionens handelskammare.

Nu har Helsingforsregionen ungefär 1 457 000 invånare. Uppgifterna baserar sig på förhandsstatistik från Statistikcentralen.

Inflyttningen är den främsta bakomliggande orsaken. Helsingforsregionen har ett inflyttningsöverskott både från det övriga Finland och från utlandet.

Siffrorna stämmer överens med hur utvecklingen generellt sett ut under 2000-talet. Uppgifter från Statistikcentralen för de senaste 15 åren visar att nettoflyttningen till stadsområdena stadigt legat på plus. Störst inflyttning har Nyland haft, tätt följt av Birkaland.

Samtidigt har övriga kommuner utan storstäder tappat invånare. Förra året var utflyttningen störst från Kajanaland, Lappland och Norra Österbotten.

Tåg Bild: Mikael Crawford/Yle helsingfors,järnväg,kollektivtrafik,närtåg

Men om huvudstaden med omnejd ska kunna fortsätta växa, behövs billiga hyresbostäder och trafiksatsningar, kommenterar Helsingforsregionens handelskammare.

Till Helsingforsregionen räknas i det här fallet Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla, och tio kranskommuner: Tusby, Nurmijärvi, Kervo, Sibbo, Vichtis, Träskända, Borgnäs, Mäntsälä, Hyvinge och Kyrkslätt. Däremot räknas till exempel Borgå inte in i statistiken.

Huvudstadsregionens dyra spårprojekt och västmetrons försening känns i plånboken för den som åker kollektivt.

Biljettpriserna i huvudstadsregionens kollektivtrafik stiger igen vid årsskiftet. I medeltal är biljetterna dryga fyra procent dyrare än i år.

En vuxen som åker med en 30 dagars biljett betalar ett par euro mer i månaden för att resa inom en sektor. Priset för en 30 dagars regionbiljett stiger med något över fyra euro från 102,4 till 106,5 euro

Den som använder en regionbiljett 11 månader i året för att pendla till jobbet kan räkna med att det kostar 45,1 euro mer att åka till jobbet år 2017.

Enkelbiljetternas pris oförändrat

Enkelbiljetterna blir inte dyrare den här gången, eftersom deras pris stigit så kraftigt under tidigare år jämfört med andra biljettyper. En enkelbiljett för en zon kostar också i januari 3,20 euro, och en enkelregionbiljett 5,50 euro, när de köps av föraren.

Enkelbiljetterna som köps med resekort, de så kallade värdebiljetterna, blir något dyrare men är fortfarande billigare än en biljett köpt av chauffören. Helsingforsregionens trafik vill uppmuntra passagerarna att använda resekortet. Med resekortet kostar en resa inom en zon 2,18 euro, och en regionbiljett 4,25 euro. Värdebiljetternas pris ökar med 10-20 cent.

Mobilbiljetternas pris höjs inte. Det kostar 2,90 euro att åka med mobilbiljett inom en zon. Regionbiljetter som köps med mobiltelefonen kostar 5 euro.

Kontrollavgiften höjs inte

HRT föreslog att kontrollavgiften skulle ha höjts till 100 euro, men det godkändes inte av Trafik- och kommunikationsministeriet. Den som blir fast för att resa utan biljett ska också år 2017 betala 80 euro.

I framtiden kan det bli stora förändringar i biljettpriserna eftersom hela systemet ska genomgå en stor reform där biljettzonerna görs om. Reformen kan göras först när alla kortläsare har bytts ut, och i samma veva tas också nya resekort i bruk. På HRT tror man att reformen kan göras år 2018.

Varför stiger biljettpriserna?

Biljettpriserna i huvudstadsregionens kollektivtrafik har stigit i snabb takt de senaste åren. Det har varit tal om ännu större prishöjningar, men biljettpriserna är en politiskt känslig fråga. Många lokalpolitiker motsätter sig en höjning av HRT:s biljettpriser.

Samtidigt finns ett stort tryck på priserna, det här eftersom kollektivtrafikens kostnader stiger. Det är främst dyra spårprojekt som västmetron och ringbanan som skapar tryck på kollektivtrafikens ekonomi.

Medlemskommunerna i HRT förutsätter att hälften av kostnaderna täcks av biljettintäkter. Den andra hälften finansieras med skattemedel. För att få ett slut på prisökningen borde antingen linjer läggas ner eller kommunernas andel av finansieringen höjas.

Västmetron ger HRT en osäker ekonomi

I år har HRT:s budget också betungats av den ersättande busstrafiken som måste sättas in eftersom västmetrons start försenades. För år 2017 har budgeten lagts upp så att västmetron fungerar halva året. Om västmetron försenas ytterligare sätter det käppar i hjulet för HRT:s planer på matartrafik till metron.

I framtiden kan också den planerade snabbspårvägen innebära tilläggskostnader. Om Spårjokern kör igång på 2020-talet så ökar trycker på kollektivtrafikens biljettpriser.

Yle uutiset/Matti Koivisto

Årskiftet är den tid då många vill städa sina knutar - det är också en tid då folk byter bostad mer än annars. Men kom ihåg att återvinningscentralen inte är en avstjälpningsplats för saker du inte längre behöver.

Det är lätt hänt att bilen fylls med skräp som fraktas till en återvinningscentral. Men allt duger inte - inte ens där.

Skräp blir dyrt

- Vi hoppas att folk skulle förstå att vi inte vill ta emot skräp, eftersom det bara betyder utgifter för oss, säger Pirjo Soronen som är butikschef vid Knektbrons återvinningscentral i Esbo.

Vi vill slippa lopptorgsstämpeln

- Här väljer vi noggrant ut varorna som ska sälja, och vi ställer fram dem på ett lockande sätt, säger hon. Här behöver kunderna inte gräva efter grejor i papplådor.

En trasig soffa vill ingen ha

Alla möbler tas inte emot Bild: Yle/Lotta Sundström auktion i kirjais,kirjais,loppis,lopptorg

Däremot hör soffor i gott skick till våra bästa försäljningsartiklar, säger hon.

VHS-kassetter är också sådant vi inte vill ha, och vi måste också tacka nej till många böcker.

Böcker säljer dåligt

- Folk söker information på nätet nuförtiden. Kanske vill de inte läsa böcker eller inte ha dem i hyllan där de samlar damm, säger Soronen.

Böcker säljer inte Böcker Bild: YLE/Chanette Härus böcker

En tumregel är att vi också här måste följa trenderna.

- En stor, tung, mörkbetsad bokhylla vill ingen längre ha, säger Pirjo Soronen.

Minna Rinta Sassi/Yle Uutiset

Läs också:

Cirkulär ekonomi kan sätta fart på ekonomin

Från design till återvinning

Är det ett brott att inte söka vård för sin allvarligt sjuka partner? Nej, anser både tingsrätt och hovrätt. Helsingfors hovrätt förkastade på onsdagen åtalen om utsättande och dödsvållande mot en man som inte hade ingripit när hans fru dog i hemmet.

Kvinnan dog i början av januari 2014 men började redan omkring ett år före det bli sämre. Hon hade svåra ryggsmärtor och sov därför på golvet. Omkring tre månader innan hon dog lämnade hon inte längre hemmet och mannen skötte om henne. Paret var gift i omkring 25 år.

En läkare hade besökt kvinnan i hemmet i början av december 2013 och uppmanade henne att akut söka fortsatt vård, vilket kvinnan inte hade gjort. Hon hade inhiberat alla laboratorieundersökningar.

Hon hade kommit överens med sin man att de ringer efter en ambulans som tar henne till sjukhuset efter julhelgen. Det hände aldrig och de sista dagarna som kvinnan var vid liv vägrade hon äta och pratade inte heller.

Hennes man larmade nödcentralen samma dag som hon dog, men först många timmar senare. Den direkta dödsorsaken var blodförgiftning, men kvinnan hade också bland annat liggsår och tarmsår.

Hade alkoholdelirium

Enligt åklagaren har mannen försummat att söka vård för sin svårt sjuka fru. Han har känt till hennes hälsoproblem men har trots det inte sökt hjälp. Och när kvinnan dog ringde mannen först tre timmar senare till nödcentralen fastän han hade märkt att hon var kall och stel.

Enligt åklagaren har mannen försummat att söka vård för sin svårt sjuka fru. Han har känt till hennes hälsoproblem men har trots det inte sökt hjälp.

Mannen var förvirrad när ambulansen kom till hemmet och berättade senare att han hade druckit alkohol i tre månader men då varit utan alkohol i två dagar. Han konstaterades senare ha delirium, vilket orsakar förvirring och oro.

Enligt åklagaren borde hans alkoholbruk inte ha del i om han anses skyldig eller inte eftersom han har haft ansvar att ta hand om sin sjuka fru.

Inget uppsåt

Både Vanda tingsrätt och Helsingfors hovrätt förkastade ändå åtalen. Motiveringen är att eftersom frun själv nekat till fortsatt vård och eftersom mannen inte uppsåtligen hade handlat så att hon dog kan han inte anses ha förorsakat hennes död.

För en lekman kan det också vara svårt att se när tillståndet hos en annan människa är så allvarligt att denne bör föras till vård mot sin vilja, konstateras i domen.

Dessutom har mannens tillstånd av delirium försvårat hans möjlighet att söka hjälp.

Posten vill fixa problemen med postgången i huvudstadsregionen och fastanställer personal och satsar på att grundlig sätta in de nya arbetstagarna i sitt jobb.

Posten uppger i ett pressmeddelande att man dagligen har följt med utdelningen och rättat till problemen när det har förekommit störningar.

Posten konstaterar att det tidvis har förekommit lokala kortvariga störningar i utdelningen.

Arbetserfarenhet ger värdefull kunskap

Huvudstadsregionen har varit värst drabbad.

Här finns flest invånare och mest post att dela ut. Samtidigt har omsättning bland personalen också varit störst här.

- Postutdelning kräver noggrannhet och omsorgsfullhet och god inkörning i arbetet. Vår fasta personal har kunskaper som den har fått genom lång arbetserfarenhet. Kunskaperna gör att arbetet går snabbare och minskar de mänskliga misstagen. Fler fasta anställningar hjälper till med det här, säger Eikka Urpilainen som är regionchef och ansvarar för utdelningen.

Antalet nya fastanställningar klarnar när posten har granskat behovet i de olika utdelningsområdena.